Biologiska läkemedel vid inflammatoriska sjukdomar och deras betydelse för infektionsrisk

Relevanta dokument
Läkemedelsbehandling vid reumatiska sjukdomar. Socialstyrelsens nya riktlinjer för behandling av reumatiska sjukdomar

MOT EN INDIVIDUALISERAD LÄKEMEDELSBEHANDLING AV BARNREUMA

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Introduktion till Reumatologi. Carl Turesson Docent, Överläkare Reumatologiska kliniken

Immunsuppression vid reumatiska sjukdomar vad kan vara bra att känna till?

Reumatiska sjukdomar. Mikael Heimbürger Läkare, PhD. SEHUR170429

När är det dags att ta behandlingen till nästa nivå?

Hur följer vi upp biosimilarer? Behov och utmaningar? Johan Askling

TNF-alfa hämmare vid reumatoid artrit till vilken nytta och för vem? Nils Feltelius, Läkemedelsverket o Inst för Medicin, Enheten f Reumatologi KI

REUMATOID ARTRIT (RA)

Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA)

Riktlinjer för läkemedelsbehandling vid reumatoid artrit Svensk Reumatologisk Förening

Biologiska terapier Seminarium Christina Stranger

Riktlinjer för läkemedelsbehandling vid reumatoid artrit Svensk Reumatologisk Förening utkast till uppdatering för 2015

Reumatiker behandlas allt oftare med biologiska läkemedel

Nyheter om Artriter ACR annual meeting, San Diego 2017

Terapiråd för specialister i reumatologi

SRF rekommendationer för vaccination hos patienter med inflammatoriska reumatiska sjukdomar

Reumatologiska kliniken. Karolinska Universitetssjukhuset. Diagnostiskt prov MEQ- fråga 1 Eva. Maximal poäng 19

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Vaccination av barn och ungdomar med nedsatt immunförsvar hur svårt kan det va?

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Vad behöver primärvårdsläkaren veta om biologiska läkemedel?

Reumasjukdomar och graviditet

Reumatiska sjukdomar hos barn och unga Vad ska vi tänka på i skolan?

Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA)

Infektionsprofylax vid immunmodulerande behandling av inflammatoriska systemsjukdomar, SÄS

Riktlinjer för läkemedelsbehandling vid reumatoid artrit Svensk Reumatologisk Förening utkast till uppdatering för 2016

6.2 Offentlig sammanfattning Översikt över sjukdomens utbredning

Channeling vid biologisk behandling av RA i Sverige - vilken patient får vilket läkemedel?

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar stöd för styrning och ledning Preliminär version INAKTUELLT

Till dig som behandlas med ENBREL PATIENTINFORMATION

PP-ENB-SWE Om du vill ställa en fråga rörande en Pfizerprodukt, var god klicka här:

Abbotts Humira (adalimumab) godkänt i Europa för behandling av ulcerös kolit

Interstitiell lungsjukdom associerad till myosit. Göran Tornling Enheten för Lungmedicin Institutionen för Medicin

Hur använder vi Rituximab (Mabthera )? Ulf Tedgård Barn- och Ungdomscentrum UMAS, Malmö

Leflunomide STADA. Version, V1.0

- aktiv reumatoid artrit hos vuxna patienter där behandling med sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel (DMARD) är indicerad

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Indikatorer Bilaga

Biologisk Behandling vid Rheumatoid Artrit. Katerina Chatzidionysiou MD, PhD

Arbetsgrupp: Eva Baecklund, Helena Forsblad d Elia, Carl Turesson

Riktlinjer för läkemedelsbehandling vid reumatoid artrit Svensk Reumatologisk Förening

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD ( )

De goda exemplen. Värdet av läkemedel mot reumatoid artrit

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Bilaga III. Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedlarna

Ökad risk för infektion med biologiska immunmodifierande antireumatika Klara riktlinjer för omhändertagande är nödvändiga, visar fallbeskrivningar

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ

Dosering och administrering av intravenöst ORENCIA (abatacept) till vuxna patienter med reumatoid artrit (RA)

