Regional attitydoch resvaneundersökning
|
|
- Ingemar Månsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 1 Rapport 2009:16 Regional attitydoch resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län
2
3 Innehållsförteckning 0 Bräcke Individen och hushållet Val av färdmedel generellt Färdmedelsval vid olika typer av resor Viktiga faktorer vid olika typer av resor Resande och val av färdmedel till arbete och skola Vanligaste färdsätt till arbete och skola Minskat bilresande Problem i trafiken Satsningar på trafik och infrastruktur Kunskap om och attityder till bil, buss och tåg Upplevelse av kollektivtrafiken Kort i kollektivtrafiken Avstånd till närmaste hållplats Kunskap om och attityder till järnvägssatsningarna Hudiksvall Individen och hushållet Val av färdmedel generellt Färdmedelsval vid olika typer av resor Viktiga faktorer vid olika typer av resor Resande och val av färdmedel till arbete och skola Vanligaste färdsätt till arbete och skola Minskat bilresande Problem i trafiken Satsningar på trafik och infrastruktur Kunskap om och attityder till bil, buss och tåg Upplevelse av kollektivtrafiken Kort i kollektivtrafiken Avstånd till närmaste hållplats Kunskap om och attityder till järnvägssatsningarna... 40
4 2 Härnösand Individen och hushållet Val av färdmedel generellt Färdmedelsval vid olika typer av resor Viktiga faktorer vid olika typer av resor Resande och val av färdmedel till arbete och skola Vanligaste färdsätt till arbete och skola Minskat bilresande Problem i trafiken Satsningar på trafik och infrastruktur Kunskap om och attityder till bil, buss och tåg Upplevelse av kollektivtrafiken Kort i kollektivtrafiken Avstånd till närmaste hållplats Kunskap om och attityder till järnvägssatsningarna Kramfors Individen och hushållet Val av färdmedel generellt Färdmedelsval vid olika typer av resor Viktiga faktorer vid olika typer av resor Resande och val av färdmedel till arbete och skola Vanligaste färdsätt till arbete och skola Minskat bilresande Problem i trafiken Satsningar på trafik och infrastruktur Kunskap om och attityder till bil, buss och tåg Upplevelse av kollektivtrafiken Kort i kollektivtrafiken Avstånd till närmaste hållplats Kunskap om och attityder till järnvägssatsningarna... 72
5 4 Nordanstig Individen och hushållet Val av färdmedel generellt Färdmedelsval vid olika typer av resor Viktiga faktorer vid olika typer av resor Resande och val av färdmedel till arbete och skola Vanligaste färdsätt till arbete och skola Minskat bilresande Problem i trafiken Satsningar på trafik och infrastruktur Kunskap om och attityder till bil, buss och tåg Upplevelse av kollektivtrafiken Kort i kollektivtrafiken Avstånd till närmaste hållplats Kunskap om och attityder till järnvägssatsningarna Nordmaling Individen och hushållet Val av färdmedel generellt Färdmedelsval vid olika typer av resor Viktiga faktorer vid olika typer av resor Resande och val av färdmedel till arbete och skola Vanligaste färdsätt till arbete och skola Minskat bilresande Problem i trafiken Satsningar på trafik och infrastruktur Kunskap om och attityder till bil, buss och tåg Upplevelse av kollektivtrafiken Kort i kollektivtrafiken Avstånd till närmaste hållplats Kunskap om och attityder till järnvägssatsningarna
6 6 Sollefteå Individen och hushållet Val av färdmedel generellt Färdmedelsval vid olika typer av resor Viktiga faktorer vid olika typer av resor Resande och val av färdmedel till arbete och skola Vanligaste färdsätt till arbete och skola Minskat bilresande Problem i trafiken Satsningar på trafik och infrastruktur Kunskap om och attityder till bil, buss och tåg Upplevelse av kollektivtrafiken Kort i kollektivtrafiken Avstånd till närmaste hållplats Kunskap om och attityder till järnvägssatsningarna Sundsvall Individen och hushållet Val av färdmedel generellt Färdmedelsval vid olika typer av resor Viktiga faktorer vid olika typer av resor Resande och val av färdmedel till arbete och skola Vanligaste färdsätt till arbete och skola Minskat bilresande Problem i trafiken Satsningar på trafik och infrastruktur Kunskap om och attityder till bil, buss och tåg Upplevelse av kollektivtrafiken Kort i kollektivtrafiken Avstånd till närmaste hållplats Kunskap om och attityder till järnvägssatsningarna
7 8 Timrå Individen och hushållet Val av färdmedel generellt Färdmedelsval vid olika typer av resor Viktiga faktorer vid olika typer av resor Resande och val av färdmedel till arbete och skola Vanligaste färdsätt till arbete och skola Minskat bilresande Problem i trafiken Satsningar på trafik och infrastruktur Kunskap om och attityder till bil, buss och tåg Upplevelse av kollektivtrafiken Kort i kollektivtrafiken Avstånd till närmaste hållplats Kunskap om och attityder till järnvägssatsningarna Umeå Individen och hushållet Val av färdmedel generellt Färdmedelsval vid olika typer av resor Viktiga faktorer vid olika typer av resor Resande och val av färdmedel till arbete och skola Vanligaste färdsätt till arbete och skola Minskat bilresande Problem i trafiken Satsningar på trafik och infrastruktur Kunskap om och attityder till bil, buss och tåg Upplevelse av kollektivtrafiken Kort i kollektivtrafiken Avstånd till närmaste hållplats Kunskap om och attityder till järnvägssatsningarna
8 10 Ånge Individen och hushållet Val av färdmedel generellt Färdmedelsval vid olika typer av resor Viktiga faktorer vid olika typer av resor Resande och val av färdmedel till arbete och skola Vanligaste färdsätt till arbete och skola Minskat bilresande Problem i trafiken Satsningar på trafik och infrastruktur Kunskap om och attityder till bil, buss och tåg Upplevelse av kollektivtrafiken Kort i kollektivtrafiken Avstånd till närmaste hållplats Kunskap om och attityder till järnvägssatsningarna Örnsköldsvik Individen och hushållet Val av färdmedel generellt Färdmedelsval vid olika typer av resor Viktiga faktorer vid olika typer av resor Resande och val av färdmedel till arbete och skola Vanligaste färdsätt till arbete och skola Minskat bilresande Problem i trafiken Satsningar på trafik och infrastruktur Kunskap om och attityder till bil, buss och tåg Upplevelse av kollektivtrafiken Kort i kollektivtrafiken Avstånd till närmaste hållplats Kunskap om och attityder till järnvägssatsningarna
