Ökat resande och minskat underskott Ingen motsättning Exempel på hur nya prisstrukturer bidrar till ökad egen finansiering utan att minska resandet. Kalmar LT prisprojekt 2015 Christer Olsson, KLT Torbjörn Eriksson, Urbanet
Syfte och problem KLT.s övergripande ekonomiska mål = 50 % kostnadstäckning Nuläge ca 40 % (effektivisera ca 40 miljoner) Kan en ny prisstruktur bidra till en ekonomi i balans genom att öka intäkterna (utan att tappa resenärer) Fler resor Ökad intäkt Minskat underskott Möjligt att prisdifferentiera? Olika priser under hög och lågtrafik
Resandeutveckling Kalmar Länstrafik 2006-2015 12 Antal resor, miljoner 10 8 + 13% 2006-2011 + 61% 2006-2015!! 6 + 42% 2011-2015!! 4 2 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Antal resor Inför 2012 togs LT-beslut om ett 100 milj-program avs kollektivtrafiken
KLT - Kostnader-/ intäkter och bidrag (2010-2014) Skattebidraget har ökat med 40 milj. kr (+13 %) (Fr 304 till 344 milj kr)
Andel av befolkningen som åker med KLT (2013-2015) 15 % av befolkningen åker frekvent (en gång i veckan ) 58 % åker sällan (månad/ mera sällan) 27 % aldrig Procent 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 40 27 18 11 4 Dagligen Någon per vecka Någon per månad Sällan Aldrig 2013 2014 2015
Tidsserie prisvärdhet (KLT) Fråga: Det är prisvärt att resa med Kalmar Länstrafik Frekventa resenärer med KLT Sällanresenärer med KLT - 18 % - 14 % Instämmer, betyg 4+5 Tar avstånd, betyg 1+2 Tendensen från 2009 till 2015 är klart nedåtgående i bägge målgrupperna. Bas: Samtliga intervjuer i Kollektivtrafikbarometern 2009 2013
Kollektivtrafikresor (buss) /timme 18 % av dygnets resor görs under en timme 100 % av alla fordon! 20% 18% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 4% 11% 6% 4% 3% 4% 4% 4% 8% 11% 11% 5% 2% 1% 2% 1% 1% 1% 0% 0% 0% buss
Förutsättningar inför analysen Politiska beslut Politiskt uppdrag att utreda lågpristaxa/gratis för pensionärer Politiskt beslut om 50% kostnadstäckning (43% idag) resultatet behöver förbättras med ca. 40 milj. kr Marknadsförutsättningar Trend Ökad andel enkelbiljetter med Reskassa Minskad andel resperioder Kapacitetsproblem i peaktid 15 % av befolkningen gör 86% av resorna / 60 % står helt eller delvis utanför / använder inte kollektivtrafiken 100 miljoner kronor har investerats i trafikutbudet
Dagens prispolitik - nationellt perspektiv (problem & möjligheter) SL s 50-kort (1972), Period-/länskort - rabatterades kraftigt Sällanköpsbiljetter - enkel biljett/ reskassa/ 10-klipp (etc.) fick ett högre pris, 50-100 % dyrare/ resa. Dagens prisstruktur finansierar många gånger inte ett ökat resande, utan bidrar till ökade underskott för Landsting/ kommuner när resandet ökar. Rabattstrukturer har inte uppdaterats i takt med konsumenternas förändrade rese-och pendlingsmönster. Pris-gapet ökar succesivt mellan periodkort och sällanköpsbiljetter. 9
