Örebro Kommun. En delrapport i utvärderingen av projektet SATSA. Maj 2010, Markör Marknad och Kommunikation AB. Delrapport SATSA 2010, vers 2

Örebro Kommun En delrapport i utvärderingen av projektet SATSA Maj 2010, Markör Marknad och Kommunikation AB Delrapport SATSA 2010, vers 2 Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, 701 47 Örebro Telefon: 019-16 16 16. Telefax 019-16 16 17 www.markor.se

Uppdrag: En utvärdering av projektet SATSA Beställare: Örebro Kommun Kontaktperson: Gunilla Andersson, projektledare i projektet SATSA Projektledare Markör: Lena Adem Undersökningsperiod: 2010-2011 Markör Marknad och Kommunikation Markör hjälper större företag och organisationer att fatta rätt beslut det gör vi genom utredningar, undersökningar och utvecklingsarbete på plats hos våra kunder. Markör AB 2 (117)

Innehåll Inledning 5 Bakgrund och syfte 5 Metod, population och urval 6 Resultatdisposition 8 Läsanvisning 8 Resultat 9 SATSA enligt deltagare 9 De som ingår i projektet 9 Kontakten med SATSA 9 Synen på SATSA 10 Ändringar inom projektet? 14 Bra med SATSA 16 Dåligt med SATSA 17 SATSA enligt föräldrar 19 Fördelar och nackdelar med SATSA 19 Vad behöver ändras inom projektet 23 SATSA enligt övriga parter inom och i kontakt med projektet 24 Kunskap om SATSA och funktionshindret 25 Synen på SATSA 26 Synen på samverkan 30 Svårigheter och problem inom projektet 33 Övriga synpunkter 35 Resultat från djupintervjuer 36 Arbetet inom projektet modellen 38 Företagsperspektiv 42 Samverkan 46 Framtiden 50 Effektivitet eller kostnadseffektivitet och vikten av att uppnå det 54 Projektmålen 58 Företagens syn på praktikanter, information och stöd 60 Företagen som ingår i undersökningen 60 Kunskap om SATSA, Asperger/ autism och vilja att ta emot SATSA-praktikanter 60 Markör AB 3 (117)

Information som efterfrågas av företagen 61 Informationskanal och intresset av information 62 Intresse av att få information 62 Erfarenheter av att ha haft en praktikant 63 Varför ta emot/inte ta emot en praktikant med Asperger/högfungerande autism? 63 Intervjuade i relation till samtliga kontaktade 64 Slutdiskussion 71 Sammanfattning av resultatet 71 Framgångsfaktorer och hinder 73 Frågor inför fortsättningen av SATSA-projektet 76 Bilaga 1. Öppna svar i undersökningen 78 Webbenkäten 78 Företagsundersökningen 90 De som har haft kontakt med SATSA utan att ta emot praktikant 99 De som har tagit emot en praktikant från SATSA 101 Bilaga 2. Enkäter i undersökningen 103 Bilaga 3. Intervjuguide 115 Markör AB 4 (117)