Vad alla läkare bör veta om infektioner och biologiska läkemedel

Tuberkulos. Tuberkulos är en allmänfarlig sjukdom, för många fortfarande förknippat med stigma och dödsskräck

Behandlingsmål Lindra symtom Bromsa sjukdomens aktivitet Bevara och förbättra funktion Förhindra komplikationer

Arbetsgrupp: Johanna Sundbaum, Katarina Almehed, Kristina Wiberg, Tomas Zweig

Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Elevhälsa och vaccinationer Smittskydd Stockholm

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gränssnitt medicinsk gastroenterologi/ hepatologi - Hälso- och sjukvård Region Gävleborg

Dosering och administrering av ORENCIA

mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Juvenil Dermatomyosit

ENB PSE04. Om du vill ställa en fråga rörande en Pfizerprodukt, var god klicka här:

Vem blir friskast? En variansanalysundersökning av behandlingsresultat hos patienter med reumatism

Psoriasiskoll - Har psoriasis

SGF Nationella Riktlinjer Användning av infliximab-biosimilarer vid inflammatorisk tarmsjukdom

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ

Psoriasisartrit, fysioterapi inom specialistvårdsreumatologi

Den etiska plattformen i behov av renovering? Prioriteringscentrum, Linköpings universitet

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Reumatoid artrit, tidig diagnos (och behandling) Jon Thorkell Einarsson MD PhD Internmedicinare och reumatolog Enhetsansvarig läkare Lund

Dosering och administrering av ORENCIA till vuxna patienter med reumatoid artrit (RA)

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ

02/ BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR

Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen

FREDA-farlighetsbedömning

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Dosering och administrering av Orencia

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

MabThera (rituximab) patientinformation

Socialstyrelsens författningssamling

Rekommendationer för vaccination av barn och unga med juvenil idiopatisk artrit (JIA)

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Latent tuberkulos och screening hur når vi rätt grupper?

Region Skåne Riktlinjer för FGM 2

Besvara följande frågor i anslutning till de utdelade artiklarna:

Reumatiska sjukdomar - klinik och farmakologi. Lennart Jacobsson

Riktlinjer för läkemedelsbehandling vid reumatoid artrit Svensk Reumatologisk Förening utkast till uppdatering 2018

Artriter Diffdiagnoser. Är det en artrit? Debut symptom variation över dygnet? Lab. Anti-CCP RF SR CRP Trombocytos Anemi

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Tentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30

Läkemedel(och(kardiovaskulär(risk(vid(inflammatorisk(reumatisk( sjukdom( Sammanfattningar((

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Remicade, Remsima och Inflectra (infliximab) - Behandling

Prognos. Metodbok MS. Prognos. Prognosen vid MS, d v s naturalförloppet utan specifik behandling, kan diskuteras utifrån flera olika situationer.

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

Kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock Årsrapport för 2013

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Nationellt 10-punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom slutenvård

Transkript:

Biologiska läkemedel vid inflammatoriska sjukdomar och deras betydelse för infektionsrisk Carl Turesson, Reumatolog Per Björkman, Infektionsläkare Skånes Universitetssjukhus, Malmö

Reumatoid artrit (RA) från tidiga ledskador till sen destruktiv sjukdom

Blockering av tumör nekros faktorn (TNF)

Biologiska läkemedel mot reumatologiska sjukdomar TNF-hämmare Infliximab (Remicade ) 1999 Etanercept (Enbrel ) 2000 Adalimumab (Humira ) 2003 Certolizumab (Cimzia ) 2009 Golimumab (Simponi ) 2009 Övriga Anakinra (Kineret ) IL-1 receptorantagonist - 2002 Rituximab (MabThera ) anti-cd20-2006 Abatacept (Orencia ) CTLA4-Ig - 2007 Tocilizumab (RoActemra ) anti-il6 receptorn 2009 Belimumab (Benlysta ) anti-blys - 2012

