Pauträsk Vindkraftpark Komplettering maj 2014 2014-05-13

Innehåll Komplettering KOMPLETTERING PAUTRÄSK VINDKRAFTPARK... 3 1 KOMPLETTERING PAUTRÄSK VINDKRAFTPARK... 7 1.1 Administrativa uppgifter 7 2 KOMPLETTERING ENLIGT FÖRELÄGGANDE... 8 2.1 Allmänt 8 2.1.1 Landskapets riksintressen enligt 3 kap miljöbalken 8 2.2 Kompletteringar 10 2.2.1 1. Konsekvenser av att begränsa antalet vindkraftverk 10 2.2.2 Förtydligande delområden 11 2.2.3 2. Lokaliseringsalternativ 12 2.2.4 3. Flyttleden 13 3 BILAGOR... 15 Bilaga 1 Karta Natur 15 Bilaga 2 Karta Vindresurs 15 Bilaga 3 Alternativ Lokalisering 15 5

1 KOMPLETTERING PAUTRÄSK VINDKRAFTPARK Ansökan med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) inlämnas till Länsstyrelsen i Västerbottens län. Som aktförvarare föreslår vi Storuman och Vilhelmina kommun. 1.1 ADMINISTRATIVA U PPGIFTE R Sökande: Hemberget Energi AB, 556757-9346 Adress: c/o Ownpower Projects Box 3043, 621 11 VISBY Kontaktperson: Joakim Risberg, Hemberget Energi AB, 070-686 48 68 E-post: joakim.risberg@ownpower.se Kommun: Län: SNI-kod: Storuman kommun, Vilhelmina kommun Västerbottens län 40.90 B Hemberget Energi AB Hemberget Energi AB bildades våren 2008 och har som affärsidé att projektera för vindkraft i Pauträsk området i Västerbottens län. Hemberget Energi AB är ett dotterbolag till Ownpower Projects AB. Bolaget leds av VD Joakim Risberg och har sitt säte i Risträsk, Vilhelmina kommun. Föreliggande komplettering av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning har sammanställts av en arbetsgrupp bestående av Dag Melkersson, Joakim Risberg, Jesper Knudsen och Håkan Hansson inom Ownpower Projects AB konsulter har varit Johan Lindberg Enetjärn Natur AB samt Richard Söderberg Arctan AB. 7

2 KOMPLETTERING ENLIGT FÖRELÄGGANDE Med anledning av föreläggande från Länsstyrelsen i Västerbotten, daterat 2014-03- 12 i ärende 551-5931-2013, inkommer Hemberget Energi AB med följande kompletteringar. 2.1 ALLMÄ NT Länsstyrelsen i Västerbotten har förelagt Hemberget Energi om tre kompletteringar: 1. Förtydligande om hur en eventuell begränsning av antalet vindkraftverk påverkar möjligheten att etablera vindkraftanläggningen. 2. En redovisning av andra lokaliseringar som övervägts inom länet och även utanför länet, samt vilka aspekter som medfört att dessa alternativ valts bort. 3. Ett förtydligande om huruvida en flyttled som inte är av riksintresse, längs höjdryggen på Stöttingfjället, kan utgöra alternativ till flyttleden över Pauträsket. Därtill har Länsstyrelsen kommunicerat ett ställningstagande vad avser landskapets olika riksintressen och inbjuder bolaget att bemöta dessa. Inledningsvis förtydligas och bemöts Länsstyrelsens skrivelse om riksintresseområdena i landskapet och därefter redovisas kompletteringarna var och en för sig. 2.1.1 L A N D S K A P E T S R I K S I N T R E SSEN Bolaget vill inledningsvis poängtera att landskapets värde för naturvård och kulturmiljö har varit centrala utgångspunkter under utformningsprocessen. I kap 2 i inlämnad miljökonsekvensbeskrivning (MKB) redovisas på ett tydligt sätt hur verksamheten har utformats för att inte medföra skada på riksintresse för naturvård och riksintresse för kulturmiljö. Bolagets bedömning är att vindkraftprojektets slutgiltiga utbredning, redovisad i ansökningshandlingarna, inte medför skada på de natur- och kulturvärden som omfattas av riksintressena. Det är därmed inte nödvändigt med en avvägning enligt miljöbalkens 3 kap 10. Bolaget ställer sig därför frågande till Miljöprövningsdelegationens ställningstagande, där det framställs som att vindkraftprojektet ligger inom stora delar av Stöttingfjällets riksintresseområde och antyder att den slutgiltiga utformningen kräver en riksintresseavvägning. Nedan utvecklas grunderna för bolagets uppfattning. Riksintresse för