Grundläggande databehandling ht 2006. Per Starbäck

Grundläggande databehandling ht 2006 Per Starbäck

Kapitel 0 Introduktion Denna kurs heter Grundläggande databehandling, och det är i namnet underförstått att det gäller databehandling som sker med datorer, även om data förstås kan behandlas manuellt också. En dator är, enligt Nationalencyklopedin, en automatisk maskin för beräkning och symbolbehandling. Benämningen avser nästan alltid en digital, elektronisk dator vars operationer styrs av ett i dess minne lagrat program... Karaktäristiskt är att datorn är generellare än andra maskiner och kan fås att utföra tämligen olika uppgifter genom att den får olika instruktioner program. Ett datorsystem kan indelas i tre delar: hårdvara, mjukvara och data. Hårdvaran är konkreta fysiska delar som processor, minne, hårddiskar och in- och utmatningsenheter som tangentbord, möss, cdrom-läsare, bildskärm, skrivare, osv. Mjukvaran eller programvaran är instruktioner till hårdvaran. Data är den information som matas in till datorn (indata), den som matas ut som resultat (utdata) och mellanresultat däremellan. Den lagras ofta i filer. 0.1 Operativsystem Mjukvaran i ett datorsystem delas ofta in i två delar systemprogram och tillämpningsprogram (applikationsprogram). Tillämpningarna är de program som man som användare kör för att använda datorn till något särskilt. Det är t. ex. ordbehandlare, kalkylprogram, musikspelare, spel och mycket mer. Systemprogrammen är program som är en essentiell del av datorsystemet, som t. ex. de program som gör att man kan logga in på datorn och välja vilka program (tillämpningar) man vill köra. Det centrala i systemprogramvaran är operativsystemet. Med detta brukar man mena en samling program som är tillräckliga för att använda datorn till att utföra en mängd olika uppgifter. Vad det innebär i praktiken kan vara olika för olika slags datorer. Dit kan t. ex. höra att kontrollera hårdvaran, ge allmänna sätt att lagra data i filer, hantera olika användare på datorn med mera. På en arbetsstation/persondator är en viktig del användargränssnittet hur man får information från datorn och hur man styr den, t. ex. en skrivbordsmiljö med fönstersystem och mus. Gränsen mellan operativsystemet och resten av systemprogrammen är luddig. Numer finns det framförallt två familjer av operativsystem för datorer i persondatorklassen: Unix-varianter och Unix-kompatibla system Microsoft Windows-varianter Tidigare var en tredje viktig grupp MacOS från Apple, men sedan MacOS X (alltså version 10 av MacOS) är även det en Unix-variant. 0.2 Unix Operativsystemet Unix skapades i slutet av 60-talet på Bell Labs utvecklingsavdelningen av American Telephone & Telegraph Company i USA. Först användes det enbart internt, men i mitten av 70-talet började det sprida sig även utanför Bell Labs. Detta var före persondatorerna, och datorer var stora och 3

0. INTRODUKTION dyra. En av fördelarna som Unix hade var att det gick att köra på relativt billiga datorer. Dessutom var licensavgiften till Bell Labs i början relativt låg (speciellt för universitet) och källkoden följde med så att man kunde se precis hur det fungerade och även införa egna ändringar i systemet. Allt detta gjorde Unix mycket populärt framförallt i den akademiska världen, och en mängd universitet använde Unix i undervisningen i datorvetenskap. Möjligheten att göra ändringar i koden ledde till att det uppstod en stor mängd varianter av Unix. En viktig var BSD (Berkeley Software Distribution) från University of California, Berkeley. Många använde den istället för en version direkt från Bell Labs. Berkeley spred sina tillägg och förändringar fritt, så man behövde ändå bara betala licenspengar till Bell Labs. De datorer som användes var som minst minidatorer som trots namnet var rätt stora 1, och avsedda för flera användare. På 80-talet tillverkades en mängd olika enanvändardatorer med Unix arbets- Datorns ursprung: Datorn växte fram till stor del som en biprodukt av andra världskriget, från militära projekt i Storbritannien, Tyskland och USA som syftade till att knäcka koder och att beräkna missilbanor. Framförallt Alan Turing som ledde britternas projekt Enigma för att knäcka tyska koder har överhuvudtaget fått en viktig roll inom datorvetenskapen och ni kommer att stöta på honom senare. (T. ex. har den ena av våra datorsalar fått sitt namn efter honom.) Även om de är viktiga föregångare så var de kodknäckningsmaskiner som Enigma arbetade med för specialiserade för att de flesta skulle vilja räkna dem som datorer. Man kan argumentera för att Konrad Zuses maskin Z3 på den tyska sidan var den första datorn, eller kanske amerikanarnas ENIAC. Det var hursomhelst i USA som datorutvecklingen gick snabbast efter kriget, och där kom datorn in först även in i den civila sektorn. Den första kommersiella datorn blev där Univac I (1951). Som alltid finns det dock föregångare. En av de intressantaste var engelsmannen Charles Babbage som på 1800-talet projekterade maskiner som dock aldrig byggdes klart under hans livstid. 1 När de var nya var de förstås mindre än de då typiska datorerna. När de ännu mindre persondatorerna kom kallades dessa för mikrodatorer, men den termen används inte så mycket längre, nu när det närmast ses som normalstorlek för en dator. stationer. De olika tillverkarna gjorde egna versioner av Unix som hade namn som Aegis, AIX, Solaris, Ultrix med flera. De olika Unix-varianterna var alla likadana i grunderna, men kunde ändå skilja sig åt vad gällde en mängd saker, så om man skrev ett program till en dator som använde en Unixdialekt gick det kanske inte att köra rakt av på ett system med en annan variant om man inte tog särskild hänsyn till skillnaderna. 0.3 GNU När Unix var nytt hade de flesta av dess användare möjlighet att läsa koden för att lära sig hur den fungerade och även möjlighet att införa egna ändringar för att få delar av systemet att bete sig annorlunda. Med tiden hade det blivit allt ovanligare. De flesta Unix-användare kom att sitta vid arbetsstationer som till stora delar var som svarta lådor som man inte hade insyn i. Detta gällde inte bara Unix, och inte bara operativsystem, utan även andra program man körde på sin dator. Allt oftare hade programmets användare inte möjlighet att studera programmet, vilket många upplevde som frustrerande. 1983 utannonserade Richard M. Stallman på MIT planer på att skriva ett fritt operativsystem och det skulle få namnet GNU. Eftersom Unix redan då hade en så stark ställning så valde han att det skulle vara Unix-kompatibelt, dvs. bete sig som Unix trots att det inte var Unix. GNU stod för GNU s Not Unix. Senare startades en särskild stiftelse, Free Software Foundation (FSF), för att hålla i projektet och även i övrigt verka för fria program. Ordet free i free software (fri programvara) betyder inte gratis i detta»dator«: Från början såg man datorn mest som en avancerad räknemaskin. Det engelska namnet computer betyder ju beräknare, och på svenska kallade man den i början för matematikmaskin. När man senare började behandla även text och alla möjliga slags data med datorer blev datamaskin allt vanligare. Den kortare formen dator konstruerades i slutet av 60-talet och slog snart igenom. 4