Prisutveckling frekventa kunder resp sällanköps Exempel fr Dalarna dock samma bild/ utveckling i stora delar av landet
Utgångspunkt: Produktens position på marknaden Konkurrenskraft (index) gentemot bilen Stads- och Regiontrafik
GK vikter och GK jämförelse för en genomsnittlig resa till/från Kalmar Centrum Frekventa resenärer och Potentiella resenärer Priset är en stor vikt av resan totala egenskaper kort resa
Konkurrensindex för olika biljetttyper för stadstrafikresor till Kalmar C för Frekventa resenärer och Potentiella resenärer Periodkort (14,25/resa) Reskassa (20 kr) Enkelbiljett (25 kr) Frekventa resenärer 1 Kalmar Centrum 1 Kalmar Centrum 1,0 2 Väst+ Sjukhuset 0,9 3 Norr 0,8 4 Öst 0,9 5 Norrliden 0,7 6 Lindsdal 0,6 7 Smedby+Airport 0,6 8 Ljungbyholm 0,6 1 Kalmar Centrum 1,2 1,1 1,0 1,1 0,9 0,7 0,8 0,7 1 Kalmar Centrum 1,5 1,4 1,2 1,3 1,1 0,8 0,9 0,8 Sällanresenärer 1 Kalmar Centrum 1 Kalmar Centrum 1,3 2 Väst+ Sjukhuset 1,2 3 Norr 1,2 4 Öst 1,3 5 Norrliden 1,1 6 Lindsdal 0,8 7 Smedby+Airport 1,0 8 Ljungbyholm 0,9 1 Kalmar Centrum 1,6 1,5 1,4 1,5 1,3 1,0 1,2 1,0 1 Kalmar Centrum 1,8 1,7 1,6 1,7 1,5 1,1 1,3 1,1 Urbanet har räknat med en parkeringskostnad på 10 kr/resa i centrumzonen. Detta ger bättre KI-värden för kollektivtrafik för resor till centrum jämfört med andra zoner.
Potentiella resenärer - Konkurrensindex och GK för regionala resor till Kalmar tätort 3 zoner 4 zoner 5 zoner = 5 zoner 6 zoner 7 zoner 8 zoner 11 zoner 13 zoner 14 zoner
85 % av alla resor med KLT sker inom zon 1-4 (1 zon = ca. 10 km) 30% 25% 20% 15% 10% 5% 24% 28% 15% 17% 15% 0% Resor Zon 1 Resor Zon 2 Resor Zon 3 Resor Zon 4 Resor >4 Zoner
ANALYSER & SLUTSATSER
Slutsatser I. Använd priset (taxorna) till att öka intäkterna Möjligt att öka priset på de längre resorna/ avstånden II. Lägre pris till de kunder som kostar minst Korta reser och utanför peak III. Gentemot de potentiella kunderna - skapa ett prissystem Enklare och flexiblare utifrån resfrekvesen Lägre pris/ resa IV. Använd priset till att minska peak-trafiken
Beräknad priskänslighet Kalmar 0 Kväll/Natt (18.00-05.00) Morgonrusning (06.00-09.59) Dagtid, lågtrafik (10.00-13.59) Eftermiddagsrusning (14.00-17.59) Total -0,14-0,14-0,2-0,2-0,29-0,29-0,4
Inntektsbortfall Netto effekt av 10 % lägre pris (milj kr/år) Utifrån en elasticitet på 0,2 minskar KLT intäkter med ca. 11 milj/ år Låg elasticiteten tyder på att kunderna inte har alternativ samt att bara ett lägre pris inte kommer att bidra till ngn resandevolymökning. - - -1,2-1 -1-0,8-0,6-0,4-0,2 0-3 -2-4 -6-7 -4-6 -9-10 -11-8 -10-13-12 Priselasticitet -14
GENERELL PRISHÖJNING FÖR ATT FÖRBÄTTRA KOSTNADSTÄCKNINGEN