naturvård. Stöttingfjällets riksintresse för naturvården är 32 728 ha stort och sträcker sig från Risträskområdet, där vindkraftparkens sydligaste delområde (Gardisjöliden) är lokaliserat, och vidare mot sydost. Stöttingfjället är ett stort högland med långa lider och berg samt mellanliggande platåer, myrar och vattendrag. På de högre liggande delarna dominerar granskogar (upp till 350 år gamla) medan på en del platåområden och bergstoppar dominerar björkskog av subalpin karaktär. En stor del av riksintresseområdet för Stöttingfjället utgörs av relativt näringsfattiga myrmarker, av vilka en 8

del har använts för myrslåtter. På översilningsmarker förekommer en rik örtvegetation. Riksintresseområdets kvalitéer ligger främst i dess relativt opåverkade skogar och rika representation av myrar som har stort vetenskapligt intresse. Riksintresseområdets värde för naturvården förtydligas av den skogliga värdetrakt som täcker stora delar av riksintresseområdet. Inom den skogliga värdetrakten finns slutligen naturreservat som skyddar värdekärnorna. En mycket liten del av riksintresseområdet (1,3 %) upptas av projektområdet vid Gardisjöliden, där den totala arealen som sammanfaller med riksintresse för naturvård uppgår till 425 ha. Denna del av riksintresseområdet ligger utanför den skogliga värdetrakt som preciserar riksintresseområdets värde för naturskydd och berör således inte heller någon värdekärna, se figur 54 i MKB och karta i bilaga 1. I de delar av riksintresset där det kan bli aktuellt att göra markanspråk finns inga identifierade naturvärden. Detta understryks av att avverkningar sker och är planerade inom denna del av riksintresseområdet. Gardisjöliden är även avgränsat i sin utbredning så att det inte påverkar konnektiviteten (sambandet) mellan de två värdetrakterna Stöttingfjället och Jovan II, se sid 148 i MKB. Stöttingfjällets riksintresse består av geovetenskap, myrkomplex, skogslandskap, odlingslandskap och fauna. Bolaget erinrar om att storslaget landskap inte nämns i riksintressebeskrivningen. Däremot kommer landskapets storslagenhet sett främst från höga punkter inom de skyddade områdena att påverkas då anläggningen dominerar landskapsbilden mot norr, se kap 7.5 i MKB. Sammantaget är det Bolagets uppfattning att Länsstyrelsens bedömning att landskapet inom Stöttingfjällets riksintresseområde skulle domineras av vindkraft är kraftigt överdriven. I riktning mot riksintresseområdets centrala delar i sydväst avgränsas vindkraftparkens visuella påverkan effektivt av den kuperade terrängen och den skog som, åtminstone inom naturreservaten, inte kommer att avverkas. Det kommer att vara svårt att se anläggningen inom stora delar av riksintresseområdet till följd av topografi och skog. Det är endast från de högst belägna punkterna på bergen och vid större öppna platser (sjöar och våtmarker), där topografi och skog inte avgränsar utblickarna mot norr, som vindkraftverken är synliga på ett längre avstånd. Det är bolagets bedömning att dessa naturvärden inte kommer att påtagligt påverkas. Riksintresse för kulturmiljö Byn Risträsk och den omgivande miljön är mycket värdefull och av riksintresse för kulturmiljö. Miljön har varit i centrum för vindkraftanläggningens utformning och några utredningar har varit av stor betydelse: 1. Landskapsanalys av sex fallstudieområden i Västerbottens län och bedömning av områdenas tålighet för vindkraft, 2011, Sweco på uppdrag av Länsstyrelsen i Västerbotten. 2. Landskapskaraktärisering Västerbottens län, 2010, Ramböll på uppdrag av Länsstyrelsen i Västerbotten. 3. Kulturhistorisk förstudie inför planerade vindparker på Stöttingfjället, 2010, Arkeologicentrum AB, bilaga 6 i inlämnad ansökan. 9