Persondatorer och Microsoft sammanhang, utan syftar på fyra friheter för programmens användare: Friheten att köra programmet, oavsett syfte Friheten att studera hur programmet fungerar, och anpassa det till ens egna behov Friheten att sprida programmet till andra Friheten att förbättra programmet och sprida även förbättringarna till andra En del program som redan fanns och som var fria i denna betydelse kunde användas. T. ex. bestämde Stallman tidigt att man inte behövde skriva ett nytt fönstersystem eftersom fönstersystemet X (skrivet på MIT) var fritt. En del tillägg till Unix som skrivits till BSD var också möjliga att återanvända, eftersom Berkeley hade spritt dessa fritt. (Men hela BSD var ändå inte fritt, eftersom det i grunden byggde på det ursprungliga Unix från Bell Labs.) Men den största delen av koden fick man skriva själva. Allteftersom de olika delarna av GNU blev klara så gick de att använda på olika Unix-system trots att hela GNU inte var klart. Detta var eftersom GNU var Unix-kompatibelt de olika pusselbitarna gick att kombinera med andra Unix-delar. På många Unix-system använde folk därför GNU-program långt innan något fullständigt GNU-system fanns, och många såg på GNU som en samling program snarare än som ett (kommande) operativsystem. (Dessutom har flera GNU-program fått versioner som går att köra under andra operativsystem än Unix-system också.) En viktig del som kommit på efterkälken i GNU var den mest centrala delen av operativsystemet, kärnan, så utan den var det helt omöjligt att sätta ihop ett helt GNU-system. 0.4 Linux 1991 offentliggjordes Linux av den finlandssvenske studenten Linus Torvalds. Det var ett litet Unixliknande system, framförallt inspirerat av Minix, ett tidigare minimalt Unixliknande system, gjort särskilt för undervisning i operativsystem av Andrew S. Tanenbaum i Holland. Meddelandet från Torvalds började I m doing a (free) operating system (just a hobby, won t be big and professional like gnu) for 386(486) AT clones. Inom kort sattes hela GNU/Linux-system samman som använde Linux som operativsystemskärna istället för HURD som var den fortfarande bara halvfärdiga kärna som skrevs specifikt för GNU. Oftast kallas sådana system bara för Linux-system, efter den kärna som används. Detta gick att köra på vanliga persondatorer, som annars oftast körde MS-DOS från Microsoft. Persondatorerna hade med tiden blivit så pass kraftfulla att de kunde klara ett mer krävande system, och idag klarar vanliga persondatorer allt sådant som det tidigare krävdes särskilda arbetsstationer till. 0.5 Persondatorer och Microsoft Om man köpte en persondator på 70-talet, t. ex. en Apple II från Apple Computer (1977) eller ABC80 från svenska Luxor (1978), så följde normalt systemprogram som var specialiserade för just den datormodellen med från tillverkaren. De olika fabrikaten skilde sig markant, så det var inte så att tillverkare konkurrerade med i princip likadana produkter till konsumenterna, utan varje datorsystem var som en egen värld. Vid denna tid var IBM:s roll i datorvärlden så stor så att många såg datorer som närmast synonymt med IBM. Den spirande marknaden med persondatorer hade dock inte IBM gett sig in i. Än. När de gjorde det, med IBM PC år 1981, så ändrades den branschen på flera viktiga sätt. Ett skäl var att IBM använde en öppen arkitektur så att även andra tillverkare skulle kunna producera tillbehör och program till dessa datorer. Ett annat skäl var att IBM inte själva skrev ett operativsystem till sin persondator, utan licensierade ett från ett litet företag som redan skrev program för den tidens mikrodatorer, Microsoft. IBM hade inte väntat sig att den öppna arkitekturen även skulle göra det möjligt för konkurrenter att tillverka hela datorer som var kompatibla med PC: Termen personal computer och dess förkortning PC användes redan på 70-talet för flera olika slags datorer. Efter att IBM PC släpptes så kom dock PC allt oftare att betyda bara IBM PC eller en dator som var kompatibel med den en PC-kompatibel dator. 5

