Facit till Testa dig själv och ord begrepp Liv i utveckling Avsnitt 1.1 biologi Biologi är läran om livet och handlar om allt levande. organism Alla levande varelser kallas gemensamt för organismer. DNA DNA är det kemiska ämne som våra arvsanlag består av. klorofyll Klorofyll är det gröna färgämne som gör att fotosyntesen kan ske. fotosyntes Fotosyntesen är den kemiska reaktion som omvandlar solenergi till glukos (socker) och syre. cellandning Vid förbränningen (cellandningen) frigörs energi ur mat med hjälp av syre. ozon Gasen ozon bildas av syre högt uppe i atmosfären som ett skyddande lager mot solens skadliga ultravioletta strålning. 1. Typiskt för allt levande är att det kan föröka sig, växa, andas och behöver energi. De flesta kan också röra sig och reagera på omgivningen. 2. Jordens barndom var våldsam med ständiga krockar med andra himlakroppar som värmde ytan till smältande lava. När temperaturen sjönk stelnade ytan sakta till berg. 3. De första haven bildades sannolikt av is från kometer som krockade med jorden. Isen värmdes till vattenånga och regn bildade sedan de första haven. 4. Vid Stanley Millers experiment på 1950-talet utsatte han en konstgjord atmosfär, med de ämnen som fanns när jorden bildades, för blixtar. Under processen bildades de enkla kemiska ämnen som är byggstenar till proteiner och DNA. 5. DNA är det kemiska ämne som våra arvsanlag består av. DNA har förmåga att göra kopior av sig själv en förutsättning för liv och utveckling. 6. Den första urcellen tror man bildades genom att en enkel form av DNA fick en tunn skyddande hinna runt sig, ett cellmembran. 7. Att liv kunnat uppstå just på vår planet tror man bland annat beror på att det är lagom temperatur och finns vatten i flytande form här. Det beror i sin tur på att vår planet ligger på ett lagom avstånd från solen, inom den så kallade livszonen. 8. Klorofyll var viktigt för att det kunde fånga in solenergi och bilda syre och glukos (socker) vid fotosyntesen. 9. Ozonskiktet skyddar livet på jorden från solens skadliga ultravioletta strålning. Avsnitt 1.2 cellmembran Runt celler finns en tunn hinna, ett cellmembran. cellkärna Cellkärnan är den del som styr cellen. Där finns arvsanlagen, DNA. artnamn Olika arter har olika namn. Det latinska artnamnet består av två delar. Det första namnet talar om till vilket släkte arten hör. Människan, Homo sapiens, tillhör släktet Homo. bastard En bastard är en blandning mellan olika arter, ofta djur.
fossil Fossil är avtryck eller förstenade spår av liv i berg. 1. Enligt teorin om uralstring kunde liv uppstå av sig självt. Växtcellen har en hård cellvägg, kloroplaster med klorofyll och cellsaftrum som djurcellen saknar. 2. 3. Linné gjorde dagliga långa vandringar i naturen där han undervisade sina elever om vad som var ätligt, giftigt eller medicinskt användbart. 4. Linné utgick från hur växter och djur var byggda, och utifrån deras likheter och olikheter, när han delade in dem i grupper. 5. Hundar och katter kan inte få ungar med varandra eftersom de är olika arter och inte är tillräckligt nära släkt med varandra. 6. För att tillhöra samma art måste individerna kunna få barn och barnbarn med varandra. 7. En kreationist tror bokstavligt på det som står i Bibeln eller andra skapelseberättelser. 8. Fossil bildas när djur bäddas in i lager på lager av lera och med tiden förstenas i berg. Avsnitt 1.4 släktträd I ett släktträd kan man visa hur livet har utvecklats och nya arter bildats. fosterutveckling Under fosterutvecklingen utvecklas livet från befruktningen till födseln. domän Organismerna är indelade i tre grupper som kallas domäner. eukaryot Eukaryota organismer har cellkärna. Dit hör svampar, gröna organismer och djur. 1. När man ritar släktträd utgår man från likheter och olikheter i organismernas yttre och inre delar. Man jämför även DNA och djurs beteenden för att påvisa hur de är släkt med varandra. 2. Alla ryggradsdjur genomgår ungefär samma utvecklingsstadier och fostren kan jämföras på väg från befruktning tills de föds. 3. Genom att jämföra och hitta likheter i våra händer och valens fenor kan vi se att vi är släkt. Båda ger också sina ungar mjölk. 4. Både valen och fisken har anpassat sig till ett liv i vatten och liknar därför varandra trots att de inte är släkt. 5. Forskarna delar in alla organismer i tre grupper; eubakterier, arkéer och eukaryota organismer. Tillsammans kallas de domäner. 6. Typiskt för eukaryota organismer är att de har en cellkärna i sina celler. 7. Forskarna gör ständigt nya upptäckter om hur livet har utvecklats och om hur olika organismer är släkt med varandra. Inte minst den moderna DNA-tekniken leder till nya insikter. Det gör att släktträden förändras efterhand som vi lär oss mer.
