Utvärderingsrapport Akademi Norr: Stor framgång med högskoleutbildning - men sedan?

Utvärderingsrapport Akademi Norr: Stor framgång med högskoleutbildning - men sedan? 2007-06-25 gorpe research ab Peter Gorpe, Björn Jansson, Stig Tegle

Gorpe Research AB Sidan 2 av 66 SAMMANFATTNING... 4 1 UPPDRAGET... 7 2 METOD... 8 3 BESKRIVNING AV AKADEMI NORR OCH DESS VERKSAMHET... 9 3.1 BAKGRUND - SOS-KOMMUNER OCH BEHOVSANALYS... 10 3.2 EU-ANSÖKAN... 11 3.3 EKONOMI... 13 3.4 GENOMFÖRDA UTBILDNINGAR... 13 Ingenjörsutbildningarna... 14 Utbildningar över tiden... 15 4 TIDIGARE UTVÄRDERINGAR... 15 5 AKADEMI NORR I SITT SAMMANHANG... 17 5.1 REGIONALPOLITIK FÖR NORRLANDS INLAND... 17 5.2 DISTANSUTBILDNINGENS FRAMVÄT... 18 5.3 ORGANISATION INOM LÄROSÄTENA... 20 5.4 LÄRCENTRA OCH LÄRCENTRAUTVECKLINGEN... 23 5.5 CENTRALA ORGAN FÖR STÖD TILL LÄRCENTRA OCH DISTANSUTBILDNING... 26 5.6 SAMVERKANSKONSTELLATIONER... 28 5.7 EN KOMPLE AKTÖRSBILD, MÅNGA SOM VILL VÄL... 29 5.8 SLUTSATSER... 30 6 BEFOLKNING OCH UTBILDNING I AKADEMI NORR-KOMMUNERNA.. 31 6.1 INLEDNING... 31 6.2 BEFOLKNINGS- OCH REGIONAL UTVECKLING... 31 6.3 EKONOMISK UTVECKLING... 32 6.4 UTBILDNINGSTÄTHET... 33 Förändring i antal personer med högre utbildning i länen... 34 Utbildningstäthet i kommuner... 35 Akademi Norr kommuner jämfört med andra glesbygdskommuner... 36 6.5 ÖVERGÅNGSFREKVENS TILL HÖGSKOLAN... 37 Övergångsindex länsvis... 38 Övergångsindex för kommuner... 38 7 AKADEMI NORR S ROLL OCH FUNKTION... 41 7.1 INITIATIVTAGARE OCH STÖDRESURS... 41 7.2 MÄKLARE MELLAN BEHOV OCH UTBUD... 41 7.3 AN - EN STARK BESTÄLLARE... 42 7.4 MOTOR FÖR REGIONAL UTVECKLING... 44 7.5 AN HAR BLIVIT EN MYNDIGHET... 44 7.6 NÄTVERKSBYGGAREN... 44 8 RÖSTER OM AKADEMI NORR... 46 8.1 OMVÄRLDENS INTRESSE ATT SATSA PÅ DECENTRALISERAD HÖGSKOLEUTBILDNING... 46 8.2 KOMMUNERNAS INTRESSE ATT SATSA PÅ LÄRCENTRA... 48 8.3 ALLMÄNHETENS INTRESSE ATT SATSA PÅ HÖGRE UTBILDNING... 49 8.4 FÖRETAGENS SYN PÅ FRAMTIDEN I INLANDET... 49 8.5 KOMMUNERNAS INTRESSE AV SAMVERKAN ÖVER KOMMUNGRÄNSERNA... 50 8.6 ÄR ALLT FRID OCH FRÖJD?... 51

Gorpe Research AB Sidan 3 av 66 9 AKADEMI NORR INFÖR FRAMTIDEN... 53 9.1 AKADEMI NORR VID ETT VÄGSKÄL... 53 Detta behöver utvecklas i Akademi Norr... 54 Har Akademi Norr en plats i den nya regionalpolitiken?... 56 9.2 SLUTSATSER INFÖR FRAMTIDEN... 57 Ändra inte ett vinnande koncept... 57 men vila inte på lagrarna... 57 öka insatserna riktade mot näringslivet... 58 Ta tillvara samverkanskapitalet men gapa inte över för mycket... 59 Omvärldsspaning och framtidsspaning åt företagen och kommunerna som komplement... 59 9.3 NY TEKNIK HOT ELLER MÖJLIGHET?... 60 BILAGA 1: INTERVJUPERSONER... 63 BILAGA 2: EU-ANSÖKAN 2000-06-30... 65

Gorpe Research AB Sidan 4 av 66 Sammanfattning Vårt uppdrag har varit att utvärdera Akademi Norr s verksamhet. Bland de frågor vi belyst är: Vilka effekter har Akademi Norr haft på regionala och nationella maktstrukturer? Vilken betydelse har Akademi Norr haft för lärcentras utveckling och utbudet av högre utbildning? Har Akademi Norr förändrat synen på högre utbildning i området? För att besvara våra utvärderingsfrågor har vi tagit del av en stor mängd dokumentation och statistik, inhämtat information genom ett stort antal djupintervjuer och kortare intervjuer. Vi har också genomfört ett antal fokusgrupper med utvalda aktörer 1. Frågorna ovan kan kortfattat besvaras så här: Akademi Norr har varit betydelsefullt genom att stärka medlemskommunernas position i flera avseenden. Bland viktiga sådana aspekter är att kompetensutveckling och högre utbildning har blivit en strategisk fråga för kommunerna och kommunledningarna. Kommunerna i Akademi Norr har också stärkt sin position i förhållande till dels universitet och högskolor (leverantörer av utbildning) dels till de stora strukturerna regionalt och nationellt (de stora kuststäderna, residensstäderna, länsstyrelser och landsting). Akademi Norr har också bidragit till att kommunerna genom ett länsgränsövergripande samarbete har ökade handlingsmöjligheter. Akademi Norr har haft en mycket positiv betydelse för lärcentras utveckling. Genom nätverk mellan lärcentra sprids idéer och utvecklingskraft. Akademi Norr har också inneburit att lärcentra blivit en mer strategisk resurs i kommunerna eftersom högre utbildning blivit mer uppmärksammad. Akademi Norr har också stärkt lärcentras position i relation till universitet och högskolor. Man har blivit starkare beställare och mer accepterade i den akademiska världen. Akademi Norr har förändrat synen på högre utbildning i medlemskommunerna och inte minst hos kommuninvånarna. Akademisk utbildning har avdramatiserats. Högre utbildning och kompetensutveckling är numera en fråga på kommunledningarnas bord och högre utbildning har blivit en accepterad och prioriterad för kommunernas utveckling. Sammantaget kan Akademi Norr beskrivas som mycket framgångsrikt. Med allt detta positiva sagt finns det också anledning att också notera svagheter. Det är fortfarande så att strukturerna är mycket sårbara såväl Akademi Norr som 1 Information om intervjupersoner, deltagare i fokusgrupper och analyserade dokument finns i bilaga 1.