0. INTRODUKTION IBM:s egna. Så blev det dock, och den konkurrensen bidrog till att hårdvaran blev bättre och billigare i snabb takt. Efter ett tag gick andra ikapp IBM själva i att sälja PC-kompatibla datorer, och numer tillverkar de inga sådana datorer själva. Det blev istället Microsoft som praktiskt taget fick en ensamställning, som säljare av operativsystem till dessa datorer från flera olika tillverkare. Först var detta MS-DOS och det fortsatte 1985 med Microsoft Windows som ett grafiskt tillägg till MS-DOS. Senare kom versioner av Microsoft Windows som inte längre var tillägg till MS-DOS, utan som stod för sig själva. 0.6 Unix och Unix-liknande system idag En stor del av Unix-liknande system idag är fri programvara. Det finns nu en mängd olika distributioner av GNU/Linux som publiceras av olika företag och organisationer. Dessa skiljer sig åt mer eller mindre mycket beroende på vilka val distributörerna har gjort angående vilka program som ska vara med och inte vara med. Några av de populäraste distributionerna är Debian GNU/Linux, Ubuntu, Red Hat Linux, Fedora Core, SUSE Linux och Gentoo. Dessutom finns det fria Unix-liknande system som baserar sig på BSD. På Berkeley fortsatte man nämligen att utveckla koden, och så småningom hade man bit för bit ersatt så många delar med nyskriven kod så att det inte fanns mycket kvar av ur- MS-DOS: När Microsoft skulle fixa ett operativsystem till IBM så köpte de först upp ett som redan fanns, QDOS (»Quick and Dirty Operating System«), skrivet av en Tim Paterson för Seattle Computer Programs, och anställde honom för att anpassa systemet till IBM:s datorer. Den fixade versionen licensierades till IBM som lät den följa med sina datorer under namnet PC-DOS. Det var dock under en icke-exklusiv licens, så Microsoft kunde även sälja systemet till andra datortillverkare, vilket de gjorde, då under namnet MS-DOS. Därmed kunde de företag som tillverkade PCkompatibla datorer installera i princip samma operativsystem som på IBM:s egna PC:ar, så inte bara hårdvaran, utan även mjukvaran var kompatibel. sprunglig kod från Bell Labs. Då gjorde man en ansträngning att ersätta även de kvarvarande delarna, så i början av 90-talet kunde man släppa ett nästan komplett operativsystem som var fritt. Fria system som bygger på den koden är FreeBSD, OpenBSD och NetBSD. De vanligaste kommersiella Unix-versionerna är idag AIX, HP-UX, MacOS X och Solaris. Apple har sedan MacOS X (version 10) byggt på ett Unix-liknande system från BSD-familjen. Alla dessa system liknar varandra i stora drag. Ibland skriver man Un*x för att visa att man menar nåt Unix-liknande system i allmänhet och inte något specifikt, eller ens nödvändigt något som verkligen är Unix. 2 De olika Unix-liknande systemen skiljer sig åt på en mängd små sätt. Det har gjorts flera försök att få dem att närma sig varandra för att underlätta flyttandet av program från ett system till ett annat, och bland annat genom standarderna POSIX och Single Unix Specification (och genom att en del kommersiella system slagits ut på marknaden) är dagens Unix-system mycket mer lika varandra än hur det var för ett par decennier sedan. 0.7 Det grafiska användargränssnittet Operativsystemet har en mängd uppgifter, som att hålla rätt på flera olika användare av en dator och vilka rättigheter dessa har, och att fördela resurser mellan flera uppgifter som datorn ska lösa samtidigt. (Med hjälp av tidsdelning kan datorn utföra flera uppgifter nästan samtidigt genom att turas om mellan uppgifterna med mycket korta tidsintervall.) En av de mest påtagliga uppgifterna hos operativsystemet är användargränssnittet (user interface) på vilket sätt en användare kan interagera med datorn. För en persondator har ett liknande sätt att arbeta växt fram för de flesta datorer, även om det skiljer sig i detaljer. Man har en bildskärm på vilket det finns ett antal fönster vilka man kan manövrera med en mus som även används för att göra val i menyer och liknande. I bakgrunden av detta finns ett skrivbord (desktop) med ikoner och centrala menyer. Tangentbordet används nästan bara när man ska 2 Dvs. som är licensierat att använda varumärket Unix, som ägs av The Open Group. 6

Vårt datorsystem skriva text. Ett sådant gränssnitt kallas ofta ett GUI (Graphical User Interface). 0.8 Vårt datorsystem På STP används GNU/Linux. Distributionen heter Fedora Core. De datorer som ni använder finns i två datorsalar, och dessutom finns ekvivalenta datorer hos en del anställda inom Datorlingvistik. Era filer går att nå från alla dessa datorer, och de ligger egentligen inte direkt på någon av dessa datorer utan på en särskild filserver. Det finns även en ytterligare server-dator som kör webbserver, databasserver och lite annat. Datorerna har alla olika namn som de har fått från grammatiska ord, som t. ex. preposition, futurum, dativ och numerus. Institutionen för lingvistik och filologi har domännamnet lingfil.uu.se så STP-datorernas fullständiga namn är i stil med numerus.lingfil.uu.se. Den sistnämnda datorn har även aliaset stp.lingfil.uu.se och det är den man ska koppla sig till ifall man ska arbeta på våra datorer utifrån, t. ex. hemifrån. (För mer om sådant, se Gula Luntan 4.) En del allmän information om STP-datorerna finns på webben på http://stp.lingfil.uu.se/ datorer/. Det grafiska gränssnittets historia: På 60-talet experimenterade man med grafiska gränssnitt på Stanford Research Institute (SRI). Douglas Engelbart där uppfann datormusen 1963. Tanken var från början att ersätta tangentbordet med ett särskilt tangentbord för bara en hand, så att andra handen helt kunde ägnas musen. SRI:s system hade även hypertext (dvs. text med länkar till andra texter, så som på webben). På 70-talet arbetades koncepten framförallt fram på Xerox särskilda forskningscentrum PARC (Palo Alto Research Center), delvis av samma personer som arbetat på SRI tidigare. Det blev dock inte Xerox som skördade de kommersiella frukterna med systemet, utan den första kommersiella framgången var Apple Macintosh (1984). Redan nästa år släppte Microsoft en första version av MS Windows. Våra datorsalar De två datorsalarna är öppna dygnet runt, året runt, och är tillgängliga med era passerkort med vilka ni också kommer in i huset. Den större salen är bokad för undervisning ibland, men annars är det bara att slå sig ner vid en ledig dator där, och så är det alltid i den mindre salen. Att logga in När man ska använda systemet måste man först logga in. Då anger man sitt särskilda användarnamn och sitt hemliga lösenord. Till användarnamnet finns knutet en särskild hemkatalog där man kan lagra sina filer. Du kan ändra ditt lösenord, men se i så fall till att ändra till ett bra lösenord. Råd om hur man kan välja lösenord finns i Gula Luntan 5.1.7. Det kan vara lätt att man tänker att det inte är så noga med hur lättgissat ens lösenord är. (»Jag har ändå inga hemliga filer som jag är rädd att nån ska komma åt att läsa.jag har ändå inga fiender som vill logga in och ta bort mina filer eller göra suspekta saker på nätet i mitt namn.«) Skälet till att det är viktigt att alla har bra lösenord är dock främst ett annat, nämligen att hålla inkräktare borta. På dato- Fönstersystem i Unixvärlden: I Unix-världen används fönstersystemet X som släpptes 1984 från MIT (Massachusetts Institute of Technology). (Det är fri programvara och används därför även i GNU.) Det kryptiska namnet X kommer sig av att det var efterföljaren till ett tidigare fönstersystem W och därför fick namn från nästa bokstav i alfabetet. X är bara själva fönstersystemet i sig, men inte den miljö som det ingår i. T. ex. behövs det ett särskilt program, en fönsterhanterare, för att flytta runt dessa fönster. Tillsammans med fönstersystemet använder man ofta ett desktopsystem. På 80-talets Unixarbetsstationer utvecklades olika sådana från olika tillverkare tills Common Desktop Environment (CDE) blev en defactostandard. Nuförtiden finns det fria desktopsystem, framförallt Gnome och KDE, som har blivit vanligare. Gnome startades specifikt för GNU (1997). Det är version 11 av X som används, och ofta kallas det därför för X11. 7

