INTRODUKTION TILL PRAKTISK FILOSOFI KUNSKAP, MOTIVERAT TÄNKANDE MM JOHN.ERIKSSON@GU.SE
Dagens mål Kort diskutera en vanlig definition av kunskap Beskriva några olika fenomen som kan stå i vägen för kunskap Beskriva några andra fenomen som både är viktiga i relation till ovan, men också av andra anledningar - social orättvisa, fördomar vilket förhoppningsvis kan få oss att mer generellt fundera på hur vi kommunicerar. Information från mentorsverksamheten (Alice och Carl)
Kritiskt tänkande och kunskap Kritiskt tänkande kan sägas syfta till att komma fram till sanna och välgrundade övertygelser, dvs., i bästa fall kunskap, men vad är kunskap? Vad är kunskap? Klassisk definition: Kunskap är sann, berättigad tro Den här definitionen kräver dock att vi funderar lite på varje del i analysen.
Övertygelse Vad är det att tro (eller ha en övertygelse) något? Vi har en massa olika attityder och känslor dessa skiljer sig åt på olika sätt. En intressant fråga är just hur olika attityder skiljer sig åt. Vad är exempelvis skillnaden mellan att fantisera om något eller tro något Detta är en central fråga inom medvetandefilosofin men även en central praktisk filosofisk fråga vad är en moralisk övertygelse för slags mentalt tillstånd? Vad finns det för skäl att hysa olika uppfattningar om detta? Åsikt (opinion): används ofta för ett rent tyckande Övertygelse (belief): att hålla något för sant (representera världen) Vilja/önskan (desire): tillstånd som motiverar (att förändra världen till att passa viljan)
Vad är sanning? Sanning är på många sätt ett grundläggande begrepp inom kritiskt tänkande. Vi är intresserade av huruvida en viss slutsats är sann eller falsk. Men vad innebär det att säga att något är sant? Relativism: det finns inte en sanning (vad som är sant för en person, grupp osv behöver inte vara sant för en annan person, grupp osv). Skepticism: vi kan inte veta vad som är sant med absolut säkerhet (olika grunder för detta som vi kommer återkomma till senare). Jorden är platt, Det är 40 personer i salen, Stöld är fel, Choklad är gott Exakt hur vi ska tänka kring sant och falsk är en omstridd fråga, men i vissa sammanhang kan vi (i alla fall försöka) sätta problemen åt sidan. En enkel teori: att säga att ett påstående är sant är att påstå hur det är. Delfiner är däggdjur = Det är sant att delfiner är däggdjur
Vad gör en övertygelse välgrundad? Att en övertygelse är välgrundad/berättigad innebär att vi har goda skäl/evidens för densamma. Att gissa rätt är inte att ha kunskap. Kunskap måste vara baserad på goda skäl eller evidens. Evidens: A (mörka moln) är evidens för B (det kommer att börja regna) om det finns ett pålitligt samband mellan A (mörka moln) och B (regn). Två källor till kunskap Direkt från våra sinnen (vi hör och ser saker) Indirekt från andra människor (vi läser, får saker berättade för oss osv kunskapande är något socialt) Filosofisk kunskap då? Få, om några, filosofiska frågor tycks kunna besvaras genom att vi använder våra sinnen (jämför mer vardagliga vetenskaper). Erfarenhetsberoende källor (a posteriori) Erfarenhetsoberoende källor (a priori) <- intuitioner, begreppsliga sanningar??
Kunskap: sammanfattning Man ska ha en övertygelse, ett psykologiskt tillstånd med ett specifikt kognitivt tankeinnehåll (att det regnar, att jorden är rund, att 18 personer dricker kaffe på kontoret. Övertygelsen måste vara sann. Tankeinnehållet måste i någon mening överensstämma med världen: Det regnar, jorden är rund, 18 personer dricker kaffe på kontoret. Övertygelsen måste vara baserad på någon form av goda skäl eller evidens. Den som enbart gissar rätt har inte kunskap (Wikforss s. 24)
Problem Varför är det så svårt att nå kunskap? Varför är det ofta så svårt att komma fram till välgrundade övertygelser? Varför tror vissa på sådant som (tycks vara) uppenbart falskt eller ogrundat? Jorden är platt Solen skiner (när det är uppenbart att detta inte är fallet) Sannolikt är svaret på frågorna ovan komplicerade. Det beror på en rad olika faktorer. Några kandidater: Brist på förmåga att tänka kritiskt Fakta/kunskapsresistens Motiverade övertygelser och kognitiva skevheter (psykologiska mekanismer)
Har vi blivit faktaresistenta? Faktaresistens/kunskapsresistens att vara faktaresistent innebär att man inte blir påverkad av information som går emot vad man redan är övertygad om (och som är baserad på något annat än fakta exempelvis konspirationsteorier). Fakta gör ingen skillnad: forskare avfärdas som lurade eller betalade av någon politisk aktör eller dylikt.