Gorpe Research AB Sidan 5 av 66 lärcentra är beroende av enstaka eldsjälar för att fungera och utvecklas. Detta innebär också en stor sårbarhet och stora risker. Sättet att minska riskerna är att dra nytta av nätverken inom Akademi Norr nätverken minskar riskerna och sårbarheten men bara om de är starka och stimulerande. En annan notering som bör göras är att mycket av Akademi Norr s framgång beror på att man drivit rätt frågor vid rätt tidpunkt man har varit framgångsrik i att surfa på vågorna (ny teknik för distribuerad utbildning, minskade studentkullar på universitetens campus, politisk prioritering av distribuerad utbildning nationellt). Förutom de direkta frågor vi som utvärderare besvarat har vi också sett vårt arbete som en del i Akademi Norr s framtidsarbete och därvid velat lyfta fram vilken situation Akademi Norr står inför som vi identifierar som ett vägskäl. Och detta vägskäl har till viss del uppstått genom att Akademi Norr varit så framgångsrikt då blir frågan: Vart skall vi gå nu? En viktig förutsättning för framgången hittills har varit ramprogrammen inom strukturfondsprogrammet Mål 1. Går det att få likartade ramprogram under nästa programperiod eller finns anledning att göra justeringar. Kanske också att ha beredskap för att agera även om det inte går att få lika gynnsamma ekonomiska förutsättningar som under programperioden 2000 2006 plan B. Vi menar att det inte finns någon anledning att i grunden frångå det koncept som hittills varit framgångsrikt. Dock finns det anledning att förflytta fokus från att genomföra hela utbildningsprogram, ofta inriktade på att täcka brister inom den offentliga sektorn till att aktivare analysera företagens kompetensbehov. Detta skulle förmodligen också kräva att fler specialanpassade och korta utbildningar arrangeras. Det är här inte självklart att de akademiska lärosätena är de enda leverantörerna av detta slags utbildningar, i synnerhet inte om kompetensbehoven mer handlar om kvalificerade hantverksyrken. Även om Akademi Norr varit framgångsrikt i så motto att det nu finns lärcentra i de deltagande kommunerna och att de akademiska lärosätena är klart intresserade av att bedriva utbildning på distans, så finns det orosmoln. Snart kommer nya stora ungdomskullar till högskolorna och dessas intresse av distansutbildning kan minska. Existerande lärcentra är i flera fall svaga och minskade statsbidrag till kommunal vuxenutbildning och kärv ekonomi hos kommunerna gör att lärcentra kan komma att drabbas. Akademi Norr kommer därför även framöver att ha en viktig roll som stöd till lärcentra och som blåslampa gentemot de akademiska lärosätena. Akademi Norr har byggt upp flera välfungerande nätverk som ökat samverkansförmågan inom området. Det finns anledning att dra nytta av den tradition och förmåga till samverkan som utvecklats inom Akademi Norr. Det kan gälla andra utbildningar än högre utbildning men naturligtvis också helt andra områden. Vi vill dock varna för att bredda ambitionerna för mycket. Kompetensfrågor bör fortsatt stå i fokus.

Gorpe Research AB Sidan 6 av 66 Likväl kan det finnas en roll för Akademi Norr som bevakning av trender och ny teknik för företagen som inte enbart har att göra med kompetensfrågor utan med näringslivsutveckling och kommunal utveckling i allmänhet. Akademi Norr kan ses som en gemensam organisation för omvärldsanalys och spaning. Den tekniska utvecklingen inom ITK-området kan både vara en fördel och en nackdel för Akademi Norr och de samverkande lärcentra. Rent tekniskt och ekonomiskt kommer behovet av LC minska. Nu kan var och en sitta hemma vid sin egen dator och följa föreläsningar på videolänk. Samtidigt ökar behovet av någon som har överblick över det stora utbudet av utbildningar. Lärcentras roll kan komma att utvecklas mer mot en social träffpunkt än som en plats där den senaste tekniken finns tillgänglig. I många fall är det inte tillräckligt att studera ensam. Tankeutbyte i form av sökande dialog studenter emellan behövs i många sammanhang. När det handlar om utbildningar med starka yrkesinslag handlar utbildningen också om yrkesroller, etik och moral. Det är viktigt dessa aspekter på högre utbildning inte går förlorade. Vi avslutar med att citera ett antal framgångsfaktorer som gäller för LC som väl låter sig överföras till Akademi Norr när det gäller utvecklingen hittills. Drivande personer Samverkan i nätverk och partnerskap Legitimitet Attityder och förhållningssätt Politisk förankring och uppbackning Utvecklingsprojekt Kommunikation och relationer Hus och lärmiljöer