9 12 Östersund Individen och hushållet Val av färdmedel generellt Färdmedelsval vid olika typer av resor Viktiga faktorer vid olika typer av resor Resande och val av färdmedel till arbete och skola Vanligaste färdsätt till arbete och skola Minskat bilresande Problem i trafiken Satsningar på trafik och infrastruktur Kunskap om och attityder till bil, buss och tåg Upplevelse av kollektivtrafiken Kort i kollektivtrafiken Avstånd till närmaste hållplats Kunskap om och attityder till järnvägssatsningarna Förteckning över figurer, tabeller och kartor
10
11 0 Bräcke 0.1 Individen och hushållet Andelen i åldern år är lägre i Bräcke, som har en äldre befolkning än undersökningsområdet. Jämfört med undersökningsområdet totalt bor det färre kvinnor i Bräcke, 47 procent. Andelen som bor i hushåll med 4 personer eller fler är också högre och andelen som bor i villa eller radhus som man äger ligger också över snittet. Figur 0-1 Bräcke kommun: ålder, kön, hushållsstorlek, boende, utbildning och sysselsättning. Grå staplar och cirkeldiagram visar motsvarande andelar för undersökningsområdet totalt. Andelen lågutbildade är högre än i undersökningsområdet, samtidigt som andelen i förvärvsarbete eller studier är något lägre. Andelen arbetssökande ligger något över snittet. En dryg femtedel av invånarna är pensionärer, vilket är högre än i undersökningsområdet och har samband med den äldre befolkningen i Bräcke. 17 procent saknar körkort vilket är något fler än i undersökningsområdet totalt (14 procent). Men andelen hushåll som har tillgång till 2 eller fler bilar ligger trots detta över genomsnittet och de flesta hushåll äger själva 1 bil, 99 procent. 11
12 Figur 0-2 Bräcke kommun: innehav av körkort, bilinnehav och ägandeform Grå staplar och cirkeldiagram visar motsvarande andelar för undersökningsområdet totalt. 0.2 Val av färdmedel generellt Bilen är det färdmedel som dominerar under vinterhalvåret, följt av gång. Användningen av de olika färdsätten under sommarhalvåret skiljer sig inte mycket när det gäller bilanvändning eller kollektivtrafik, men andelen som cyklar och går är högre under sommarhalvåret. Särskilt mycket ökar andelen som cyklar under sommaren. Tabell 0-1 Bräcke kommun: Försök att uppskatta hur ofta du använder färdsätten nedan under vinterhalvåret (november-april) Bräcke Bil, förare Bil, passagerare Buss Tåg Flyg MC/ moped Cykel Gång 5-7 ggr/vecka 2-4 ggr/vecka gg/vecka ggr/mån Mer sällan/ aldrig
13 Bräcke vinter Bräcke sommar Bil, förare 100 Bil, passagerare Gång Buss 0 Cykel Tåg MC/moped Flyg Figur 0-3 Bräcke kommun: andel som väljer visst färdmedel minst 2 gånger per vecka, sommar och vinter I Bräcke är det drygt 70 procent i tätort som under sommarhalvåret väljer att ta bilen minst 2 gånger per vecka jämfört med 76 procent i omland. 34 procent i tätort väljer cykeln minst ett par gånger i veckan, endast en femtedel i omland. Det är fler som väljer att gå i tätort än i omland. Buss väljs av fler i omland Tätort Omland Bil förare Bil pass. Buss Cykel Gång Bil förare Bil pass. Buss Cykel Gång Bräcke, sommar och vinter Figur 0-4 Bräcke: val av färdmedel/tätort och omland/sommar och vinter; andel som väljer ett färdmedel minst två gånger per vecka Under vinterhalvåret används bilen i princip lika ofta som under sommarhalvåret, men andelen cykel minskar ned till 4 procent i tätort och i omland till 3 procent. Andelen som går minskar också något under vinterhalvåret, men fortfarande väljer många att gå ett par gånger i veckan. Andelen buss ökar under vinterhalvåret, framförallt i omland. 13
14 0.3 Färdmedelsval vid olika typer av resor Oberoende av ärende så är det bilen som flest väljer. Vid stora inköp är detta särskilt tydligt. Näst efter bilen väljer en del att gå, utom då det handlar om stora inköp eller semesterresor. Tåget väljer man i huvudsak för semesterresor. Inte särskilt många väljer cykel eller buss. åka tåg åka bil åka buss cykla promenera Semesterresor 100 Till/från arbetet Fritidsaktiviteter (andras) 40 Hämta/ lämna barn 20 0 Fritidsaktiviteter (egna) Uträtta ärenden Stora inköp Små inköp Figur 0-5 Bräcke kommun: I vilka situationer väljer du vanligtvis att, andel av befolkningen 14
15 0.4 Viktiga faktorer vid olika typer av resor Semesterresor Till/från arbetet Hämta/lämna barn Uträtta ärenden Små inköp Stora inköp Fritidsaktiviteter (egna) Fritidsaktiviteter (andras) Snabbhet Bekvämlighet 60 Frihet Pris Tillgänglighet Enkelhet 0 Bagageutrymme Pålitlighet Miljövänlighet Trygghet Flexibilitet Figur 0-6 Bräcke kommun: Vad är viktigast när du väljer färdsätt i olika situationer, andel av befolkningen 15
16 Skillnader i Bräcke jämfört med undersökningsområdet är: Vid semesterresor är frihet viktigare än pris. I undersökningsområdet totalt är pris näst viktigast efter bekvämlighet. Enkelhet är den viktigaste faktorn då man ska uträtta ärenden, jämfört med snabbhet i undersökningsområdet totalt. 0.5 Resande och val av färdmedel till arbete och skola Andelen av befolkningen som har flextid inom givna ramar är något lägre i Bräcke jämfört med undersökningsområdet totalt. Något fler har istället fasta arbetstider, dagtid. Figur 0-7 Bräcke kommun: arbets- och studietider, andel av befolkningen som arbetar/studerar. I Bräcke är det vanligare med gratis parkering, företagsbil och ersättning för egen bil. Man upplever i lägre grad att det finns möjlighet att distansarbeta. Figur 0-8 Bräcke kommun: förmåner kopplat till arbete och skola, andel av befolkningen som arbetar/studerar. 16
17 0.5.1 Vanligaste färdsätt till arbete och skola Jämfört med undersökningsområdet i stort använder Bräckeborna i högre grad bil och tåg, samt i viss mån även gång för resor till arbete och skola. Cykel och buss används i mindre utsträckning. Figur 0-9 Bräcke kommun: använder visst färdsätt för resa mellan bostad och arbete/skola minst 2 ggr/vecka, andel av befolkningen som arbetar/studerar. I Bräcke är man mindre benägen att acceptera en längre restid till arbete och skola. Det som man i högre grad än i övriga undersökningsområdet tror på är bättre vägar som ett sätt att acceptera en längre restid. Figur 0-10 Bräcke kommun: Vad av nedanstående skulle kunna få dig att acceptera en längre restid till studier/arbete? Andel av befolkningen som arbetar/studerar. 0.6 Minskat bilresande Något färre än i undersökningsområdet som helhet kan tänka sig att ställa bilen till förmån för buss och tåg. Tätare turer i kollektivtrafiken samt närmare till hållplats är det fler i Bräcke som anser att det krävs. Däremot är det i jämförelse färre som lockas av kortare restider i kollektivtrafiken eller av att den skulle bli billigare. 17
