Fortsättningsvis benämns studerade alternativa lokaliseringar: Långvattnet, lokalisering i Storumans kommun. Digerberget, lokalisering i Bräcke kommun

Transkript

1 ALTERNATIV LOKALISERING Enligt miljöbalken kap. 6 ska sökande redovisa och beskriva alternativ lokalisering för verksamheten. Bolaget menar att projektet uppfyller lokaliseringsprincipens krav genom det tillvägagångssätt som använts för att utkristallisera det vindkraftområde som ansökan omfattar, se miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) kap 2. I figur 1 på sid 17 i MKB framgår det att fyra mycket stora områden med god vindtillgång utgjorde alternativ för vindkraftsetableringen. Tre av dessa inkluderar till viss del även riksintresse för vindbruk, se figur 2 i MKB. Eftersom Länsstyrelsen ändå efterfrågar ytterligare alternativ kompletterar nu bolaget med ytterligare lokaliseringsalternativ. Karta 1. Visar studerade alternativa lokaliseringar. 1 S i d a

2 Studier av alternativa lokaliseringar Vindkraftsplanen för Södra Lappland studerades inledningsvis. I denna plan ingår Dorotea, Vilhelmina och Åsele kommun. Vindkraftsplanen innehåller totalt 22 utredningsområden som anses vara lämpliga för vindkraft. Vid en översiktlig analys av områdena i planen så konstaterades att de stora områdena i princip var beviljade tillstånd eller låg i ansökningsfasen. Studien utökades till att även innefatta översiktsplan för Sorsele och Storuman kommun. Inom Storumans kommun utreder Bolaget ett intressant alternativ. Området benämns Vallträsk/Vallträskhobben i översiktsplanen. Till detta område kan även Fäbodmyrhobben läggas till. Vidare har Bolaget studerat två områden i Bräcke kommun, Storberget och Digerberget. Områdena ingår i kommunens översiktsplan för vindkraft. Tillsammans är områdena ytmässigt i paritet med Huvudalternativet. Bolaget har också studerat en alternativ lokalisering i Gotlands kommun. Detta område är till viss del utpekat som lämpligt område för vindkraft i översiktsplanen. Delar av området är också antaget som riksintresse för vindbruk, se Kartbilaga. Slutredovisning av alternativa lokaliseringar sker med en sammanställning Tabell 1 samt en karta över varje område som visar motstående intressen och andra förhållanden, se Kartbilaga. Fortsättningsvis benämns studerade alternativa lokaliseringar: Långvattnet, lokalisering i Storumans kommun Digerberget, lokalisering i Bräcke kommun Östra Gotland, lokalisering i Gotlands kommun För att kunna realisera storskalig vindkraft så krävs att ett större område tas i anspråk. Som alternativ lokalisering så bör området vara i paritet med Huvudalternativets yta som är 40 km 2. Långvattnet har en yta av 50 km 2, vilket är 25 % större än Huvudalternativet. Digerberget ligger i paritet med Huvudalternativet. Östra Gotland utgör cirka 65 % av Huvudalternativet. Det bör framhållas att Huvudalternativet är distinkt avgränsat medan övriga områden förmodligen skulle bli reducerade i varierande omfattning vid delprojektering. Planförutsättningar och riksintresse för vindbruk Samtliga alternativa områden innefattas helt eller delvis av kommunala vindkraftsplaner, samt till del av beslutade riksintressen för vindbruk och andra innefattande områden utgör ej planlagd mark. - Långvattnet ingår till viss del i Storumans översiktsplan för vindkraft. Det södra delområdet ligger utanför området som pekats ut i översiktsplanen. Riksintresse för vindbruk tar upp cirka 10 % av Långvattnets yta. - Digerberget omfattas till sin helhet av översiktsplan för vindbruk inom Bräcke kommun. En mindre del av Digerberget innefattas av riksintresse för vindbruk. - Området Östra Gotland innefattas till stor del av kommunalt vindkraftsområde samt till cirka 25 % av riksintresse för vindbruk. 2 S i d a

3 Digerberget ingår som helhet i Bräcke kommuns översiktsplan vilket medför att detta område bedöms vara mest fördelaktigt vad gäller planförutsättningar. Huvudalternativet ingår till stor del i kommunalt vindkraftsområde och mer än 30 % av området utgör riksintresse för vindbruk. Vindförhållande teoretisk Beräkningar av teoretiskt vindförhållande har utförts i ett GIS-program grundat på data från MIUU-modellen 140 meter. Bild 1. Visar teoretisk vindhastighet inom Långvattnet. 3 S i d a

