Angeläget är utvecklat och sprids genom samarbete och finansiering från följande aktörer: Samarbetspartners Amnesty International, GR Utbildning, KulturUngdom, Skolbio Göteborg, Mediapoolen, UR, Världskulturmuseet, Myndigheten för Skolutveckling - Multimediabyrån, Den Globala Skolan Skolbio Göteborg ligger under: Finansiärer Västra Götalandsregionen, Levande Historia i Göteborg, Kulturförvaltningen i Göteborg, Allmänna Arvsfonden Levande Historia i Göteborg ligger under:
Innehållsförteckning FÖRORD INLEDNING 1. Arbetet med mänskliga rättigheter är Angeläget 1.1 Mänskliga rättigheter i läroplanen 1.2 Handledningens upplägg TEORETISK BAKGRUND 2. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna 3. FN, staten, och människorättsorganisationers roll 3.1 FN 3.2 Staten 3.3 Frivilligorganisationer 4. Dokumentärt filmberättande 4.1 Vad är dokumentärfilm? 4.2 En subjektiv sanning 4.3 Olika syften med dokumentärfilm 4.4 4 steg i dokumentärfilm 4.5 Olika angreppssätt på dokumentärfilm 4.6 Dokumentärfilmarens ansvar FÖRBEREDELSE 5. Introduktion till mänskliga rättigheter 6. Diskutera dokumentärfilm och mänskliga rättigheter 7. Arbetsplanering 7.1 Skiss på projektplanering 7.2 Gruppstorlek och arbetsfördelning 8. Brainstorming och idé 8.1 Idékarta 8.2 bildmaterial 9. Researchperiod och planering 9.1 Välj ett ämne 9.2 Ta reda på fakta kring ämnet 9.3 Välj ett angreppssätt 9.4 Leta reda på inspelningsplatser och boka tider 9.5 Intervjufrågor och texter
9.6 Synopsis 9.7 Bildmanus + Ljud och Musik 9.8 Inspelningsplan INSPELNING 10. Filminspelning 10.1 Allmänna tips vid inspelning 10.2 Tips till FOTOGRAFEN 10.3 Tips till PERSONEN SOM SKÖTER LJUDET 10.4 Filma scener 10.5 Dolda kameran fluga på väggen 10.6 Film med sig själv 10.7 Bilden som berättare REDIGERING 11. Klippning av filmen 11.1 Genomgång av INSPELNINGSmaterial 11.2 Intankning 11.3 Grovklipp enligt manus 11.4 Den första versionen 11.5 Finklippning 11.6 Osynliga, effektfulla klipp eller svartruta 11.7 Texter 11.8 TESTVISNING VISNING 12. Exponera dokumentärfilmerna 12.1 UPPHOVSRÄTT MER INFORMATION 13. Litteraturtips 14. Länkar Bilaga 1. Rutövning De Mänskliga Rättigheterna Bilaga 2. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna 4
FÖRORD En första förlaga av den här lärarhandledningen togs fram till projekt Angeläget hösten 2005. Projektet blev en succé och lärarhandledningen användes på en rad skolor i arbetet med att handleda elevernas dokumentärfilmsarbete. I den här uppdaterade versionen är materialet bearbetat och av mera allmän karaktär. Under hösten 2005 producerade gymnasieelever i Västra Götaland dokumentärfilmer om mänskliga rättigheter i ämnet rörlig bild. Sammanlagt gjordes 58 dokumentärfilmer på 15 gymnasieskolor. Dokumentärfilmerna rörde frågor som är aktuella i unga människors vardag och verklighet. Bland annat skildrades berättelser om diskriminering av homosexuella, våld, hatbrott, våldtäkt, hemlöshet, och livet när man blir gammal. Sex av filmerna visades på en stor dokumentärfilmsfestival som arrangerades i mars 2006. Flera andra visningar av filmerna ägde också rum i olika delar av landet. Angeläget Film om Mänskliga Rättigheter är ett initiativ som togs av Amnesty International. Dokumentärfilmsprojektet utvecklades 2005 i samverkan mellan KulturUngdom, Amnesty International och Skolbio Göteborg. Övriga aktörer som samarbetat i projektet är GR Utbildning, Mediapoolen, Utbildningsradion, Världskulturmuseet, Folkets Bio, Myndigheten för skolutveckling Multimediabyrån och Den Globala Skolan. Syftet med lärarhandledningen är att ge stöd i lärarens arbete med att öka elevernas medvetenhet om de mänskliga rättigheterna samt utveckla färdigheterna i att producera dokumentärfilm. Vi vill tacka lärare på gymnasieskolor i Västra Götaland för värdefulla synpunkter i arbetet