18 Figur 0-11 Bräcke kommun: Vad skulle kunna få dig att ställa bilen oftare och använda buss/tåg istället? Andel av befolkningen som använder bil. Att cykla mer är inget som verkar locka bilisterna i Bräcke. Det är nästan dubbelt så många i Bräcke, som i undersökningsområdet i helhet, som inte kan tänka sig att ställa bilen oftare till följd av de någon av de föreslagna åtgärderna avseende cykel och gång. Figur 0-12 Bräcke kommun: Vad skulle kunna få dig att ställa bilen oftare och använda cykel/gång istället? Andel av befolkningen som använder bil. Även då det gäller att minska sitt bilresande genom att förändra sätt att resa och arbeta är det färre i Bräcke som kan tänka sig det. 18
19 Figur 0-13 Bräcke kommun: Vad skulle kunna få dig att ställa bilen oftare och använda andra sätt att resa och arbeta? Andel av befolkningen som använder bil. 0.7 Problem i trafiken Vägunderhållet är det som upplevs vara det huvudsakliga problemet, precis som i undersökningsområdet som helhet. Därefter kommer trafiksäkerheten. Avgaser, buller eller köer i trafiken är inget som bekymrar de boende i Bräcke. Figur 0-14 Bräcke kommun: I vilken grad upplever du följande som ett problem i din kommun? Andel av befolkningen. 0.8 Satsningar på trafik och infrastruktur Det Bräckeborna vill att kommunen prioriterar är trafiksäkerhet samt möjligheten att åka bil. Möjligheten att åka bil anses vara viktigare av fler i Bräcke än i undersökningsområdet som helhet. Möjligheterna att gå och cykla anses inte alls angeläget i samma utsträckning som i undersökningsområdet som helhet. Inte heller möjligheterna till att åka buss prioriteras av lika stor andel i Bräcke. 19
20 Figur 0-15 Bräcke kommun: Hur viktigt tycker du att det är att man satsar på följande vid planering av trafik och infrastruktur? Andel av befolkningen. 0.9 Kunskap om och attityder till bil, buss och tåg Bilen har en stark ställning i Bräcke. Dock är det något färre än för undersökningsområdet som helhet, som ser fördelar med bilen i jämförelse med både buss och tåg. Figur 0-16 Bräcke kommun: Hur väl instämmer du i följande påståenden (bil)? Andel av befolkningen som instämmer helt eller delvis. Grå linje visar undersökningsområdet som helhet. 20
21 Det är en större andel av befolkningen i Bräcke som anser sig sakna kunskap om hur man åker buss samt som inte anser sig kunna använda bussen för sina resor. Figur 0-17 Bräcke kommun: Hur väl instämmer du i följande påståenden (buss)? Andel av befolkningen som instämmer helt eller delvis. Grå linje visar undersökningsområdet som helhet. 21
22 Tåg är det färdmedel som man anser sig ha minst kunskap om och vara minst användbart, så även i Bräcke. Dock ser man en del fördelar jämfört med att resa med bil. Figur 0-18 Bräcke kommun: Hur väl instämmer du i följande påståenden (tåg)? Andel av befolkningen som instämmer helt eller delvis. Grå linje visar undersökningsområdet som helhet. 22
23 0.10 Upplevelse av kollektivtrafiken Man är mindre nöjd med kollektivtrafiken i sin helhet i Bräcke samt i viss mån även med biljetter och kort. Figur 0-19 Bräcke kommun: När det gäller kollektivtrafiken, d.v.s. tåg och buss, där du bor, vänligen markera hur nöjd eller missnöjd du är. Andel av befolkningen som anger nöjd och mycket nöjd. Grå linje visar undersökningsområdet som helhet. En stor andel har på dessa frågor angett vet ej då de inte ansett sig kunna bedöma detta. För undersökningsområdet som helhet ligger andelen vet ej mellan 32 och 40 procent Kort i kollektivtrafiken Andelen hushåll i Bräcke som har någon form av kort i kollektivtrafiken är avsevärt lägre än i undersökningsområdet. Det gäller både andelen med ett kort och med flera kort. Drygt två tredjedelar av hushållen saknar kort. Nej Ja, ett Ja, flera % Bräcke Totalt Figur 0-20 Bräcke kommun: Finns det just nu ett kort för kollektivtrafiken i hushållet, t.ex. ett busskort eller SJ-kort? Andel av befolkningen. 23
24 Avstånd till närmaste hållplats I Bräcke har de flesta mer än 400 meter till sin närmaste hållplats, 51 procent. 35 procent uppger att de har 400 meter eller kortare, att jämföra med 67 procent i undersökningsområdet som helhet. Tillgängligheten till kollektivtrafiken är alltså sämre i Bräcke m m m m m m 200+ m vet ej % Bräcke Totalt Figur 0-21 Bräcke kommun: Hur stort avstånd är det mellan din bostad och närmaste hållplats för kollektivtrafiken? Andel av befolkningen Kunskap om och attityder till järnvägssatsningarna Kännedomen om satsningarna på järnvägen är lägre i Bräcke än i undersökningsområdet totalt sett. En överväldigande majoritet av de som tar ställning till om det är positivt eller negativt för regionen tror att det är positivt. Hälften av de boende svarar att de inte vet, mer än dubbelt så många som i undersökningsområdet som helhet. Känner du till? Ja Nej Vet ej % Bräcke Totalt Positiv eller negativ påverkan? Positivt Negativt Vet ej % Bräcke Totalt Figur 0-22 Bräcke kommun: Kännedom om järnvägssatsningarna samt hur man tror att det påverkar regionen. Andel av befolkningen. På frågan om vilken betydelse satsningarna kommer att få på det personliga planet svarar tre fjärdedelar vet ej, vilket är långt fler än i undersökningsområdet totalt. Av dem som tror på något tror de flesta på ökade möjligheter att resa med buss och tåg samt att utbudet av kultur, nöjen och shopping kommer att öka. 24
25 Figur 0-23 Bräcke kommun: Vad tror du att satsningarna kommer att betyda för dig personligen? Andel av befolkningen. Grå linje visar undersökningsområdet som helhet. När det gäller eventuell påverkan på resvanorna är det också många som svarar att de inte vet, och av dem som har en uppfattning säger de flesta att det inte kommer att påverka alls. Figur 0-24 Bräcke kommun: Hur tror du att satsningarna kommer att påverka dina resvanor? Andel av befolkningen. Grå linje visar undersökningsområdet som helhet. 25
26 26