Tidigt i projektet valdes en stor andel av riksintresset för vindbruk bort från det fortsatta utredningsarbetet, eftersom bedömningen var att riksintresset för kulturmiljö skulle väga tyngre. Bolaget gjorde följaktligen samma bedömning som MPD och valde frivilligt att avstå från att pröva vindkraftanläggningen inom riksintresse för vindbruk mot en indirekt påverkan på riksintresset för kulturmiljö vid Risträsk. Bolagets bedömning förstärktes av de rapporter som under denna tid framarbetades på beställning av Länsstyrelsen i Västerbotten. Den viktiga landskapsvyn från Risträsk by, såsom den definierats i Swecos rapport och av bolaget, har i sin helhet undvikits trots att det utgör riksintresse för vindbruk, se karta i bilaga 2. Arkeologicentrum har därtill i en riktad förstudie bedömt att de vindkraftverk som ändå är synliga från Risträsk by är placerade på ett sådant avstånd att det inte påtagligt skadar riksintresset. Bolaget menar att en riksintresseavvägning eller jämkning redan har skett i samband med utformningen av vindkraftparken. Mot bakgrund av att den viktigaste landskapsvyn från Risträsk är undantagen, utblickarna från Risträsk har begränsats och avståndet är relativt långt bedömer bolaget inte att den planerade vindkraftparken medför annat än en mycket begränsad indirekt påverkan på riksintresset för kulturmiljö. Denna påverkan är klart tillåtlig och långt under ribban för vad som kan föranleda en riksintresseavvägning. I det sammanhanget ska även Gardisjölidens exceptionella vindtillgångar beaktas, vilket inneburit ett utpekande som riksintresse för vindbruk, se figur 26 i MKB. 2.2 KOMPLETTE RINGAR 2.2.1 1. KO N S E K V E N S E R A V A T T B E G R Ä N S A A N T A L E T V I N D K R A F T V E R K Länsstyrelsen anger i föreläggandet att Bolaget ska motivera storleken på vindkraftparken och varför det på andra ställen går att bygga enstaka vindkraftverk. Storleken på en vindkraftspark bestäms av ett flertal faktorer. Två faktorer som avgör den teoretiska storleken är vindtillgången och elnätets kapacitet. I områden med ett väl utbyggt elnät kan ett mindre antal vindkraftverk ofta anslutas till det lokala nätet. Så är inte fallet i projekt Pauträsk. I det område som projekt Pauträsk ligger är en anslutning mot stamnätet det enda möjliga då inget regionnät finns utbyggt och en anslutning mot lokalnätet är tekniskt omöjlig. Ett bolag etablerade 2012 ett 0,8 MW Enercon vindkraftverk i Risträsk. Därmed var den lediga kapaciteten i området slut för en anslutning mot lokalnätet. En avgörande faktor för Bolaget under urvalsprocessen och den påföljande projekteringsfasen har varit att projektet ensamt ska kunna bära en anslutning mot stamnätet. Svenska Kraftnät (SVK) har satt som villkor för att en sådan anslutning ska kunna ske, är att kraftproduktionen uppgår till minst 300 MW. Det innebär att med 3 MW som märkeffekt på vindkraftverket så innebär det att minst 100 vindkraftverk måste projekteras. I praktiken behövs ett visst överantal då ett antal vindkraftverk faller bort i den slutliga byggbara parken. Detta beror på omständigheter som framkommer vid den s k micrositningen då varje tänkbar plats inventeras om den är byggbar eller inte. Lokala omständigheter som vattensjuk mark eller andra komplikationer i närmiljön kan medföra en reducering av antalet vindkraftverk. Det pågår en utveckling mot vindkraftverk med högre märkeffekt och om några år är det möjligt att 4-5 MW är standardeffekten. Det innebär att antalet vindkraftverk 10