0. INTRODUKTION rer som sitter på nätet pågår hela tiden försök från olika håll att ta sig in olovligen på datorerna och få administratörsrättigheter där. Sådana attacker sker ofta i två steg. Först behöver förövaren komma in på datorsystemet överhuvudtaget, sedan hitta ett öppet säkerhetshål som kan ge mer behörighet. Det andra steget är det upp till systemadministratörerna att ha stoppat, men för säkerhets skull bör det ta stopp redan vid första steget genom att alla användare har goda lösenordsvanor. När du lämnar datorn ska du logga ut. Använd Desktop Log Out och tryck OK för att verkställa. Stäng inte av datorn! Datorerna ska stå på dygnet runt. Ljud För att inte få för mycket olika ljud i datorsalarna så använder vi hörlurar. Observera att det finns en egen volymkontroll på hörlurarna, så om det inte hörs något kan det vara kontrollen där som behöver ändras snarare än något på datorn. 8

Kapitel 1 Filer och kataloger Data av olika slag lagras i filer. Innehållet kan vara bl. a. texter, ljud, bilder, databaser och program, och allt ligger normalt lagrat som en sekvens av bytes, som kan ses som värden 0 255, i ett visst format, dvs. kodade enligt någon särskild konvention. Detta återkommer vi till senare. Filer med program omfattar både källkoden (textfiler skrivna av programmare, skrivna i ett visst programspråk) och filer som inte är läsbara för människor (binärfiler) men vars innehåll kan tolkas som instruktioner som kan utföras (exekveras) direkt av datorn. (De senare genereras automatiskt från de förra med program som kallas kompilatorer.) Filerna har namn. Ofta kan en katalog innehålla inte bara filer, utan även andra kataloger underkataloger till den första katalogen. I Unix hänger alla filer ihop i ett filträd där alla kataloger utom en är underkataloger till någon annan katalog. 1.1 Filnamn I Unix-system är det skillnad på små och stora bokstäver vad gäller namn på filer och kataloger. Det går därför t. ex. att ha en fil som heter»readme«, en annan fil som heter»readme«och en tredje som heter»readme«i samma katalog. Vanligtvis låter man dock de flesta filerna ha namn med bara små bokstäver. 1 (En del har som vana att låta kataloger ha namn som börjar med stor bokstav.) På många system är det vanligt att ha filnamn med mellanslag i. På Unix-system går det att ha så, 1 Sådana där uppfordrande filer README brukar dock faktiskt heta just så, med stora bokstäver, och är ofta namnet på en fil som beskriver övriga filer i samma katalog. men man brukar i de flesta sammanhang undvika det. Det finns även andra tecken som kan ställa till med problem, vilket gör det säkrast och enklast att undvika dem i filnamn. Oftast använder man bara bokstäverna a z (inte t. ex. åäö), ibland A Z, siffrorna 0 9 och oftast inga andra skiljetecken än bindestreck, understrykningstecken (_) och punkt. Man bör dessutom undvika att ha bindestreck först i filnamn. Skälen till de flesta av dessa rekommendationer framgår i nästa kapitel. Filnamnsändelse I många filsystem har alla filer en ändelse till det egentliga filnamnet. Denna talar om vad det är för slags fil och brukar skrivas efter en punkt. En fil foo.c kan innehålla källkoden till ett program skrivet i programspråket C, foo.exe vara den exekverbara binärfilen med programmet, foo.pdf en text (i formatet Portable Document Format) som beskriver programmet, foo.html samma text som HTML (Hypertext Markup Language) istället. Ofta finns det en begränsning på hur lång filnamnsändelsen får vara. I synnerhet kan gränsen vara tre tecken, vilket är förklaringen till att man ofta kan se t. ex. HTMLfiler vars namn slutar på.htm istället för.html. Även i Unix-filsystem brukar man ge många filer sådana namn, men en punkt är egentligen som vilket tecken som helst i filnamn, så ett filnamn kan innehålla noll, ett eller flera punkter, och det finns ingen särskild begränsning på hur lång delen av namnet efter punkten får vara. Genom att man ger filnamnen sådana ändelser är det lättare för såväl program som människor att för- 9

1. FILER OCH KATALOGER stå vad det är för slags filer utan att titta i dem. Några få av de vanligare filnamnsändelserna är: txt html xml tex pl java py wav, ogg, mp3 gif, png, jpg pdf odt Vanliga textfiler Hypertext Markup Language extensible Markup Language Typsättningssystemet TEX Programspråket Perl Programspråket Java Programspråket Python Olika ljudformat Olika bildformat Portable Document Format OpenDocument Text Körbara program brukar inte ha någon ändelse i Unix, så en kompilerad version av programmet foo heter troligen bara foo (och inte t. ex. foo.exe). Vanliga textfiler har ofta ändelsen.txt, men ofta har de ingen ändelse alls de heller, så som t. ex. README. Osynliga filer Många program skapar utan att tala om det filer i ens hemkatalog där de sparar sina inställningar eller mellanresultat. Ofta är man inte särskilt intresserad av dessa filer och för att man inte ska störas av dem i ens fillistningar så brukar de vara osynliga. Detta går i Unix till så att filen har ett namn som börjar med punkt (.). Filhanterare och andra program som listar filer kommer då normalt inte nämna denna fil. Dessa filer kan oftast ignoreras. 1.2 Kataloger Filerna samlas i kataloger (directories) (ibland även kallade mappar). Ofta när man får se en lista med filer så är det en lista med alla filer i en viss katalog. Det finns dels centrala kataloger till för systemet och dels har varje användare sin egen hemkatalog att lagra filer i. I en katalog kan det förutom filer ligga andra kataloger, underkataloger (subdirectories) till den första katalogen. Normalt skapar användare underkataloger i sina hemkataloger för att få ordning på sina filsamlingar. Filträdet Nästan varje katalog är underkatalog till en annan katalog. I Unix är det bara en katalog som inte är det, så man kan tänka sig alla kataloger i ett hierarkiskt träd där allt utgrenar sig från denna katalog och där filerna är löv längst ut. Den katalog som allt utgår från kallas för roten. Till skillnad från riktiga träd tänker man sig att roten sitter högst upp och att trädet förgrenar sig nedåt, så underkatalogerna ligger alltså längre bort från roten. I figur 1.1 visas en del av filträdet här. Här är t. ex. varje STP06:as hemkatalog underkatalog till en katalog stp06 som i sin tur är underkatalog till en katalog home som samlar allas hemkataloger. Den i sin tur är underkatalog till roten. De studenter som inte går på programmet får istället hemkataloger som är underkataloger till en katalog students som även den är en underkatalog till home. Fullständiga sökvägar Man kan ange en fullständig sökväg (path) till en fil eller katalog genom att ange katalog för katalog hur man ska ta sig från roten till denna. Mellan varje led skriver man ett snedstreck (/). Om en tänkt student på STP06 med användarnamnet»ellen«hade en underkatalog med namnet fotografier och i den lade filen slottet.jpg skulle alltså /home/stp06/ellen/fotografier/slottet.jpg vara den fullständiga sökvägen till denna fil och /home/stp06/ellen/fotografier vara den fullständiga sökvägen till den katalog där denna fil ligger. En sådan fullständig sökväg börjar alltid med ett snedstreck! Den fullständiga sökvägen till rotkata- Bara en rot: I Unix använder man filsystem med bara en rot, oavsett hur många diskar som är anslutna till datorn. I MS Windows använder man flera, som har bokstäver som namn. En fullständig sökväg börjar med den bokstaven följt av ett kolon, så det fullständiga namnet på en katalog där kan se ut som C:\WINDOWS\. Oftast är C ens primära hårddisk eller hårddiskpartition. Observera att där används bakstreck (\) medan Unix använder vanligt snedstreck (/) som avgränsare mellan kataloger. 10