Gorpe Research AB Sidan 7 av 66 1 Uppdraget Gorpe research ab fick efter offert uppdraget att göra en utvärdering av Akademin Norr. Enligt anbudsunderlaget skall följande frågeställningar redas ut: Vilka effekter har Akademi Norr som organisation och aktör haft genom sin verksamhet på regionala och nationella maktstrukturer, tillväxt- och regionalpolitikens utformning lokalt och regionalt samt utvecklingen av samverkan mellan kommuner? Akademi Norr s roll och betydelse för utvecklingen av lokala lärcentra, utbud av högskoleutbildningar, universitetens finansiering av högre utbildning, mm. Har Akademi Norr s verksamhet och genomförda processer förändrat synen på arbetet med högre utbildning hos allmänheten inom vårt område? Det har kommit fram vid våra samtal att det på sina håll funnits lite olika förväntningar om vad som ska utvärderas. Den ena är att vi ska utvärdera den regionalekonomiska effekten av decentraliserad högskoleutbildning. Då skulle följande typer av frågor behandlas: Leder högre utbildningen som ges inom ramen för Akademi Norr (AN) till att fler personer stannar kvar i inlandet och startar nya företag eller fyller upp luckor efter dem som pensioneras? Leder detta i sin tur till ökad sysselsättningsgrad (eller åtminstone att nergången bromsas) och ökad befolkning? Leder bättre tillgång till väl utbildad arbetskraft i regionen till att de goda tider som norra Sverige just nu upplever kan förstärkas? Det är i slutänden naturligtvis effekter av detta slag som verksamheten inom AN syftar till. Men det är inte detta vårt uppdrag avsåg. Uppföljningar och utvärderingar som gjorts tidigare har f.ö. redan tagit upp i vart fall den första av de nämnda frågorna. Tills vidare nöjer vi oss med att ta som utgångspunkt att en höjd utbildningsnivå i inlandet, lika väl som på andra ställen i Sverige, är positivt både för individerna själva och för den lokala och regionala ekonomin. Den andra tolkningen av vad vi ska utvärdera (och den som anges i upphandlingen) är vika effekterna på omvärlden som Akademi Norr har haft. Vi har omformulerat anbudsunderlagets punkter i enlighet med följande frågor. 1. Har AN bidragit till ett ökat intresse från omvärlden av att satsa på decentraliserad utbildning till mindre kommuner i inlandet? Omvärlden i det här fallet är främst akademiska lärosäten samt finansiärer av regional utveckling, regionalt och nationellt 2. Har AN bidragit till att de deltagande kommunernas intresse av och förmåga att verka för att satsa på högskoleutbildning inom ramen för sina lärcentra har ökat? 3. Har AN bidragit till att allmänhetens intresse för högre utbildning i det berörda området har påverkats positivt?

Gorpe Research AB Sidan 8 av 66 4. Har den höjda kompetensnivån i arbetskraften bidragit till att företag inom området fått förändrad syn på framtidsutsikterna i regionen? 5. Har AN bidragit till att omvärldens och de deltagande kommunernas intresse av att utveckla samverkan över länsgränserna i utbildningsfrågor och andra frågor har ökats? Vi har också konstaterat att utvärderingen måste ses som ett led i AN:s verksamhetsutveckling och planering inför nästa programperiod inom EU:s sammanhållningspolitik som avser perioden 2007 2013. Vi kommer därför att avsluta denna rapport med ett kapitel där framtida vägval för AN diskuteras. Vi kan här citera vad som sägs i den EU-ansökan som utgör en viktig bas för verksamheten hittills: Akademi Norr är medveten om riskerna för att en ny organisation efter en tid övergår till att bli ett stenhus. Det har nu gått sju år sedan detta skrevs. Har AN blivit ett stenhus? 2 Metod Vi har i första hand samlat in information genom individuella intervjuer, gruppsamtal (fokusgrupper) samt studier av tillgängliga dokument. I det senare fallet handlar det dels om dokument som direkt berör AN:s verksamhet dels om mer allmänna beskrivningar av och analyser av regionalpolitik, högskolornas betydelse för den regionala utvecklingen, lärcentra, decentraliserad högskoleutbildning o liknande. Sammanlagt har vi genomfört drygt 40 intervjuer, varav ca hälften per telefon samt fyra fokusgrupper (se förteckning i bilaga 1). Sammanlagt har vi träffat ca 60 personer. De intervjuade har företrätt - lärcentra (universitetsfilial) - kommuner (politiker och tjänstemän) - lärosäten - länsstyrelser och kommunförbund - företag - AN - centrala myndigheter och departement Vi har löpande diskuterat arbetet med AN:s kansli samt haft ett möte med direktionen för AN. Vi har därutöver gjort vissa statistisk bearbetning av material från SCB om utbildningsnivå och högskoleövergång inom de berörda kommunerna och vissa övriga delar av Norrland. Arbetet påbörjades med ett möte med AN:s kansli samt några intervjuer den 15 februari 2007 och avslutas med publiceringen av denna rapport.

Gorpe Research AB Sidan 9 av 66 3 Beskrivning av Akademi Norr och dess verksamhet Kommunalförbundet Partnerskap Inland Akademi Norr (AN) består av tretton kommuner från fyra län. Kommunerna Arjeplog och Arvidsjaur tillhör Norrbottens län, Sorsele, Malå, Storuman, Lycksele, Vindeln, Vilhelmina Åsele och Dorotea kommuner tillhör Västerbottens län, Strömsunds kommun Jämtlands län och Sollefteå och Kramfors kommuner tillhör Västernorrlands län. Vindelns kommun lämnade Akademi Norr den 1 januari 2007. Kommunalförbundet har till uppgift att för medlemmarna främja högskoleutbildning. Förbundet ska initiera, utveckla och genomföra högre utbildningar genom att inventera behov, samordna framställningar om resurser och ha löpande kontakt med berörda organ. Vidare ska förbundet stödja utvecklingen av lokala lärcentra och vara ett komplement till övrig frivillig utbildning. Kommunalförbundet är huvudman för Akademi Norr som är ett ramprogram som drivs med bl.a. EU-stöd. I praktiken svarar ramprogrammen Akademi Norr för den absoluta merparten av partnerskapets verksamhet. AN har varit verksamt under perioden 2000 2006. Under denna period har AN genomfört och administrerat tre ramprogram Akademi Norr inom Mål 1 Norra Norrland och Södra skogslänen. Därutöver har AN genomfört några projekt inom Interreg Kvarken MittSkandia samt några andra analys- och utvecklingsprojekt. De senare omfattas inte av utvärderingen. Förbundet är organiserat som kommunalförbund med direktion bestående av KSordförande från de deltagande kommunerna. Direktionen träffas normalt fyra gånger om året. Inom direktionen finns ett presidium. För den löpande verksamheten svarar ett kansli på tre personer. Därutöver sker personalförsörjningen genom personalköp från medlemskommunerna och projektanställningar. Några av de övergripande målen för verksamheten är enligt verksamhetsberättelsen Anpassning mellan utbud av högre utbildning och lokala behov. Kompetenshöjning av individer, grupper och samhällen. Attitydförändring när det gäller människors inställning till betydelsen av högre utbildning. Demonstration av goda exempel när det gäller spridning och tillgänglighet till högre utbildning. Enighet i regionen kring satsningar på innovativa utbildningar. Maktcentrum som utmanar regionala och nationella kompetensutvecklingsaktörer.