Inledning Bakgrund och syfte Arbetskraftsdeltagandet är betydligt lägre för personer med funktionshinder jämfört med övriga befolkningen och myndigheter ska verka för att underlätta och stödja att fler personer med funktionshinder ges möjlighet att försörja sig genom eget arbete. SATSA-projektet som drivs av Örebro kommun handlar om ett försök till att hitta nya strukturer och modeller för att öka möjligheten för personer med Asperger och högfungerande autism att närma sig arbetsmarknaden. En viktig utgångspunkt för att klara detta är att myndigheternas insatser koordineras bättre och att befintliga resurser används på ett mer effektivt sätt. Syftet med projektet är att utveckla nya samverkansformer mellan Örebro kommun, Landstinget, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, så att målgruppen genom ett långsiktigt stöd får möjlighet till en plats på arbetsmarknaden och därmed ökad livskvalitet. Modellen som är under utvecklande inom projektet består av följande tre steg: 1. I steg 1 görs en anpassad och grundläggande kartläggning av arbetsförmåga, styrkor, svagheter, intresse och stödbehov. Deltagaren träffar alltid samma arbetskonsulent och man träffas 12 gånger. Varje möte är begränsat till max en timma. Här används de två bedömningsinstrument som bedömer arbetsförmåga, samt en bedömningsmanual som ger kunskaper om deltagarens stödbehov. Även studiebesök, intressetest samt hjälp att skriva CV och personligt brev ingår i steg 1. 2. I steg 2 tar arbetskonsulenten kontakt med lämpliga företag. Generell information till företaget ges och en övergripande arbetsplatsanalys genomförs. Syftet är att hitta rätt arbetsplats, utse handledare, klargöra stödbehov och eventuella hjälpmedel. Här informeras arbetsgivare om projekt, målgrupp och deltagare och förutsättningar skapas på individnivå. 3. I steg 3 startas praktiken. Arbetskonsulenten introducerar och informerar på arbetsplatsen samt ger handledning vid behov. Praktiken kan senare leda till anställning. Under hela steg 3 sker kontinuerlig uppföljning, dels enskilt med deltagare och handledare på företaget, och dels gemensamt. I detta sista steg i processen är syftet att kontinuerligt ge stöd till deltagaren när denne är på arbetsplatsen och att ge stöd till arbetsgivaren på lång sikt Markör AB 5 (117)

Målgrupp för projektet är personer som: har diagnosen Asperger syndrom/högfungerande autism. är mellan 19 och 30 år. är bosatt i Örebro kommun. bedöms kunna få eller ha arbetsförmåga. har kontakt med minst två av de samverkande myndigheterna. är motiverade. Övergripande projektmål är att öka möjligheten för målgruppen att finna, få och behålla ett arbete. Delmål är att: förbereda deltagaren till en plats på arbetsmarknaden. stimulera arbetsgivare att anställa målgruppen. samordna insatser tidigt för att uppnå kontinuitet. i ordinarie verksamhet implementera framgångsrika delar i projektet. Markör Marknad och Kommunikation AB har fått i uppdrag att genomföra en utvärdering som dels ska utgöra grund för diskussion och beslut om vidare utveckling av projektet under projektets genomförande och dels som en projektutvärdering efter avslutat projekt. Att utvärdera måluppfyllelsen och att identifiera framgångsfaktorer och hinder i själva projektverksamheten/processen är centralt i utvärderingen. Metod, population och urval En projektutvärdering kan läggas upp på olika sätt och vara mer eller mindre heltäckande. Nedan tecknas olika delar som kan ingå i en utvärdering. 1. Bakgrund till projektet (Bakgrund till projektet? Vilka problem var projektet tänkt att lösa?) 2. Projektbeskrivning (Hur projektet är tänkt att fungera? Målsättningen inom projektet?) 3. Processen (projektets faktiska genomförande: genomförandeorganisation, arbetssätt, kommunikation och aktiviteter inom projektet) 4. Måluppfyllelse (genomgång av kvantitativa och kvalitativa resultat av projektet) a. Genomförs/genomfördes projektet som tänkt? Om inte: Varför inte? b. Uppfyllelsen av mätbara mål i projektet. c. Lärdomar, fallgropar och framgångsfaktorer. d. Effekter av projektet för deltagare och målgrupper. 5. Kostnadseffektivitet (Kan resultatet av projektet motivera kostnaden för projektet? Finns det sådant som talar för att det finns andra mer effektiva sätt att uppnå liknande eller bättre resultat?) Markör AB 6 (117)