27 1 Hudiksvall 1.1 Individen och hushållet Andelen i åldern år är lägre i Hudiksvall, som samtidigt har fler i åldern år än undersökningsområdet. Fördelningen mellan könen är jämn. Andelen som bor i hushåll med 3 personer eller fler är något lägre än i undersökningsområdet totalt. Andelen som bor i villa eller radhus som man äger ligger något över snittet. Figur 1-1 Hudiksvall kommun: ålder, kön, hushållsstorlek, boende, utbildning och sysselsättning. Grå staplar och cirkeldiagram visar motsvarande andelar för undersökningsområdet totalt. Andelen med enbart grund- eller folkskoleutbildning är högre än i undersökningsområdet. Andel i förvärvsarbete motsvarar den för undersökningsområdet som helhet. Andelen studerande är något lägre och andelen som söker arbete är något fler än i undersökningsområdet totalt. En knapp femtedel av invånarna är pensionärer, vilket är högre än i undersökningsområdet och har samband med den äldre befolkningen i Hudiksvall. 13 procent saknar körkort, vilket är något färre än i undersökningsområdet totalt (14 procent) och andelen hushåll som har tillgång till 2 eller fler bilar ligger strax över genomsnittet och de flesta hushåll äger själva 1 bil, 99 procent. 27
28 Figur 1-2 Hudiksvall kommun: innehav av körkort, bilinnehav och ägandeform Grå staplar och cirkeldiagram visar motsvarande andelar för undersökningsområdet totalt. 1.2 Val av färdmedel generellt Bilen är även i Hudiksvall det färdmedel som dominerar under vinterhalvåret, följt av gång. Man åker buss i något större utsträckning under vintern. Användningen av de olika färdsätten under sommarhalvåret skiljer sig inte mycket när det gäller bilanvändning. Andelen som cyklar och går är högre under sommarhalvåret. Särskilt mycket ökar andelen som cyklar under sommaren. Tabell 1-1 Hudiksvall kommun: Försök att uppskatta hur ofta du använder färdsätten nedan under vinterhalvåret (november-april) Hudiksvall Bil, förare Bil, passagerare Buss Tåg Flyg MC/ moped Cykel Gång 5-7 ggr/vecka 2-4 ggr/vecka gg/vecka ggr/mån Mer sällan/ aldrig
29 Hudiksvall vinter Hudiksvall sommar Bil, förare 100 Bil, passagerare Gång Buss 0 Cykel Tåg MC/moped Flyg Figur 1-3 Hudiksvall kommun: andel som väljer visst färdmedel minst 2 gånger per vecka, sommar och vinter I Hudiksvall är det tre fjärdedelar i tätort som under sommarhalvåret väljer att ta bilen minst 2 gånger per vecka jämfört med något fler, 77 procent, i omland. Knappt 50 procent i tätort väljer cykeln minst ett par gånger i veckan, 39 procent i omland. Det är fler som väljer att gå i tätort än i omland. Buss väljs av fler i omland. Procent Tätort Omland Bil förare Bil pass. Buss Cykel Gång Bil förare Bil pass. Buss Cykel Gång Figur 1-4 Hudiksvall kommun: val av färdmedel/tätort och omland/sommar och vinter; andel som väljer ett färdmedel minst två gånger per vecka Under vinterhalvåret används bilen i princip lika ofta som under sommarhalvåret, men andelen cykel minskar ned till 8 procent i både tätort och omland. Andelen som går minskar också något under vinterhalvåret, men fortfarande väljer många att gå ett par gånger i veckan. Andelen buss ökar under vinterhalvåret, framförallt i omland. 1.3 Färdmedelsval vid olika typer av resor Oberoende av ärende så är det bilen som flest väljer. Vid stora inköp är detta särskilt tydligt. Näst efter bilen väljer en del att gå, utom då det handlar om stora inköp eller semesterresor. Tåget väljer man i huvudsak för semesterresor. Buss används i huvudsak för arbetsresor. 29
30 åka tåg åka bil åka buss cykla promenera Semesterresor 100,00 Till/från arbetet 80,00 60,00 Fritidsaktiviteter (andras) 40,00 Hämta/ lämna barn 20,00 0,00 Fritidsaktiviteter (egna) Uträtta ärenden Stora inköp Små inköp Figur 1-5 Hudiksvall kommun: I vilka situationer väljer du vanligtvis att, andel av befolkningen 1.4 Viktiga faktorer vid olika typer av resor Semesterresor Till/från arbetet Hämta/lämna barn Uträtta ärenden Små inköp Stora inköp Fritidsaktiviteter (egna) Fritidsaktiviteter (andras) Snabbhet Bekvämlighet 60 Frihet Pris Tillgänglighet Enkelhet 0 Bagageutrymme Pålitlighet Miljövänlighet Trygghet Flexibilitet Figur 1-6 Hudiksvall kommun: Vad är viktigast när du väljer färdsätt i olika situationer, andel av befolkningen 30
31 Skillnader i Hudiksvall jämfört med undersökningsområdet är: Vid semesterresor är frihet viktigare än pris. I undersökningsområdet totalt är pris näst viktigast efter bekvämlighet. Vid små inköp är snabbhet det viktigaste följt av enkelhet. I undersökningsområdet är de båda faktorerna lika viktiga. 1.5 Resande och val av färdmedel till arbete och skola Andelen av befolkningen som har flextid inom givna ramar är något högre i Hudiksvall jämfört med undersökningsområdet totalt och något fler arbetar schemalagda tider/skift. Figur 1-7 Hudiksvall kommun: arbets- och studietider, andel av befolkningen som arbetar/studerar. I Hudiksvall är det mycket vanligare att man har gratis parkering och omvänt inte alls lika vanligt att man betalar för sin parkering. Man har även företagsbil och ersättning för egen bil i större utsträckning än i undersökningsområdet som helhet. Något färre upplever att det finns möjlighet att distansarbeta. Figur 1-8 Hudiksvall kommun: förmåner kopplat till arbete och skola, andel av befolkningen som arbetar/studerar. 31
32 1.5.1 Vanligaste färdsätt till arbete och skola Jämfört med undersökningsområdet i stort använder de boende i Hudiksvall bilen något mindre, och går samt åker tåg i större utsträckning till arbete och skola. Cykel och buss används inte i samma omfattning som i undersökningsområdet totalt. Figur 1-9 Hudiksvall kommun: använder visst färdsätt för resa mellan bostad och arbete/skola minst 2 ggr/vecka, andel av befolkningen som arbetar/studerar. I Hudiksvall är man något mindre benägen att acceptera en längre restid till arbete och skola. Det som man i högre grad än i övriga undersökningsområdet tror kan förändra är nytt bättre jobb och mer flexibel arbetstid. Figur 1-10 Hudiksvall kommun: Vad av nedanstående skulle kunna få dig att acceptera en längre restid till studier/arbete? Andel av befolkningen som arbetar/studerar. 32