Gorpe Research AB Sidan 10 av 66 IT-infrastruktur som följer teknikfronten. Nätverk av fungerande lärcentra. AN har byggt upp ett antal nätverk förutom direktionen. Strategiska beredningsgruppen består av företrädare för kommunledning, näringslivsfrämjande och högskoleverksamma. Gruppen utgör en tankesmedja och bollplank till AN:s verkställande ledning och till direktionen. Den träffas en eller två gånger om året. Ansvariga för lärcentra, som träffas ca fyra gånger om året. Näringslivsgruppen, kommunernas näringslivschefer Tidigare fanns ytterligare några grupper (IT, PR och Operativa beredningsgruppen). Behovet av dessa har dock minskat i och med att verksamheten har satt sig. 3.1 Bakgrund - SOS-kommuner och behovsanalys I mitten på 1980-talet gjorde dåvarande Statens Industriverk (SIND) en satsning på s.k. industricentra för att stimulera näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade delar av landet. Dessa centra skulle fungera som nav för lokal och regional näringslivsutveckling. Dessa satsningar gjordes främst i större kommuner. Parallellt gjordes utbildningssatsningar såväl allmän kompetensutveckling som etablering av gymnasieskolor eller gymnasiefilialer i kommunerna. Som ett komplement etablerades ett samverkansprogram för näringslivsutveckling mellan sex mindre kommuner och SIND (SOS-kommunerna). Denna samverkan formaliserades till ett kommunalförbund i slutet av verksamhetsperioden och då var Sorsele sätet för förbundet. Arjeplog, Arvidsjaur, Sorsele, Storuman, Berg, Ragunda kommuner var med från början. Berg och Ragunda klev av i slutet av verksamhetsperioden och Malå kommun tillkom. En person återkommer ständigt när vi talar om bakgrunden och framväxten av AN. Det är näringslivsutvecklaren och eldsjälen från Storuman Daniel Lindgren. Han var verksam inom SOS och i Storumans kommun och det var han som väckte nytt liv i tanken på ett kommunalförbund i Norrlands inland i samband med att EU:s andra strukturfondsprogram skulle sjösättas i Sverige. Lindgren hade lång erfarenhet av strategisk kompetensutveckling och näringslivsutvecklande projekt, bl.a. inom ramen för den första EU-programperioden. Inledningsvis drevs arbetet i form av ett projekt främst av de tre kommunerna Storuman, Lycksele och Vilhelmina. Ytterligare elva kommuner deltog i en referensgrupp till projektet. En av de första aktiviteterna var att göra en kartläggning och analys av utbildningsnivå och kompetensbehov inom de berörda

Gorpe Research AB Sidan 11 av 66 kommunerna 2. Därigenom var det möjligt att bedöma om det fanns ett underlag för decentraliserad akademisk utbildning inom området och i inom vilka områden Nedan återges en kort sammanfattning av denna rapport Andelen av befolkningen med högskoleutbildning är väsentligt lägre än i landet i övrigt Stora pensionsavgångar av akademiker (främst lärare och vårdpersonal) förväntas Området har en nettoutflyttning av högskoleutbildade till Umeå Ca 360 elever årligen går från gymnasium till högskolestudier inom tre år Ca 800 säger sig vara intresserade av högre studier Ca 30 % av dessa säger sig vara positiva till studier på hemorten Ca 950 personer skaffar sig högskolebehörighet genom komvux. Merparten av dessa säger sig vara intresserade av högre studier. Av komvuxeleverna säger sig 70 % vara beredda att studera på hemorten om möjlighet fanns En möjlig grupp för högskolestudier är redan yrkesverksamma Gymnasieeleverna värdesätter förutom utbildningens kvalitet möjlighet till trevligt studentliv. För komvuxeleverna var det senare inte särskilt viktigt. Där var avståndet mellan bostad och studieort viktigare. Förvånansvärt många är intresserade av att studera naturvetenskap och teknik Regionens näringsliv är inte särskilt kunskapsintensivt. Ett ökat utbud av akademisk arbetskraft bör således matchas av en ökad efterfrågan på sådan. 3.2 EU-ansökan 3 Studien visade klart både att det fanns ett behov av att höja utbildningsnivån inom området dels att det fanns en potential. Så med förstudie som grund bildades Partnerskap Inland (sommaren 2000). Sedan partnerskapet bildades har vissa marginella förändringar av sammansättningen gjorts. En av de första åtgärderna blev att ansöka om EU-bidrag till ett ramprogram till medlemskommunerna. Programmets övergripande syfte var enligt ansökan att öka tillgängligheten till högskoleutbildning och därmed skapa en attraktiv region öka antalet utbildningsplatser riktad till regionen, med särskilt fokus mot program för innovativ tillväxt förändra attityden till högre utbildning 2 Kartläggning av en regions utbildningsnivå, rekryteringsunderlag och behov av högskoleutbildade. AnnJessica Ericsson och Per Sjölander vid Södra Lapplands Forskningsenhet i Vilhelmina. Mars 2000. 3 En närmare redovisning av ansökan finns i bilaga 2.