Användningsområden för biologiska läkemedel TNF-hämmare: RA, juvenil artrit, ankyloserande spondylit/axial spondylartrit, psoriasisartrit, psoriasis, inflammatorisk tarmsjukdom IL-1-hämmare (Kineret): RA, även svår gikt, autoinflammatoriska tillstånd MabThera: B-cellslymfom, RA, ANCA-associerade vaskuliter, svår SLE Orencia: RA (SLE, psoriasisartrit?) IL-6-hämmare (RoActemra): RA, juvenil artrit BlyS-hämmare (Benlysta): SLE

ATTRACT studien: TNF-hämmare förhindrar progress av ledskador på röntgen hos svårt sjuka RA patienter Medelförändring av modifierad Sharp score Lipsky et al. N Engl J Med 2000;343: 1594-602.

Större sannolikhet för remission vid tidig RA vid behandling med biologiskt läkemedel + metotrexat Kuriya B et al. Ann Rheum Dis 2010;69:1298-1304 2010 by BMJ Publishing Group Ltd and European League Against Rheumatism

Behandlingsstrategier vid tidig RA och rekommendationer vid ofullständig terapieffekt Låg sjukdomsaktivitet Medelhög sjukdomsaktivitet Metotrexat (MTX)* Sulfasalazin (SSZ) Klorokinfosfat eller hydroxyklorokin (HCQ) MTX + lågdos steroider MTX+TNF-hämmare MTX + abatacept/tocilizumab är alternativ +lågdos steroider Alternativa DMARDs Diagnos, prognos och sjukdomsaktivitet bör reevalueras Vid få/inga ogynnsamma prognostiska faktorer: MTX+Cyklosporin A MTX+Leflunomid MTX+SSZ+HCQ m.fl. kombinationer +lågdos steroider MTX+TNF-hämmare alt MTX + abatacept/tocilizumab Alt andra DMARDs Abatacept/rituximab/ tocilizumab Byte av TNF-hämmare är ett alternativ Hög sjukdomsaktivitet MTX alt MTX+SSZ+HCQ MTX+TNF-hämmare** (eller MTX+abatacept)** + lågdos steroider vid svikt på TNF-hämmare eller abatacept **vid flera faktorer som indikerar ogynnsam prognos, t.ex. vid tidigt påvisade erosioner *framförallt vid faktorer som indikerar ogynnsam prognos I bokstavsordning utan prioritering

Spondylartrit inflammatorisk ryggsjukdom Tidig inflammation i bäckenfogarna (SI-lederna) Total ryggstelhet vid Ankyloserande spondylit

Tydlig och bibehållen minskning av sjukdomsaktivitet hos patienter med ankyloserande spondylit efter behandling med TNF-hämmare % of Patients Achieving 50% Improvement in BASDAI 70 60 50 40 30 20 10 Double-Blind Phase Open Extension Placebo/Infliximab Infliximab 0 0 6 12 24 36 48 54 66 78 90 102 108 120 132 144 156 Weeks Braun J, et al. Ann Rheum Dis. 2005;64:229-234; Braun J, et al. Rheumatology. 2005;44:670-676. Intention to treat

TNF-hämmare i Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för Rörelseorganens Sjukdomar 2012 Rekommenderas vid RA med ofullständig effekt av metotrexat Rekommenderas vid tidig RA med hög sjukdomsaktivitet och dålig prognos Rekommenderas vid ankyloserande spondylit och psoriasisartrit med ofullständig effekt av första linjens behandling

Några avigsidor med biologiska läkemedel Höga kostnader årskostnad 80 000 150 000 kr (avtal, rabatter, biosimilarer) Bieffekter, inklusive försämring av hjärtsvikt (TNF-hämmare) Ingen ökad cancerrisk totalt, men något ökad risk för hudmaligniteter (TNFhämmare) Immunsupprimerande ökad infektionsrisk

Septic arthritis in patients with rheumatoid disease: a still underdiagnosed complication Mitchell et al. J Rheumatol 1976

The difficulty in diagnosis of this condition is in part due to a failure of these patients to respond normally to infection. Consequently patients often present late in the course of their septic episode and treatment is often delayed. The importance of early diagnosis and treatment of the infection is stressed by the high mortality rate in this group of patients.