4 Bild 2. Visar teoretisk vindhastighet inom Digerberget. Bild 3. Visar teoretisk vindhastighet inom Östra Gotland. 4 S i d a

5 Bild 4. Visar teoretisk vindhastighet inom Huvudalternativet. Samtliga alternativa lokaliseringar uppvisar goda teoretiska vindhastigheter där stora områden ligger över 7,5 m/s. - Stora delar av Långvattnets östra del uppvisar teoretiska vindhastigheter över 7,5 m/s och upp till 8,5 m/s. - Digerberget uppvisar i östra delen sammanhängande områden med teoretiska vindhastigheter inom intervallet 7,6-8 m/s. Även nordvästra och sydvästra delarna av Digerberget uppvisar teoretiska vindhastigheter inom intervallet 7,6-8 m/s. - Östra Gotland besitter i allt väsentligt teoretiska vindhastigheter över 8 m/s. Östra Gotland uppvisar bäst förutsättningar vad gäller teoretisk vindhastighet. Sedan följer Digerberget och Långvattnet. Huvudalternativets södra del innehåller stora och sammanhängande områden med teoretiska vindhastigheter inom intervallet 7,6-8 m/s. Elnät Att ansluta en vindkraftpark till elnätet utgör, förutom själva vindkraftverken, den största kostnadsposten och är ofta den avgörande faktorn för att driva ett projekt till ett framgångsrikt avslut. Avstånd till anslutning har studerats i GIS och avser kortaste vägen till befintliga kraftledningar och kraftstationer. Det är väsentligt att poängtera att ett kort avstånd till 5 S i d a

6 kraftledningsnätet inte nödvändigtvis behöver betyda att anslutningsmöjligheterna är gynnsamma, då det även krävs information avseende kraftledningsnätets kapacitet. Vidare beaktas elnätsanslutning av befintliga projekt. Möjligheterna till anslutning av vindkraft är även beroende av hur stor effekt som ska matas ut på nätet. Ett riktigt storskaligt projekt kan t.ex. ansluta direkt mot stamnätet (220 kv och 400 kv som hanteras av Svenska Kraftnät (SVK)), medan mindre projekt möjliggör anslutning till regionala eller lokala nät. Samtliga alternativa lokaliseringar är storskaliga men bedöms inte kunna anslutas direkt mot stamnätet utan kräver någon annan form av inkopplingspunkt. - För att ansluta Långvattnet bedöms en kraftledning på 16 km krävas. Detta för att ansluta mot befintlig anläggning strax söder om Storuman. Stor oklarhet råder dock om det är möjligt ur kapacitetssynpunkt att ansluta mot befintlig kraftstation. Befintlig 130 kv ledning har ingen ledig kapacitet. - Digerberget bedöms endast kunna anslutas till den anslutningspunkt som finns vid Gråssjön, utefter stamledningen Ljusdal/Krångede. För att möjliggöra anslutning av Digerberget erfordras cirka 30 km ny kraftledning samt en förstärkning av nätet eller samordning med annat projekt då Digerberget ensamt ej uppnår nödvändig effekt för att anslutas mot stamnätet (300 MW). Denna förstärkning är ej planerad av SVK, vilket innebär att stor osäkerhet råder om anslutningsmöjligheten. - I dagsläget finns ingen tillgänglig kapacitet på nätet för att ansluta större vindkraftparker på Gotland. Svenska Kraftnät kommer att bygga en ny stamledning mellan Gotland och fastlandet. En ny kraftledning beräknas finnas på plats I och med den nya ledningen till Gotland så finns teoretiskt ledig kapacitet, vilket de andra projekten ej i dagsläget kan erbjuda. Vid en sammanvägning av möjligheterna till anslutning mot elnätet bedöms Östra Gotland ha de bästa förutsättningarna av alternativen. Huvudalternativet är tänkt att anslutas mot Grundfors eller mot befintligt 400 kv ledning som passerar i direkt anslutning till projektområdet. Ny kraftledning kan byggas inom en befintlig kraftledningsgata, se MKB s 54. Infrastruktur - vägar Undersökning med avseende på infrastruktur i närhet och inom alternativa områden grundar sig på granskning av vägkartan samt Vägverkets Webbtjänst Info om vägar. Med infrastruktur avses avstånd från alternativa lokaliseringar till anslutande allmän väg. Vidare görs en bedömning av tillgången på befintliga skogsbilvägar inom alternativa lokaliseringar genom tolkning av flyg- och satellitbilder. Samtliga alternativa lokaliseringar bedöms ha god tillgänglighet till det allmänna vägnätet. Det är även väsentligt att översiktligt belysa eventuellt nät av skogsbilvägar inom alternativa lokaliseringar. Projekteringen underlättas och påverkan på natur- och kulturmiljön blir avsevärt reducerad om befintliga vägar kan nyttjas i största möjligaste utsträckning. Inom alternativa lokaliseringar finns ett relativt välutvecklat vägnät av skogsbilvägar. Områdena Östra Gotland och Digerberget har de mest utvecklade vägnätet av skogbilsvägar. Långvattnet har något mindre välutvecklat vägnät, i synnerhet i området omkring Fäbodmyrhobben. 6 S i d a