Grafisk filhantering / (roten) bin home tmp usr stp05 stp06 ellen students Desktop fotografier regler.txt slottet.jpg Figur 1.1: I detta filträd är filer skrivna i fetstil. Allt annat är kataloger. Detta är förstås bara ett utdrag från det fullständiga filträdet. I varje katalog finns det fler grenar som inte är utritade här. logen är bara ett tecken: /. I denna text tillåter vi oss ibland att bryta raden efter dessa snedstreck för att få rum med långa filnamn i de smala spalterna, men egentligen får det inte vara någon ny rad eller något mellanslag där. I många fall är det givet vilken katalog som är den aktuella. Om Ellen håller på att bearbeta flera filer i katalogen /home/stp06/ellen/fotografier i ett bildbehandlingsprogram så räcker det med bara slottet.jpg för att referera till denna fil. Men den fullständiga sökvägen kan användas för att referera till en fil som ligger i en annan katalog. Det finns ett särskilt förkortat skrivsätt för ens egen hemkatalog, nämligen tecknet ~ (tilde). Ellen skulle därför också kunna skriva ~/fotografier/ slottet.jpg som en fullständig sökväg till samma fil. Ovan står det att fullständiga sökvägar alltid börjar med snedstreck. Det gör i princip även denna sökväg eftersom ~ bara är ett förkortat skrivsätt för /home/stp06/ellen. Man kan även ange andras hemkataloger på ett förkortat sätt, nämligen med tilde följt av ett användarnamn. Även andra användare kan alltså använda beteckningen ~ellen/fotografier/slottet.jpg för den där filen. 1.3 Grafisk filhantering Det finns flera sätt att hantera filer i den grafiska miljön Gnome. Ett sätt är att öppna ett så kallat File Object Window för en viss katalog. Ens hemkatalog kan man öppna på detta sätt genom att välja Places Home Folder i menyerna eller genom att dubbelklicka på ikonen för hemkatalogen på skrivbordet. Ett annat är att använda den filhanterare som man kan öppna med Applications System Tools File Browser. Man kan även starta den genom att välja en katalog i ett filobjektfönster och sen välja File Browse Folder. Filhanteraren i Gnome heter Nautilus. I Gula Luntan 3.1 står det mer om hur man använder den! 1.4 Desktop Vissa saker som ligger på ens skrivbordsyta finns alltid där och är speciella, som t. ex. soptunnan. Dessutom kan man ha vilka filer och kataloger man vill direkt på skrivbordsytan. Detta går till så att Gnome behandlar underkatalogen Desktop på ett speciellt sätt genom att alla fi- 11

1. FILER OCH KATALOGER ler och kataloger där visas upp på ens skrivbordsyta i bakgrunden och sådant man lägger på skrivbordsytan hamnar egentligen i katalogen Desktop. 1.5 Textfiler Med vanliga textfiler eller rena textfiler (plain text) avses enkla textfiler utan sådana finesser som varierande typsnitt eller inlagda bilder som en ordbehandlare kan klara av, utan med bara en räcka bokstäver, siffror och en del andra tecken, uppdelade i rader. Det saknas alltså dolda formatmarkeringar så som finns i ordbehandlingsfiler. När man skriver ett program är det alltid en textfil med ren text man skriver. Det går inte att skriva en del av programmet i kursiv stil och därmed få detta att betyda någonting särskilt, utan programmet består bara av en räcka bokstäver, siffror och interpunktion, uppdelade i rader. Olika ordbehandlare har oftast helt olika format för hur sådana finesser ska kodas i filerna, så ett dokument skrivet i Microsoft Office och ett dokument skrivet i WordPerfect är helt olika kodade även om dokumenten ser likadana ut på papperet. Trots att Microsoft Office använder ett helt eget format för att spara sina filer så går det ändå oftast att öppna sådana filer i andra ordbehandlare eftersom de innehåller särskilda rutiner för att tolka och konvertera just Microsoft Office-formatet eftersom sådana filer är så vanliga. Openoffice.org använder numer ett format Open- Document som även en del andra fria officeprogram använder. Tanken är att flera ordbehandlare och liknande program ska kunna använda samma format så att man slipper sådana konverteringar. Textfiler med ren text är däremot inte speciella för något särskilt program utan kan enkelt hanteras av alla program som gör något med text. Det enda som kan skilja är vilken teckenkodning som har använts, dvs. vilka numeriska värden olika tecken kodats med. Om textfilen innehåller»exotiska«tecken som π, eller för den delen de svenska bokstäverna åäö kan detta ha olika koder i olika sammanhang, men så länge det är tecken som finns på ett vanligt (amerikanskt) tangentbord så är det nästan alltid samma koder överlag nuförtiden. Då kodas t. ex. tecknet»a«som 65 och tecknet»!«som 33. 1.6 Editorer Sådana rena textfiler skriver man inte med ordbehandlingsprogram utan med editorer. Ibland säger man textredigerare och att redigera text, men med den drastiskt välkomnande inställning som datorvärlden oftast visar inför det engelska språket är det vanligare att tala om editorer och att editera text med dessa. Editorer hanterar alltså inte sådant som olika typsnitt, men har däremot ofta kraftfulla kommandon för att hjälpa till när man editerar olika slags textfiler, i synnerhet när man programmerar. Emacs Den editor som vi använder här, Emacs, är lite knölig i början, men har en stor mängd kraftfulla finesser som vinner i längden när man väl har använt den för att editera flera olika slags dokument. Framförallt finns det praktiska finesser när man skriver program i olika programspråk. Emacs kan startas med Applications Programming Emacs Text Editor. Det går även att öppna filer med Emacs från filhanteraren, men då får man en ny Emacs för varje fil. Det finns många fördelar med att istället öppna alla filer man ska editera i samma Emacs, så det är vad som rekommenderas. Ni rekommenderas också att inte avsluta Emacs bara för att ni är klara med den just för stunden utan ha den kvar för eventuellt framtida bruk, ungefär så som man normalt tittar på alla webbsidor i samma webbläsare och normalt inte avslutar den förrän man är på väg att logga ut. Emacs: Den första editorn med namnet Emacs skrevs redan i mitten av 70-talet av Richard M. Stallman på MIT. Den nuvarande, GNU Emacs är skriven särskilt för GNU, och påbörjades av samme Stallman 1984. Detta var en situation där han bestämde sig för att inte skriva ett program som var kompatibelt med det som då var standard-editorn i Unix (och som hette vi), utan att GNU skulle ha en helt annan editor. 12