RA kohorten i Rochester, Minnesota Samhällsbaserad kohort Innehåller i princip samtliga incidenta RA-patienter i området under perioden 1955-1994 (N=609) Uppföljningstid (medel): 12.7 år Tillgång till samtliga journaluppgifter om alla patienter

Infektionsstudie Kontroller utan polyartrit, matchade för ålder, kön och inklusion i patientdatabasen. Genomgång av samtliga journaluppgifter Validerad extraktion av uppgifter om infektioner Incidensdensitetsratio (RA vs Övriga) Stratifiering för confounders (Andersen-Gill) Prediktorer för infektion vid RA (univariat och multivariat analys)

Doran et al: 1. Frequency of infection in patients with rheumatoid arthritis. Arthritis Rheum 2002; 46:2287-93. 2. Predictors of infection in rheumatoid arthritis. Arthritis Rheum 2002; 2294-2300

Risk för Infektioner vid RA (justerade* hazard ratios; 95 % KI) Objektivt dokumenterade: 1.70 (1.42-2.03) Sjukhusinläggning 1.83 (1.52-2.21) Alla infektioner 1.45 (1.29-1.64 ) *Justerat för ålder, kön, rökning, leukopeni, kortisonanvändning och diabetes. Doran et al. Arthritis Rheum 2002; 46:2287-93

Prediktorer för infektion som leder till sjukhusinläggning (Univariat analys; 95 % KI) Alkoholism 2.00 (1.27-3.16) Leukopeni 2.17 (1.58-2.98) Organisk hjärnsjukdom 2.94 (2.08-4.16) Diabetes 2.45 (1.84-3.27) Kronisk lungsjukdom 2.83 (2.15-3.72) Doran et al. Arthritis Rheum 2002; 2294-2300

Prediktorer för infektion som leder till sjukhusinläggning (Univariat analys; 95 % KI) Extraartikulär sjukdom* 3.22 (2.17-4.77) Reumatoid faktor+ 1.65 (1.24-2.20) Tidig funktionsnedsättning 1.87 (1.49-2.35) Förhöjd SR 1.67 (1.29-2.16) * Vaskulit eller RA associerad lungsjukdom Doran et al. Arthritis Rheum 2002; 2294-2300

Traditionella antireumatiska läkemedel predikterade inte infektion med sjukhusinläggning (Univariat analys; 95 % KI) Methotrexat 0.91 (0.57-1.45) Azatioprin 1.24 (0.70-2.20) Hydroxyklorokin 1.08 (0.81-1.43) Sulfasalazin 1.20 (0.53-2.72) I.m guld 1.12 (0.79-1.60) P.o guld 1.07 (0.70-1.62) Penicillamin 1.35 (0.81-2.25) Doran et al. Arthritis Rheum 2002; 2294-2300

Påverkan av andra läkemedel på risken för infektion med sjukhusinläggning (Univariat analys; 95 % KI) Leflunomid 2.22 (0.88-5.64) Cyklofosfamid 6.14 (3.12-11.8) Cyklosporin 1.99 (1.25-3.16) Kortikosteroider 1.90 (1.47-2.47) Etanercept 0.36 (0.06-2.10) Doran et al. Arthritis Rheum 2002; 2294-2300

Prediktorer för infektion med sjukhusinläggning Multivariat analys (hazard ratio*; 95 % KI) Kronisk lungsjukdom 2.05 (1.53-2.74) Leukopeni 1.92 (1.37-2.67) Organisk hjärnsjukdom 1.71 (1.17-2.50) Alkoholism 1.85 (1.25-2.74) Extraartikulär RA 2.38 (1.58-3.60) RF+ 1.27 (0.98-1.66) Tidig funktionsnedsättning 1.35 (1.08-1.68) Kortikosteroider 1.56 (1.20-2.04) *Justerat för kön och interaktion ålder-diabetes Doran et al. Arthritis Rheum 2002; 2294-2300

Sammanfattning Infektioner och reumatiska sjukdomar Ökad risk för allvarliga infektioner hos RA patienter Riskökningen är särskilt uttalad hos patienter med svår RA Begränsad inverkan på infektionsrisk av de mest använda traditionella antireumatiska läkemedlen (t.ex. metotrexat) Sannolikt liknande mönster vid psoriasisartrit och spondylartrit mindre utförligt studerat Hur stor betydelse har biologiska läkemedel i praktiken för infektionsrisken?