med lärarhandledningen. Ett särskilt tack riktas också till Västra Götalandsregionen och Kulturförvaltningen i Göteborg för deras bidrag till finansieringen, samt Allmänna Arvsfonden som gjort det möjligt att sprida projektet nationellt. Sist men inte minst vill vi tacka Film i Stockholm; Sanna Eskilsson, KulturUngdom; Viktoria Hjern, Världskulturmuseet; Kristina Meiton, dokumentärfilmare; och Klas Viklund, Svenska Filminstitutet för bidrag till innehållet i lärarhandledningen. Det är vår förhoppning att denna lärarhandledning kan komma till användning på skolor i Sverige. Att den kan fungera som ett lämpligt verktyg i dokumentärfilmsarbetet och medverka till att tillgodose skolans uppdrag att arbeta med mänskliga rättigheter. Martin Rydehn Projektledare Angeläget Sofia Lubian Verksamhetsledare KulturUngdom 5
INLEDNING I den här delen beskrivs syftet med projekt Angeläget och hur lärarhandledningen är disponerad. En bakgrund till mänskliga rättigheter, FN, Staten och människorättsorganisationer arbete, ges också. I det sista kapitlet i den här delen behandlas dokumentärfilmen som redskap. 1. Arbetet med mänskliga rättigheter är Angeläget Unga människors liv berörs av de mänskliga rättigheterna. Både i Sverige och på andra håll i världen kränks barns och vuxnas rättigheter varje dag. I projekt Angeläget utgår vi från det faktum att FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna hänger ihop med unga människors vardag. Med den utgångspunkten vill vi erbjuda unga människor möjlighet att göra dokumentärfilm om mänskliga rättigheter utifrån sin egen verklighet vad de berörs av och vad de tycker är viktigt. Lärarhandledningen är framtagen som stöd för dig att vägleda eleverna i deras arbete. Den beskriver både teoretiska och praktiska moment som är bra att tänka på när man ska göra dokumentärfilm. Låt dig gärna inspireras av upplägg, konkreta tips och åtskilliga exempel på hur mänskliga rättigheter kan gestaltas dokumentärt. 6
1.1 Mänskliga Rättigheter i läroplanen Arbetet med de mänskliga rättigheterna i skolan finner omfattande stöd i läroplanerna. I 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) står bland annat att: Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta, är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. Skollagen och kursplaner för enskilda ämnen uppmanar också till arbete med de mänskliga rättigheterna och dokumentärfilm. 1.2. Handledningens upplägg Följande del av lärarhandledningen är indelad i sex block Teoretisk bakgrund, Förberedelse, Inspelning, Redigering, Visning och Mer information. I den teoretiska bakgrunden beskrivs de mänskliga rättigheterna och arbetet som bedrivs för att dessa ska upprätthållas. I denna del behandlas syfte, innehåll och olika angreppssätt inom dokumentärfilm. I förberedelseblocket ges förslag på hur en arbetsprocess kan läggas upp. Både du och eleverna kan på så vis enkelt överblicka arbetets olika faser. Det tredje blocket berör alla tänkbara moment som rör inspelning, alltifrån allmänna tips till specifika inspelningsmetoder. I det fjärde blocket hittar du viktiga aspekter inför redigering och testvisning av filmen. Ett femte block tar upp betydelsen av att filmerna diskuteras, och vilka tänkbara visningsmöjligheter som kan skapas eller står till förfogande. Det avslutande blocket ger tips på litteratur och länkar för mer information inför filmskapandet. Material till eleverna kan du ladda ner på www.angelaget.nu. Elevhandledningen innehåller en kort bakgrund till dokumentärfilm och vilka steg som ingår i produktionsprocessen. 7