som behövs för en anslutning mot stamnätet kan bli färre. Den ianspråktagna ytan minskar dock marginellt då större vindkraftverk har en större rotorarea och behöver stå på större inbördes avstånd från varandra. Ett skifte mot vindkraftverk på 4-5 MW innebär en ökning av rotordiametern med 10-17 %. Teoretiskt skulle vindkraftverk på 4 MW kunna innebära en minskning av antalet vindkraftverk med 10-15 % för att bibehålla samma effekt. Bolaget söker dock på 120 vindkraftverk med effekt på ca 3 MW som idag är den gällande storleksstandarden. Det pågår en utveckling även av dessa vindkraftverk mot högre torn och större rotorarea. Det kan i hög grad kompensera för högre märkeffekt och faktum är att rotorarean har större påverkan på energiproduktionen än märkeffekten. Vindresursen är en faktor som har stor påverkan på energiproduktionen. En ökning av medelvinden från 7,0 m/s till 8,0 m/s innebär en ökning av energiproduktionen på nästan 40 %! Det beror på att energiproduktionen är proportionell mot vindhastigheten upphöjt till 2,5. Bra vindlägen kan vara helt avgörande för lönsamheten i ett projekt. I projekt Pauträsk är delområdena Risliden och Gardisjöliden avsevärt bättre än de andra tre områdena i projektet; skillnaden ligger på 0,7 1,1 m/s långtidsnormerat, se karta i bilaga 2. Konsekvensen av detta är, för att vara ekonomiskt livskraftigt, måste Gardisjöliden och Risliden vara kärnan i det framtida byggprojektet. En möjlighet att öka antalet sökt ansluten effekt är att samarbeta med närliggande vindkraftprojekt för att på så sätt komma upp i effekt. Dock finns det betydande svårigheter i en samordning: projekten bör vara lika i tid i utvecklingsfasen, de bör ha likartade förutsättningar att få tillstånd, de bör ha likartade möjligheter till finansiering och en vilja till samverkan måste finnas hos båda parter. Bolaget föredrar för närvarande att driva projektet utan samordning. 2.2.2 F Ö R T Y D L I G A N D E D E L O M R Å D E N En reduktion av den tillståndsgivna vindkraftparken innebär att en samverkan med andra projekt i närområdet måste ske för att tillsammans uppnå nödvändiga 300 MW. En förutsättning för detta är dock att nyckelområdet Gardisjöliden/Risliden med den bästa vindresursen kvarstår i projektet. Det är ekonomisk sett omöjligt att etablera vindkraft i området om tillstånd inte lämnas för Gardisjöliden/Risliden. Pauliden, Simiskilä och Per-Ollesbrännan har inte tillräckliga vindtillgångar för att vara genomförbara på egen hand. Vindmätningarna och storleksskillnaden visar på en betydande produktionsskillnad, ca 50 % till Gardisjöliden/Rislidens fördel jmf med resten av projektet. Elpriset och elcertifikaten är idag väsentligt lägre än för bara 3 år sedan, vilket innebär att endast de rikaste vindresurserna är möjliga att nyttja. Det kan likställas med gruvnäringen, där en mineralfyndighet endast är utvinningsbar om malmpriset för metallen är tillräckligt hög för att motivera utvinningen. Vid ett lågt malmpris krävs alltså en rik fyndighet. Gardisjöliden/Risliden är, men vindkraftsmått mätt, en synnerligen rik fyndighet som även med mycket låga elpriser är ekonomisk och bidrar till produktion av förnyelsebar energi. Det är i allas intresse att produktionen av förnyelsebar energi förläggs på ett sådant sätt att det finns en ekonomisk trygghet i projektet. Det bör poängteras att projektområdena Gardisjöliden/Risliden kan utvecklas oberoende av de övriga tre delområdena. En utveckling av av Gardisjöliden/Risliden ensamt kommer dock att kräva samordning av elnätsanslutningen med andra projekt. 11

Mot denna bakgrund är bolagets uppfattning att vindkraftparken i sin helhet ska erhålla tillstånd. Det ger ett stort tillskott av förnyelsebar energi och skapar en god elnätsanslutning vars nyttjande blir optimerat. Om det av någon anledning inte finns grund för att bevilja tillstånd kan det som ett sämre alternativ accepteras att delområdena Per-Ollesbrännan, Simiskilä och Pauliden utgår, i den ordning de beskrivs. Konsekvenserna blir att mindre förnyelsebar energi produceras och att anslutande elledning inte utnyttjas fullt ut. Bolaget anser att delområdena Gardisjöliden/Risliden redan har gjort stora anpassningar och reducerats i storlek i den rådande samrådsprocessen. Dessa