Avsnitt 1.5 hypotes En hypotes är en genomtänkt gissning om hur någonting är eller vad som ska hända utifrån vår kunskap och våra erfarenheter. fauna En fauna är en bok om djur. flora En flora är en bok om växter. zoologi Zoologi är läran om djur. botanik Botanik är läran om växter. bioteknik Bioteknik är när vi på olika sätt har nytta av mikroorganismer. myter Myter är saker vi tror som inte är bevisade vetenskapligt. pseudovetenskap Inom pseudovetenskapen påstår man avsiktligt saker som inte är vetenskapligt bevisade, eller som ibland till och med är motbevisade. 1. Ett naturvetenskapligt arbetssätt görs via observationer, undersökningar eller experiment. Den vetenskapliga undersökningen ska vara tydligt redovisad och kunna göras om av andra och ge samma resultat varje gång. 2. Ett naturvetenskapligt arbetssätt utgår via en hypotes från vår kunskap och våra erfarenheter om hur någonting är, eller vad som ska hända. En undersökning leder till ett resultat och en slutsats. Om hypotesen var fel görs en ny hypotes som undersöks. 3. Exempel på naturvetenskapliga hjälpmedel är provrör, håvar, förstoringsglas, luppar, kikare och mikroskop. 4. Zoologi är läran om djur. Botanik är läran om växter. Etologi är läran om djurs beteenden. Fler exempel finns i bilden i avsnitt 1.5. 5. Ett exempel på en myt är att storken kom med nyfödda barn. 6. Horoskop som berättar vad som ska hända i framtiden är exempel på pseudovetenskap som kan göra att människor tar felaktiga beslut. Horoskop (astrologi) saknar helt vetenskaplig grund. 7. Genom att öppet sprida forskningsresultat mellan forskare i hela världen kan man dra nytta av och granska varandras resultat. 8. I framtiden kommer man exempelvis troligen att hitta nya mediciner och behandlingar av olika sjukdomar. Man kommer att göra nya fossilfynd och DNA-studier kommer att ännu tydligare klargöra hur evolutionen gått till. Utan gröna inget liv Avsnitt 2.1 FÖRKLARA BEGREPPEN fotosyntes Fotosyntes är när gröna organismer omvandlar solenergi till kemisk energi i form av mat (socker), samt syre. glukos Glukos är det socker som tillverkas vid fotosyntesen.
klorofyll Klorofyll är det gröna färgämne som deltar vid fotosyntesen. klyvöppning Genom klyvöppningar i växternas blad kan gaser som vattenånga, koldioxid och syre ta sig ut och in i växtens celler. kolhydrat Till kolhydraterna hör socker, stärkelse och cellulosa. stärkelse Stärkelse är långa kedjor av glukos (socker) och finns i frön, rotknölar och lökar. cellulosa Cellulosa är fibrer som finns i växternas cellväggar och består av långa kedjor med glukos. mineralämne Kväve, fosfor och kalium är exempel på mineralämnen som växter behöver. gödsel Gödsel är växtnäring. Den gör att växterna växer bättre. 1. Koldioxiden kommer in i bladen genom klyvöppningarna. 2. Solenergin omvandlas vid fotosyntesen till kemisk energi i form av glukos (socker). Samtidigt bildas syre. 3. Det behövs ljus för att fotosyntesen ska kunna ske. Växterna behöver både glukos och syre som tillverkas vid fotosyntesen för att inte dö. 4. Glukos används även som byggmaterial så att växterna kan växa, blomma och bilda frön. 5. Växten kopplar ihop glukos till långa kedjor av cellulosa, som är byggmaterial i stammar, grenar och blad. 6. Vi använder energirika frön från exempelvis ris, vete, majs, korn, råg, havre, bönor och ärtor. 7. Gödsel behövs för att växterna ska växa bättre. Gödsel innehåller näringsämnen av olika slag som växten annars kan få brist på. Avsnitt 2.2 FöRKLARA BEGREPPEN cellandning Cellandning är den reaktion där glukos(socker) förbränns i cellerna med hjälp av syre och bildar koldioxid, vatten och energi. förbränning Cellandning kallas också förbränning. kemisk energi Kemisk energi är bunden i olika ämnen, exempelvis glukos, och kan vid förbränning omvandlas till rörelseeller värmeenergi. kolförening Kolföreningar är ämnen som innehåller kolatomer. kretslopp Kretslopp är när ämnen cirkulerar och återanvänds i naturen. 1. Alla levande organismer har förbränning. 2. Förbränningen, cellandningen, sker inne i cellerna. 3. Bränslet vid förbränningen i cellerna är glukos (socker). 4. Energin omvandlas vid förbränningen från kemiskt bunden energi i glukos till andra energiformer, som exempelvis rörelse- eller värmeenergi. 5. Energin från förbränningen kan användas för tillväxt, rörelse, värme och för att hålla igång olika kemiska reaktioner i kroppen.
6. Glukos som bildas vid fotosyntesen från koldioxid, vatten och solenergi omvandlas vid förbränningen till koldioxid, vatten och andra energiformer, som rörelse- och värmeenergi. Förbränningen är som fotosyntesen baklänges. 7. Förbränningen av maten i cellerna sker vid cirka 37 grader Celsius. 8. Helmont förklarade med sitt experiment att växtens byggmaterial (kolet) inte kunde komma från marken via rötterna. Det skulle istället visa sig att kolet kom från koldioxiden i luften. 9. Kolatomer ingår i kretslopp när de fångas in som koldioxid i luften vid fotosyntesen, binds i glukos och andra kemiska föreningar, och sedan åter släpps fria som koldioxid i luften vid förbränning. Kolets kretslopp kan ta väldigt olika lång tid.