TEORETISK BAKGRUND I den här delen redogörs för de mänskliga rättigheterna hur och varför de kom till. Här beskrivs också olika aspekter av dokumentärfilmen som pedagogiskt och informativt verktyg. 2. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Den Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna är det viktigaste dokumentet som finns för arbetet att upprätthålla de mänskliga rättigheterna. 1 Tusentals aktörer använder den i sin strävan att förhindra övergrepp och kränkningar. Den är grunden för juridiskt bindande konventioner, traktat och protokoll. 2 Förenta Nationernas generalförsamling antog den Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna den 10 december 1948, bara tre år efter andra världskrigets slut. Tiotals miljoner människor hade dött i kriget och när det var över hade Förintelsens omfattning i Nazityskland blivit känd. Länderna i FN ansåg att man måste ta ett gemensamt ansvar för att skydda den enskildes mänskliga rättigheter från att kränkas av olika staters politik. Som en åtgärd antogs den Allmänna förklaringen som reglerar vilka överenskommelser som stater bör följa. Staterna måste därför lagstifta och övervaka så att de nationella lagarna är linje med de mänskliga rättigheterna, och att människor inte kränks till följd av landets egna politiska system. Som ett exempel innebär detta att staten måste ge i uppdrag åt och följa 8 1 En förklaring eller deklaration är inom folkrättens traktaträtt exempel på moraliskt viktiga viljeyttringar från staternas sida. Staterna åtar sig att handla i enlighet med reglerna men åtalas inte för kränkningar mot dem. 2 Konvention, traktat, protokoll eller fördrag ingår också i folkrättens traktaträtt. Dessa kan vara juridiskt bindande, d.v.s de stater som ratificerat eller anslutit sig till dem kan ställas till svars för kränkningar mot dessa regler.
upp att landets kommuner tar hand om kvinnor som söker skydd som en följd av att ha utsatts för våld i nära relation. Den Allmänna förklaringen innehåller 30 artiklar, bland annat rätten till liv, frihet och personlig säkerhet, rätten till utbildning, och rätten till en nationalitet. De mänskliga rättigheterna är universella och odelbara. Man kan inte förtjäna mänskliga rättigheter utan de tillfaller alla människor oavsett kön, religion, ålder, sexuell läggning m.m. Förklaringen slår fast att alla människor är födda fria och är lika i värde och rättigheter. Rättigheterna rangordnas inte sinsemellan, utan alla är lika viktiga. För FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, se bilaga två. Med grund i den Allmänna förklaringen har FN:s medlemsstater skapat internationella dokument för att värna om de mänskliga rättigheterna. Dessa är till skillnad från den Allmänna förklaringen juridiskt bindande för de medlemsstater som skrivit på och ratificerat 3 dem. Bland konventionerna kan nämnas: Flyktingkonventionen (1951) Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (1966) Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1966) Tortyrkonventionen (1984) Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (1979) Konventionen om barnets rättigheter (Barnkonventionen) (1989) 3. FN, staten, och människorättsorganisationers roll Många arbetar för att de mänskliga rättigheterna ska respekteras. Det rör sig om FN-organ, stater och människorättsorganisationer. Här sammanfattas en del av deras arbete. 3.1 FN FN har idag 193 medlemsstater. Organisationen är uppdelad i generalsekreterare, huvudorgan, fackorgan och underorgan. 4 De flesta FN-organ ägnar sig på 3 När en stat ratificerar en konvention innebär det att man ser till att det egna landets lagstiftning stämmer överens med innehållet i konventionen. 9 4 Enligt FN-stadgan finns sex huvudorgan vars uppgifter och befogenheter är inskrivna i stadgan. Fackorgan har hand om det mellanstatliga arbetet på olika ämnesområden. De har egna beslutande organ, en församling där organisationens alla medlemsstater ingår. Underorganen ingår i FN:s moderorganisation, men agerar självständigt och har egna sekretariat.