Gorpe Research AB Sidan 12 av 66 Genom att de 13 inlandskommunerna skapar en arena för länsöverskridande samverkan kring högskoleutbildning skulle flera saker uppnås Kommunerna blir en starkare och tydligare part i diskussioner och beslut om inriktning, finansiering och lokalisering av högskoleutbildning. Samarbetet skulle stärka förutsättningarna för att identifiera, utveckla och genomföra innovativa utbildningar som bygger på lokala förutsättningar med potential för tillväxt. De samverkande kommunerna kan stödja universitet/högskolors satsning på den tredje uppgiften AN kan beskrivas som ett gemensamt utvecklingsorgan och stödresurs till respektive kommuns strategiska kompetensutveckling och lokala lärcentra. Det samlade agerandet bör göra lärosätena mer lyhörda för kommunernas behov. Dagens system för regional kompetensutveckling, inte minst avseende ekonomiska villkor, ställer orimliga krav på den lokala nivån, heter det i ansökan. I ansökan nämns också vissa utbildningar som kan bidra till att stärka olika delar av regionens näringslivsprofil. Nischer Field testing (biltestindustrin) Geo, prospektering Turism/besöksnäring Energi GIS Konflikts krishantering Skidakademin, Sport Management Integrationsutbildning Entreprenörsprogram IT Gastronomi Arjeplog Malå Tärnaby/Hemavan Sollefteå Lycksele Sollefteå/Kramfors Tärnaby, Lycksele, Sollefteå Åsele Strömsund/Vilhelmina Sammanlagt ansökte AN om ett EU-stöd på 34 miljoner för en första period. Eftersom de berörda kommunerna låg i tre Målområdena och fyra län blev ansökningsförfarandet komplicerat. Västerbotten var mest positiv (de flesta kommunerna ligger ju också där) medan Västernorrland var mer tveksam med tanke på att man där prioriterade satsningar i anslutning till Mittuniversitetet. Även med Norrbotten och beredningen för strukturfondsdelegationen för Övre Norra hade man problem. Vi återkommer till denna fråga senare i rapporten. Resultatet blev att AN fick beslut om ett ramprogram. Totalt har man under perioden 2000 till 2006 förbrukat över 60 milj. kr varav ca 40 procent EU-bidrag.

Gorpe Research AB Sidan 13 av 66 Kommunerna ansöker om medel för sina utbildningar hos ramprogrammet. Matchande finansiering kommer från länsstyrelserna samt kommunerna själva. Kommunalförbundet har alltså tagit över en del av ansvaret för beslut, granskning och uppföljning från förvaltningsmyndigheten, inom ramen för vad ramprogrammet anger. 3.3 Ekonomi AN finansieras av medlemskommunerna med medlemsavgifter som täcker administrationskostnaderna samt med årliga fasta bidrag som utgör del av den nationella medfinansieringen. De mindre kommunerna betalar 100 000 kr per år och de större 200 000 förutom kommunerna i södra skogslänen som betalar 500 000 kr. Kommunalförbundet omsätter ca 10 milj. kr per år varav ca 1 milj. kr är medlemsavgifter från ingående kommuner och resten bidrag från EU, länsstyrelser m fl. Bidragen (EU, stat och kommun) täcker högskolornas merkostnader för kursutveckling och drift av de utbildningar som ges på distans samt lärcentras merkostnader. Kostnader som lärcentra har haft för att bygga upp bl.a. videokonferensutrustning har dock i flera fall finansierats genom särskilda bidrag, främst från länsstyrelserna. Initialt var en stor kostnad för distansutbildning nätkostnaden i samband med videokonferenser. Genom att det nu finns bredband är överföringskostnaderna i princip noll. 3.4 Genomförda utbildningar Från utbildningarnas start på hösten år 2000 till och med vårterminen 2007 har Akademi Norr antagit ca 1 700 studenter varav ca 90 procent (1 600) påbörjade utbildningen. Hittills (vt. 2007) har ca 1 000 studenter fullföljt utbildningen på normal studietid. Utbildningarna har koncentrerats till bristyrkesutbildningar till socionom, sjuksköterska och grundskollärare samt till olika ingenjörsutbildningar, utbildning i internationell kris- & konflikthantering samt på skidakademin (se tabell 3:1 nedan). Tabell 3:1: AN: s utbildningar ht 2000 tom vt. 2007 av omfattning minst 80 poäng Utbildning Kurslängd Antal studenter som börjat utbildningen Grundskollärare 180 p 227 Internationell kris- & 140 p 228 konflikthantering Socionomprogrammet 140 p 213 Skidakademin 80 p 195 Olika ingenjörsutbildningar 80-120 p 184 *) Sjuksköterska 120 p 148 Coachprogrammet 80 p 128 Receptarie 120 p 50

Gorpe Research AB Sidan 14 av 66 Biblioteks- & 80 p 48 informationsvetenskap Journalistik 120 p 42 Arbetsterapeut 120 p 15 Livsmedelsteknik 180 p 10 S:a ca 1 500 *): Se tabell 3:2 nedan Akademi Norr har också bedrivit flera kortare utbildningar: Idrottsmedicin 10 p, Natur- & kulturvägledning 40 p, Hållbart familjeskogsbruk 10-20 p, Ledarskaps- & organisationsutveckling 10 p, KRAFT 10 p, mm. Ingenjörsutbildningarna Geografiskt har utbildningar förlagts till alla kommuner som ingår i Akademi Norr. Olika utbildningar har dock koncentrerats till vissa kommuner. Ingenjörsutbildningarna är av särskilt intresse med tanke på att Akademi Norr har sin utgångspunkt i att skapa tillväxt och utveckling i regionen. Fördelningen per kommun av ingenjörsutbildningarna visas i tabell 3:2 nedan. Tyngdpunkten finns i Arvidsjaur med bilsystemteknik för biltestföretagen där (också i Arjeplog), i Lycksele med utbildning av GIS- och produktionsingenjörer samt i Storuman med bergmaterialutbildning för bl.a. gruvindustrin. Tabell 3:2: Ingenjörsutbildning per kommun vt. 2000 tom vt. 2007 Kommun Ingenjörsutbildning Antal stud. som börjat utb. Arjeplog Bilsystemteknik 120 p 18 Arvidsjaur Projekt 120 p (antal 9), 64 Bilsystemteknik 120 p (antal 55) Dorotea - Kramfors Projekt 120 p (antal 2), 12 Bergmaterial 80 p (antal 6 + 4) Lycksele GIS 120 p (antal 31), Produktion 57 120 p (antal 20), Bergteknik (antal 6) Malå - Sollefteå - Sorsele Elektronik- & data 120 p 10 Storuman Bergmaterial 80 p 32 Strömsund Projekt 120 p 7 Vilhelmina - Vindeln - Åsele - S:a 200