Filskydd Figur 1.2: Detta är vad filhanteraren visar om filen regler.txt i era hemkataloger. Den påstår bland annat (helt korrekt) att det är en ren textfil. Figur 1.3: Observera text view -rw-rw-r-- som innehåller tre grupper med möjliga rwx för ägaren, gruppen respektive övriga. I detta fall har ägaren och gruppen rättigheterna rw- och övriga har rättigheterna r--. 1.7 Filskydd De flesta av dina filer kan läsas av vem som helst, men bara ändras eller tas bort av dig själv. Du kan själv ändra filskyddet för de filer och kataloger du vill ha hemliga så att endast du själv kan läsa dem. En del program skapar alltid sina filer hemliga. Program som läser mail brukar t. ex. göra alla brevfiler hemliga även om man normalt inte har hemliga filer. Underkatalogen Desktop är också skyddad, så andra kan inte se filerna du har direkt på ditt skrivbord. För varje fil och katalog talas om vilka rättigheter som gäller för tre kategorier användare: filägaren (u = user) gruppen (g = group) övriga (o = other) Varje fil har alltså en ägare och en grupp. I Gula Luntan (3.2) står det att gruppen är»dina medstudenter«, men här har vi istället det så att varje användare har en egen personlig grupp som bara den användaren själv är med i, och detta är den normala gruppen för dina filer. Det gör att gruppens rättigheter normalt inte är intressanta, utan när du ändrar filskydd så är det framförallt för att göra filer läsbara för alla eller bara för dig själv. Du kan t. ex. ha en särskild privat underkatalog som är hemlig för andra. Varje kategori kan ha rättighet att r = läsa (read) w = skriva (write) x = köra (execute) Den exakta betydelsen skiljer sig åt en del för filer och kataloger: r = läsa en fil; lista innehållet i en katalog w = ändra en fil; skapa och ta bort filer i katalogen x = köra ett program; komma åt filer i katalogen När du högerklickar på en fil eller katalog kan du välja Properties för att få se diverse egenskaper för den filen eller katalogen, inklusive dess skydd. I figur 1.2 och 1.3 visas en del av den information som detta ger om filen regler.txt i era hemkataloger. I den andra av dessa kan man inte bara se vilket skydd som gäller nu, utan även ändra skyddet. Om man vill att en fil ska kunna läsas av några andra användare men inte av alla så är möjligheterna rätt begränsade. Då måste de användarna höra till samma så kallade grupp och även den filen måste höra till samma grupp. Varje fil hör till exakt en grupp. Användare kan vara med i flera grupper, men det går inte att skapa nya grupper själv. 13

Laboration 1: Intro och filer Datorpost Om du redan kan detta: Vi lägger oss inte i hur du läser din mail här, bara du gör det! Att använda Webbposten föreslås för att det är enkelt att komma igång med. Vill du t. ex. läsa med valfritt program som hämtar posten med IMAP eller ta bort vidaresändningen och läsa posten lokalt med valfritt program istället så går det bra. Mer information om datorposten på våra datorer finns på http://stp.lingfil.uu.se/ datorer/mail.html. Datorpostadresser på dessa datorer är på formen användarnamn @stp.lingfil.uu.se, t. ex. ellen@stp.lingfil.uu.se för din fiktiva kursare Ellen. Från början är det uppsatt så att all post dit skickas vidare till era UpUnet-S-adresser. Posten som skickas dit kan ni läsa på flera sätt. Ett sätt är över webben på https://webmail.uu.se/. Se Gula Luntan 2.2.2! Du kan starta webbläsaren Firefox genom att trycka på jordgloben i den övre panelen. Uppgift 1.1 Du har fått ett mail från Per. Svara på det! Grafisk filhantering Om du redan kan detta: Om du tycker att uppgifterna är triviala, så lös dem ändå. Det bör då gå så fort att göra dem att det är det enklaste sättet att visa att du redan kan detta. Du får då dock gärna lösa uppgifterna med andra verktyg om du vill. Välj Places Home Folder i menyerna för att ta fram ett file object window för din hemkatalog. Ni som är vårintagna STP:are har förmodligen en del där som ni skapade i våras, men alla har en fil regler.txt och underkataloger som heter Desktop och gdb-fil-labb. Den senare kallas i fortsättningen för labbkatalogen. Dubbelklicka på labbkatalogen för att få upp ett nytt fönster med den underkatalogen. Olika slags filer visas med olika ikoner. Filhanteraren avgör vilken ikon den ska använda bland annat genom att se på filnamnsändelsen. I labbkatalogen finns en bildfil gnu-head.png. Öppna den genom att dubbelklicka på dess ikon. Bilden öppnas i ett eget fönster. (Det är inte filhanteraren själv som skapar det fönstet, utan den har kört igång ett annat program för att utföra detta.) Högerklicka nu på samma ikon. Du får upp en meny med olika saker du kan göra med filen gnu-head.png, däribland Open With för att öppna den med något annat program för att visa eller redigera bilder. (Efter att du har valt ett objekt genom att klicka på det kan du också göra dessa saker från File-menyn.) Uppgift 1.2 [E] Ett av programmen man kan öppna bildfiler med har ett namn som slutar på P. Vad heter det programmet? (Kör det inte nu! Det är en mycket ambitiöst ritprogram som det är jobbigt att komma in i.) Beteckningen [E] anger var du så småningom ska ange svaret. Tillsvidare kan du nöja dig med att notera svaren för senare bruk. Uppgift 1.3 [E] I labbkatalogen finns det även en ljudfil pronunciation.ogg. Vem är det som pratar i den? För olika sorters filer händer det som synes olika saker när du dubbelklickar dem. Filen run-me är t. ex. ett litet program. Det är en exekverbar binärfil som körs när du aktiverar den. Filen hello.py 15