något sätt åt mänskliga rättigheter. Exempel är Kommissionen för de mänskliga rättigheterna, FN:s flyktingorgan (UNHCR), och FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor (CEDAW-kommittén). Vissa delar av FN, t.ex. CEDAW-kommittén, arbetar för att övervaka att konventioner skrivs in i lagstiftningen och följs av de länder som ratificerat dem. Andra arbetar mer praktiskt med mänskliga rättigheter, exempelvis genom utbildning i utvecklingsländer eller mot tortyr. Läs mer om FN-organ på www.sfn.se/page.asp?nodeid=559. 3.2 Staten FN-systemet är mellanstatligt. Det innebär att det finns ett samarbete som utövas mellan de självständiga staterna. När stater arbetar med att skapa säkerhet för sina medborgare via polis och domstolar, arbetar de samtidigt med att värna om de mänskliga rättigheterna. Trots att de flesta länderna ställer sig bakom den Allmänna förklaringen, sker kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Ibland kan stater, precis som individer, kränka sina medborgares mänskliga rättigheter. När det händer behövs påtryckningar från omvärlden. Det internationella rättssystemet baseras på att länder anpassar sina lagar till internationella överenskommelser och sedan låter nationella domstolar döma när folkrättsbrott begås. Om länder kränker de mänskliga rättigheterna finns ett antal möjliga vägar för det internationella samfundet att reagera. Offentliga protester från regeringar och ambassader, eller fördömanden från MR-organisationer kan skapa opinion. Konsumentbojkotter eller ekonomiska sanktioner kan göra det ekonomiskt lönsamt att respektera förklaringar och konventioner. Bistånd kan minskas, handelsavtal rivas upp. I sista hand kan militära sanktioner införas om det finns hot mot internationell säkerhet. För att förebygga hjälper olika FN-organ och icke-statliga organisationer stater att följa konventionerna med råd och expertis. Europeiska Unionen ställer till exempel krav på stater som vill bli medlemmar att respektera de mänskliga rättigheterna. 3.3 Frivilligorganisationer Många icke-statliga organisationer arbetar med mänskliga rättigheter. Dessa kallas på engelska för NGOs, Non-Governmental Organisations. Det kan röra sig om vanliga människor som engagerar sig på fritiden eller yrkesaktiva (till exempel läkare, advokater eller medlemmar i fackföreningar), som bildar grupper eller nätverk för att arbeta med de mänskliga rättigheterna. Människorättsorganisationer kan vara internationella, t.ex. Amnesty International, eller verka lokalt. De arbe- 10
tar på olika sätt, alltifrån brevskrivningskampanjer och demonstrationer till utbildning och faktainsamling. Läs mer om Amnesty, Human Rights Watch, Rädda Barnen och Röda korset på www.amnesty.se, www.hrw.org, www.rb.se, och www.redcross.se. 4. Dokumentärt filmberättande I det här kapitlet beskrivs kortfattat hur man kan använda dokumentärfilmen som redskap för berättande. Kapitlet behandlar också dokumentärfilmens form och innehåll. Sist ägnas ett avsnitt åt dokumentärfilmarens ansvar. Det kan vara bra att gå igenom den här delen med eleverna innan de börjar titta på dokumentärfilm. 4.1 VAD ÄR DOKUMENTÄRFILM? Dokumentärfilm är ett svårdefinierat samlingsbegrepp för en vid krets av sinsemellan högst olikartade filmkategorier, vilka avser skildra autentisk verklighet. De anspråk på objektivitet och sanning, som ibland tillskrivs eller avkrävs dokumentärfilmen, grundar sig dock på bristande kunskap. Bilden av verkligheten är inte verkligheten. Sanning och fakta som redovisas är fråga om urval och tolkning. I dokumentärfilm, precis som i varje annan mänsklig kommunikationsform, är bilderna subjektivt utvalda och sammanställda. En filmskapare använder t.ex. filmspråk, bilder, personer, miljö och ljud för att förstärka sitt budskap i berättelsen. När budskapet upplevs trovärdigt tenderar publiken också att tro att filmens berättelse överensstämmer med den objektiva verkligheten. 