DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR INTEGRATIONSFONDEN 2012

Relevanta dokument
DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR INTEGRATIONSFONDEN 2013

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR INTEGRATIONSFONDEN 2007 och 2008

INTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR

Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad

Riktlinjer för medborgardialog

Skolplan för Svedala kommun

Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Uppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Särskilt stöd i grundskolan

Socialstyrelsens författningssamling

Handlingslinjer för verksamhetsplan 2009

RP 305/2010 rd. I propositionen föreslås att lagen om besvärsnämnden. intressen skyddas genom sekretessen. Besvärsinstansernas

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

Beslut för grundsärskola

Reglemente för omsorgsnämnden i Vellinge kommun

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Upprättad Reviderad AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR FLYKTINGFONDEN (ERF) 2009 ÅTGÄRDER FÖR GENOMFÖRANDE AV PRIORITERINGARNA SOM SKA STÖDJAS GENOM PROGRAMMET

Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Regel 1 - Ökad medvetenhet

Strategi för Föreningen kulturarvsfostran i Finland

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Vägledning. De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Svensk författningssamling

Skolbeslut för vuxenutbildning

Europarådets stadga om utbildning i demokratiskt medborgarskap och i mänskliga rättigheter

Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter

Dokumentation inom Socialtjänsten - vad gäller efter årsskiftet?

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Kommittédirektiv. Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor. Dir.

Sammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott

BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Ingrid Lööw (6)

SoL och LSS

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Yrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning

Krishantering i Västmanland

Hälso- och sjukvårdslagen

Likabehandlingsplan för läsåret

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Rättvik Dalarnas bästa ungdomskommun. Ungdomspolitisk strategi

Uppsökande ungdomsarbete i Svenskfinland

Systematiskt kvalitetsarbete

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar

Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

VERKSAMHETSPLAN OCH NYCKELTAL

10-11 Lönejämförelse mellan kvinnor och män

Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll

Utredningen om samhällsorientering för nyanlända invandrare. Sverige för nyanlända

Uppdrag att ta fram kunskapsstöd som är inriktat på attityder och värderingar kring jämställdhet, maskulinitet och våld

Verksamhetsplan 2014

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Antagna av Kommunstyrelsen Kvalitetsgarantier Detta kan du som brukare förvänta dig av Hemtjänsten i Eksjö kommun

Remiss avseende förslag till revidering av Stockholms stads handlingsprogram för arbetet med barnkonventionen

FREDA-farlighetsbedömning

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah

Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2011

AVLÖSARSERVICE I HEMMET 9:5 LSS

Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2010

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Food and Agriculture Organization of the United Nations

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Europeiska socialfonden

Arbetsplan för Kometen

I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kraften hjälper dig att hitta vägen.

Ansökan om projektmedel för förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER

Svar på skrivelse från (S) om jobbtorg

Beslut för grundsärskola

Generell beskrivning av skolan och handelsutbildningens utformning I ansökan om certifiering beskriver skolan: Tolkning och kommentarer

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

ADMINISTRATIVA REGLER OCH VÄGLEDNING

Yttrande över remiss, förslag till biblioteksplan för Landstinget Sörmland

Kompletterande samtalsunderlag för elever med funktionsnedsättning

Förskolan Solbacken. Köpings kommun. Läsår Britta Selin, Birgitta Halvardsson, Kattarina Vikander, Maria Ljusell

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016.

Kommittédirektiv. Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige. Dir. 2006:27. Beslut vid regeringssammanträde den 9 mars 2006

S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället

Beslut för vuxenutbildning

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

ANSÖKNINGS- BLANKETT. för medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.