Det kan konstateras att det inom projektet finns en rik dokumentation och att det inom projektet görs regelbundna interna rapporter om projektets framskridande. I den här redovisade utvärderingen ligger därför fokus på process och måluppfyllelse. Då detta är en delrapport är det hinder och framgångsfaktorer som särskilt lyfts fram medan det i slutrapporten kommer att vara större fokus på måluppfyllelsen i projektet. I denna första rapport har ett särskild vikt lagts vid att låta samtliga berörda och delaktiga i projektet få möjlighet att komma till tals. Detta för att inte missa viktiga synpunkter på projektet som kan vara av särskilt stor vikt med tanke på projektets fortskridande. Utvärderingen i denna rapport utgår från: Återkommande samtal med kontaktperson på SATSA för bakgrundsinformation, tillhandahållande av material, urval till djupintervjuer och enkätundersökningar. Enkäter som riktas till samtliga som berörs av projektet eller som har varit med i projektet. Fokus i enkäterna är process och måluppfyllelse. Enkäterna är enligt följande: o En postal enkät har delats ut till och besvarats av samtliga sjutton deltagare inom projektet SATSA. o En webbenkät som har skickats till nio föräldrar till deltagare inom projektet SATSA. Föräldrarna som ingår är de som har haft en direkt kontakt med projektet. o En webbenkät har gått ut till styrgrupp, resursgrupp, Finsams styrelse, remittenter, referenspersoner, politiker och övriga samverkansparter som projektet har haft. Exempelvis ingår daglig verksamhet, Activa, och Funka, liksom personer med specialistkunskaper om den aktuella gruppen. I undersökningen ingår också företag som SAT- SA har haft kontakt med. Enkäten har gått ut till 85 personer och besvarats av 59, vilket ger en svarsfrekvens på 69 procent. De som inte har besvarat enkäten tillhör främst företagsgruppen. Djupintervjuer via telefon har också genomförts med ett urval personer som har haft kontakt med projektet. Urvalet till dessa intervjuer har tagits fram utifrån svarsmönster i webbenkäten (se ovan) eller utifrån att webbenkäten inte har besvarats. Vikt har också lagts vid att intervjua personer från olika myndigheter och med olika slags relationer med SATSA. Ett särskilt fokus i djupintervjuerna har varit att finna svårigheter/hinder och framgångsfaktorer inom projektet, då syftet med denna delrapport särskilt är att vara till nytta i fortsättningen av projektet. 100 kvantitativa telefonintervjuer har också genomförts: dels med företag som har haft kontakt med SATSA och dels med företag i Örebro kommun som inte har haft det. De sistnämnda företagen har slumpats från branscher som man inom projektet har bedömt som lämpliga som praktikplatser nämligen: Tillverkning, verkstadsindustri eller verkstäder, Vård och omsorg, Butik och lager, Hotell-, restaurang- eller liknande servicemiljö, Kontors-/tjänstemannamiljö enk- Markör AB 7 (117)

lare administration, Trädgårdsskötsel, Fastighetsskötsel och Transport. Fokus i undersökningen har varit att få svar på vilket stöd man önskar få som företagare av projektet SATSA. Resultatdisposition Resultatet i undersökningen presenteras under följande huvudrubriker: SATSA enligt deltagare SATSA enligt föräldrar SATSA enligt övriga parter inom och i kontakt med projektet (projektledare inom SATSA, styrgrupp, remittenter, referensgrupp, handledare och företag som haft kontakt med projektet). Resultat från djupintervjuer Företagens syn på praktikanter, information och stöd Rapporten avslutas med en slutdiskussion där de viktigaste resultaten i undersökningen lyfts fram. I bilaga till rapporten finns de öppna svar som inte redovisas i sin helhet i rapporten (deltagare och föräldrar) samt de enkäter och den intervjuguide som har använts i utvärderingen. Läsanvisning Rapporten är lång eftersom den består av flera olika delundersökningar. Vi ser det som viktigt att låta samtliga delar ingå i rapporten för den som är särskilt intresserad av någon del. För dem som enbart har ett allmänt intresse av rapporten rekommenderar vi i första hand slutdiskussionen som sammanfattar resultatet från samtliga delundersökningar till en helhet. Markör AB 8 (117)