4.2 DET DOKUMENTÄRA FORMATET Dokumentärfilm används ofta för att berätta om olika samhällsfenomen. Det kan t.ex. handla om att framställa något sensationellt eller kommentera en samtida diskussion. Ofta går dokumentärfilmaren tillbaka i tiden för att kunna beskriva människor i en nutida situation. Genom att resa i tiden ökar också förtroendet hos publiken för att filmens berättelse återger verkligheten. Dokumentärfilmaren påtar sig en roll både som sanningsskapare och skildrare. Sanningsskapare på så vis att dokumentärfilmaren väljer vad filmen ska berätta. Skildare genom att man väljer hur berättelsen framställs. Det gäller dock att komma ihåg att den verklighet som skildras är subjektiv. 11
Spel- och dokumentärfilm lånar ofta uppslag från varandra. Ett exempel är Lukas Moodyssons film om Lilja, i Lilja 4-ever. Där skildras ett samtida problem genom ett livsöde som hämtats från verkligheten, men tidigare gestaltats dokumentärt. Dokumentärfilmen som format ligger i tiden. Under senare år har den fått ett uppsving och flera filmer har visats för en bred publik på bio. Michael Moore är en av de mest välkända dokumentärfilmarna som fått mycket uppmärksamhet för sina filmer. Ofta använder han sig själv för att iscensätta drastiska situationer med högt underhållningsvärde. Hans filmer känns igen på att de kommenterar vår samtid. Filmerna ger uttryck för hans åsikter och han berättar med hjälp av satir hur han ser på världen. Dokumentärfilm kan göras på flera olika sätt. Många av dokumentärerna som vi ser på TV och bio har en lång inspelningsperiod. Filmaren följer kanske en företeelse under flera år för att observera hur förändringar uppstår. Exempel på detta är Stefan Jarls trilogi om Stoffe och Kenta ett av de mest kända svenska dokumentärfilmsprojekt som genomförts. Andra sätt att göra dokumentärfilmer har visats i SVT:s PS. I dessa dokumentärer visar unga människor upp sina liv och sin historia under en kortare tid. Filmernas längd eller teknik är i första hand inte avgörande för filmens kvalitet. Snarare är det berättelsens närhet till ungdomarnas liv som fångar publiken. 4.3 EN SUBJEKTIV SANNING Att göra dokumentärfilm är ett sätt att kommunicera med andra människor. Det kan t.ex. handla om att försöka besvara en fråga, att förmedla något som engagerar, eller att ta upp något som är fel. Som filmare har man möjlighet att uttrycka sina egna tankar och funderingar. Det är dock viktigt att vara medveten om att filmen till stor del visar dokumentärfilmarens sanning, den subjektiva sanningen. Hur verkligheten skildras är ofta ett resultat av dokumentärfilmarens egna erfarenheter och värderingar. Dokumentärfilmaren kan även i förväg ha bestämt sig för en tes som hon eller han vill bekräfta genom filmen. Konspiration 58 är en fejkad dokumentärfilm där filmaren lägger fram tesen att fotbolls-vm i Sverige 1958 aldrig ägde rum. Filmen är en ren konstruktion, men lånar sin stil och sitt formgrepp från dokumentärfilmens berättande. Om två olika filmskapare ska beskriva samma fenomen, kan berättelserna skilja sig kraftigt åt från varandra. Trots att syftet är detsamma, kanske de väljer olika bilder, personer att intervjua, eller refererar till skilda forskningsrapporter. 12
4.4 Olika syften med dokumentärfilm Om man ska göra bra dokumentärfilm är det viktigt att arbeta med en frågeställning som dokumentärfilmaren själv tycker är angelägen. Vad man vill säga med sin dokumentärfilm ska avgöra hur filmen berättas. Nedan beskrivs ett antal möjliga syften för skapandet av dokumentärfilm. Granska En dokumentärfilmare kan granska en situation eller en omständighet som kan verka orätt eller konstig. Det kan t.ex. innebära att man ställer någon till svars eller konfronterar människor som säger emot varandra. Exempel: Det finns 50 hemlösa i Falköping. Vad gör kommunen för dem? Förklara En filmare kan försöka förklara