Att arbeta med text i skolans värld Lena Sjöqvist lena.sjoqvist@andrasprak.su.se Skolans textvärldar Vilka slags texter möter elever under sin tid i grundskolan, i gymnasieskolan? Hur kan explicit undervisning kring arbete med text se ut? Hur skiljer sig olika ämnen åt när det gäller textanvändning? Hur samarbetar lärare kring text? språk - läs - och skrivutveckling? 1
Övergripande mål och riktlinjer 2.2 Kunskaper Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt Biologi Fysik Kemi använda kunskaper Hem-i biologi och konsumentkunskap för att använda granska fysikens information, begrepp, modeller och teorier för att beskriva och kommunicera Recept och ta ställning och instruktioner i frågor förklara som fysikaliska Dokumentation och rör hur hälsa, Svenska, samband svai naturen av enkla och samhället undersökningar med de kan tabeller, läsas bilder och enkla skriftliga rapporter naturbruk och och ekologisk följas samt hållbarhet vanliga ord och begrepp formulera för sig och kommunicera i tal och skrift Samhällskunskap bakning och matlagning Slöjd Musik uttrycka Teknikoch värdera analysera och samtala om musikens uttryck i olika olika använda ståndpunkter i till analysera och värdera sociala, kulturella och historiska sammanhang exempel teknikområdets aktuella arbetsprocesser och resultat samhällsfrågor begrepp Religionskunskap och och Bild Matematik argumentera uttrycksformer resonera och utifrån argumentera med kring hjälp moraliska av frågeställningar slöjdspecifika och fakta, Hem- värderingar och utifrån konsumentkunskap och etiska Idrott och hälsa och modeller använda matematikens uttrycksformer begrepp för att samtala olika perspektiv Historia om, argumentera och redogöra för frågeställningar, Idrott och använda hälsahistoriska begrepp för att analysera beräkningar och slutsatser Ord och hur begrepp historisk för och kunskap samtal ordnas, om skapas och upplevelser används av lek, hälsa, natur-och utevistelser. Analytiska Fakta Förklarande Redogörande Diskuterande/ utredande/ argumenterande Beskrivande Instruerande Skolans basgenrer Berättande Personliga Återgivande Fritt efter Gibbons (2006), Schleppegrell (2004) 2
Undersök vilka genrer dina elever möter under en vecka. Såg du något mönster, något du blev förvånad över, något annat? Genre/ texttyp Aktivitet hur? Reflektioner Läsa Lyssna Skriva Tala/ samtala Ur: Greppa språket 3
Ordförrådet, den enskilt viktigaste faktorn för skolframgång 3.000 ord per år under skolåren 30.000-40.000 ord för att läsa en dagstidning eller förstå gymnasieskolans läroböcker, högst ett ord av 50 får vara nytt Att arbeta med text Hur kan explicit undervisning kring arbete med text se ut? Inventera elevers förkunskaper Ge förförståelse: text, experiment, bilder, grafiska framställningar före under Samarbete kring text: ny kunskap referenser texttyp, språkliga drag Ta olika perspektiv Göra urval, prioritera, sammanfatta Kritiskt granska och ställa frågor Ge möjlighet att använda språket och bearbeta innehållet efter 4
Hög kognitiv svårighetsgrad Kontextbundet Kontextreducerat Låg kognitiv svårighetsgrad Cummins fyrfältare Fritt efter Hall 1994 och Lindberg 1997 Hög kognitiv svårighetsgrad Kontextbundet Följa ett skeende med hjälp av bilder Kontextreducerat Återgivande av text Låg kognitiv svårighetsgrad 5