Behandling med biologiska läkemedel ur infektionsläkarens perspektiv Per Björkman Infektionskliniken SUS Malmö 2014

Immunsuppressiv terapi medför ökad risk för infektioner men med varierande spektrum beroende på typ av behandling Ökad risk för viss typ av infektioner hos patienter som behandlas med biologiska läkemedel TNF-alfahämmare bäst studerade Särskilda hänsyn vid vaccination Information till patienten!

Risker och vinster vid immunsuppressiv terapi en avvägning Dåligt behandlad grundsjukdom kan öka infektionsrisken! Immunsuppressiv behandling medför ökad infektionsbenägenhet!

TNF-alfa i infektionsförsvaret Central roll i det ospecifika immunförsvaret Främst kontroll av intracellulära bakterier Granulombildning, makrofagfunktion Faktor vid förloppet av kroniska virusinfektioner HIV, kronisk hepatit B och C

Hur påverkas risken för infektioner vid behandling med biologiska läkemedel? Typ av grundsjukdom och svårighetsgrad Ålder Samtidiga sjukdomar Diabetes, KOL Övrig immunsuppressiv behandling Steroider, metotrexat Exposition för potentiella patogener

Risk för bakteriella infektioner vid TNFalfablockad Hos välbehandlade patienter utan förekomst av andra riskfaktorer finns ingen generellt ökad risk Ibland atypisk sjukdomsbild Ökad risk för infektioner med intracellulära bakterier Legionella, Listeria, Salmonella Tuberkulos

Tuberkulos och TNF-alfablockad Ökad risk för reaktiverad TB vid blockad av TNF-alfa Ofta atypisk sjukdomsbild med extrapulmonella manifestationer Screening för aktiv och latent TB rekommenderas inför start av TNFalfahämmare Överväg TB som differentialdiagnos vid oklara infektionskomplikationer under behandling

Screening för TB inför immunsuppressiv terapi Frågeformulär för bedömning av risk för exposition för TB Immunologiskt test för att bedöma förekomst av infektion med TB Tuberkulintest har ersatts av Quantiferon högre specificitet Kan ej särskilja mellan latent och aktiv TB! Lungröntgen Bedömning av infektionsläkare Vidare utredning av misstänkta fall Beh av latent TB inleds 1-2 mån innan start av TNF-alfahämmare Aktiv TB utesluten INH 9 mån

TB-screening inför TNF-alfablockad i Malmö Latent TB hos 77/600 patienter 2003-2010 Riskfaktorer Härkomst i endemiskt område Ålder >45 år Yrke (ffa sjukvård) Inga fall av aktiv TB hos screenade patienter som fullföljt ordinerad beh för latent TB

Andra opportunistiska infektioner vid TNFalfablockad Infektioner med flertal ovanliga agens beskrivna Pneumocystis jiroveci, invasiva svampinfektioner Generellt ingen säker riskökning Ingen indikation för profylaktisk terapi

Virusinfektioner och TNF-alfahämmare Risk för reaktivering av kronisk hepatit B Screening innan behandlingsstart Antiviral terapi till patienter med kronisk hepatit B Ökad risk för herpes zoster Kronisk hepatit C utgör ingen kontraindikation Patienter med välbehandlad HIV kan behandlas Rituximab hög risk för reaktivering av hepatit B Progressiv multifokal leukoencefalopati (PML; JC-virus)