omständigheter som kan tänkas ligga bakom en viss händelse. Det kan handla om att skildra en människas livssituation, visa hur en företeelse fungerar, eller att förklara varför någon gör på ett visst sätt. Exempel: Varför är Ove hemlös i Falköping? Uppmärksamma något speciellt Vill en dokumentärfilmare uppmärksamma något speciellt kan filmen handla om något ovanligt eller utmärkande i samhället. Som exempel kan man gestalta en person som lever ett alternativt liv. Exempel: Hur är det att vara hemlös i Falköping? Kritisera En situation som hanterats på ett felaktigt sätt av exempelvis en myndighet kan kritiseras genom en dokumentärfilm. För att framgångsrikt lyckas kritisera, är det viktigt att vara påläst och framställa sitt budskap på ett tydligt sätt. Det gäller att försöka ge en objektiv bild samtidigt som budskapet framgår. Granskande och kritiserande tillvägagångssätt kan ofta förenas. Exempel: Varför gör inte Falköpings kommun något för de hemlösa? Ge upplevelser Att ge upplevelser innebär att man låter känslorna stå i centrum. Man kan försöka förmedla hur en annan människas liv är, eller fokusera på en process (som att söka asyl), och hur den upplevs. Exempel: Vad känner Ove, 40 år, som är hemlös? Väcka debatt En dokumentärfilm som syftar till att väcka debatt måste identifiera områden som är känsliga och går att skapa en diskussion runt. Då handlar det ofta om så 13
kallade avslöjanden eller grävande journalistik. Genom filmen vill man visa på en orättvisa eller ett felaktigt beteende, som man anser borde få mer uppmärksamhet. Detta syfte kan ofta ligga i gränslandet mellan reportage och dokumentär. Det kan handla om ett ämne som är mycket aktuellt just nu, men som genom en ny vinkel och ett nytt bildspråk, får en annan innebörd. Exempel: Kommunen vill inte hjälpa Ove att få en lägenhet trots att han skaffat sig ett arbete. Många filmer innehåller flera av dessa syften. En film som beskriver Oves vardag som hemlös kan också uppröra eller väcka debatt, även om det kanske inte var filmens tanke från början. En filmskapare bör fråga sig vilket syfte som är lämpligt att utgå från med tanke på vilken dokumentärfilm man vill göra. Syftet styrs även av hur mediet, tiden, förkunskaperna och inspelningsmöjligheterna ser ut. Diskutera gärna med dina elever vilket syfte som passar bäst för just det här projektet. 4.5 4 steg i dokumentärfilm Att göra dokumentärfilm kan sammanfattas i en fyrastegsprocess. Låt eleverna förstå att dessa fyra steg ingår i den praktiska delen av arbetet. De fyra stegen är att se, att samla, att utforma och att sammanställa. Att se Ett första steg är att börja leta ämnen som berör. Har någon t.ex. blivit orättvist behandlad? Att samla Nästa steg består i att samla in material. Insamlingen kan ta tid. Det viktiga är dock att materialet utgör ett bra underlag att utgå ifrån. Att utforma När materialet är insamlat är det dags att skriva en synopsis och någon form av inspelningsmanus. Det kan innehålla skisser av det som ska filmas. Ett tydligt inspelningsmanus hjälper dokumentärfilmaren att erinra sig vad som ska filmas. Här ska platsangivelser och vad som kommer att finnas i bild ingå. Förberedelserna ligger till grund för inspelningen av filmen. Att sammanställa Efter inspelningen sammanställs filmen i ett redigeringsarbete. Då klipps filmen samman med ljud och musik. Under den här fasen kan det vara bra att gå tillbaka 14