7 Vad gäller infrastruktur så uppvisar Östra Gotland och Digerberget likvärdiga betingelser som Huvudalternativet. Östra Gotland ges dock ett försteg i och med att en enklare topografi och markförhållanden inom projektområdet medför mindre kostnader i det vidare utvecklandet av vägsystemet. Riksintresse och Natura 2000-områden Undersökning av riksintresse grundar sig på information som inhämtats från Länsstyrelsernas GIS-tjänster. Med en intressekonflikt avses att en alternativ lokalisering överlappar eller tangerar ett annat riksintresse. Möjligheten till samexistens mellan olika intressen utreds översiktligt i denna studie. - Igenom Långvattnet går en flyttled och området omges av flyttleder och kärnområden som är av riksintresse för rennäringen. Natura 2000-området Rönnbergets naturreservat ligger i områdets nordvästra del. - I anslutning till Digerberget finns inga riksintressen eller Natura 2000-områden. - Riksintresse rörligt friluftsliv innefattar hela Gotland. Delar av området är riksintresse för naturvård (Botvaldevik-Bendes). I södra delen av området är det riksintresse för högexploaterad kust. En mindre del av områdets östra del innefattas av riksintresse för friluftsliv Gotlandskusten, som också är ett naturvårdsområde. Sammantaget bedöms Digerberget var mest gynnsamt i avseende konflikter med riksintressen och Natura 2000-områden. Huvudalternativets södra del innefattas av riksintresse för skyddade vattendrag (Öreälv med biflöden). Delar av Huvudalternativet södra del är riksintresse för naturvård (Stöttingfjället). Stora delar av riksintresset för naturvård utgör också riksintresse för vindbruk. Området gränsar i norr till Natura området Buberget. Detta område utgör också ett riksintresse för naturvård. Utanför projektområdet finns Risträsk by som utgör riksintresse för kulturmiljö. Kulturvärden Med kulturvärden avses fornlämningar som finns dokumenterade i Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesinformationssystem (FMIS) eller genom projektet Skog och Historia. Kulturvärden har undersökts i alternativa lokaliseringar. - Inom Långvattnet finns ett kulturvärde i form av en offerplats. Strax utanför finns ytterligare offerplatser och andra typer av lämningar. - Inom Digerbergets östra del återfinns två fäbodar. - Kulturvärden inom området Östra Gotland är omfattande och består av en rad olika lämningstyper, t.ex. färdvägar, husgrunder, stensättningar, gravfält, röjningsrösen och brunnar/kalkkällor. Omfattningen av dokumenterade kulturvärden inom Östra Gotland är av sådan omfattning att området bedöms som det minst lämpliga alternativet i detta avseende. Övriga alternativ anses lämpliga vid beaktande av kulturvärden. Inom Huvudalternativet finns inga kulturvärden dokumenterade enligt FMIS. Emellertid finns enstaka intressepunkter i projektområdet som dokumenterats vid den inventering som 7 S i d a