Vad är ett faktum? Fakta = hur världen är beskaffad Fakta är sanningsgörarare. Att påstå något är att påstå något om hur världen är. Att påstå att det är vatten i näckrosdammen är sant eller falskt beroende på hur världen är beskaffad, dvs., vilka fakta som föreligger. Påståendet är sant endast om det är vatten i näckrosdammen. Annars falskt. Wikforss: vi är inte faktaresistenta utan kunskapsresistenta. Vi slår ifrån oss kunskap av olika anledningar. För att förstå vad det är att vara kunskapsresistent måste vi fokusera på kunskapsdefinitionens tredje villkor. Problemet är att vi inte baserar våra övertygelser på goda grunder eller evidens (utan andra saker).
Kognitiva skevheter och motiverat tänkande En viktig förklaring till kunskapsresistens är olika psykologiska mekanismer (viktiga för vilken information vi samlar in, men också hur vi bedömer information). A survey of one million high school seniors found that 70% thought they were above average in leadership ability, and only 2% thought they were below average. In terms of ability to get along with others, all students thought they were above average, 60% thought they were in the top 10%, and 25% thought they were in the top 1%! A survey of university professors found that 94% thought they were better at their jobs than their average colleague. (Gilovich 1991: 77) Bland dessa personer finns det sannolikt många som tror något som evidensen inte stödjer. En förklaring till detta är att vi har en tendens att tro saker och ting som vi vill ska vara sanna.
Motiverat tänkande Att önska att något är sant kan påverka på olika sätt. Jag vill vara bra på mitt jobb. Detta kan få mig att tro saker och ting som evidensen egentligen inte stödjer på olika sätt. Mer generellt: Vi (tenderar) att tro det vi vill ska vara sant. Vad finns det för olika slags sätt detta kan påverka hur och vad vi tänker?
Negativ feltolkning Att önska att p är sant kan få oss att tolka information som att inte utgöra evidens mot p som vi enkelt skulle se som evidens mot p om vi inte hade önskat att p var sant. John körde på tentan och läser kommentarerna. Han tycker att svaren är godkända därför att examinatorn missförstått. Examinatorn har dock inte missförstått något. När John några dagar senare läser tentan inser han också det.
Positiv feltolkning Att önska att p är sant kan få oss att tolka information som evidens för p som vi enkelt skulle se som evidens mot p om vi inte önskade att p var sant. A är förtjust i B och A önskar att hens känslor är besvarade. Detta kan leda till att A tolkar Bs upprepade vägran att gå på en dejt, att hen har en partner osv, på så sätt att hen bara spelar svårfångad. As önskan bidrar till att få A att tolka Bs beteenden som evidens för att det är sant att B gillar A (när detta inte är fallet).
Selektivitet Selektivt fokus/selektiv uppmärksamhet Att önska att p är sant kan få oss att selektivt fokusera på data som (tycks ge) evidens för p snarare än evidens som (tycks ge) evidens mot p. Selektivt insamlande av information Att önska p kan få oss att missa viktig evidens mot p som är enkel att hitta och att istället hitta evidens för p som är mycket svårare att hitta. Vi fokuserar på att samla in evidens som tycks stödja vad vi vill ska vara sant (letar bara efter detta osv).
Kognitiva skevheter Kognitiv skevhet: Skevheter som inte på samma sätt är kopplade till en önskan att något är sant, utan är av mer ren kognitiv (tänkande) karaktär. Bekräftelsebias (confirmation bias) När vi testar en hypotes tenderar vi att leta efter (och hitta) sådant som bekräftar (snarare än motsatsen) den hypotes vi undersöker. Ett exempel: I ett experiment där folk skulle testa hypotesen om folk antingen var arga eller glada så tenderade försökspersonerna att tolka samma ansiktsuttryck på olika sätt.