Risk för komplikationer till andra virusinfektioner? Immunsuppression känd riskfaktor för svårare förlopp och reaktivering av kroniska virusinfektioner CMV, herpes simplex, EBV Vissa kroniska virusinfektioner har betydelse för carcinogenes HPV, EBV Inga säkra hållpunkter för generellt ökad risk vid biologiska läkemedel Regelbunden cervixkontroll för kvinnor (enl ordinarie program)

Infektioner hos personer med biologiska läkemedel Handlägg vanliga infektioner enligt gängse riktlinjer Ingen utökad indikation för antibiotikabehandling vid vanliga infektioner Samma preparat bör användas (undvik bredspektrumantibiotika) Behandlingsuppehåll vid svårare infektioner Ökad risk för infektioner med vissa agens Screening innan behandlingsstart Kontakt med infektionsläkare vid tecken till svårare infektion eller atypisk bild!

Vaccinationer vid behandling med biologiska läkemedel Inaktiverade vacciner Ingen ökad risk för biverkningar Sämre effekt vid immunsuppression överväg upprepade doser och titerkontroll Vaccination innan start av immunsuppression? Levande vacciner Ökad risk för biverkningar Skall ej ges under pågående behandling med TNF-alfahämmare Beh skall sättas ut 3 mån innan levande vaccin ges och kan påbörjas 1 mån efter levande vaccin

Vaccinationsrekommendationer inför behandling med biologiska läkemedel Influensa Pneumokocker MPR Varicella zoster årligen om seronegativ (obs levande vaccin) om seronegativ (obs levande vaccin) Frikostigt vid indikation/risk TBE Hepatit A+B HPV

Risken för infektioner vid biologisk behandling mot reumatologisk sjukdom Vilken information ger långtidsuppföljning i kvalitetsregister?

5.0 Follow-up period of risk estimate 4.0 3.0 British Register Relative Risk (95% CI) 2.0 1.0 0.8 a b US claims data1 Bongartz meta-analysis ARTIS German Register US claims data 2 1 2 3 0.6 Askling J, Dixon W. Curr Opin Rheumatol 2008

RA och infektioner Patienter med RA har en ökad risk för infektioner jämfört med befolkningen i allmänhet (Doran 2002) Svår sjukdom med uttalad inflammation och tidig funktionsnedsättning ökar risken för allvarliga infektioner vid RA (Doran 2002) TNF-hämmare och andra biologiska läkemedel ger en viss riskökning för infektioner En förbättrad kontroll av sjukdomen bör vara positiv ur infektionssynpunkt Minskningen av den relativa risken för allvarliga infektioner över tiden förklaras sannolikt dels av tidig exklusion av infektionskänsliga fall, dels av positiv effekt på grundsjukdomen över tid Dessa resonemang är rimligen tillämpliga även på en del andra inflammatoriska sjukdomar

Vaccination till patienter med Inflammatorisk Reumatisk Sjukdom Vilka resultat finns att luta sig mot? Vad rekommenderar Svensk Reumatologisk Förening?

Andel med positiv immunrespons efter H1N1 vaccination Kapetanovic MC et al. Arthritis Res Ther 2014 Jan 2;16(1):R2. [Epub ahead of print]

Ur Svensk Reumatologisk Förenings Rekommendationer Vaccination till patienter med Inflammatorisk Reumatisk Sjukdom kan ges under pågående behandling med disease modifying anti rheumatic drugs (DMARDs) och tumor necrosis factor (TNF) alpha blockad, men bör ges före biologisk anti B cells terapi Patienter med Inflammatorisk Reumatisk Sjukdom bör i idealfallet vaccineras när sjukdomen är stabil

Några framgångsfaktorer i handläggning av patienter med reumatologiska sjukdomar Terapibeslut förankrade i evidensbaserade riktlinjer och behandlingskonferenser som eftersträvar konsensus Noggrann uppföljning i kvalitetsregister som möjliggör forskning och utveckling God tillgänglighet i öppenvården Välfungerande samarbete mellan primärvård och specialistvård Välfungerande samarbete mellan olika specialiteter (t.ex. reumatologi och infektion)