8 genomförts på uppdrag av Bolaget. En inventering inom de alternativa lokaliseringarna skulle troligen även där leda till att fler kulturvärden återfinns. Skyddad natur I Naturvårdverkets Webbtjänst Skyddad Natur, återfinns områden som dokumenterats som skyddade i naturvårdsregistret. - Inom Långvattnets nordvästra del ligger Rönnbergets naturreservat. - Inom eller i anslutning till Digerberget finns inga skyddade områden. - Inom Östra Gotland finns skyddade områden. 2 skogliga biotopskyddsområden finns inom området och ett naturvårdsområde (Gotlandskusten) finns inom 200 meter från lokaliseringen. Samtliga alternativa lokaliseringar anses lämpliga vid beaktade av skyddad natur. Huvudalternativet gränsar i norr till Bubergets naturreservat. I övrigt finns ett område med biotopskydd inom Huvudalternativet. Våtmarksinventeringen (VMI) GIS-data från våtmarksinventeringen har tagits ned från Länsstyrelsernas GIS-tjänster. - Centralt inom Långvattnet finns våtmarksobjekt med höga eller vissa naturvärden. Den totala ytan för våtmarksobjekten är mindre än 10 % av Långvattnets yta. - Digerberget består till cirka 10 % av våtmarksobjekt som dokumenterats med vissa naturvärden. Mindre delar utgörs av våtmark med höga naturvärden. - Östra Gotland innefattar betydande våtmarksobjekt med höga och mycket höga naturvärden. Områdets östra del består till stor del av våtmarker med väsentligt utbredning. I södra delen av området finns mindre men omfattande våtmarker med höga naturvärden. Övriga delar av området innehåller också betydande inslag av våtmarksobjekt med höga eller mycket höga naturvärden. Omfattningen av våtmarker med höga eller mycket höga naturvärden för området Östra Gotland, gör att detta område anses som minst lämpligt av alternativa lokaliseringar. Långvattnet och Digerbergets bedöms vara det mest gynnsamma lokaliseringen vid beaktande av våtmarker. För Huvudalternativet återfinns i västra delen mindre inslag med våtmark med höga eller vissa naturvärden. I norr finns marginella inslag med våtmark som besitter låga eller höga naturvärden. I söder finns ett större inslag av våtmarker med höga eller vissa naturvärden. Områdesskydd och naturvärden Informationen härrör från skogsstyrelsens databas Skogens Källa. Vidare har avsättningar och naturvårdsskogar hos större bolag studerats. - I Långvattnets nordvästra del finns flera nyckelbiotoper med väsentlig utsträckning. Även i söder finns nyckelbiotoper. Stora delar av områdets nordöstra del innefattas av Gaskeluoktliden som utpekas som värdefull natur av Sveaskog. Stora områden här är av nyckelbiotops karaktär. 8 S i d a

9 - Digerberget innehåller flera mindre nyckelbiotoper. Området hyser också ett naturvärdesobjekt. Flera sumpskogar (10-tal) med mindre utsträckning finns inom eller i anslutning till området. - Östra Gotland innehåller cirka 10 nyckelbiotoper i varierande storlek. Några mindre naturvärdesobjekt finns också inom området. I norr gränsar området till ett område som innefattas av naturvårdsavtal. Området innehåller flera sumpskogar. Digerberget bedöms vara den lämpligaste lokaliseringen vid beaktade av områdesskydd och naturvärden. I södra delen av Huvudalternativet finns 4 nyckelbiotoper. I övrigt hyser Huvudalternativet inga områden med naturvärden eller områdesskydd enligt Skogens Källa. UTVÄRDERING AV ALTERNATIVA LOKALISERINGAR Nedan görs en utvärdering och diskussion av alternativa lokaliseringar och varje förutsättning bedöms och sammanfattas under varje rubrik. Det bör påpekas att samtliga alternativ är möjliga och tänkbara som vindkraftsetableringar. Planförutsättningar Digerberget är det enda område som till sin helhet innefattas av kommunalt vindbruksområde enligt Bräcke kommuns översiktsplan. Detta område innefattas även till mindre del av riksintresse för vindbruk. Östra Gotland är det område som till störst del innefattas av riksintresse för vindbruk. Emellertid ligger vissa delar av området Östra Gotland även utanför områden som pekats ut som lämpliga i Gotlands översiktsplan. Vad gäller Långvattnet så ligger stora delar även här utanför kommunalt vindbruksområde och riksintresse för vindbruk. Fysiska förutsättningar Vad gäller fysiska förhållande så är Långvattnet väsentligt större än övriga alternativ. Efter genomförd studie av motstående intressen, se Kartbilagor, så reduceras dock tillgänglig yta väsentligt för en vindkraftspark. Vid beaktade av motstående intressen för Långvattnet så bedöms områdets yta reduceras med cirka 50 % vilket gör att cirka 25 km 2 kvarstår för projektering av vindkraftverk och tillhörande infrastruktur. Likaså för Östra Gotland faller stora ytor bort p.g.a. motstående intressen. Vid motsvarande analys för Digerberget så reduceras betydligt mindre yta. Kvarstående yta för Digerberget är cirka 80 % av den ursprungliga ytan. Vindtillgång Vindförhållandena är goda i samtliga alternativ. Förhållandena är i synnerhet goda för Östra Gotland vilket gör att detta område anses vara mest fördelaktigt avseende vindtillgång. Infrastruktur elnät/väg Anslutningsmöjligheten är en avgörande faktor för ett vindkraftsprojekt. Stora avstånd till anslutningspunkt medför kraftigt ökade kostnader för projektet. Vid beaktande av infrastruktur förefaller Östra Gotland ha de mest gynnsamma förutsättningarna. Ett nytt elnät finns på plats 2018 med tillräcklig kapacitet för att ansluta 500 MW, mer än tre gånger det maximala behovet för Östra Gotland. Ett väl utbyggt skogvägnät och en fördelaktig topografi ger Östra Gotland ett försteg vad gäller vägnätet. De andra alternativen är tämligen lika vad gäller infrastruktur. Långvattnet har här en fördel då en teoretisk möjlighet finns till anslutning mot befintlig kraftstation. Det måste dock ske i 9 S i d a