33 1.6 Minskat bilresande Något färre än i undersökningsområdet som helhet kan tänka sig att ställa bilen till förmån för buss och tåg. Tätare turer i kollektivtrafiken samt billigare trafik är det som flest tror skulle ha effekt. Närmare till hållplats är det fler i Hudiksvall än i undersökningsområdet i sin helhet som efterfrågar. Däremot är det i jämförelse färre som lockas av kortare restider i kollektivtrafiken eller av att den skulle bli punktligare. Figur 1-11 Hudiksvall kommun: Vad skulle kunna få dig att ställa bilen oftare och använda buss/tåg istället? Andel av befolkningen som använder bil. Att cykla mer är inget som verkar locka majoriteten av bilisterna i Hudiksvall. De åtgärder som en del dock tror kan påverka i denna riktning är bättre underhåll av cykelvägar, ökad trafiksäkerhet och en ny bättre cykel. Figur 1-12 Hudiksvall kommun: Vad skulle kunna få dig att ställa bilen oftare och använda cykel/gång istället? Andel av befolkningen som använder bil. 33
34 46 procent av bilisterna i Hudiksvall kan inte tänka sig att minska sitt bilresande genom att förändra sätt att resa och arbeta. En majoritet av dem som tror att någon av de föreslagna åtgärderna skulle ha effekt tror på att slippa ha ärenden på vägen. Möjligheter att samåka och att distansarbeta, flexiblare arbetstider samt höjda bensinpriser tror en del också på. Figur 1-13 Hudiksvall kommun: Vad skulle kunna få dig att ställa bilen oftare och använda andra sätt att resa och arbeta? Andel av befolkningen som använder bil. 1.7 Problem i trafiken Vägunderhållet är det som upplevs vara det huvudsakliga problemet, precis som i undersökningsområdet som helhet. Men i Hudiksvall upplevs det inte vara ett problem av lika många. På andra plats kommer trafiksäkerheten. Avgaser, buller eller köer i trafiken bekymrar färre av de boende i Hudiksvall jämfört med undersökningsområdet som helhet. Figur 1-14 Hudiksvall kommun: I vilken grad upplever du följande som ett problem i din kommun? Andel av befolkningen. 34
35 1.8 Satsningar på trafik och infrastruktur Överlag är det något färre i Hudiksvall, jämfört med undersökningsområdet totalt, som anser att det är mycket viktiga områden att prioritera. De boende i Hudiksvall vill att kommunen prioriterar trafiksäkerhet samt möjligheterna att cykla och gå. Möjligheten att åka bil anses vara minst viktig. Figur 1-15 Hudiksvall kommun: Hur viktigt tycker du att det är att man satsar på följande vid planering av trafik och infrastruktur? Andel av befolkningen som svarar mycket viktigt. 35
36 1.9 Kunskap om och attityder till bil, buss och tåg Bilens ställning i Hudiksvall är lika stark som i undersökningsområdet som helhet. Dock är det något färre som ser fördelar med bilen i jämförelse med buss. Figur 1-16 Hudiksvall kommun: Hur väl instämmer du i följande påståenden (bil)? Andel av befolkningen som instämmer helt eller delvis. Grå linje visar undersökningsområdet som helhet. 36
37 Det är en större andel av befolkningen i Hudiksvall som inte anser sig kunna använda bussen för sina resor. Man upplever bussen även vara något mindre prisvärd än i undersökningsområdet. Figur 1-17 Hudiksvall kommun: Hur väl instämmer du i följande påståenden (buss)? Andel av befolkningen som instämmer helt eller delvis. Grå linje visar undersökningsområdet som helhet. 37
38 Tåg är det färdmedel som man anser sig ha minst kunskap om och vara minst användbart, så även i Hudiksvall. Tåget har dock en något starkare ställning i Hudiksvall jämfört med undersökningsområdet totalt. Fler upplever sig ha kunskap om och kunna använda sig av tåget och det är också något fler som säger sig se fördelar med tåget jämfört med bil. Figur 1-18 Hudiksvall kommun: Hur väl instämmer du i följande påståenden (tåg)? Andel av befolkningen som instämmer helt eller delvis. Grå linje visar undersökningsområdet som helhet. 38
39 1.10 Upplevelse av kollektivtrafiken Man är minst lika nöjd med kollektivtrafiken i sin helhet i Hudiksvall som man är i undersökningsområdet. Sammanfattningsvis med kollektivtrafiken Din senaste resa med kollektivtrafiken Personalens bemötande Hur biljetter/kort fungerar Figur 1-19 Hudiksvall kommun: När det gäller kollektivtrafiken, d.v.s. tåg och buss, där du bor, vänligen markera hur nöjd eller missnöjd du är. Andel av befolkningen som anger nöjd och mycket nöjd. Grå linje visar undersökningsområdet som helhet. En stor andel har på dessa frågor angett vet ej då de inte ansett sig kunna bedöma detta. För undersökningsområdet som helhet ligger andelen vet ej mellan 32 och 40 procent Kort i kollektivtrafiken Andelen hushåll som har någon form av kort i kollektivtrafiken är lägre än i undersökningsområdet. Det gäller andelen både med ett kort och med flera kort. Drygt 60 procent av hushållen saknar kort. Nej Ja, ett Ja, flera % Hudiksvall Totalt Figur 1-20 Hudiksvall kommun: Finns det just nu ett kort för kollektivtrafiken i hushållet, t.ex. ett busskort eller SJ-kort? Andel av befolkningen. 39
40 Avstånd till närmaste hållplats I Hudiksvall har de flesta, 54 procent, 400 meter eller kortare till sin närmaste hållplats. I undersökningsområdet som helhet är det 67 procent som har maximalt 400 meter till sin närmaste hållplats. Tillgängligheten till kollektivtrafiken är alltså sämre i Hudiksvall m m m m m m 200+ m vet ej % Hudiksvall Totalt Figur 1-21 Hudiksvall kommun: Hur stort avstånd är det mellan din bostad och närmaste hållplats för kollektivtrafiken? Andel av befolkningen Kunskap om och attityder till järnvägssatsningarna Kännedomen om satsningarna på järnvägen är lägre i Hudiksvall än i undersökningsområdet totalt sett. En överväldigande majoritet av de som tar ställning till om det är positivt eller negativt för regionen tror att det är positivt. En dryg tredjedel av de boende svarar att de inte vet. Känner du till? Ja Nej Vet ej % Hudiksvall Totalt Positiv eller negativ påverkan? Positivt Negativt Vet ej % Hudiksvall Totalt Figur 1-22 Hudiksvall kommun: Kännedom om järnvägssatsningarna samt hur man tror att det påverkar regionen. Andel av befolkningen. På frågan om vilken betydelse satsningarna kommer att få på det personliga planet svarar drygt hälften vet ej, vilket är fler än i undersökningsområdet totalt. Av dem som tror på något tror de flesta på ökade möjligheter att resa med buss och tåg samt att utbudet av kultur, nöjen och shopping kommer att öka. Hudiksvallsborna tror i något högre grad, än vad man gör i undersökningsområdet i stort, på kortare restider till arbete och skola med buss och tåg. 40