Ängelholms kommuns mångfaldsplan åtgärdsplan för verksamhetsåret 2011

KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi

Beslut för gymnasieskola

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete

Transkript:

1 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR INTEGRATIONSFONDEN 2012 MEDLEMSSTAT: Finland FOND: Integrationsfonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2012 ÅTGÄRDER FÖR GENOMFÖRANDE AV PRIORITERINGARNA SOM SKA STÖDJAS GENOM PROGRAMMET PRIORITERAD INSATS 1: UTSATTA TREDJELANDSMEDBORGARE UTANFÖR ARBETSMARKNADEN 1. Åtgärdens ändamål och tillämpningsområde Så som anförs i artikel 4.2 (punkterna b, c och e) i den grundläggande rättsakten är syftet med åtgärden att stödja tredjelandsmedborgare som 1) står utanför arbetsmarknaden, 2) behöver få en ny start och 2) behöver stödåtgärder som förebygger social utslagning. Det kan handla om att utforma och testa mallar med hjälp av vilka det går att ingripa i situationerna, skapa nya vyer och förebygga problem, såsom utslagning, isolering, avsaknad av studieplats vid läroanstalter, bristfällig kännedom om rättigheter och möjligheter, familjevåld och hedersvåld. Med hjälp av åtgärden försöker man utveckla nya metoder och instrument för att stödja integrationsprocessen för särskilda grupper av tredjelandsmedborgare. Målet är därtill att på lokal nivå utveckla multiprofessionella modeller, med vilka man kan identifiera ungdomar i behov av integrationsplaner och använda integrationsplanen för den ungas integration. Målet är också att utveckla kvaliteten på och verkningsgraden av integeationsplanerna för personer i behov av särskilt stöd. Utvecklingsarbetet utförs i samråd med referensgrupper för de ovan nämnda tredjelandsmedborgarna. Den prioriterade insatsen anses vara viktig eftersom utsatta tredjelandsmedborgare ofta blir utanför de normala integrationsåtgärderna och samhällets eller andra tjänstleverantörers handledningsåtgärder (till exempel utanför projekten ur Europeiska socialfonden) och deras behov av särskilt stöd inte blir identifierat. Finansiering kan beviljas även för projekt som syftar till att förbättra myndigheternas och organisationernas förmåga att arbeta med utsatta grupper. Syftet är att finansiera 2-3 projekt under prioriterad insats 1. Insatsen möjliggör finansieringsandel på 75 % ur integrationsfonden när den verkställer särskild prioritering 2. 2. Förväntade stödmottagare - kommuner och andra lokala myndigheter - läroanstalter - frivilligorganisationer

2 - andra organisationer och sammanslutningar för olika aktörer. 3. Om projektet eller projekten genomförs direkt av den ansvariga myndigheten såsom verkställande organ, motivera varför Tillämpas inte. 4. Förväntade kvantifierbara resultat och indikatorer som ska användas Uppskattade kvantifierbara resultat: det utarbetas en handlingsplan för hur invandrare som är svåra att nå ska informeras om målen med integrationsplanen det utformas en handlingsplan och riktlinjer för hur individuella integrationsplaner ska utarbetas för tredjelandsmedborgare som är i behov av särskilt stöd det utvecklas integrationsplaner som är riktade till personer i behov av särskilt stöd för myndigheterna (personalen på daghem och skolor, hälsömyndigheter osv.) organisationer ordnas minst ett utbildningsevenemang i hur man ska handskas med utsatta grupper det utarbetas en handlingsplan för hur dagliga aktiviteter med lokalbefolkningen ska konkretiseras som integrationsfrämjande åtgärder som kan räknas det utformas nya arbetssätt, angreppssätt och partnerskap resultaten och erfarenheterna blir goda förfaranden som kan spridas. Som indikatorer kommer man att använda statistik som upprättats över de utbildningar som ordnats, antalet deltagare i dem och mängden producerat utbildningsmaterial. Det upprättas också statistik över mottagarna av utbildningsmaterial. I samband med utbildningarna används även responsblanketter, rapporter och/eller utvärderingar, om det behövs. Exempel på indikatorer: antalet utsatta tredjelandsmedborgare som deltar i verksamheten och programmen antalet efter inresan utformade och testade introduktionsprogram för särskilda utsatta målgrupper antalet individuella integrationsplaner för utsatta tredjelandsmedborgare och lokala integrationsprogram som gjorts upp i samråd med tredjelandsmedborgare antalet särskilda målgrupper som fått individuell vägledning i enlighet med sina behov och som hänvisats till lämpliga integrationsfrämjande åtgärder antalet socialarbetare, sociala myndigheter osv. som fått utbildning i exempelvis gendersensitiva färdigheter som behövs för att bekämpa problem i anslutning till utslagning, isolering, familjevåld och andra motsvarande problem antalet anställda i skolor som fått utbildning i bekämpning av utslagning och isolering och utbildning som gäller unga med invandrarbakgrund antalet utformade och testade mallar för ingripande i olika livssituationer. I det här skedet är det svårt att prognostisera de förväntade kvantifierbara resultaten eller indikatorer eftersom de i hög grad är beroende av olika organisationers ansökningar till integrationsfonden och av målen, tillämpningsområdena och tidsschemana för de planerade projekten. Förteckningen med exempel är därför bara vägledande, inte uttömmande. 5. EG-stödets synlighet