områden är som beskrivits ovan projektets absolut viktigaste områden för att nå en lönsam och kostnadseffektiv anläggning. Bolaget anser därför att dessa områden inte under några omständigheter bör reduceras eller utgå. 2.2.3 2. L O K A L I S E R I N G S A L T E R N A T IV I enlighet med förarbetena till miljöbalken ska reglerna om hushållning med mark och vatten i 3 och 4 kap. beaktas vid platsvalet. För all verksamhet bör gälla att platsen för verksamheten skall väljas så att minsta intrång och olägenheter för människans hälsa och miljön uppkommer. Av förarbetena framgår även att det inte finns skäl att göra undantag från principen trots att en verksamhet i praktiken inte kan lokaliseras till någon annan plats på grund av att en viss naturresurs skall utnyttjas. Möjligheten till alternativa lokaliseringar är dock naturligtvis av betydelse vid bedömningen av om en plats kan godtas. Vid utvärdering av alternativa lokaliseringar för vindkraft skiljer sig förfarandet något jämfört med andra näringar och anläggningar. Länsstyrelsen påpekade i samråd att Bolaget tydligt skulle visa att den valda lokaliseringen som redovisades i MKB:n är den bästa platsen för etablering av projektet. Bolaget menar att projektet uppfyller lokaliseringsprincipens krav genom det tillvägagångssätt som använts för att utkristallisera det vindkraftområde som ansökan omfattar. Detta framgår tydligt under kapitel 2 i inlämnad miljökonsekvensbeskrivning. Av figur 1 på sid 17 i miljökonsekvensbeskrivningen framgår att fyra mycket stora områden med god vindtillgång utgjorde alternativ för vindkraftetableringen. Tre av dessa inkluderar till viss del även riksintresse för vindbruk, se figur 2 i miljökonsekvensbeskrivningen. Slutligen låg de fyra områdena delvis överlappande med områden som pekats ut i kommunernas översiktplanering: Storumans kommun, område 50, Norra Stöttingfjället. Vilhelmina kommun, område V, Stöttingfjället Lycksele kommun, två områden i kommunens västra del i anslutning till Vinliden. Gränserna är inte till fullo överensstämmande med kommunernas utpekade områden i översiktsplaneringen, men i ett tidigt lokaliseringsskede överblickas betydligt större områden. Därtill har bolaget varit lyhörda för Vilhelmina, Storuman och Lycksele kommuners synpunkter. I enlighet med lokaliseringsprincipen ställdes dessa alternativ mot varandra och resulterade i att två områden (Vinliden och Norrbäck) valdes bort. Dessa områden in- 12

kluderar till viss del riksintresse för vindbruk och enligt Lycksele kommuns tillägg till översiktsplanen förefaller delar av områdena vara lämpliga för vindkraft. De bortvalda områdena bör därför betraktas som relevanta lokaliseringsalternativ. Eftersom Länsstyrelsen ändå efterfrågar ytterligare alternativ kompletterar nu bolaget med ytterligare lokaliseringsalternativ, se bilaga 3. De redovisade alternativen är en blandning av projekt som bolaget för nuvarande utreder och nya platser som ännu inte utretts i detalj. Det högst rankade lokaliseringsalternativet är Digerberget i Bräcke kommun. Detta lokaliseringsalternativ delar flera av huvudalternativets styrkor, bl.a. utpekat i kommunens översiktsplan. Digerberget hyser dock inte förutsättningar att etablera lika många vindkraftverk som huvudalternativet. Området saknar även en bra och ekonomiskt genomförbar elnätsanslutning. En ny kraftledning innebär ett betydande markintrång och en stor kostnad. Vid Digerberget skulle det krävas en mycket lång ledningsdragning och det är därför tveksamt om detta projekt kan bli verklighet. Huvudalternativets goda anslutningsmöjlighet till stamnätet är i detta fall alternativskiljande. Vid sidan av att det är ekonomiskt genomförbart att ansluta huvudalternativet innebär det även en god hushållning med mark. Det är en förhållandevis liten areal mark per MW som ianspråktas för att överföra den producerade energin till stamnätet. Huvudägaren till Hemberget Energi AB, Ownpower Projects AB, har arbetat med vindkraft sedan 2005 och har genom åren analyserat mer än 50 platser i Sverige. Utifrån denna erfarenhet och utifrån de projekt som idag finns under utredning hos Bolaget är Pauträsk det lämpligaste och mest genomförbara projektet. 