Gorpe Research AB Sidan 15 av 66 Utbildningar över tiden Antagningen av studenter hade sin tyngdpunkt kring åren 2002-2003 (se diagram 3:1 nedan). Man kan dela upp de längre kurserna (> 80 p) i bristyrkesutbildningar (lärare, socionomer, sjuksköterska) och i s.k. innovativa utbildningar (ingenjör, coachutbildning, skidakademin och kris- & konflikthantering) 4. Dessa två grupper fördelar sig ungefär jämt vad gäller antalet studenter som påbörjade utbildningen men bristyrkesutbildningarna börja fasas ur (diagram 3:1). Diagram 3:1: Antal som påbörjat utb. (minst 80 p) per termin ht 2000-vt 2007 (totalt ca 1 500 studenter). Uppdelning i innovativa utbildningar (streckad markering: ingenjör, skidakademin, freds & konflikt mm) samt bristyrkesutbildningar (röd/mörk färg: socionom, sjuksköterska, lärare, bibliotekarie mm). 300 250 200 Brist Innovativa Antal 150 100 50 0 ht00 vt01 ht01 vt02 ht02 vt03 ht03 vt04 ht04 vt05 ht05 vt06 ht06 vt07 4 Tidigare utvärderingar AN har inom ramen för sina ramprogram genomfört en större utvärdering av effekterna av ramprogrammen med fokus på de studerande. Arbetet har genomförts av Södra Lapplands Forskningsenhet1 på uppdrag av Akademi Norr. De genomförda utvärderingarna har i första hand handlat om de studenter som genomgått utbildningar som delvis finansieras inom AN:s ramprogram. 4 Rubriceringen av de olika slagen av utbildningar är hämtad från AN och inte vår egen. Den är kanske inte den allra bästa. Om en utbildning är innovativ eller ej har inte så mycket med själva ämnet att göra utan mer med hur den genomförs. Kanske hade det varit bättre att tala om utbildningar som primärt svarar mot behov inom den offentliga sektorn resp. näringslivsinriktade utbildningar. Ett alternativ vore att tala om reaktiva utbildningar (som täcker ett aktuellt behov) resp. proaktiva utbildningar (som är tänkta att täcka ett framtida behov)

Gorpe Research AB Sidan 16 av 66 Utvärderingarna har avsett socioekonomiska faktorer, studerandeframgång, uppfattning om studiemiljö mm. Utvärderingarna visar att den decentraliserade högskolemodellen har inneburit att personer som tidigare inte övervägde högskoleutbildning har lockats till studier. De studerande är något äldre än studerande vid campus, de har ofta barn och är rotade i bygden. De flesta har slutfört sina studier och de flesta har fått arbete eller inom kommunen. Utbildningarna har överlag varit mycket uppskattade av studenterna och fungerat bra, både metodologiskt och som socialt stöd och sammanhang. De metodologiska problem som framkommit kan huvudsakligen betecknas som barnsjukdomar. De lokalt bundna studenterna har uppskattat möjligheten att skaffa sig en högskoleutbildning på orten. De utbildningar i inlandet som resulterar i goda arbetsmöjligheter inom den offentliga sektorn (sjuksköterska, socionom eller lärare) drar en särskild grupp studenter. Dessa var tydligt äldre, lokalt bundna och i många fall kvinnor med hemmavarande barn. De var i hög grad (40 %) så kallade förstagångstuderade. De har inte tidigare själva läst en högre utbildning och hade inte heller föräldrar, syskon eller partner som tidigare läst vid universitet. En mycket liten del av dem kom direkt från tidigare studier på lägre nivå innan de påbörjade den aktuella utbildningen. Merparten sade sig vilja jobba i offentlig förvaltning efter examen. Slutsatsen är att de utlokaliserade utbildningarna fyller ett behov som de traditionella campusförlagda utbildningarna inte tidigare har kunnat fylla. Mindre än en tredjedel av inlandets studenter skulle ha påbörjat utbildningen om den var förlagd till campus, ännu färre om man endast tittar till den mer lokalt bundna studentgruppen. Således kan de utlokaliserade utbildningarna vara ett lyckat inslag i insatserna att göra högskoleutbildning tillgänglig för fler grupper i samhället, och likaså i satsningarna att få mer högutbildad personal bland de yrkesverksamma i regionen. Lärar- och sjuksköterskestudenterna har samtidliga fått ett arbete, medan tre fjärdedelar av de övriga studenterna, vid de innovativa, näringslivsinriktade utbildningarna hade ett arbete. Det är lika högt som för akademiker i riket. Sammantaget följer detta samma mönster som regionens näringslivsstruktur, där framförallt pensionsavgångar skapar behov av yrken inom offentlig verksamhet, medan näringslivet oftast är inriktad främst mot områden med stort behov av icke högskoleutbildad arbetskraft. En annan uppföljning har gjorts av Umeå universitets filial i Lycksele. Vid filialen har utbildats ingenjörer, lärare, sjuksköterskor och socionomer. Mellan år 2000 och juni 2006 har 98 studenter utexaminerats från treåriga eller längre program. Av dessa uppger 90 att de har fått kvalificerade jobb tack vare sin universitetsutbildning, och av dessa återfinns 87 i Norrland, de flesta i inlandet.