3 Integrationsfondens medverkan i finansieringen synliggörs i all informationsverksamhet produkter, rapporter och övrigt skriftligt material, Internet, seminarier och artiklar och intervjuer i massmedierna medräknade. Allt material ska förses med EU:s logo och ett omnämnande av att integrationsfonden tar del i finansieringen. De projekt som fått finansiering från integrationsfonden ska ha en informationsplan. 6. Komplementaritet med liknande åtgärder som finansieras genom andra EUinstrument, om tillämpligt Vid valet av projekt för medfinansiering fästs särskilt avseende vid komplementariteten, dvs. de projekt som medfinansieras ska komplettera den nationella invandrar- och integrationspolitiken och de övriga åtgärder som finansieras genom andra EUinstrument. I Finland har projekt av detta slag vanligen inte finansierats med medel från Europeiska socialfonden (ESF). Särskilt avseende fästs dock vid att det säkerställs att program som finansieras genom åtgärd 1 inte får överlappande finansiering från ESF. Överlappande finansiering förhindras till exempel på så vis att innan integrationsfondsprojekt beviljas finansiering kontaktas de regionala näringscentralerna, som samordnar den regionala ESF-finansieringen i Finland. För att säkerställa att åtgärderna inte överlappar med ESF är den nationella ESF-myndigheten (arbets- och näringsministeriet) också medlem i ledningsgruppen för integrationsfonden. PRIORITERAD INSATS 2: UTVÄRDERING OCH UTVECKLING AV RÅDGIVNING OCH INTRODUKTION SOM GES I UTRESELANDET OCH I INVANDRINGENS INLEDANDE SKEDE 1. Insatsens ändamål och tillämpningsområde Så som anförs i artikel 4.1 (punkterna a, b och c) och artikel 4.2 (punkterna a, d och f) i den grundläggande rättsakten är målet med insatsen att utforma och testa innovativa väglednings- och rådgivningstjänster för tredjelandsmedborgare i utreselandet genom att fästa uppmärksamhet vid kontinuiteten i den service som ges i utreselandet och i Finland. Dessutom utvärderas den rådgivningsservice som för närvarande erbjuds invandrare (i synnerhet tredjelandsmedborgare), möjligheterna att förbättra servicen och i vilken mån den svarar mot målgruppens behov. Samarbetet mellan arbets- och näringsförvaltningen, kommunerna och organisationerna i Finland ökas för att utveckla rådgivnings- och handledningstjänsterna i utreselandet och i Finland. Den handledning som getts i utreselandet fortgår genom introduktionskurser i Finland efter inresan. Syftet med insatsen är att planera och förstärka väglednings-, rådgivningsoch introduktionsmallar för nyanlända. Mallarna ska bygga på stödverksamhet och de ska samordnas med och komplettera myndighetsstyrning och åtgärder. En viktig grundval för integrationen av en invandrare är att invandraren kan bosätta sig i en kommun. Målet är att utveckla informationsförmedlingen och vägledningen av invandrare bl.a. i fråga om bostadssituationen i kommunerna och tillgången på service i kommunerna, till exempel när det gäller service på det egna språket. Detta skulle ge invandraren stöd i valet av bostadsort redan innan inflyttningen till Finland. Syftet är att finansiera 2-3 projekt under prioriterad insats 2.