Använda språket, generalisera i en ny kontext Konkurrens, kvalitet, prissättning Min mormor kunde spinna Hög kognitiv svårighetsgrad På Skansen såg vi en kvinna som vävde Kontextbundet Kontextreducerat Följa ett känt skeende med hjälp av bilder Återgivande av text Låg kognitiv svårighetsgrad Hög kognitiv svårighetsgrad Använda språket, generalisera i en ny kontext Konkurrens, kvalitet, prissättning Min mormor kunde spinna På Skansen såg vi en kvinna som vävde Orsak och verkan Garntillverkningen flyttades från hemmen till fabrikerna Kontextbundet Kontextreducerat Återberätta en given text Låg kognitiv svårighetsgrad 6
Hög kognitiv svårighetsgrad Använda språket, generalisera i en ny kontext Konkurrens, kvalitet, prissättning Min mormor kunde spinna På Skansen såg vi en kvinna som vävde Orsak och verkan Richard Arkwright lät spinnmaskinerna drivas av ett vattenhjul. Garntillverkningen började flyttas från hemmen till fabrikerna Kontextbundet Återberätta en given text Kontextreducerat Skriva av från boken utan att förstå Titta på bilder man inte förstår t.ex av ett vattenhjul Låg kognitiv svårighetsgrad Använda språket, generalisera i en ny kontext Konkurrens, kvalitet, prissättning Min mormor kunde spinna Hög kognitiv svårighetsgrad På Skansen såg vi en kvinna som vävde Kontextbundet Kontextreducerat Följa ett känt skeende med hjälp av bilder Återgivande av text Låg kognitiv svårighetsgrad 7
Att arbeta med text Hur kan explicit undervisning kring arbete med text se ut? Inventera elevers förkunskaper Ge förförståelse: genom bilder, resonera kring nya begrepp under Skriv en rapport: Vad har du lärt dig? Ställ frågor till läraren på det du inte förstått. före efter Alignment samordning, samstämmighet Mål Undervisning Bedömning 8
lærebogen Biologi. 4. klassetrin(gjellerup 1982). (Møller Daugaard 2008) 9
Att arbeta med text Hur ser den explicita undervisningen kring arbete med text ut? Minilektion: Läsa diagram före under Explicit undervisning hur delarna hänger ihop Förklara samband bild och text Arbeta med olika textavsnitt i smågrupper för att kunna se helhet och delar Skriva text av de grafiska framställningarna och omvänt göra grafiska framställningar av texten efter http://www.ur.se/produkter/158703-barn-avsitt-sprak-hela-skolanlaser#start=253&stop=560 10
Att lyssna, samtala och skriva Muntligt berättande: text Minilektion : expandera karaktärer Interaktion: ta fram förförståelse för överraskning Modellerar gestaltning före under Pendlar mellan vardagsspråk och skolspråk i samtal med eleverna Ger feedback på deras skrivandebekräftar och för vidare, utmanar tanken Metasamtal i helklass att expandera en karaktär Eleverna får välja olika perspektiv Läsa högt -lyssna aktivtlyssnaruppgift Riktat kamratgensvar efter Ur: Greppa språket 11
Språk- och tankeutveckling Referenslitteratur Gibbons, P. (2009), Stärk språket stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Stockholm: Hallgren&Fallgren Gibbons, P. (2010), Lyft språket lyft tänkandet. Språk och lärande. Stockholm: Hallgren&Fallgren Hajer, M.& MeestringaT.(2010,) Språkinriktad undervisning. En handbok. Stockholm: Hallgren&Fallgren Hägerfelth,G. (2011) Språkarbete i alla ämnen. Stockholm:Liber Hyltenstam,K. & Lindberg,I. (2013 u.u.), Svenska som andraspråk, i forskning, undervisning och samhälle. Lund:Studentlitteratur 12
Johansson,B. & Sandell Ring, A. (2012) Låt språket bära, genrepedagogik i praktiken. Stockholm: Hallgren & Fallgren Lindström,L.,Lindberg, V. & Pettersson, A.(2011), Pedagogisk bedömning.stockholm:stockholms universitets förlag Liberg,C.,afGejerstam, Å. & Wiksten Folkeryd, J. (2010), Utmana, utforska, utveckla! Om läs-och skrivprocessen i skolan.lund: Studentlitteratur Skolverket (2011), Greppa språket Westlund, B.(2009) Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik.stockholm:natur&kultur 13