Resultat SATSA enligt deltagare Den viktigaste gruppen i projektet är givetvis deltagarna och i vilken mån de har nytta av SATSAprojektet och det stöd de får tillgång till för att finna, få och behålla ett arbete. Detta kan dels mätas i andel deltagare som efter projektets slut har ett arbete och dels i upplevelsen hos målgruppen. Vi ska nedan se närmare på hur deltagarna själva upplever projektet genom de svar de har lämnat i den enkätundersökning som har genomförts. De som ingår i projektet Om vi börjar med att se närmare på vilka som ingår i projektet så kan det konstateras att deltagarna består av tretton män och fyra kvinnor. De är mellan 19 och 30 år och de flesta av deltagarna är mellan 19 och 23 år. Deltagarna har som högst gymnasieutbildning. Några har ingen tidigare kontakt med arbetsmarknaden och några har provat olika jobb men misslyckats. Några har också tidigare varit i kontakt med Arbetsförmedlingen, Activa och daglig verksamhet inom Örebro kommun. Kontakten med SATSA Knappt 60 procent av deltagarna har varit med i SATSA-projektet mellan ett halvår och ett år. Övriga har varit med under kortare tid. 1. Hur länge har du varit med i projektet SATSA? Antal Procent Mer än ett år 2 12% Ett halvår till ett år 8 47% En månad till ett halvår 7 41% Total 17 100% Omkring hälften av deltagarna träffar sin arbetskonsulent en eller flera gånger i veckan medan övriga träffar denne någon eller några gånger per månad. 2. Hur ofta träffar du din arbetskonsulent på SATSA? Antal Procent En eller flera gånger i veckan 8 50% Någon eller några gånger per månad 8 50% Total 16 100% Markör AB 9 (117)

En fjärdedel befinner sig i kartläggningen, en dryg tredjedel väntar på praktik. Tre av tio är på praktik och 12 procent har en anställning. 5. Var i projektet befinner du dig? Antal Procent I kartläggningen 4 24% Väntan på praktik 6 35% På praktik 5 29% Anställning 2 12% Total 17 100% Synen på SATSA De flesta deltagarna, 94 procent, ser det som viktigt att SATSA-projektet finns. 3. Är det viktigt för dig att projektet SATSA finns? Antal Procent Ja 16 94% Nej 1 6% Total 17 100% Motiveringarna till varför det är viktigt kan delas in i några huvudkategorier. Det vanligaste svaret är att det inte skulle gå att få/klara av ett jobb utan SATSA:s hjälp: Det är viktigt för mig för att jag kan få hjälp med att skaffa ett arbete. Det är viktigt så SATSA ger mig en möjlighet till att skaffa mig ett jobb. Det är ju bra om alla kan få jobb. Utan SATSAS hjälp hade jag haft svårt att ens få tag på en praktikplats. För att ge folk som inte fick rätt hjälp i skolan en andra chans att få arbete. För att jag längre fram ska kunna få ett arbete eftersom jag varit hemma så länge nu. För att folk med handikapp autism kan få hjälp med jobb och hjälp på jobbet och under jobbet. Så att man slipper stress på jobb och så arbetsgivaren får information. Skulle aldrig klara ett jobb utan SATSAS hjälp. Markör AB 10 (117)

Flera av de intervjuade menar också att det är viktigt att SATSA finns eftersom de ger ett stöd eller ger hjälp med praktiska saker såsom att skriva CV eller liknande: Ja, de har varit och är fortfarande ett bra stöd för mig på arbetet. Det blir en viss trygghet att veta att jag kan kontakta dem om jag behöver stöd med arbetssökandet. För att jag behöver stöd av olika anledningar. Jag får hjälp med saker som kanske skulle ta mycket längre tid. Kul att någon hjälper till med CV och annat som kan vara svårt att göra själv. Ett par av deltagarna ser det framförallt som viktigt att de blir motiverade och stimulerade genom SATSA: Motivera och engagera. Jag känner att jag får stimulans och rutiner vilket är väldigt viktigt för mig. Det finns också ett par av deltagarna som anser att de troligen skulle ha kunnat skaffa ett arbete själva och som därför inte ser det som lika viktigt med projektet: Viktigt p.g.a. att de efter mycket arbete lyckades få fram en praktikplats. Dock kändes väl inte jobbet som livsviktigt. Hade man fått tummen ur själv tidigare så hade man nog kunnat fixa det själv. Jag tycker egentligen inte att det är så viktigt att SATSA finns för mig då jag tycker att arbetskonsulenten, inte anpassar sig efter den person det arbetas med. Men sen tycker jag det är bra att det finns, om det leder någonstans ganska snart, vilket det inte gjort för mig. Markör AB 11 (117)