4 Insatsen möjliggör en finansieringsandel på 75 % ur integrationsfonden när den verkställer särskild prioritering 3. 2. Förväntade stödmottagare - nationella myndigheter, såsom ministerier (t.ex. undervisningsministeriet och arbetsoch näringsministeriet) - kommuner - regionala och lokala myndigheter - frivilligorganisationer. 3. Om projektet eller projekten genomförs direkt av den ansvariga myndigheten såsom verkställande organ, motivera varför Tillämpas inte. 4. Förväntade kvantifierbara resultat och indikatorer som ska användas Uppskattade kvantifierbara resultat: nya och innovativa mallar för introduktionskurser utformas och testas nya verksamhetssätt och angreppssätt som bygger på stödverksamhet utformas i utreselandet ges information, rådgivning och utbildning före inresan nationell och koordinerad information utvecklas till stöd för inflyttning till en kommun nya partnerskap etableras mellan myndigheter, invandrar- och andra frivilligorganisationer resultaten och erfarenheterna blir goda förfaranden som kan spridas Som kvantifierbara indikatorer kommer man att använda statistik som upprättats över antalet rådgivningstjänster som ordnats, antalet kunder/deltagare och mängden producerat rådgivnings- och vägledningsmaterial. Det upprättas också statistik över mottagarna av material. I samband med tjänsterna och utbildningarna används även responsblanketter, rapporter och/eller utvärderingar, om det behövs. rådgivningsservicens volym i utreselandet och i Finland samt antalet tredjelandsmedborgare som kontaktat rådgivningsservicen; utsatta grupper uppges särskilt antalet verksamhetsmodeller som bygger på stödverksamhet antalet tredjelandsmedborgare som deltagit i åtgärderna och programmen; utsatta grupper uppges särskilt antalet myndigheter och (även tredjelandsmedborgares) frivilligorganisationer som utbildats för att tillhandahålla rådgivningsservice volymen för rådgivnings- och vägledningsmaterial som utdelats antalet kommuner som deltagit i den nationella koordinerade informationsförmedlingen antalet inflyttare till kommunerna som dragit nytta av den nationella koordinerade informationen I det här skedet är det svårt att prognostisera de förväntade kvantifierbara resultaten eller indikatorer eftersom de i hög grad är beroende av olika organisationers

5 ansökningar till integrationsfonden och av målen, tillämpningsområdena och tidsschemana för de planerade projekten. 5. EG-stödets synlighet Integrationsfondens medverkan i finansieringen synliggörs i all informationsverksamhet produkter, rapporter och övrigt skriftligt material, Internet, seminarier och artiklar och intervjuer i massmedierna medräknade. Allt material ska förses med EU:s logo och ett omnämnande av att integrationsfonden tar del i finansieringen. De projekt som fått finansiering från integrationsfonden ska ha en informationsplan. 6. Komplementaritet med liknande åtgärder som finansieras genom andra EUinstrument, om tillämpligt Vid valet av projekt för medfinansiering fästs särskilt avseende vid komplementariteten, dvs. de projekt som medfinansieras ska komplettera den nationella invandrar- och integrationspolitiken och de övriga åtgärder som finansieras genom andra EUinstrument. Särskilt avseende fästs dock vid att det säkerställs att program som finansieras genom åtgärd 1 inte får överlappande finansiering från ESF. Överlappande finansiering förhindras till exempel på så vis att innan integrationsfondsprojekt beviljas finansiering kontaktas de regionala näringscentralerna, som samordnar den regionala ESFfinansieringen i Finland. För att säkerställa att åtgärderna inte överlappar med ESF är den nationella ESF-myndigheten (arbets- och näringsministeriet) också medlem i ledningsgruppen för integrationsfonden. PRIORITERAD INSATS 3: UPPFÖLJNINGSSYSTEMET FÖR INTEGRATION 1. Insatsens ändamål och tillämpningsområde Enligt artikel 4.3 (punkterna d, f, h och i) i den grundläggande rättsakten är syftet med insatsen att utveckla kvalitativa och kvantifierbara indikatorer rörande uppföljningssystemet för integration och etniska relationer. Den prioriterade insatsen främjar dessutom en dubbelriktad integrationsprocess. En barometerundersökning som utvecklats för att kartlägga tredjelandsmedborgarnas åsikter kompletterar informationen som indikatorerna ger om samhället. Den sätter ihop tredjelandsmedborgarnas åsikter om effektiv integrationspolitik, etniska relationer, åtgärder och behov av service. Genom kartläggningar och undersökningar försöker man utveckla offentliga och privata tjänster för att tillgodose behoven hos särskilda grupper av tredjelandsmedborgare samt att sprida sådana goda verksamhetssätt som redan tagits fram. Insatsernas effektivitet testas och uppföljningen utvecklas. Det är speciellt viktigt att tredjelandsmedborgarna medverkar i planeringen och verkställigheten av uppföljningssystemet för integration och etniska relationer. Utvecklingsarbetet tas fram i nära samarbete med frivilligorganisationerna, arbetsmarknadsparterna, myndigheterna, forskningsinstituten och olika invandrarorganisationer. Under de årliga programmen 2007 2010 har man verkställt kvalitativa och kvantifierbara indikatorer för integration inom insatsen 3, en serviceförfrågan samt en