Gorpe Research AB Sidan 17 av 66 5 Akademi Norr i sitt sammanhang 5.1 Regionalpolitik för Norrlands inland Den svenska regionalpolitiken numera den regionala utvecklingspolitiken har länge haft en tyngdpunkt i norra Sverige och särskilt Norrlands inland. Staten har av tradition varit mycket närvarande i norra Sverige bl.a. som ägare av viktiga delar av näringslivet (gruvor, järn/stålverk, vattenkraft, skog) samt genom betydande försvarsanläggningar. Systemet med investeringsfonder som fanns under 1960-talet ledde till stora investeringar i norra Sverige som delvis fortfarande lever vidare. Transportstöd och nedsatt arbetsgivaravgift och särskilda regler för företagsstöd till företag inom det inre stödorådet tillhör också de traditionella regionalpolitiska instrumenten. Under 1970- och -80 talen etablerades en rad industricentra med statlig finansiering. De fastigheter där dessa centra var inrymda är i många fall fortfarande i bruk även om själva organisationen har övergivits. Dessa etableringar bidrog till industrisysselsättning. Stora delar av arbetsmarknadspolitiken har också haft betydelse för sysselsättningen inom regionen. Regionalpolitiken har skiftat fokus under årens lopp 5. Initialt handlade politiken mycket om industriinvesteringar och kapitaltillskott t.ex. långivning från Norrlandsfonden. Utbyggnaden av regionala högskolor där Umeå Universitet och Luleå Tekniska Universitet låg tidigt i processen - och inriktning på kompetensutveckling är något senare inslag i regionalpolitiken. Hit hör också det kompetensstöd som förmedlats via AMS och sedan 1995 också av EU:s socialfond. Under programperioden 1995-2000 uppdelat i två olika målprogram och under perioden 2000-2007 samlat inom det s.k. Växtkraft Mål 3. Syftet har varit kompetensutveckling i arbetslivet och utbildning av arbetslösa särskilt i glesbygd. Åtskilliga miljarder har fördelats inom landet via dessa program. Under 1980-talet uppmärksammades kopplingen mellan högskolornas forskning och tekniska utveckling och det lokala näringslivet. En rad teknikcentra etablerades för kunskapsspridning. Snart dök ett annat centrabegrepp upp, nämligen kunskapscentra, studiecentra, kompetenscentra eller lärcentra. Inom dessa lokala centra samlades flera av de utbildningar som främst riktade sig till vuxna. Det kunde vara Komvux, vissa AMS-kurser samt vissa högskolekurser som gavs på distans. Distansutbildning som ett medel i regionalpolitiken startade i större skala i och med 1987 års regionalpolitiska proposition. Då fördelades 30 milj. till Umeå Universitet för lokala studiecentra. Mångmiljardsatsningen Kunskapslyftet har också bidragit till att vuxenutbildningen lyfts fram som ett arbetsmarknadspolitiskt och tillväxtpolitiskt instrument. Kommunerna uppmuntrades till omfattande satsningar på vuxenutbildning, antalet utbildningsanordnare ökade, vilket bidrog till variation 5 Se t.ex. Regionalpolitiken i praktiken - ett länsperspektiv. P. Gorpe. Bilaga 7 till Regionalpolitiska utredningen år 2000.

Gorpe Research AB Sidan 18 av 66 och mångfald. Åtskilliga kommuner byggde upp en ny infrastruktur för studieoch yrkesvägledning. De flesta kommuner utvecklade och förbättrade samverkan mellan olika myndigheter och mellan myndigheter och utbildningsanordnare. Dagens regionala utvecklingspolitik rör sig med nyckelbegrepp som nätverk, kluster, triple helix (samverkan högskola, näringsliv, offentlig sektor), partnerskap, tillväxtprogram mm. Vi ska inte fördjupa oss i dessa, men det kan konstateras att de väl låter sig förenas med AN:s verksamhet. 5.2 Distansutbildningens framväxt De första distanskurserna i Sverige gavs på Hermods som startade sin verksamhet för över hundra år sedan. Hermods var ett korrespondensinstitut som också var känt som det stora folkläroverket. Fram till 1960-talet dominerade Hermods inom distansutbildningsområdet. På 1960-talet skedde en förändring av riktlinjerna för universiteten vilket innebar att de blev mer inriktade på social jämlikhet och geografisk jämlikhet och den studerandemålgrupp som prioriterades var vuxenstuderande. Med dessa nya riktlinjer började universiteten på prov med distansundervisning 1973. Under 1973-76 genomfördes försöksverksamheten vid samtliga universitet som en del av förberedelserna för 1977 års högskolereform. Högskolereformen 1977 innebar att distansutbildningen integrerades i högskolans verksamhet. Distansformen vände sig i första hand till vuxna, yrkesarbetande studerande som hade svårt att läsa på dagtid p.g.a. familjeförhållanden, bostadsort eller arbetstider. De regionstyrelser som inrättades i samband med högskolereformen hade ett övergripande ansvar för planering och samordning av distansutbildning inom högskolan och 1983 presenterade man i en gemensam rapport 6 om distansutbildningens framtid ett förslag till vidare utveckling. Tyngdpunkten i denna utveckling borde ligga på att: - utveckla distansutbildning inom nya områden där behovet av fortbildning och vidareutbildning är stort - fortsätta utvecklingen av mera flexibla och varierande arbets- och samarbetsformer inom distansutbildningen - ägna den pedagogik/metodiska utvecklingen större uppmärksamhet Anpassning av högskolans utbildning till en samhällsekonomi i förändring och till nya studerandegrupper angavs också som skäl till ökad satsning på distansutbildning. I och med att regionstyrelserna lades ner 1987, försvann den organisatoriska basen för övergripande planering och insatser. Lärosätena, som redan 1973 fått i uppgift att utveckla distansutbildningsformerna, såg sig skickade att ta över ansvaret men ägnade dem ett tämligen förstrött intresse. Distansutbildning blev en buffert: när söktrycket på campusutbildning ökade, 6 Distansundervisning i högskolan, inriktning och utvecklingsmöjligheter. Rapport från regionstyrelserna 1983, stencil.