till sin synopsis. Tillsammans med ett bildmanus kan man använda en loggbok över inspelningen. Det underlättar för klippningen. 4.6 Olika angreppssätt på dokumentärfilm Oavsett om det är en skateboardfilm, en film om hemlösa, eller handlar om grannens hund, ska ämnet engagera filmaren och kännas angeläget för publiken. Nedan ges exempel på olika angreppssätt. Dokumentärfilmaren kan välja en plats som känns intressant där naturliga och äkta möten mellan människor kan inträffa. Om man följer dessa människor under en längre tid är det möjligt att de uppträder naturligt trots en kameras närvaro. Den här metoden kallas även fluga på väggen. Dokumentärfilmaren kan välja en människas levnadsöde. Det kan t.ex. innebära att följa en person som ska få ett viktigt besked. Filmaren kan ställa frågor till personen inför, under och efter beskedet. Man kan skapa en dramaturgi genom att följa alla viktiga steg i händelsen. Dokumentärfilmaren kan välja att söka upp platser och människor som karakteriseras av något speciellt. De kan lyssna till en beskrivning av platsen, personen eller händelsen, och härigenom få fram olika infallsvinklar. Dokumentärfilmaren kan illustrera ett ämne genom ett konstnärligt uttryck som skiljer sig från reportageformen. Som exempel kan man använda symboler eller skyltar för att gestalta en känsla. Till dessa bilder kan filmaren lägga en voiceover som berättar om ämnet i dokumentärfilmen. Exempel på olika sätt att skapa en film kring ett ämne: Intervjua en expert med mycket kunskap inom ett visst ämne. Kontakta en person inom ämnet och följ personen en dag. Intervjua en person och be denne berätta om hur hon eller han har det. Eleverna får fråga sig vilket sätt som passar bäst: Hur många personer hinner man intervjua? Hur mycket material hinner man bearbeta? Vilka tekniska redskap har man tillgång till? 15
4.7 Dokumentärfilmarens ansvar Som filmare har man alltid ett ansvar. Vid intervjuer med människor är det viktigt att ta förtroendet eller kontakten man får på allvar. Ibland kan filmens ämne vara känsligt och kanske påfrestande för den som intervjuas. Personen som intervjuas kan även ha behov av att prata efter att intervjun har genomförts. Kanske vill personen dessutom ha fortsatt kontakt efter att projektet är avslutat. En dokumentärfilmare bör vara medveten om detta när kontakten knyts, och fundera på hur man ska förhålla sig till en sådan situation om den skulle uppstå. När filmen är färdig bör den alltid visas för de inblandade så att de kan ge sitt godkännande till att den kan visas i andra sammanhang. I annat fall får man diskutera vad som är okej att visa, och vad som ska klippas bort. OBS! Som lärare har du ansvar för ämnet eleverna väljer att göra dokumentärfilm om. Det finns exempel på att elever berättat om mycket personliga händelser de varit med om framför kameran. Att göra en dokumentärfilm om elevernas eventuella egna erfarenheter av misshandel eller sexuella övergrepp är inte att rekommendera. Det är därför viktigt att du ger ditt godkännande till elevernas val av ämne. 16
FÖRBEREDELSE I blocket om förberedelse beskrivs hur du kan handleda projektarbetet med eleverna. Arbetet kan naturligtvis läggas upp på flera sätt, men detta är en av flera möjliga strukturer att följa. Innan du börjar med introduktionenn kan det vara bra att kort berätta om syftet med projektet, dess innehåll och hur lång tid som ni planerar att arbeta med projektet. 5. Introduktion till mänskliga rättigheter Introduktionen till mänskliga rättigheter kan göras på flera sätt. Ett samarbete med exempelvis samhällskunskap eller svenska kan här komma ifråga. Ju bättre överblick eleverna har över de mänskliga rättigheterna, desto fler möjligheter kan de se hur dessa kan tillämpas på svenska förhållanden. Nedan beskrivs ett upplägg som du kan använda dig av. Upplägget ger också en kort introduktion till mänskliga rättigheter och kräver ingen medverkan från andra ämneslärare. Tips! 1. Vid lektionstillfället innan introduktionen kan du ge eleverna i uppgift att klippa ut en tidningsartikel som beskriver en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Den kan handla om svenska eller internationella förhållanden. Eleverna kan sedan kort sammanfatta vad kränkningen består i och vad den får dem att tänka på. 2. Skriv ut FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från www. angelaget.nu. Ge eleverna i läxa att läsa igenom förklaringen och fundera på en rättighet som de anser kränks i samhället idag. Inled nästa lektion med att gå igenom vilka exempel eleverna har valt. INTRODUKTION MED ELEVERNA 1. Dela ut FN:s Allmänna förklaring om de Mänskliga rättigheterna till eleverna (se bilaga 2). Berätta för eleverna att den Allmänna förklaringen kommer att ligga till grund för deras filmarbete om de mänskliga rättigheterna. 17