6 barometerundersökning. Under de årliga programmen 2011 2013 genomförs uppföljning, systemet utvärderas och utvecklingsarbetet fortsätter särskilt när det gäller att utvärdera politikens och åtgärdernas verkningsgrad och kostnadseffektivitet. Målet är att verkställa och på basis av utvärderingen utveckla och komplettera ett enhetligt uppföljningssystem som ger information som kan utnyttjas för att utveckla integrationsåtgärderna och politiken. Syftet är att finansiera 1-3 projekt under prioriterad insats 3. Insatsen möjliggör en finansieringsandel på 75 % ur integrationsfonden när den verkställer särskild prioritering 1. 2. Förväntade stödmottagare - nationella myndigheter, inrikesministeriet medräknat - forskningsinstitut - privata tjänsteleverantörer. 3. Om projektet eller projekten genomförs direkt av den ansvariga myndigheten såsom verkställande organ, motivera varför Tillämpas inte. 4. Förväntade kvantifierbara resultat och indikatorer som ska användas Uppskattade kvantifierbara resultat: ett systematiskt uppföljningssystem för integrationsåtgärder utformas uppföljningssystemet för integrationsåtgärder utvärderas de utformade indikatorerna testas och utvecklas en till två kompletterande undersökningar/utredningar görs ett utvärderingsmetod för att utvärdera individuella integrationsåtgärders verkningsgrad och kostnadseffektivitet utformas en webbplats upprättas och på den samlas material om integrationsindikatorerna, barometern och uppföljningssystemet resultaten och erfarenheterna blir goda förfaranden som kan spridas. Det är oändamålsenligt och omöjligt att uppge kvantifierbara indikatorer, eftersom syftet med åtgärden är att ta fram indikatorer som ger en heltäckande bild av situationen. Indikatorernas och uppföljningssystemets kvalitet är därför viktigare än indikatorernas eller rekommendationernas kvantitet. Exempel på kvantifierbara indikatorer som ska användas: antalet undersökningar kvaliteten på de uppföljningsindikatorer och utvärderingsmekanismer som utformats och testats mängden insamlade kvantifierbara och kvalitativa uppgifter och publicerade rapporter antalet höranden kvaliteten på distribuerade rekommendationer antalet tredjelandsmedborgare som tagit del i planeringen, verkställigheten och uppföljningen av integrationsundersökningarna och integrationsindikatorerna. I det här skedet är det svårt att prognostisera de förväntade kvantifierbara resultaten eller indikatorer eftersom de i hög grad är beroende av olika organisationers