10 samverkan med annat projekt för att uppnå de nödvändiga 300 MW för anslutning till stamnätet. Digerberget bedöms endast kunna anslutas till den anslutningspunkt som finns vid Gråssjön, utefter stamledningen Ljusdal/Krångede. För en sådan anslutning erfordras byggande av en längre kraftledning mot en ny transformatorstation vid Gråssjön. En anslutning innebär en ny kraftledning om ca km samt en förstärkning av nätet och samordning med andra projekt. Digerberget kan ej ensamt uppnå nödvändig effekt för att anslutas mot stamnätet (300 MW). Denna förstärkning är ej planerad av SVK, vilket innebär att stor osäkerhet råder om anslutningsmöjligheten. Riksintresse Digerberget bedöms inte påverka riksintressen eller Natura 2000-områden. Övriga alternativ påverkar riksintressen i någon utsträckning. Östra Gotland påverkar riksintressen för friluftsliv, naturvård och högexploaterad kust. Långvattnet påverkar riksintressen för rennäringen. Det finns även ett Natura 2000-område inom Långvattnet. Riksintressena vid Östra Gotland bedöms vara förenliga med vindkraft i en viss omfattning. Omfattningen av riksintressen för rennäring vid Långvattnet kan medföra att en vindkraftpark medför väsentligt påverkan på rennäringens riksintresse. Kulturvärde Östra Gotland uppvisar en mängd kulturvärden som har stor ytmässigt utbredning vilket medför att ytan för projektering av vindkraft reduceras väsentligt. Övriga alternativ utgör goda alternativ vid beaktade av dokumenterade kulturvärden. Skyddad natur Vad gäller skyddade natur enligt naturvårdsregistret så bedöms Digerberget vara mest lämpligt, dock pågår arbete för eventuell reservatsbildning i Digerbergets sydvästra del. Inom Östra Gotland finns 2 skogliga biotopskydd med begränsad utbredning. Inom 200 meter återfinns också naturvårdsområdet Gotlandskusten. I Långvattnets nordvästra del ligger Rönnbergets naturreservat. Det finns även två områden (avsatta naturvärden i teckenförklaring till kartan) inom Långvattnet som är föremål för reservatsbildning. Långvattnet bedöms vara den minst gynnsamma alternativa lokaliseringen. Våtmarker Samtliga alternativa lokaliseringar hyser våtmarksobjekt i viss omfattning. Östra Gotland innehåller en sådan omfattning och komplexitet av våtmark med mycket höga och höga naturvärden så att möjligheten till storskalighet för vindkraft försämras. Långvattnet uppvisar inslag av våtmarker med höga naturvärden som ligger mer koncentrerat än Östra Gotland. Vad gäller Digerberget så uppvisar de dokumenterade våtmarkerna här vissa naturvärden och återfinns i områdets centrala delar. I avseende våtmarker med dokumenterade naturvärden enligt VMI så uppvisar Digerberget minst inslag av våtmarker med dokumenterade naturvärden. Vid studie av terrängkartan över Digerberget framgår det att området hyser flera våtmarker med betydande utbredning. Detta kan medföra att ytan som är tillgänglig för projektering av vindkraftverk och övrig infrastruktur reduceras ytterligare. Ett frekvent inslag av våtmark medför också att anläggning av infrastruktur försvåras och fördyras. Områdesskydd Östra Gotland är det område som bedöms besitta minst inslag av områdesskydd och naturvärden enligt Skogsstyrelsen databas Skogens Källa. Sedan följer Digerberget och mest inslag av områdesskydd och naturvärden har Långvattnet. Sumpskogarna kan undvikas vid 10 S i d a