Intäktseffekt vid en prishöjning beror på marknadens priskänslighet, t.ex. - 0,2 i figur nedan. Ökad intäkt 30 25 28 25 22 20 19 + 10 % 16 15 pris höjning 14 13 13 11 10 11 10 + 5 % 8 8 6 7 5 pris höjning 5 5 5 4 3 3 1 - - 0-0,1-0,2-0,3-0,4-0,5-0,6-0,7-0,8-0,9-1 10% % prishöjning takstøkning 2020% % prishöjning takstøkning Priselasticitet
Slutsats 2: RIKTA RABATTEN TILL DE MEST PRISKÄNSLIGA GRUPPERNA SÄLLAN KUNDERNA
Uppgift: Minska gapet mellan sällan- och frekventa kunder Lösning tvådelade tariffer En fast + rörlig del (precis som i många andra branscher)
Konkreta förslag Ta bort/ utveckla 30-dagarskortet och dagens reskassa Inför en tvådelad tariff (reskassa plus - 100-lappen) Ett fast 30-dagers belopp Ett rörligt pris (50 % på enkelpriset) Inför tidsdifferentierade priser Större rabatt utanför peak Riktade priser gentemot specifika grupper, pensionärer (ej peak)
Fast + rörlig del 100 kr + zoner Dagens Enkel Reskassa Rabattkort nytt pris (50%) 1 26 21 13 2 36 29 18 3 46 37 23 4 55 44 28 5 64 52 32 6 73 59 37 7 82 66 41 8 91 73 46 9 100 80 50 10-109 88 55
Antal resor per månad där 100-lappen blir lönsam för resenären jmf dagens enkelpris Lönsamhet vid 50% rabatt 8,0 5,7 4,4 3,7 3,2 2,8 2,5 2,2 2,0 1,9 1 zon 2 zoner 3 zoner 4 zoner 5 zoner 6 zoner 7 zoner 8 zoner 9 zoner 10 zoner
Beräknad prisdifferentiering utifrån enkelpriset Låg differentiering = + 20 % / + 10 % samt 20 % Hög differentiering = + 30 % / + 10 % samt 20 % 40% 30% 20% 10% 0% -10% -20% -30% 0-5 5-6 6-7 7-8 8-9 9-10 10-11 12-13 13-14 14-15 15-16 16-17 17-18 18-19 19-20 20-21 21-22 22-23 23-24 Lav variasjon Høy variasjon
Utkast - priser (2017) O R D I N A R I E 2 0 1 7 (+2,5%) RekassaPlus = produkt/mån, 50% på resp prisnivå) Nytt Enkelpris Nytt pris Nytt pris RK Plus RK Plus RK Plus Zoner Normpris LÅG -20% HÖG +20% Bas/Ordinarie taxa LÅG -20 Hög +20 1 27 22 33 14 11 17 2 37 30 45 19 15 23 3 48 39 58 24 20 29 4 57 46 69 29 23 35 5 66 53 80 33 27 40 6 75 60 90 38 30 45 7 85 68 102 43 34 51 8 94 76 113 47 38 57 9 103 83 124 52 42 62 10-112 90 135 56 45 68
Resultat påverkan på olika trafikområden (produkter) Kostnads- och intäktseffekter låg och hög differentiering (milj kr/år) Reducerade kostnader och ökade intekter 10,1 6,3 6,8 11,1 3,3 6,9 4,8 12,6 mkr 4,5 6,5 20,2 mkr 10% flat Lav diff Høy diff Kostnader Stads- og regiontrafik Kostnader Øvrig trafik Endret inntekt Langtidseffekt
Totala förslaget Pris-/taxeändring i två (2) steg 10 procent justering 2016 Tidsdifferentiering 2017 +30% maxtimmen +10% övrig högtrafik -20% lågtrafik Ett tak på kundens totala reskostnader per mån med 100-lappen införs (nivå ca 12 % över dagens utgift) Förbättrat resultat (milj kr) 1 år 3 år Förslag till prisjustering resultat kort sikt Lång sikt prisjustering 2016 (10%) 11,1 16,6 Tidsdifferentiering 20,2 30,3 100-lappen med tak 16,8 26,9 Total effekt 27,9 43,6
Tack för visat intresse! Christer Olsson christer.olson@ltkalmar.se Torbjörn Eriksson torbjorn.eriksson@urbanet.se