2.2.4 3. F L Y T T L E D E N Bolaget har haft fortsatta kontakter med Vapstens sameby. De flyttleder som är av riksintresse för Vapstens sameby är lokaliserade över Pauträsket respektive mellan Pauträsk och Umeälven. Flyttlederna mellan Pauträsk och Umeälven binder samman de utpekade kärnområdena, inom en trakt där en vinterbetesgrupp kan uppehålla sig. Bolaget har haft flera möten med Vapstens sameby och har förstått att den sydliga flyttleden inte utgör ett alternativ till de riksintressanta flyttlederna. De fyller olika funktioner för samebyn. Samebyn har berättat och det finns beskrivet i ansökningshandlingarna (kap 6 och kap 7.11) att det årligen sker en fri strövning, dvs. renar som inte kunnat insamlas för den sammanhållna flytten vandrar av sig själva västerut. Beroende på var renarna befunnit sig under vinterbetet väljer de olika stråk för denna strövning. Renar som vistats närmare Umeälven och i området kring Tallträsk vandrar längs de riksintressanta flyttlederna västerut. Även om samebyns flytt idag sker med hjälp av lastbil är det också längs dessa riksintresseutpekade flyttleder som samebyn historiskt har genomfört en samlad fotflytt. Den södra flyttleden, längs Stöttingfjällets höjdrygg, preciserar det stråk som renar från en annan del av vinterbeteslandet kan nyttja för den fria strövningen. Samebyn har även berättat att de vid enstaka tillfällen har flyttat en grupp av kvarblivna renar från området kring Åttonträsk till fjällen via Stöttingfjällets höjdrygg under försommaren. I ansökningshandlingen angiven bedömning, att den södra flyttleden är svårnyttjad, kommer sig av samebyns erfarenheter när denna grupp med renar flyt- 13

tades. Samebyn beskrev att Risbäcken är en mycket svår passage och att de fick arbeta hårt med att hålla renarna på själva höjdryggen vid passage söder om Risträsk. Detta för att undvika att renarna vek av söderut, med risk för sammanblandning med Vilhelmina norra sameby. Samebyns beskrivning understryks av att Risbäcken och området väster om Risträsk är angiven som en svår passage på markanvändningskartan, se bilaga 16 till MKB. Bolaget delar inte Länsstyrelsens uppfattning om att de riksintressanta flyttlederna skärs av på flera olika platser och ställer sig frågande till vilka platser som avses. Bolaget menar, mot bakgrund av erfarenheter från forskning och uppföljning, att de riksintressanta flyttlederna kommer att ha kvar sin funktion. Dock kommer förstärkning och nyttjande av befintlig skogsbilväg mellan Bergsäter och Simiskilä att medföra en störning, precis som alla andra allmänna vägar som måste passeras under renarnas flytt mellan åretruntmarkerna i fjällen och vinterbetesmarkerna i skogslandet. Bolaget vill även påpeka att vindkraftparken har begränsats i riktning mot samebyns kärnområden söder om Umeälven, se kap 2.2. Områdena Börtingberg, Nymyrliden, Brånaberg, Hästliden och Bergsäter har tagits bort. Detta har kraftigt reducerat antalet nya vägpassager längs de riksintressanta flyttlederna och skapar stora avstånd mellan rennäringens kärnområden och vindkraftetableringen. Mot denna bakgrund och med hänvisning till kap 7.11 i MKB är bolagets sammantagna bedömning att vindkraftanläggningens påverkan på rennäringen inte kan förutses bli större än att den måste tolereras om vindkraft ska anläggas i Norrland. 14

3 BILAGOR BILA GA 1 KARTA NA TU R BILA GA 2 KARTA VIND RESU RS BILA GA 3 ALTE RNA TIV LOKA LISE RING 15