11 utformning av vindkraft och övrig infrastruktur, och utgör således inget problem för alternativen. Detta gäller likaså för nyckelbiotoper, naturvärdesobjekt och naturvårdsavtal. Sammanställning alternativa områden Betingelser Långvattnet Digerberget Östra Gotland Planförutsättningar Riksintresse för vindbruk Fysiska förhållanden 1 Storlek Vindförhållande Elnät Vägar Motstående Riksintressen/Natura 2000 Kulturvärden Skyddad natur Våtmarker Områdesskydd/naturvärden Bedömning 1 Dålig 2 Mindre bra 3 Medelbra 4 Bra 5 Mycket bra Summa Tabell 1. Visar sammanställning av de alternativa lokaliseringarna. 1 Sammanvägning av storlek och begränsande faktorer. Alternativen Långvattnet och Östra Gotland framstår som relativt likvärdiga. Långvattnet är ett stort område med goda vindar, förmodat bra förutsättningar för elnätsanslutning men som reduceras väsentligt i yta vid beaktande av motstående intressen. Området är i princip omgärdat av riksintresse för rennäringen. Riksintressena består av betesområden och flyttleder. Bolaget gör bedömningen av motstående intressen i anslutning till Långvattnet gör det svårt att realisera ett storskaligt vindkraftsprojekt. Östra Gotland är det område som uppvisar bäst teoretiska vindar. Men här finns även omfattande motstående intressen i form av natur- och kulturvärden samt övergripande riksintressen. Sammantaget gör dessa faktorer att Östra Gotland bedöms var ett sämre alternativ för en storskalig etablering av vindkraft än Huvudalternativet. Digerberget framstår som mest lämplig av de alternativa lokaliseringarna vad gäller planförutsättningar, stor yta, goda teoretiska vindar och relativt få motstående intressen. Digerbergets östra och västra områden håller 7 8 m/s över hela området. En negativ faktor för lokaliseringen är möjligheterna till elnätsanslutning, trots detta ses Digerberget som den mest gynnsamma av de alternativa lokaliseringarna. 11 S i d a