7 ansökningar till integrationsfonden och av målen, tillämpningsområdena och tidsschemana för de planerade projekten. 5. EG-stödets synlighet Integrationsfondens medverkan i finansieringen synliggörs i all informationsverksamhet produkter, rapporter och övrigt skriftligt material, Internet, seminarier och artiklar och intervjuer i massmedierna medräknade. Allt material ska förses med EU:s logo och ett omnämnande av att integrationsfonden tar del i finansieringen. De projekt som fått finansiering från integrationsfonden ska ha en informationsplan. 6. Komplementaritet med liknande åtgärder som finansieras genom andra EUinstrument, om tillämpligt Vid valet av projekt för medfinansiering fästs särskilt avseende vid komplementariteten, dvs. de projekt som medfinansieras ska komplettera den nationella invandrar- och integrationspolitiken och de övriga åtgärder som finansieras genom andra EUinstrument. PRIORITERAD INSATS 4: FRÄMJANDE AV INTERKULTURELL KOMPETENS HOS BASSERVICEMYNDIGHETER OCH ANDRA MYNDIGHETER OCH HOS TJÄNSTELEVERANTÖRER 1. Insatsens ändamål och tillämpningsområde Syftet med insatsen är att stöda att integrationen är dubbelriktad genom att förstärka den interkulturella kompetensen hos basservice- och andra myndigheter och hos tjänsteleverantörer. Den dubbelriktade processen förutsätter att den lokala befolkningen har de kunskaper som behövs och att samhällets strukturer och system har den beredskap som krävs för att ta emot invandrare som en del av samhället och servicesystemet, med sina rättigheter och skyldigheter. För att servicen för invandrare skulle motsvara invandrarnas behov ska det säkerställas att myndigheterna, de privata tjänsteleverantörerna och frivilligorganisationerna har ett tillräckligt kunnande. Enligt artikel 4.3 (punkterna a, c och j) i den grundläggande rättsakten är syftet med insatsen att utveckla interkulturell kompetens när det gäller offentliga tjänster. Verksamhetsformerna omfattar bl.a. utbildning och information, utbyte av information om goda verksamhetssätt och uppmuntran till rekrytering av personal med mångsidig bakgrund med hjälp av vägledning som gäller jämlikhets- och jämställdhetsplanering. Acceptansen av mångfald och invandring främjas genom upplysningskampanjer och utbyte av information. Dessutom utarbetas material för att stödja hanteringen av mångfalden samt planeringen av jämlikhet och jämställdhet och mångfald i praktiken. Målet är att utveckla effektiva sätt att informera och få det mottagande samhället - både i form av offentliga tjänster och i övrigt - att aktivt ta del i att främja integrationen, särskilt i områden där andelen tredjelandsmedborgare är stor. Enligt tidigare erfarenheter är den information som i Finland ordnats för myndigheter, privata tjänsteleverantörer och frivilligorganisationer om frågor som gäller mångfald och jämlikhet och jämställdhet en av de effektivaste metoderna för att främja dubbelriktad

8 integration, mångfald och en interkulturell dialog i samhället. Det mottagande samhällets, särskilt de offentliga tjänsternas, aktiva medverkan i att främja integrationen förstärks därför genom att höja de interkulturella färdigheterna hos olika samhällsaktörer. Syftet är att finansiera 1-3 projekt under prioriterad insats 4. Insatsen möjliggör en finansieringsandel på 75 % ur integrationsfonden när den verkställer särskild prioritering 5. 2. Förväntade stödmottagare - kommuner - övriga lokala myndigheter - regionala och nationella myndigheter - tjänsteleverantörer - frivilligorganisationer. 3. Om projektet eller projekten genomförs direkt av den ansvariga myndigheten såsom verkställande organ, motivera varför Tillämpas inte. 4. Förväntade kvantifierbara resultat och indikatorer som ska användas Uppskattade kvantifierbara resultat: minst ett informations-, ett utbildningsevenemang och ett möte för utbyte av information utvecklas och genomförs för basservice- och andra myndigheter, privata tjänsteleverantörer, frivilligorganisationer och i vidare kretsar för allmänheten de interkulturella färdigheterna hos olika basservice- och andra myndigheter, hos privata tjänsteleverantörer och hos frivilligorganisationer (även tredjelandsmedborgares) material för att stödja jämlikhet och jämställdhet, mångfald samt integration utarbetas tredjelandsmedborgare ges befogenheter att planera, genomföra och göra uppföljning av informationskampanjer, utbildningar och seminarier utbildningsevenemang kring främjande av mångfald, planering av jämlikhet och jämställdhet samt integration ordnas för basservice- och andra myndigheter samt frivilligorganisationer mallar för rekrytering av personal som representerar mångfald samt för administration av mångfalden utarbetas nya verksamhetssätt, angreppssätt och partnerskap utformas resultaten och erfarenheterna blir goda förfaranden som kan spridas. Som indikatorer kommer man att använda statistik som upprättats över antalet utbildningar som ordnats, antalet deltagare i dem och mängden producerat utbildningsmaterial. Det upprättas också statistik över mottagarna av utbildningsmaterial. I samband med utbildningarna används även responsblanketter, rapporter och/eller utvärderingar, om det behövs. Exempel på indikatorer:

9 antalet myndigheter, privata tjänsteleverantörer och (även tredjelandsmedborgares) frivilligorganisationer som fått utbildning i olikheter och interkulturell dialog och i främjande av integration antalet upplysningskampanjer, utbildningar och informationsseminarier antalet publicerade rapporter antalet tredjelandsmedborgare som tagit del i planeringen, genomförandet och uppföljningen av upplysningskampanjerna, utbildningarna och seminarierna antalet tredjelandsmedborgare (i synnerhet sådana som ingår i utsatta grupper) som deltagit i de olika verksamhetsformerna antalet anställda som representerar mångfald antalet jämlikhets- och jämställdhetsplaner som utarbetats mängden material som främjar interkulturell kompetens antalet mallar som utformats för rekrytering av personal med mångfaldig bakgrund och administration av mångfalden, och kvaliteten på mallarna. I det här skedet är det svårt att prognostisera de förväntade kvantifierbara resultaten eller indikatorer eftersom de i hög grad är beroende av olika organisationers ansökningar till integrationsfonden och av målen, tillämpningsområdena och tidsschemana för de planerade projekten. Projekten som verkställer särskilda prioriteringar garanterar att det mottagande samhället deltar i effektiva åtgärder som ökar kompetensen och/eller det deltar aktivt i integrationsprocesser. 5. EG-stödets synlighet Integrationsfondens medverkan i finansieringen synliggörs i all informationsverksamhet produkter, rapporter och övrigt skriftligt material, Internet, seminarier och artiklar och intervjuer i massmedierna medräknade. Allt material ska förses med EU:s logo och ett omnämnande av att integrationsfonden tar del i finansieringen. De projekt som fått finansiering från integrationsfonden ska ha en informationsplan. 6. Komplementaritet med liknande åtgärder som finansieras genom andra EUinstrument, om tillämpligt Vid valet av projekt för medfinansiering fästs särskilt avseende vid komplementariteten, dvs. de projekt som medfinansieras ska komplettera den nationella invandrar- och integrationspolitiken och de övriga åtgärder som finansieras genom andra EUinstrument. PRIORITERAD INSATS 5: FRÄMJANDE AV MÅNGFALD OCH INTERKULTURELL DIALOG 1. Insatsens ändamål och tillämpningsområde Insatsens syfte är att främja dubbelriktad integration genom att utveckla tredjelandsmedborgarnas hörandeprocess och genom att främja tredjelandsmedborgarnas varaktiga deltagande i samhällets olika funktioner. Enligt artikel 4.3 (punkterna b och g) i den grundläggande rättsakten är syftet med insatsen att främja en interkulturell dialog och acceptans av olikheter på alla