41 Figur 1-23 Hudiksvall kommun: Vad tror du att satsningarna kommer att betyda för dig personligen? Andel av befolkningen. Grå linje visar undersökningsområdet som helhet. När det gäller eventuell påverkan på resvanorna är det också många som svarar att de inte vet. Av dem som har en uppfattning säger de flesta att det inte kommer att påverka alls. De som tror på någon påverkan säger framförallt att de tror på ett ökat resande med buss och tåg. Figur 1-24 Hudiksvall kommun: Hur tror du att satsningarna kommer att påverka dina resvanor? Andel av befolkningen. Grå linje visar undersökningsområdet som helhet. 41
42 42
43 2 Härnösand 2.1 Individen och hushållet Andelen i åldern år är lägre i Härnösand, och det är fler i åldern år än i undersökningsområdet. Fördelningen mellan könen är jämn. Andelen hushåll med 2 personer är högre än i undersökningsområdet totalt. Andelen som bor i villa eller radhus som man äger ligger över snittet. Figur 2-1 Härnösand kommun: ålder, kön, hushållsstorlek, boende, utbildning och sysselsättning. Grå staplar och cirkeldiagram visar andelar för undersökningsområdet totalt. Andelen med enbart grund- eller folkskoleutbildning är något lägre än i undersökningsområdet. Andel i förvärvsarbete motsvarar den för undersökningsområdet som helhet. Andelen studerande är något lägre än i undersökningsområdet totalt. En femtedel av invånarna är pensionärer, vilket är högre än i undersökningsområdet och har samband med den äldre befolkningen. 14 procent saknar körkort vilket motsvarar undersökningsområdet totalt. Andelen hushåll som har tillgång till enbart 1 bil ligger över genomsnittet och de flesta hushåll med tillgång till bil äger själva 1 bil, 99 procent. 43
44 Figur 2-2 Härnösand kommun: innehav av körkort, bilinnehav och ägandeform Grå staplar och cirkeldiagram visar andelar för undersökningsområdet totalt. 2.2 Val av färdmedel generellt Också i Härnösand är bilen det färdmedel som dominerar under vinterhalvåret, följt av gång. Man åker buss i något större utsträckning under vintern. Något fler kör bil under sommarhalvåret jämfört med vintern. Andelen som cyklar och går är högre under sommarhalvåret. Det gäller särskilt cykel. Tabell 2-1 Härnösand kommun: Försök att uppskatta hur ofta du använder färdsätten nedan under vinterhalvåret (november-april) Härnösand Bil, förare Bil, passagerare Buss Tåg Flyg MC/ moped Cykel Gång 5-7 ggr/vecka 2-4 ggr/vecka gg/vecka ggr/mån Mer sällan/ aldrig
45 Härnösand vinter Härnösand sommar Bil, förare 100 Bil, passagerare Gång Buss 0 Cykel Tåg MC/moped Flyg Figur 2-3 Härnösand kommun: andel som väljer visst färdmedel minst 2 gånger per vecka, sommar och vinter I Härnösand väljer 73 procent i tätort under sommarhalvåret att ta bilen minst 2 gånger per vecka, drygt 80 procent i omland. 42 procent i tätort väljer cykeln minst ett par gånger i veckan, 27 procent i omland. Det är fler som väljer att gå i tätort än i omland. Ingen skillnad ses när det gäller andelen som väljer buss. Procent Tätort Omland Bil förare Bil pass. Buss Cykel Gång Bil förare Bil pass. Buss Cykel Gång Figur 2-4 Härnösand: val av färdmedel/tätort och omland/sommar och vinter; andel som väljer ett färdmedel minst två gånger per vecka Under vinterhalvåret används bilen i något mindre utsträckning i tätort, men i princip lika ofta som under sommarhalvåret i omland. Andelen cykel minskar ned till 5 procent i både tätort och omland. Andelen som går minskar också något under vinterhalvåret. Andelen buss ökar något under vinterhalvåret. 45
46 2.3 Färdmedelsval vid olika typer av resor Oberoende av ärende så är det bilen som flest väljer. Vid stora inköp är detta särskilt tydligt, men när det gäller små inköp är det nästan lika många som väljer att gå. Näst efter bilen väljer en del att gå, dock inte då det handlar om stora inköp eller semesterresor. Tåget väljer man i huvudsak för semesterresor. Buss används i huvudsak för arbetsresor. åka tåg åka bil åka buss cykla promenera Semesterresor 100 Till/från arbetet Fritidsaktiviteter (andras) 40 Hämta/ lämna barn 20 0 Fritidsaktiviteter (egna) Uträtta ärenden Stora inköp Små inköp Figur 2-5 Härnösand kommun: I vilka situationer väljer du vanligtvis att, andel av befolkningen 46
47 2.4 Viktiga faktorer vid olika typer av resor Semesterresor Till/från arbetet Hämta/lämna barn Uträtta ärenden Små inköp Stora inköp Fritidsaktiviteter (egna) Fritidsaktiviteter (andras) Snabbhet Bekvämlighet 60 Frihet Pris Tillgänglighet Enkelhet 0 Bagageutrymme Pålitlighet Miljövänlighet Trygghet Flexibilitet Figur 2-6 Härnösand kommun: Vad är viktigast när du väljer färdsätt i olika situationer, andel av befolkningen Skillnader i Härnösand jämfört med undersökningsområdet är: Vid stora inköp är enkelhet näst viktigast. I undersökningsområdet totalt är enkelhet den tredje viktigaste faktorn. 2.5 Resande och val av färdmedel till arbete och skola Andelen av befolkningen som har flextid av något slag är marginellt högre i Härnösand jämfört med undersökningsområdet totalt. Något färre arbetar schemalagda tider/skift. Figur 2-7 Härnösand kommun: arbets- och studietider, andel av befolkningen som arbetar/studerar. 47
48 I Härnösand är det vanligare att man har gratis parkering och omvänt inte lika vanligt att man betalar för sin parkering. Man har även företagsbil och förmånsbil i större utsträckning än i undersökningsområdet som helhet. Figur 2-8 Härnösand kommun: förmåner kopplat till arbete och skola, andel av befolkningen som arbetar/studerar Vanligaste färdsätt till arbete och skola Jämfört med undersökningsområdet i stort använder de boende i Härnösand bilen något mindre och går samt är passagerare i bil i större utsträckning. Cykel används inte i samma omfattning som i undersökningsområdet totalt, men något fler väljer i Härnösand att ta bussen. Figur 2-9 Härnösand kommun: använder visst färdsätt för resa mellan bostad och arbete/skola minst 2 ggr/vecka, andel av befolkningen som arbetar/studerar. Även i Härnösand är man något mindre benägen att acceptera en längre restid till arbete och skola. Det som man tror på som förändringsfaktorer är nytt bättre jobb och tätare turer i kollektivtrafiken följt av möjligheten att sänka sina boendekostnader. 48