12 HUVUDALTERNATIVET PAUTRÄSK VINDKRAFTPARK Lokaliseringen Pauträsk Vindkraftpark (Pauträsk) är till 30 % förlagd till riksintresse för vindbruk och överensstämmer i huvudsak med kommunernas översiktsplaner för vindkraft. De teoretiska vindförhållandena i Pauträsk ligger inom intervallet 7,6 8 m/s inom ett större sammanhängande område. I de norra delarna inom Pauträsk är det i huvudsak 7 7,5 m/s. Inom Pauträsk finns inga kulturvärden dokumenterade enligt FMIS. Emellertid finns kulturvärden i form av intressepunkter som dokumenterats vid genomförd inventering. I Pauträsk så har det stora området som utretts möjliggjort tillämpning av stora hänsynsavstånd mot omkringliggande bevarandeintressen för natur och kultur, betydligt större än vad som är möjligt i något annat alternativ. Enligt den rapport av Arkeologicentrum som bilagts MKB:n så kommer ingen påtaglig skada på omkringliggande kulturmiljö riksintressen att uppstå. Delar av Pauträsk södra del är riksintresse för naturvård (Stöttingfjället). Stora delar av riksintresset för naturvård utgör också riksintresse för vindbruk. Området gränsar i norr till Bubergets naturreservat. Inom Pauträsk finns ett mindre område med skogligt biotopskydd på Risliden. I Pauträsk återfinns mindre inslag med våtmark med höga eller vissa naturvärden i västra delen. I norr finns marginella inslag med våtmark som besitter låga eller höga naturvärden. I söder finns ett större inslag av våtmarker med höga eller vissa naturvärden. Den större yta som Pauträsk utgör gör det möjligt att ta hänsyn till våtmarkerna på ett bra sätt. I södra delen av huvudalternativet finns 4 nyckelbiotoper. Vid de inventeringar som Bolaget gjort i Pauträsk så upptäcktes ett område med skägglav som kommer att lämnas helt orört. I övrigt hyser Pauträsk inga områden med naturvärden eller områdesskydd. Pauträsk är tänkt att anslutas mot Grundfors eller mot befintligt 400 kv ledning som passerar i direkt anslutning till projektområdet. Anslutande mot Grundfors innebär byggande av 26 km ny kraftledning. Ny kraftledning kan byggas inom en befintlig kraftledningsgata. Enligt Svenska Kraftnät (SVK) finns kapacitet att ansluta en vindkraftspark i storleksordningen 400 MW. Om en ny stamnätsstation för anslutning mot befintlig 400kV ledning byggs inom projektområdet behövs ingen ny kraftledning. En avgörande faktor för Bolaget under urvalsprocessen och den påföljande projekteringsfasen har varit att projektet ensamt ska kunna bära en anslutning mot stamnätet. SVK har satt som villkor för att en sådan anslutning ska kunna ske, är att kraftproduktionen uppgår till minst 300 MW. Vid sidan av att det är ekonomiskt genomförbart att ansluta Pauträsk innebär det även en god hushållning med mark. Det är en förhållandevis liten areal som tas i anspråk per MW för att överföra den producerade energin till stamnätet. Pauträsk har en god infrastruktur vad avser vägnätet. Efter genomförd studie av alternativa lokaliseringar vidhåller Bolaget att Pauträsk är ett lämpligt område för storskalig vindkraft. Möjligheten att ansluta Pauträsk ensamt eller genom samverkan med annan projektör är helt avgörande för att genomföra projektet. Valet av lokalisering för Pauträsk Vindkraftpark grundar sig på följande: Områdets storlek möjliggör en storskalig etablering av vindkraft. 12 S i d a

13 Goda teoretiska vindförhållanden som mer än väl har validerats genom faktisk vindmätning. God infrastruktur i anslutning till området och ett utbrett grundnät av skogsbilvägar, vilket minimerar ianspråktagande av ny mark. Den ianspråktagna ytan per installerad MW blir betydligt mindre än för något annat alternativ. Detta innebär en god hushållning med mark. Få natur- och kulturvärden i området. Det stora landskapsavsnitt som har utretts har möjliggjort tillämpning av stora hänsynsavstånd mot omkringliggande bevarandeintressen för natur och kultur, betydligt större än vad som är möjligt i något annat alternativ. En ekonomiskt/teknisk möjlighet till anslutning till elnätet och möjlig samverkan med andra projektörer i området. KARTBILAGOR I Kartbilagorna finns motstående intressen och andra förutsättningar redovisade för de alternativa lokaliseringarna. Långberget Digerberget Östra Gotland 13 S i d a

14 Långvattnet FMIS Nyckelbiotoper Höga naturvärden (VMI) Vissa Naturvärden (VMI) Avsatta naturvärden Natura 2000/Naturreservat Riksintresse rennäring Riksintresse vindbruk Alternativ Långvattnet F ,5 Km

15 ,5 Km F Digerberget FMIS Utredning naturvärde FMIS Höga naturvärden (VMI) FMIS Nyckelbiotoper Vissa naturvärden (VMI) Riksintresse vindbruk Naturvärdesobjekt Alternativ Digerberget Sumpskog

16 Östra Gotland FMIS FMIS FMIS Nyckelbiotoper Naturvårdsavtal Naturvärdesobjekt Mycket höga naturvärden (VMI) Höga naturvärden (VMI) Vissa naturvärden (VMI) Sumpskog Natura 2000 Naturreservat Naturvårdsområde Skogligt biotopskyddsområde Vattenskyddsområde Riksintresse vindbruk Riksintresse natuvård Riksintresse högexploaterad kust Alternativ Östra Gotland F ,5 Km