Deltagarna har också fått instämma eller inte instämma i påståenden om SATSA och den hjälp det ger deltagarna. Nedan redovisas resultatet: Synen på projektet SATSA 9. Projektet SATSA hjälper mig att hitta ett arbete som passar mig. 65% 12% 6% 6% 12% 7. SATSA hjälper mig att identifiera vilket stöd jag behöver i arbetslivet. 47% 24% 12% 12% 6% 6. SATSA hjälper mig att förstå mina styrkor och svagheter. 35% 35% 18% 6% 6% 8. Projektet SATSA hjälper mig att förstå mer om hur det är att ha ett arbete. 35% 18% 24% 6% 18% 10. Projektet SATSA hjälper mig att klara av ett arbete. 35% 24% 6% 12% 24% 0% 50% 100% Instämmer helt (5) 4 3 2 Instämmer inte alls (1) Vet ej De flesta inom projektet SATSA instämmer helt eller delvis i att SATSA hjälper dem att hitta ett arbete som passar dem, identifiera det stöd som behövs i arbetslivet och förstå egna styrkor och svagheter. Mellan 12 och 18 procent instämmer dock inte (ger betyg 1 eller 2) i detta. I praktiken innebär det tvåtre deltagare. En av dessa deltagare påpekar att han/hon redan kände till sina egna styrkor/svagheter och hade arbetslivserfarenhet före kontakten med SATSA. Att projektet SATSA hjälper deltagarna att klara av ett arbete instämmer en majoritet i, medan ett par av deltagarna är mer kritiska till detta. 24 procent svarar också att de inte vet. Det är inte förvånande då flera av deltagarna ännu inte har fått ett arbete inom projektet. I jämförelse med övriga frågor är något fler deltagare, en fjärdedel, kritiska till i vilken grad SATSA har hjälpt till med att skapa förståelse för hur det är att ha ett arbete. Fortfarande är det dock drygt hälften av deltagarna som instämmer påståendet. Markör AB 12 (117)

Det är viktigt (avgörande för att det ska fungera bra för mig)... 13. att jag kan höra av mig till min arbetskonsulent om det blir problem på min arbetsplats i början. 59% 18% 6% 6% 6% 6% 14. att jag kan höra av mig till min arbetskonsulent om det blir problem på min arbetsplats också efter lång tid på arbetsplatsen. 59% 6% 18% 6% 12% 12. att min arbetskonsulent från SATSA är med (på plats) i början på min arbetsplats. 41% 12% 12% 12% 18% 6% 11. att jag har en arbetskonsulent på SATSA som stöttar mig i kontakten med mina andra handläggare (på andra myndigheter). 38% 6% 31% 13% 6% 6% 0% 50% 100% Instämmer helt (5) 4 3 2 Instämmer inte alls (1) Vet ej Hur avgörande stödet från arbetskonsulenten upplevs vara för att det ska fungera för deltagarna varierar. Nedan listar vi i fallande ordning de stöd deltagarna bedömer som viktigast för dem genom att se på dem som instämmer helt (5) eller delvis (4) i att stödet är avgörande. Det är avgörande för att det ska fungera för deltagaren att vid problem på arbetsplatsen i början kan höra av sig till arbetskonsulenten (77 procent) också efter lång tid kan höra av sig till arbetskonsulenten (65 procent) arbetskonsulenten är med på arbetsplatsen från början (53 procent) arbetskonsulenten stöttar i kontakt med handläggare på andra myndigheter (44 procent) Även om inte alla svarar att stödet från arbetskonsulenten är helt avgörande är det tydligt att relativt få ser stödet som oviktigt. Det gäller särskilt möjligheten att höra av sig vid problem även efter längre tid. Det kan noteras att endast en deltagare ser det som oviktigt. Det är också endast ett par deltagare som ser det som mindre viktigt att kunna höra av sig om problem på arbetsplatsen i början. Något fler ser det som oviktigt att ha med en arbetskonsulent på arbetsplatsen. Markör AB 13 (117)