49 Figur 2-10 Härnösand kommun: Vad av nedanstående skulle kunna få dig att acceptera en längre restid till studier/arbete? Andel av befolkningen som arbetar/studerar. 2.6 Minskat bilresande Något färre i Härnösand än i undersökningsområdet som helhet kan tänka sig att ställa bilen till förmån för buss och tåg. Tätare turer i kollektivtrafiken tillsammans med billigare trafik är det som flest tror skulle ha effekt. Bättre punktlighet och bättre information om avgångstider är det fler i Härnösand än i undersökningsområdet i sin helhet som efterfrågar. Däremot är det i jämförelse färre som lockas av kortare restider i kollektivtrafiken. Figur 2-11 Härnösand kommun: Vad skulle kunna få dig att ställa bilen oftare och använda buss/tåg istället? Andel av befolkningen som använder bil. Att cykla mer lockar inte heller bilisterna i Härnösand. De åtgärder som en del dock tror kan påverka i denna riktning är ökad trafiksäkerhet, bättre underhåll av cykelvägar, och en ny bättre cykel. 49
50 Figur 2-12 Härnösand kommun: Vad skulle kunna få dig att ställa bilen oftare och använda cykel/gång istället? Andel av befolkningen som använder bil. En majoritet av dem som tror att någon av de föreslagna åtgärderna skulle ha effekt och leda till ett minskat bilresande tror på att slippa ha ärenden på vägen. Möjligheter att distansarbeta och att samåka samt flexiblare arbetstider är det som de flesta tror skulle kunna få dem på andra tankar. 46 procent av bilisterna i Härnösand kan inte tänka sig att minska sitt bilresande genom att förändra sätt att resa och arbeta. Figur 2-13 Härnösand kommun: Vad skulle kunna få dig att ställa bilen oftare och använda andra sätt att resa och arbeta? Andel av befolkningen som använder bil. 50
51 2.7 Problem i trafiken Vägunderhållet är det som upplevs vara det huvudsakliga problemet, precis som i undersökningsområdet som helhet. På andra plats kommer trafiksäkerheten. Avgaser och köer i trafiken bekymrar färre av de boende i Härnösand jämfört med undersökningsområdet som helhet. Figur 2-14 Härnösand kommun: I vilken grad upplever du följande som ett problem i din kommun? Andel av befolkningen. 2.8 Satsningar på trafik och infrastruktur De boende i Härnösand vill att kommunen prioriterar trafiksäkerhet samt möjligheterna att cykla och gå. Möjligheten att åka bil anses vara minst viktigt. Överlag är det något färre i Härnösand, jämfört med undersökningsområdet totalt, som anser att det är mycket viktigt att prioritera de olika områdena. Figur 2-15 Härnösand kommun: Hur viktigt tycker du att det är att man satsar på följande vid planering av trafik och infrastruktur? Andel av befolkningen som svarar mycket viktigt. 51
52 2.9 Kunskap om och attityder till bil, buss och tåg Bilens ställning i Härnösand är lika stark som i undersökningsområdet som helhet. Dock är det något färre som ser fördelar med bilen i jämförelse med buss, samt som tror att vänner och bekanta har en positiv inställning till att åka bil. Figur 2-16 Härnösand kommun: Hur väl instämmer du i följande påståenden (bil)? Andel av befolkningen som instämmer helt eller delvis. Grå linje visar undersökningsområdet som helhet. 52
53 Det är en större andel av befolkningen i Härnösand som inte anser sig kunna använda bussen för sina resor. I övrigt är det i princip motsvarande bild av buss som de boende i undersökningsområdet totalt har. Figur 2-17 Härnösand kommun: Hur väl instämmer du i följande påståenden (buss)? Andel av befolkningen som instämmer helt eller delvis. Grå linje visar undersökningsområdet som helhet. 53
54 Även i Härnösand är tåg det färdmedel som man anser sig ha minst kunskap om och vara minst användbart. Tåget har dock en något starkare ställning i Härnösand jämfört med undersökningsområdet totalt. Fler upplever sig ha kunskap om och kunna använda sig av tåget. Det är också något fler som säger sig se fördelar med tåget jämfört med bil. Figur 2-18 Härnösand kommun: Hur väl instämmer du i följande påståenden (tåg)? Andel av befolkningen som instämmer helt eller delvis. Grå linje visar undersökningsområdet som helhet. 54
55 2.10 Upplevelse av kollektivtrafiken Det är en mindre andel av befolkningen i Härnösand som är nöjd med kollektivtrafiken jämfört med i undersökningsområdet. Andelen som svarar vet ej är också högre. Sammanfattningsvis med kollektivtrafiken Din senaste resa med kollektivtrafiken Personalens bemötande Hur biljetter/kort fungerar Figur 2-19 Härnösand kommun: När det gäller kollektivtrafiken, d.v.s. tåg och buss, där du bor, vänligen markera hur nöjd eller missnöjd du är. Andel av befolkningen som anger nöjd och mycket nöjd. Grå linje visar undersökningsområdet som helhet. En stor andel har på dessa frågor angett vet ej då de inte ansett sig kunna bedöma detta. För undersökningsområdet som helhet ligger andelen vet ej mellan 32 och 40 procent Kort i kollektivtrafiken Andelen hushåll som har någon form av kort i kollektivtrafiken är lägre än i undersökningsområdet. Det gäller både andelen med ett kort och med flera kort. Drygt 60 procent av hushållen saknar kort. Nej Ja, ett Ja, flera % Härnösand Totalt Figur 2-20 Härnösand kommun: Finns det just nu ett kort för kollektivtrafiken i hushållet, t.ex. ett busskort eller SJ-kort? Andel av befolkningen. 55
56 Avstånd till närmaste hållplats I Härnösand har 66 procent 400 meter eller kortare till sin närmaste hållplats. I undersökningsområdet som helhet är det 67 procent som har maximalt 400 meter till sin närmaste hållplats. Det är fler i Härnösand än i undersökningsområdet totalt som har maximalt 200 meter till sin närmaste hållplats. Tillgängligheten till kollektivtrafiken är i nivå med, och i vissa fall bättre, än i undersökningsområdet som helhet m m m m m m 200+ m vet ej % Härnösand Totalt Figur 2-21 Härnösand kommun: Hur stort avstånd är det mellan din bostad och närmaste hållplats för kollektivtrafiken? Andel av befolkningen Kunskap om och attityder till järnvägssatsningarna Kännedomen om satsningarna på järnvägen är högre i Härnösand än i undersökningsområdet totalt sett. En överväldigande majoritet av dem som tar ställning till om det är positivt eller negativt för regionen tror att det är positivt. 15 procent av de boende svarar att de inte vet. Känner du till? Ja Nej Vet ej % Härnösand Totalt Positiv eller negativ påverkan? Positivt Negativt Vet ej % Härnösand Totalt Figur 2-22 Härnösand kommun: Kännedom om järnvägssatsningarna samt hur man tror att det påverkar regionen. Andel av befolkningen. På frågan om vilken betydelse satsningarna kommer att få på det personliga planet svarar en dryg fjärdedel vet ej, vilket är färre än i undersökningsområdet totalt. Av dem som tror på något tror de flesta på ökade möjligheter att resa med buss och tåg samt att utbudet av kultur, nöjen och shopping kommer att öka. Boende i Härnösand tror i något högre grad, än vad man gör i undersökningsområdet i stort, på nya arbetsmöjligheter genom pendling samt på kortare restider. 56