Gorpe Research AB Sidan 19 av 66 minskade utbudet av distanskurser för att åter öka när söktrycket på campusutbildning minskade. Av utveckling såg man inte mycket. Eldsjälarna stöttade varandra i en intresseförening, svenska riksorganisationen för distansutbildning, och hämtade styrka i den omfattande internationella utvecklingen av distance education, interactive learning, computerbased training etc. Till följd av högskolereformen och förändringsskiftet i samhället och i näringslivet på 1980-talet skedde en större satsning på distansutbildningar inom högskolan med sitt fäste vid Umeå universitet. Denna satsning är även känd som distansprojektet vid Umeå universitet och i samband med detta projekt undersöktes också möjligheten att använda IT- stöd. Detta medförde att fokuseringen flyttades till möjligheterna att kommunicera på distans och via bildkonferensteknik. På mitten av 1990-talet bildades IT-Kommissionen för att främja användningen av Informationsteknologi i skolan. Under samma period bildades även stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) och en statlig utredning om distansutbildning tillsattes (Dukom). Dukom, genomförde hösten 1997 en enkätundersökning i syfte att få kunskap om utvecklingsläget som visade att distansutbildningen fortfarande var rätt blygsam 7. Utredningen konstaterade att även om det finns många goda exempel på distanskurser som har genomförts med lyckat resultat, måste man nog tyvärr konstatera lärosätena i första hand prioriterar forskning och närundervisning och inte distansutbildning. Högskolorna har inte lagt ner det omfattande arbete beträffande planering av undervisning och teknikanvändning som krävs för att överbrygga avstånden mellan lärare och11 studerande som behövs inom distansutbildningen. Distansutbildningsmyndigheten, Distum, blev den första statliga inrättningen för främjande av IT-stödd distansutbildning. Distum verkade mellan juli 1999 och februari 2002. Först med inrättandet av Sveriges nätuniversitet och Myndigheten för Sveriges Nätuniversitet kunde resultaten av det omfattande utvecklingsarbete som pågått under 1990-talet 8 uppdagas för omvärlden 9. Nu finns således en tydlig och legitim samlande punkt för IT-stödd distansutbildning inom högskolan. Genom allt tätare kontakter mellan lärosäten och myndigheten börjar nu en bättre bild av utvecklingsläget framträda. 7 Flexibel utbildning på distans, SOU 1998:34, sid. 97. 8 De mest omfattande insatserna från regeringens sida var bidragen till distanskonsortier under åren 1993-1996 samt projektverksamheten inom Dukom-utredningen 1995-1998. För information om detta se SOU 1998:84, Flexibel utbildning på distans. 9 Sedan januari 2006 ingår Myndigheten för Sveriges nätuniversitet i den nya myndigheten NSHU (Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning). NSHU driver hemsidan Nätuniversitetet och arbetar med att främja pedagogiskt utvecklingsarbete och IT-stödd distansundervisning

Gorpe Research AB Sidan 20 av 66 5.3 Organisation inom lärosätena På samma sätt som högskolans distansutbildning behövde en organisatorisk plattform som Nätuniversitetet för att bli synlig, behövs på varje enskilt lärosäte en plattform för insamling och utveckling det egna distansutbudet. Detta insåg man i början av 1990-talet på en del lärosäten och vidtog mått och steg. Det handlade om att göra samlade planer för distansutbildning, att etablera organisatoriska enheter, regionala råd osv. Umeå universitet fick en särställning under denna period genom särskilt uppdrag av Utbildningsdepartementet. Här hade man därför unik möjlighet att under åren 1990-95 finansiera utvecklingsprojekt och bedriva stödverksamhet med hjälp av särskilda anslag. Därtill kom det nämnda Distansprojektet under åren 1987-93 10. I Umeå valde man också att inrätta ett universitetsgemensamt Distansråd men hade, till skillnad från t.ex. Göteborg, en heltidstjänst knuten till detta råd under åren 1991-95 för arbetet med övergripande planering av stödverksamheten. Regeringens nya modell för ekonomiska styrning av högskolorna som infördes i början på 1990-talet har också haft stor betydelse. Inledningsvis fick lärosätena 90 000 kr i ersättning per helårsplats och helårsprestation för studerande på distans. Samtidigt ägde emellertid en kraftig allmän expansion av högskoleväsendet rum, vilket innebar att högskolorna hade fullt upp med att ta hand om inflödet av nya studenter till i första hand campusområdena. En annan viktig förändring inom högskoleområdet har varit införandet i högskolelagen att högskolorna ska samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet, det som ofta brukar kallas för den tredje uppgiften. Numera talar regeringen hellre om samordningsuppgiften. Tanken är att samverkan skär igenom både uppgiften att utbilda och att forska. Det är en matris, inte en egen uppgift. Samverkansuppgiften kan sägas innehålla tre aspekter - samverkan för demokratiutveckling där högskolorna vänder sig till allmänheten - samverkan för tillväxt och kunskapsutveckling där man primärt vänder sig till näringslivet - samverkan för bättre utbildning som handlar om att lärosätena själva har mycket att vinna på att samverka med näringslivet och samhällsorgan på kommunal och regional nivå 11 Även om lärosätena gradvis blivit mer intresserade av samverkansuppgiften finns det fortfarande betydande hinder för att den ska bli riktigt prioriterad. Vad som gör att samverkansuppgiften ofta blir nedprioriterad är det akademiska incitamentssystemet. För tillsättning av tjänster är det vetenskapliga publikationer 10 Se Dahllöf, Grepperud, Palmlund: Att vilja, våga, kunna. En utvärdering av Distansprojektet 1987-93. Distansutbildning i utveckling, Rapport 5 1993 11 Högskolan samverkar. Högskoleverkets rapportserie 2004:38