Synen på den egna arbetskonsulenten inom SATSA 17. Min arbetskonsulent på SATSA stöder mig i min kontakt med arbetslivet. 47% 24% 6% 12% 12% 15. Min arbetskonsulent på SATSA vet vad jag behöver hjälp med. 41% 29% 18% 6% 6% 16. Min arbetskonsulent på SATSA förstår mig/känner mig. 29% 29% 18% 12% 6% 6% 0% 50% 100% Instämmer helt (5) 4 3 2 Instämmer inte alls (1) Vet ej Deltagarna upplever i hög grad att arbetskonsulenten på SATSA stöder dem i kontakten med arbetslivet, 71 procent instämmer helt eller delvis i påståendet. 70 procent instämmer också helt eller delvis i att arbetskonsulenten på SATSA vet vad de behöver hjälp med och 59 procent anser att arbetskonsulenten känner dem. Två till tre deltagare instämmer inte i de aktuella påståendena. Ändringar inom projektet? I undersökningen ställdes också några öppna frågor. Den första frågan är Finns det något som du skulle vilja ändra på i projektet SATSA?. Ungefär hälften av deltagarna har inga synpunkter om vad de skulle vilja ändra på i projektet och svarar enligt följande: Nej, allt fungerar bra. Nej, inget jag kan tänka på. Nej, jag tycker det är bra som det är. Nej, kanonbra. Markör AB 14 (117)

Nej, det har varit roligt. Nej, inget jag kan komma på. Jag tycker att SATSA är bra. Nej, jag tycker det fungerar som det ska. Nej. Bland övriga synpunkter finns en som vill att projektet förlängs: Vill att de finns kvar efter de tre åren, projektets tid förlängs. För vi med autism klarar oss inte utan SATSA. SATSA är ett jättebra projekt. Ett par av de intervjuade påpekar också att de skulle vilja ha kortare väntetid för att få plats i projektet: Kortare väntetid. Att det tog nästan fyra månader innan jag blev erbjuden plats i projektet. Slutligen finns åsikter om hur själva projektet fungerar och enstaka personer lyfter fram behovet av mer stöd, att slippa byta kontaktperson, större effektivitet inom projektet och mer pådrivande konsulter. Få mer stöd från arbetskonsulenterna. Att ingen ska behöva byta kontaktperson p.g.a. jobbyte eller graviditet etc. Om en kontaktperson vetat att han/hon ska sluta så ska han/hon inte påbörja något nytt med en helt ny person. Utan se till att man får en stadig kontakt med en gång. Mindre möten, mer effektivitet. Mer pådriven konsult. Bättre kommunikation. Markör AB 15 (117)

En av de intervjuade är också missnöjd med att han/hon inte fick vara med vid det första mötet med arbetsplatsen: Skulle vilja vara mer delaktig när de åker till arbetsplatsen första gången utan mig. Vill vara med från början. Ytterligare någon upplever att arbetskonsulenten inte förstår hur han/hon fungerar: Jag skulle vilja att arbetskonsulenterna på SATSA kunde anpassa sig bättre. Har vid ett flertal tillfällen känt mig dumförklarad av min arbetskonsulent p.g.a. att denne inte anpassat sig till mig och hur jag är. Bra med SATSA Deltagarna har fått svara på vad de ser som särskilt bra med projektet och det är tydligt att det är att finna ett arbete och att få hjälp att klara av det, som ses som SATSA:s styrka: Som jag sa tidigare att ge folk som inte fick rätt hjälp att få en andra chans. Motivera och engagera folk till sysselsättning. Att komma igång och få ett arbete som passar mig. Att de i bästa fall hjälper en att hitta ett jobb. Att de kommer ut till arbetsplatsen. Hjälper folk få rätt jobb och finnas med så folk förstår hur vi funkar ute på arbete. Skulle inte klara mig utan SATSA. Man får ett visst stöd i arbetslivet. Hjälpen med att söka arbetsplats, stödet i vad man ska söka, mycket. Allt är nog bra förutom det jag redan angett.. Man får chansen att jobba och känna sig självständig. Markör AB 16 (117)