Hur undvika problemen ovan? Medvetenhet kring de olika psykologiska mekanismerna. Ett sätt att försöka hålla vissa av ovanstående problem i schack är att ta hjälp av andra (även om det såklart även finns andra saker vi också kan göra). Också utsätta sig för information från andra grupper än de som man vanligtvis rör sig i (om vi bara umgås med de som tycker precis som vi finns det en risk att vi enkelt bekräftar det vi redan tror) (jmf filterbubblor)
Kunskapens sociala dimension Att skaffa sig kunskap är till en stor del ett socialt fenomen: vi är beroende av andra människor för införskaffande och spridning av kunskap. Detta är också en viktig komponent i relation till kommunikation på olika sätt. Problem: sociala strukturer som kan stå i vägen för införskaffandet och spridning av kunskap på olika sätt och med olika konsekvenser (bevarandet av makt osv). Problemen är i detta sammanhang viktiga av minst tre olika skäl (många av de exempel vi kommer titta på är hämtade från filosofi, men fenomenen är också av lika stort intresse mer generellt). Att skapa en medvetenhet kring olika aspekter av kommunikation (när vi kommunicerar är det ofta en massa signaler osv som är subtila) De är filosofiskt intressanta i sig (inte minst av moralfilosofiska skäl orättvisa, skada mm) Förståelse och förändring
Epistemisk orättvisa Finns det skäl att tro att det finns problematiska mönster i vem vi tenderar att tro på och vem vi tenderar att inte tro på? Frågan om problematiska mönster kan nog även ses som mer generell, dvs., som relevant även för de andra fenomenen vi kommer undersöka (sannolikt intimt kopplat till fördomar och stereotyper). Tyvärr finns det nog problematiska mönster och sådant som vi (kanske) inte tänker spelar någon roll kan faktiskt göra det (kön, etnicitet, ålder, social bakgrund mm). Epistemisk orättvisa: orättvisor med avseende på olika aspekter på kunskap (hur kunskap kommuniceras, hur tillit fördelas osv)
Epistemisk orättvisa Epistemisk orättvisa Vittnesorättvisa (testimonial injustice) Hermenutisk orättvisa (hermenutic injustice) Vittnesorättvisa: En talare utsätts för vittnesorättvisa om lyssnarens fördomar gör så att lyssnaren tillskriver talaren mindre trovärdighet än hen annars skulle gjort. Trovärdighetsunderskott: när en talare tillskrivs mindre trovärdighet än hen förtjänar Trovärdighetsöverskott: när en talare tillskrivs mer trovärdighet än hen förtjänar Ofta fördomar (negativa stereotyper i bakgrunden) Vad är en stereotyp? En stereotyp är en generalisering kring en viss grupp eller klass (och dess medlemmar).
Stereotyphot Stereotyphot inträffar när individer som kopplas till en stereotyp i en viss domän och deras agerande kan tyckas bekräfta stereotypen (stereotyphot introduceras av Steele och Aronson 1995). Vad är en stereotyp? En stereotyp är en generalisering kring en viss grupp eller klass (och dess medlemmar). Positiva och negativa stereotyper Alla tillhör sannolikt någon grupp som utmärks av en viss slags stereotyp, men att vara medlem i av en minoritet eller grupp med låg status är något som bidrar till att man riskerar att utsättas för stereotyphot oftare.
Vad ger upphov till (eller triggar) stereotyphot, i vilka situationer och vem is sårbar? Vem är sårbar? Egentligen alla, men individer vars identitet är kopplade till negativa stereotyper löper större risk att utsättas för stereotyphot. Triggers Situationella faktorer (att fråga om grupptillhörighet) Fysisk miljö (faktisk underrepresentation) Interpersonell miljö (subtila trakasserier och kritisk feedback)
Konsekvenser av stereotyphot 1. Försämrat utförande eller underpresterande (vad gäller exempelvis akademiska uppgifter) Om en person står inför en viss uppgift och identifierar sig med en grupp som associeras med en viss stereotyp vars medlemmar inte förväntas vara bra på uppgiften, så kan utförandet undermineras på grund att stereotypen riskerar att bekräftas. Två möjliga bakomliggande förklaringar: Det påverkar arbetsminnet Det leder till oro 2. Att sluta identifierar sig på ett visst sätt En filosofistudent som utsätts för stereotyphot regelbundet kan sluta att tänka på sig själv som en filosofiperson och därför bryta sig loss sin identitet från filosofi. 3. förändringar av identitet och mål En respons på regelbundet stereotyphot är att man kan komma att förändra sin identitet genom att förändra sina strävanden och karriär.