LABORATION 1: INTRO OCH FILER är också ett program, men i källkod (i programspråket Python). När du aktiverar den filen får du välja mellan flera alternativ. För att köra programmet, välj Run. (Båda dessa program skapar bara ett litet fönster med en knapp i.) Uppgift 1.4 Ta bort filen should_not_be_here i labbkatalogen. Uppgift 1.5 Skapa en ny underkatalog alice i labbkatalogen. Flytta filerna cheshire-cat.jpg, cheshire-cat.txt och how-doth.txt dit. (Allt detta är nämligen taget från Alice i Underlandet). Öppna katalogen alice och välj View View as List för att se fillistningen i ett annat format som ger mer information. (Gör fönstret tillräckligt brett för att se all information om filerna.) Där visas filens namn, storlek, typ och tidsstämpel för när den senast ändrades. Uppgift 1.6 [E] Vilken datum är filen how-doth.txt från? Hur hade du kunnat ta reda på det utan att gå över till»view as List«? Uppgift 1.7 [E] En av filerna dikt-1, dikt-2 och dikt-3 i labbkatalogen är hemlig. Vilken? Uppgift 1.8 Ändra så att den inte längre är hemlig, och ändra istället så att filen secret.txt bara kan läsas av dig, men inte skrivas av någon, inte ens dig själv. I filobjektsfönstret ska det då visas särskilt att denna fil är skrivskyddad. Med File Open Location kan man öppna en godtycklig plats i filträdet direkt (med en absolut sökväg). När du skriver in namnet så finns det ibland bara ett sätt att fortsätta och du kan då trycka på TAB-tangenten (den stora tangenten till vänster, direkt ovanför Caps Lock) istället för att behöva skriva den texten. Detta kallas för komplettering. Använd detta i nästa uppgift! Uppgift 1.9 [E] I katalogen /corpora/plug/html_ bin/uplug092d/systems/uwa/linkcand finns det en fil CoocFreq.ini. Vilken användare äger den filen, och vilken grupp hör filen till? (Observera att långa filnamn och webbadresser kan behöva skrivas på flera rader här för att få rum, men när du skriver in namnet ska det inte vara någon ny rad, så en av delarna i sökvägen i uppgiften ovan är html_bin och inget annat.) Med File Open Parent kan man öppna den katalog som aktuell katalog ligger under. (Här används en terminologi där man ser filträdet som ett släktträd med underkataloger som barn.) Använd det två gånger för att komma upp till katalogen /corpora/plug/html_bin/uplug092d/systems. Uppgift 1.10 [E] Hur många underkataloger har den katalogen /corpora/plug/html_bin/ uplug092d/systems? Kör Applications Accessories Word Translator och slå upp ett valfritt engelskt ord där. Det är från början inställt till att översätta från engelska till tyska, så om du inte skrev ett för svårt ord så fick du förhoppningsvis lite tyska svar. Ändra inställningarna i programmet så att den översätter från spanska till engelska istället och slå upp det spanska ordet espejo. De tvåbokstavsförkortningar för olika språk som du ser i menyn används i många sammanhang och kommer tillbaka senare. Uppgift 1.11 [E] Vad betyder espejo? 2 Avsluta Word Translator. Programmet kommer nu ihåg sina inställningar genom att notera dem i en osynlig katalog i din hemkatalog, så nästa gång du startar programmet kommer det fortfarande vara inställt på att översätta från spanska till engelska. Uppgift 1.12 [E] Vad heter den nyskapade osynliga katalogen i din hemkatalog? Använd View Show Hidden Files i ett File Object Window för att hitta den. Om du har så många kataloger så att det är svåröverskådligt kan du ha nytta av View Arrange Items By Modification Date för att hitta denna nyskapade katalog. Då listas det senast ändrade först, och denna katalog är ju alldeles nyskapad. 2 Om du råkar kunna det ändå så förväntas du förstås ändå slå upp det med programmet. 16

Jag vill öva mera! Emacs Starta Emacs med Applications Programming Emacs Text Editor. Öppna filen ~/gdb-fil-labb/exempel.txt i Emacs. Använd File Open File. Du ska skriva in filnamnet längst ner i Emacsfönstret, i det som kallas för minibufferten. Där står det nu Find file: ~/. Den sista delen (~/) är början av filnamnet som du nu får skriva in resten av. När du skriver detta behöver du inte skriva hela namnet, utan du kan använda komplettering med TABtangenten även här. (I detta fall syns dock inte den kompletterande texten förrän du trycker på TAB.) Skriv bara början av namnet (gd) och sedan TAB. Kompletteringen hjälper inte hela vägen så skriv in ett par tecken till och använd sedan komplettering för att få in hela filnamnet. Avsluta med returtangenten. Komplettering är dels bra för att man slipper skriva så mycket, och dels för att man får bekräftelse på att man skrivit rätt dittills. Använd det flitigt! Uppgift 1.13 [E] Vad står det i exempel.txt? Öppna nu favourite-colour.txt i samma katalog. Observera att när du öppnar en till fil i Emacs så antar den att den förmodligen ska ligga i samma katalog som den förra filen, så där du ska skriva in filnamnet står det denna gång Find file: ~/gdb-fil-labb/ från början, så du behöver inte skriva så mycket. (När gissningen inte stämmer kan man sudda.) Uppgift 1.14 [E] Hur mycket av filnamnet behöver du skriva denna gång innan du kan trycka på TAB för komplettering? Uppgift 1.15 Ändra i favourite-colour.txt så att den stämmer för dig! Förflytta dig i textbufferten med piltangenterna. Spara med File Save (current buffer) när du är klar. Uppgift 1.16 [E] Det finns en (osynlig) fil.forward i din hemkatalog. Vad står det i den? För att skapa en ny fil använder man samma funktion Open File som ovan, men skriver ett filnamn som inte redan finns. Uppgift 1.17 Öppna på detta sätt en ny fil datorvana.txt i labbkatalogen och skriv där några få meningar om vad du har för tidigare datorvana. Glöm inte att spara filen! Med File Open Directory kan du öppna en katalog istället. Du får då upp en fillistning som liknar den du fick med View as List i filhanteraren. Med pilarna kan du röra dig i listan och med returtangenten kan du öppna en viss fil. För att komma tillbaka till fillistningen så välj den katalogen i Buffers-menyn. I den menyn kan du växla mellan alla filer och kataloger som du har öppnat i Emacs. Undersök filerna i katalogen som nämns i uppgift 1.12 med Emacs. Programmets författare är spanjor och har valt att låta en del texter vara på spanska. Uppgift 1.18 [E] Hur lyder den rad där det framgår att du vill ha översättningar från spanska till engelska och vad heter filen där den finns? Ge ett fullständigt filnamn som börjar med ~/ (som ju betecknar att filen ligger under din hemkatalog). Uppgift 1.19 [E] Hur lyder motsvarande rad i motsvarande fil för användaren ellen? Uppgift 1.20 Skriv en ny fil labbsvar i labbkatalogen (med Emacs) med svaren på de [E]-märkta uppgifterna ovan. Det kan underlätta att klipp-och-klistra en del svar så att du inte behöver skriva av text. Ett sätt att göra sånt är att markera saker med musen (vänster musknapp) och sedan klistra in det någonstans med musens mittknapp. Det står om de olika musknapparna i Gula Luntan 1.3. Använd menyn Buffers för att växla vilken fil du tittar på. Jag vill öva mera! I Gula Luntan 1 3 finns ett antal exempeluppgifter i den grafiska miljön och olika program. I en del fall använder dessa sig av filer som inte finns här, men andra går att göra. Se läsanvisningarna för vilka avsnitt som inte är tillämpliga här. 17