Allt. Trevliga handläggare som hjälper mig i arbetslivet. Att jag får stöd och hjälp på min väg ut i arbetslivet. Dessutom är min handläggare grymt trevlig. Den arbetskonsulenten jag träffar därför att jag nästan bara är hemma annars och därför bra att komma hemifrån en stund. Att de finns för att hjälpa personer med syndrom och autism. Att de hjälpte mig med arbetssökande som jag hade problem med och var med på arbetsplatsen som stöd. Jag känner att min arbetskonsulent är helt ok, inga fel alls! Det ger mig en chans att bli matchad mot ett yrke som passar mig. Lyckades till sist fixa fram en praktikplats som passade mina intressen. Dåligt med SATSA Vid frågan om vad som är dåligt med SATSA har en stor del av deltagarna inga sådana synpunkter och anger: Ingenting. (5 personer) Jag tror inte att det finns något. Kommer inte på något. Vet inte. Finns inget dåligt. SATSA får inte läggas ner, de är viktiga för oss för vi ska kunna ha ett jobb. Vi behöver SATSA och de är till stor nytta för att få autism-personer ut i arbetslivet. Markör AB 17 (117)

Jag kan inte se något dåligt i projektet. Jag har bara positiva upplevelser än så länge efter en ganska kort tid i projektet. De som har kritiska synpunkter anger i huvudsak sådant som redan tagits upp under sådant man vill ändra inom projektet. Nya synpunkter som lyfts fram av enstaka deltagare är att praktikplatsförslag inte har känts rätt (i samband med byte av arbetskonsulent), en alltför långdragen utredning och lång vänta på praktik. Att de åker till arbetsplatsen utan mig första gången. Jag vill vara med alla gånger. Byte av kontaktperson mitt i. Massa dåliga förslag på praktik/arbetsplats fast man tydligt sagt att man inte var intresserad av det området. Man får inte så mycket stöd som man behöver. Stegen som man ska gå igenom i början känns väldigt långdragna. T.ex. intresseundersökningen på arbetsförmedlingens hemsida känns onödig för min del, då jag vet vad jag har för intressen. Väntetider på praktik. Att vi inte har hittat en lönebidragsanställning som jag vill ha på mina krav. Och mina krav är 10 månader heltid men jag har bara 5 månader. Markör AB 18 (117)

SATSA enligt föräldrar Det kan tyckas långsökt att föräldrar ska ingå i undersökningen då projektet riktar sig till vuxna människor. Samtidigt är detta en grupp där föräldrar inte sällan har en fortsatt stöttande roll för sina barn även i vuxen ålder. Vi har därför valt att låta de föräldrar komma till tals som i har haft direktkontakt med projektet SATSA. Sammanlagt ingår nio föräldrar i undersökningen vars barn befinner sig i följande faser i projektet: 1. Hur länge har din son/dotter varit med i projektet SATSA? 2. Var i projektet befinner sig han/hon? Antal Procent Ett halvår till ett år 5 56 En månad till ett halvår 3 33 Vet ej 1 11 Total 9 100 I kartläggningen 1 11 Väntan på praktik 1 11 På praktik 4 44 Anställning 2 22 Vet ej 1 11 Total 9 100 Fördelar och nackdelar med SATSA Föräldrarna fick berätta hur de ser på projektet och vilka fördelar och nackdelar de anser att det har. Nedan följer svaren. Vissa menar att deras barn inte skulle kunna få ett arbete utan den hjälp de idag får av SATSA: Jag tror det är det enda sättet som min son kan komma in i arbetslivet på. Det finns bara fördelar. Min son skulle aldrig kunna få ett arbete utan denna hjälp. Det stöd som finns efter att arbetet har påbörjats är ovärderligt. Fördelar att sonen överhuvudtaget kommer ut på arbetsmarknaden med stöd. Alternativet är att han sitter ensam hemma och inte går ut alls. Nackdelen är att han inte har transport till och från sitt arbete. Beroende av att jag skjutsar med bil vilket jag inte kan göra fr o m mitten av april, vet vi inte hur det skall gå.. Markör AB 19 (117)