Konsekvenser av stereotyphot OBS: Det är viktigt att notera att medvetenhet eller att något explicit resonerande inte krävs för att utlösa stereotyphot. 1. Försämrat utförande eller underpresterande (vad gäller exempelvis akademiska uppgifter) Om en person står inför en viss uppgift och identifierar sig med en grupp som associeras med en viss stereotyp vars medlemmar inte förväntas vara bra på uppgiften, så kan utförandet undermineras på grund att stereotypen riskerar att bekräftas. Två möjliga bakomliggande förklaringar: Det påverkar arbetsminnet Det leder till oro 2. Att sluta identifierar sig på ett visst sätt En filosofistudent som utsätts för stereotyphot regelbundet kan sluta att tänka på sig själv som en filosofiperson och därför bryta sig loss sin identitet från filosofi. 3. förändringar av identitet och mål En respons på regelbundet stereotyphot är att man kan komma att förändra sin identitet genom att förändra sina strävanden och karriär.
Implicit bias Även om vi ibland tror att avsiktlig diskriminering på basis av kön eller ras (med mera) är något som tillhör det förflutna, så finns det goda skäl att tro att mycket av detta finns kvar men att det In modern society, the expression of prejudice has largely shifted from negative explicit attitudes such as endorsement of racial inferiority and de jure segregation to negative implicit attitudes and associations with stereotyped groups. These implicit attitudes predict relevant preference and behaviors, such as the preference to associate with in-group members more than with out-group members (Walton et al. 531). Implicit bias refererar till attityder eller stereotyper som påverkar hur vi tänker, känner, agerar och beslutar på ett omedvetet sätt det aktiveras utan att vi är medvetna om det och bortom avsiktlig kontroll.
Implicit bias Många tror att de endast ser män och kvinnor som människor och att de inte diskriminerar på grund av kön. Många personers handlingar och attityder vittnar dock om det motsatta. Tre exempel När något söker ett jobb så samma CV olika namn En man som dominerar ett samtal är bestämd, tydlig och en ledare. En kvinna som agerar på samma sätt är en satkärring, pratig och gnällig. Implicit association tests: bekräftar att vårat tänkande (delvis) kontrolleras av olika stereotyper. Notera att detta endast är ett exempel på implicit bias.
Konsekvenser och vad kan vi göra? Konsekvenser Sexism Svårare för kvinnor att få jobb mm Vad kan vi göra? Utmana myten om att vi inte har några fördomar. Försöka bli medvetna om våra egna fördomar.
Mikromeddelanden/mikroaggressioner Vi kommunicerar mer än bara genom att använda ord. Vi ger också uttryck för attityder på olika sätt (även om detta inte alltid är avsiktligt). Några exempel Kroppsspråk (ögonkontakt) Uttryckande av intresse (att titta på sina e-mail samtidigt som man pratar med någon). Tilldelande av utrymme (att ta fler frågor från män än kvinnor) Val av ämne (utseende, familjesituation eller dylikt i situationer där det inte är relevant) Turtagning i samtal (att avbryta någon osv) I filosofi, precis som på de flesta andra ställen, är detta ett stort och vanligt problem.
Konsekvenser och åtgärder Ackumulerandet av negativa mikromeddelanden kan leda till ökat missnöje med sin studie- eller arbetsmiljö. Detta kan i sin tur leda till att man väljer att lämna sitt arbete eller sina studier. Vad kan vi göra? Lära oss känna igen mikroaggressioner Utveckla färdigheter för att bemöta detta (active bystander skills). The Science of wise psychological interventions (Walton 2014)
Sammanfattning Det är viktigt att vi tänker tillsammans, men även viktigt att vi tänker på hur vi tänker tillsammans Ansvar för vad vi tror (för oss själva och för andra) En del i att tänka kritiskt är inta en kritisk hållning till vad man anser är goda grunder. Är det verkligen så att detta utgör evidens för min övertygelse? Varför tror jag detta egentligen? Hur vi argumenterar vi? Oenighet och respekt: Alla filosofiska frågor utmärks av oenighet. Många av dessa oenigheter är av väldigt teoretisk karaktär. Andra oenigheter kopplar till sådant som vi bryr oss väldigt mycket om, sådant som väcker känslor av olika slag. Moralfilosofi emellanåt kontroversiella ståndpunkter, slutsatser, argument osv. Lyssna, visa respekt försök förstå och vara konstruktiv. Viktigt både som avsändare och mottagare Fundera över sina egna eventuella fördomar, sitt eget sätt att kommunicera, ordval, utrymme mm.