2. Gör rutövningen om de mänskliga rättigheterna (se bilaga 1). 3. Be eleverna fundera över vad de associerar med begreppet mänskliga rättigheter. Låt dem ge några exempel på kränkningar som de upprörs över. 4. Ställ därefter frågorna nedan. 5. Dela ut idékartan (se blocket Förberedelse och elevhandledning www.angelaget.nu). Be eleverna fundera över exempel på kränkningar av dessa rättigheter som kan förekomma i deras närmiljö. 6. Summera på tavlan vad ni kommit fram till. Frågor till lektion 1 Vilken mänsklig rättighet tycker du är viktigast? På vilka sätt kränks de mänskliga rättigheterna i världen idag? Vilka mänskliga rättigheter kränks i Sverige idag? Hur skulle samhället se ut om det inte fanns några mänskliga rättigheter? Vad tycker ni att följden ska bli när ett land vid upprepade tillfällen bryter mot de mänskliga rättigheterna? Vad kan man göra som enskild person för att se till att de mänskliga rättigheterna respekteras? Vilka organisationer känner ni till som arbetar med de mänskliga rättigheterna? 6. Diskutera dokumentärfilm och mänskliga rättigheter Det är viktigt att eleverna får diskutera dokumentärfilm innan de börjar arbeta praktiskt. Följande upplägg är tänkt att fungera som en teoretisk introduktion till arbetet med dokumentärfilm. Här har du användning av information från kapitel 4 i Teoretisk bakgrund (Dokumentärt filmberättande). Visa en eller flera passande dokumentärfilmer och diskutera utifrån filmens innehåll och form. Du kan även beställa en dvd med 12 dokumentärfilmer som gjorts av unga filmskapare i Västra Götaland under hösten 2005. Dvd: beställs genom www.angelaget.nu. Frågorna nedan kan användas för diskussion och analys av filmerna. Innan du visar filmerna för eleverna är det bra om du själv har sett dem. 18
1. Gå igenom innehållet i kapitlet Dokumentärt filmberättande. I. Vad är dokumentärfilm? II. Det dokumentära formatet III. En subjektiv sanning IV. Olika syften med dokumentärfilm V. 4 steg i dokumentärfilm VI. Olika angreppssätt på dokumentärfilm VII. Dokumentärfilmarens ansvar 2. Alternativt dela ut elevhandledningen från webbsidan (www.angelaget.nu). Istället för att du som lärare går igenom teorin, kan eleverna läsa om detta i elevmaterialet. 3. Visa en passande dokumentärfilm. Be eleverna fundera på filmen utifrån teoridelen ovan. Delar av teorin finns även sammanfattad i elevmaterialet. 4. Analysera filmen. Ställ frågorna nedan. Om eleverna tycker det är svårt att minnas innehållet i filmen kan den visas en gång till för att sedan analyseras. 5. Visa en passande dokumentärfilm som skiljer sig från den första. Be eleverna fundera på filmen utifrån teoridelen ovan. 6. Analysera filmen. Ställ frågorna nedan. Om eleverna tycker det är svårt att minnas innehållet i filmen kan den visas en gång till för att sedan analyseras. 7. Ta fram idékartan och diskutera hur man kan skildra mänskliga rättigheter i en dokumentärfilm. (Exempel: Din granne Ichia diskrimineras. Han fick inte komma in på krogen på grund av att han ser utländsk ut. Hur kan man göra en dokumentärfilm om detta?) Frågor till Filmerna Vilka scener kommer ni ihåg från filmen? Varför just dessa? Vad var budskapet i filmen? Vilket syfte har filmen? Hur upplever ni huvudpersonen/huvudpersonerna i filmen? Är filmen subjektiv? På vilket sätt i så fall? Finns det situationer i filmen där du tror att filmaren fick fundera över sitt ansvar som dokumentärfilmare? På vilket sätt skiljer sig filmerna åt? 19