Andra ser det som bra med stödet som ges och kartläggningen av vad individen klarar av: Att mitt barn har en person som kartlägger ordentligt vad mitt barn klarar av. Så att det blir så bra som möjligt från början. Fördelarna för den funktionshindrade är att denne får hjälp i kontakten med arbetsgivare och att olika myndigheter samverkar. Underlättar kontakt. Får hjälp vid jobbansökan. Har en kontaktperson som kan ge råd eller hjälp vid behov. Detta ger trygghet. Arbetsgivarna får information om funktionshindret samt stöd/hjälp och kan/vågar därigenom erbjuda praktikplats och på sikt också anställa. Kan inte se några nackdelar med projektet. Det är bra att ha en ekonomisk hjälp till en början, så man kan visa vad man kan. Ett par av föräldrarna upplever att processen är för långsam: Det är bra att projektet finns för de människor som har någon form av handikapp. Vi har upplevt att det tar lite för lång tid ibland innan det händer någonting. Der kan vara lite frustrerande för personen i fråga. Annars så har det fungerat mycket bra. Stort tack till samtliga. Processen från introduktion i projektet till praktiskt handlande med praktikplats är på tok för lång, detta bl.a. p.g.a. att man inte känner av nivån på det handikapp som klienten har, utan tar för givet att klienten har grövre problem än vad som är en realitet. Detta får till följd av att klienten nästan ger upp hoppet. Vi ordnade själva en praktikplats vilket kändes som en förutsättning för att klienten inte skulle ge upp. Jag ifrågasätter även ingången till projektet, när varken handläggaren på habiliteringen, försäkringskassan eller arbetsförmedlingen informerat oss om att projektet finns. Jag hittade själv en liten annons i NA, där information om projektet fanns, varvid jag tog kontakt med projektledare. Tanken med projektet är trots allt helt rätt och jag känner att det stöd och den uppföljning som nu pågår är ett stort stöd. Markör AB 20 (117)

Frågor ställdes också om olika stöd inom projektet och hur viktiga dessa upplevs vara för sonen/dottern. Min son/dotter skulle ha svårt att... 3. själv söka arbete utan stöd av det slag som SATSA ger. 56 22 11 11 4. behålla ett arbete utan stöd av det slag som SATSA ger. 33 33 22 11 0% 50% 100% 5 (instämmer helt) 4 3 2 1 (instämmer inte alls) De flesta föräldrar menar att deras son/dotter skulle ha svårt att söka ett arbete utan stöd av det slag som SATSA ger. Det är färre som anser att deras son/dotter också är i behov av SATSA för att kunna behålla ett arbete. Markör AB 21 (117)

Det är avgörande för min son/dotter att... 6.någon är med som stöd (på plats) i början på hans/hennes arbetsplats. 78 22 7. ha någon att höra av sig till om det blir problem på hans/hennes arbetsplats i början. 67 22 11 8. ha någon att höra av sig till om det blir problem på hans/hennes arbetsplats också efter lång tid på arbetsplatsen. 44 22 11 22 5.ha en arbetskonsulent på SATSA som stöttar honom/henne i kontakten med andra handläggare (på andra myndigheter). 44 33 11 11 0% 50% 100% 5 (instämmer helt) 4 3 2 1 (instämmer inte alls) Samtliga föräldrar menar att det är avgörande för deras son/dotter att någon är med som stöd i början på hans/hennes arbetsplats. Likaså anses det viktigt att i början ha någon att höra av sig till om det blir problem på arbetsplatsen. Majoriteten av föräldrar anser också att det är viktigt att det finns någon att höra av sig till om det blir problem också efter längre tid samt att arbetskonsulenten också stöttar i kontakten med handläggare på andra myndigheter. Markör AB 22 (117)

Vad behöver ändras inom projektet En fråga ställdes också om något borde ändras inom projektet. En synpunkt som lyfts fram är att man som förälder skulle vilja få mer information om projektet. Andra åsikter är att projektet borde permanentas, att SATSA borde marknadsföras på habiliteringen och att man inom projektet borde ha större förståelse för graden av handikapp som projektdeltagarna har. Bättre information om vad som händer och vad som tas upp eftersom mitt barn inte kan återrapportera så bra. Vi har visserligen fått ett schema om vad som är tänkt att tas upp, men det skulle också varit bra att få reda på vad som verkligen togs upp och vad resultatet blev. Det fungerar bra! Projektet bör göras om till en permanent lösning. Ska personer med dessa problem kunna fungera i samhället behöver de stöd till och från av personer som känner till deras handikapp. Bättre marknadsföring av projektet via kontakt på habiliteringen etc. Ökad förståelse för individens grad av handikapp. Markör AB 23 (117)