10 samhällsnivåer. Möjligheterna att tillägna sig det övergripande angreppssättet främjas genom att de organisationer som tredjelandsmedborgare bildat bemyndigas att utföra integrationsrelaterade uppgifter genom att ordna forum för interkulturella dialoger och genom att vägleda och uppmuntra de lokala myndigheterna att låta tredjelandsmedborgare ta del i planeringen av den lokala integrationen. Insatsens ändamål är att på alla samhällsnivåer utöka tredjelandsmedborgarnas medverkan i och inflytande på planeringen, genomförandet och uppföljningen av integrationspolitiken. Interaktion mellan människor med olika kulturell bakgrund och en positiv utveckling av den på olika samhällsnivåer, i arbetslivet och utanför hemmet främjas. Genom insatsen främjas inom ramen för interkulturell dialog samarbetet mellan integrationsansvariga myndigheter på olika nivåer i samhället, tjänsteleverantörer, frivilligorganisationer och tredjelandsmedborgares organisationer. Syftet är att finansiera 1-3 projekt under prioriterad insats 5. Insatsen möjliggör en finansieringsandel på 75 % ur integrationsfonden när den verkställer särskild prioritering 1. Den utveckling som började under åren 2009 2010 uppfattas som viktig så att man kan nå hållbara resultat. 2. Förväntade stödmottagare - nationella myndigheter, inrikesministeriet medräknat - regionala och lokala myndigheter - frivilligorganisationer. 3. Om projektet eller projekten genomförs direkt av den ansvariga myndigheten såsom verkställande organ, motivera varför Tillämpas inte. 4. Förväntade kvantifierbara resultat och indikatorer som ska användas Uppskattade kvantifierbara resultat: ökad medverkan för invandrares och tredjelandsmedborgares organisationer på den lokala, regionala och nationella nivån ökad dialog och växelverkan mellan olika etniska, språkliga och religiösa befolkningsgrupper anvisningar och en handlingsplan för ökade befogenheter för invandrare och deras medverkan i utformningen av den nationella och lokala integrationspolitiken resultaten och erfarenheterna blir goda förfaranden som kan spridas. Som indikatorer kommer man att använda statistik som upprättats över antalet utbildningar som ordnats, antalet deltagare i dem och mängden producerat utbildningsmaterial. Det upprättas också statistik över mottagarna av utbildningsmaterial. I samband med utbildningarna används även responsblanketter, rapporter och/eller utvärderingar, om det behövs. Exempel på indikatorer: antalet myndigheter och frivilligorganisationer (även tredjelandsmedborgares organisationer) som fått utbildning i olikheter och interkulturell dialog och växelverkan

11 antalet upplysningskampanjer, utbildningar, informationsseminarier och forum som ordnats för allmänheten och tredjelandsmedborgare antalet publicerade rapporter antalet tredjelandsmedborgare som tagit del i planeringen, verkställigheten och uppföljningen av utformningen av politisk beredskap, samordning och interkulturell kompetens antalet tredjelandsmedborgare (i synnerhet sådana som ingår i utsatta grupper) som deltagit i de olika verksamhetsformerna I det här skedet är det svårt att prognostisera de förväntade kvantifierbara resultaten eller indikatorer eftersom de i hög grad är beroende av olika organisationers ansökningar till integrationsfonden och av målen, tillämpningsområdena och tidsschemana för de planerade projekten. Projekten som verkställer särskilda prioriteringar garanterar tredjelandsmedborgarnas deltagande i projektens åtgärder. 5. EG-stödets synlighet Integrationsfondens medverkan i finansieringen synliggörs i all informationsverksamhet produkter, rapporter och övrigt skriftligt material, Internet, seminarier och artiklar och intervjuer i massmedierna medräknade. Allt material ska förses med EU:s logo och ett omnämnande av att integrationsfonden tar del i finansieringen. De projekt som fått finansiering från integrationsfonden ska ha en informationsplan. 6. Komplementaritet med liknande åtgärder som finansieras genom andra EUinstrument, om tillämpligt Vid valet av projekt för medfinansiering fästs särskilt avseende vid komplementariteten, dvs. de projekt som medfinansieras ska komplettera den nationella invandrar- och integrationspolitiken och de övriga åtgärder som finansieras genom andra EUinstrument.

12 PRELIMINÄR FINANSIERINGSPLAN Medlemsstat: Finland Årligt program: 2012 Fond: Integrationsfonden (alla siffror i euro) Prioritering nr Årligt program Utkast till finansieringsplan Tabell 1 Översiktstabell Särskild prioritering nr Gemenskapens bidrag Offentliga anslag Andel av Privata totalbeloppet anslag TOTALT % EU (d/total d) Insats 1: 1 2 584 864,00 144 954,67 50 000,00 779 818,67 75,00 % 42,83 % Insats 2: 1 3 194 955,00 54 985,00 10 000,00 259 940,00 75,00 % 14,28 % Insats 3: 2 1 58 434,00 14 478,00 5 000,00 77 912,00 75,00 % 4,28 % Insats 4: 3 5 97 478,00 30 000,00 2 492,67 129 970,67 75,00 % 7,14 % Insats 5: 3 1 365 703,00 100 000,00 21 901,00 487 604,00 75,00 % 26,78 % Tekniskt bistånd 85 476,00 0,00 0,00 85 476,00 100,00 % 4,69 % 0,00 % TOTALT 1 386 910 344 417,67 89 393,67 1 820 721,34 76,17 % 100,00 %