Slutord Laboration 1: Intro och filer Slutord Låt labbkatalogen ligga kvar som den är (med samma namn) efter labben så att vi kan kontrollera att ni utfört uppgifterna! Dessutom kommer ni att behöva dessa filer i nästa labb också. Och gör inte labbkatalogen eller hela din hemkatalog hemlig! Då kommer vi inte heller att kunna kontrollera labben. Kanske kommer vi att skicka kommentarer i efterhand med datorpost, så läs den! 18

Register Aegis, 4 AIX, 4, 6 Alice i Underlandet, 16 användargränssnitt, 6 7 användarnamn, 7 Apple Computer, 3, 5 7 arbetsstation, 4 Babbage, Charles, 4 Bell Labs, 3, 6 Berkeley Software Distribution (BSD), 4, 6 binärfiler, 9 bytes, 9 Carroll, Lewis, 16 Common Desktop Environment (CDE), 7 data, 3 dator, 3 datorpost, 15 Debian GNU/Linux, 6 Dodgson, Charles Lutwidge, se Carroll, Lewis editor, 12 Emacs, 12 Engelbart, Douglas, 7 ENIAC, 4 Enigma, 4 Fedora Core, 6, 7 fil, 9 osynlig, 10 skydd, 13 filnamn, 9 10 filnamnsändelse, 9 10 filträd, 9 Firefox, 15 free software, 4 Free Software Foundation (FSF), 4 FreeBSD, 6 fri programvara, 4 Gentoo, 6 Gnome, 7 GNU, 4 5, 7 GNU Emacs, se Emacs GNU/Linux, 5 7 Graphical User Interface (GUI), 7 grupp, 13 hårdvara, 3 hemkatalog, 7, 10 HP-UX, 6 HTML, 10 HURD, 5 IBM, 5 IBM PC, 5 inloggning, 7 Java, 10 källkod, 9 Kaka, Ellen, 10 11, 13, 17 katalog, 10 KDE, 7 kompilatorer, 9 komplettering, 16 i Emacs, 17 lösenord, 7 Linux, se även GNU/Linux, 5 Macintosh, 7 MacOS, 3 MacOS X, 3, 6 Massachusetts Institute of Technology (MIT), 4, 5, 7, 12 mellanslag i filnamn, 9 19

Register Microsoft, 5 7 Microsoft Windows, 3, 6, 7 minibuffert (i Emacs), 17 minidator, 4 Minix, 5 MIT, se Massachusetts Institute of Technology mjukvara, 3 MS-DOS, 5, 6 mus, 6, 7 Nautilus, 11 NetBSD, 6 Open Group, The, 6 OpenBSD, 6 OpenDocument, 10, 12 operativsystem, 3 Palo Alto Research Center (PARC), 7 Paterson, Tim, 6 PC-DOS, 6 Perl, 10 persondator, 5 plain text, 12 POSIX, 6 program, 3 Python, 10, 16 Ubuntu, 6 Ultrix, 4 underkatalog, 9, 10 Univac I, 4 University of California, Berkeley, 4 Unix, 3 4 varumärke, 6 Un*x, 6 user interface, se användargränssnitt utloggning, 8 webbpost, 15 vi, 12 X Window System, 5, 7 X11, se X Window System Xerox, 7 XML, 10 Z3, 4 Zuse, Konrad, 4 QDOS, 6 Red Hat Linux, 6 roten, 10 sökväg fullständig, 10 Single Unix Specification, 6 Solaris, 4, 6 SRI, se Stanford Research Institute Stallman, Richard M., 4, 5, 12 Stanford Research Institute (SRI), 7 SUSE Linux, 6 Tanenbaum, Andrew S., 5 teckenkodning, 12 TEX, 10 textredigerare, se editor tidsdelning, 6 tilde ( ) i sökvägar, 11 Torvalds, Linus, 5 Turing, Alan, 4 20

Innehåll 0 Introduktion 3 0.1 Operativsystem.......................................... 3 0.2 Unix................................................ 3 0.3 GNU............................................... 4 0.4 Linux............................................... 5 0.5 Persondatorer och Microsoft................................... 5 0.6 Unix och Unix-liknande system idag.............................. 6 0.7 Det grafiska användargränssnittet................................ 6 0.8 Vårt datorsystem......................................... 7 Våra datorsalar.......................................... 7 Att logga in............................................ 7 Ljud................................................ 8 1 Filer och kataloger 9 1.1 Filnamn.............................................. 9 Filnamnsändelse......................................... 9 Osynliga filer........................................... 10 1.2 Kataloger............................................. 10 Filträdet.............................................. 10 Fullständiga sökvägar....................................... 10 1.3 Grafisk filhantering........................................ 11 1.4 Desktop.............................................. 11 1.5 Textfiler.............................................. 12 1.6 Editorer.............................................. 12 Emacs............................................... 12 1.7 Filskydd.............................................. 13 Laboration 1: Intro och filer 15 Datorpost................................................ 15 Grafisk filhantering........................................... 15 Emacs.................................................. 17 Jag vill öva mera!............................................ 17 Slutord................................................. 18 Register 19 21