57 Figur 2-23 Härnösand kommun: Vad tror du att satsningarna kommer att betyda för dig personligen? Andel av befolkningen. Grå linje visar undersökningsområdet som helhet. 16 procent svarar att de inte vet hur satsningarna kommer att påverka deras resvanor. Av dem som har en uppfattning säger de flesta att de kommer att resa mer med buss och tåg, men en stor andel säger också här att resvanorna inte kommer att påverkas. Fler än i undersökningsområdet i stort säger att de kommer att minska sitt bilresande. Figur 2-24 Härnösand kommun: Hur tror du att satsningarna kommer att påverka dina resvanor? Andel av befolkningen. Grå linje visar undersökningsområdet som helhet. 57
58 58
59 3 Kramfors 3.1 Individen och hushållet Andelen i åldern år är lägre i Kramfors, och det är fler i åldern år än undersökningsområdet. Det bor något fler män än kvinnor i Kramfors jämfört med fördelningen i undersökningsområdet. Andelen hushåll med 2 personer är högre än i undersökningsområdet totalt och andelen som äger sitt boende i form av villa eller radhus likaså. Figur 3-1 Kramfors kommun: ålder, kön, hushållsstorlek, boende, utbildning och sysselsättning. Grå staplar och cirkeldiagram visar andelar för undersökningsområdet totalt. Andelen med högre utbildning är mycket lägre än i undersökningsområdet och andel i förvärvsarbete är också något lägre. Andelen studerande är också något lägre än i undersökningsområdet totalt. En dryg femtedel av invånarna är pensionärer, vilket är högre än i undersökningsområdet och har samband med den äldre befolkningen. 13 procent saknar körkort vilket i princip motsvarar undersökningsområdet totalt (14 procent). Tillgången till bil är i princip densamma som för undersökningsområdet totalt, något färre som helt saknar tillgång och något fler som har tillgång till 3 eller fler bilar. De flesta hushåll med tillgång till bil äger själva 1 bil, 99 procent. 59
60 Figur 3-2 Kramfors kommun: innehav av körkort, bilinnehav och ägandeform Grå staplar och cirkeldiagram visar andelar för undersökningsområdet totalt. 3.2 Val av färdmedel generellt Bilen dominerar som färdmedel i Kramfors under vinterhalvåret, följt av gång. Man åker buss i något större utsträckning under vintern. Något fler kör bil under sommarhalvåret jämfört med vintern. Andelen som cyklar och går är högre under sommarhalvåret. Det gäller särskilt cykel. Tabell 3-1 Kramfors kommun: Försök att uppskatta hur ofta du använder färdsätten nedan under vinterhalvåret (november-april) Kramfors Bil, förare Bil, passagerare Buss Tåg Flyg MC/ moped Cykel Gång 5-7 ggr/vecka 02-4 ggr/vecka gg/vecka ggr/mån Mer sällan/ aldrig
Attityd- och resvaneundersökning i Sundsvalls kommun
Rapport 9:7 Attityd- och resvaneundersökning i Sundsvalls kommun - en sammanställning av resvanor och attityder till resande För frågor kring rapporten: Daniel Gustafsson, Länsstyrelsen Västernorrland
Läs mer... 45... 12... 16... 19... 23... 28... 30... 32... 37
......... 7... 1... 1... 17... 19... 3...... 3... 3... 37... 37... 5... 53... 3 5 1 1 1 1 Man Kvinna 9 7 5 3 1 1-5-3 35-5-5 55-5- 1 1 1 1 Jag varken äger eller har tillgång till bil så en minskad bilanvändning
Läs merBotniabanan Dubbla spår mot. framtidens arbetspendling?
Botniabanan Dubbla spår mot framtidens arbetspendling? 2011-05-24 Jessica Eriksson, Handelshögskolan vid Umeå universitet Agneta Marell, Handelshögskolan vid Umeå universitet Frida Bylin, Örnsköldsviks
Läs merPOST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588
POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588 FEBRUARI 2002 T-22588 1 (7) BAKGRUND/SYFTE Post- och Telestyrelsen genomför inom ramen för sin tillsynsverksamhet undersökningar om inverkan på
Läs merTestresenärer mellan Vännäs och Umeå
Testresenärer mellan Vännäs och Umeå Hur många dagar har du arbetat under testperioden? 22 22 17 20 18 17 22 17 21 12 15 10 15 18 17 21 15 18 20 21 18 dagar 20 16 dagar 17 Samtliga dagar 15 22 varav 8
Läs merDiskussionsfrågor till version 1 och 2
Diskussionsfrågor till version 1 och 2 Version 1 Tillgång till internet i hemmet A. Vilken åldersgrupp har haft den största ökningen av tillgång till internet under perioden? B. Kan man med hjälp av de
Läs merPOST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-20963
POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-20963 FEBRUARI 2001 T-20963 1 (7) BAKGRUND/SYFTE Post- och Telestyrelsen genomför inom ramen för sin tillsynsverksamhet undersökningar om inverkan på
Läs merRegional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län
Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 1 kommuner i 4 län Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner
Läs merFriskis&Svettis Linköping
ServCheck 0 Medlemsundersökning 0 ServCheck ServCheck 0 Var brukar du oftast träna? 5% Ej svar % (Bas=775) 6% ServCheck 0 Du är? Bas=755 67 Bas=80 7 7 Bas=79 5 6 0 0 0 60 80 00 Man Kvinna Ej svar ServCheck
Läs merKännedomsundersökning 2015
1 Om undersökningen Genomförande Bakgrund TNS Sifo har i flera år genomfört en kännedomsundersökning på uppdrag av KRAV. Undersökningen genomfördes i år på samma sätt som 11-14, förutom att några extra
Läs merVad händer med utvecklingen av befolkningen i Jämtlands län?
Vad händer med utvecklingen av befolkningen i Jämtlands län? Göran Wikner Juni 2009 Konsekvenser av befolkningsutvecklingen i länets kommuner under de närmaste fem och tio åren Vad händer med utvecklingen
Läs merFöräldrar med barn i friskola och kommunal skola. - En undersökning från Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv
Föräldrar med barn i friskola och kommunal skola - En undersökning från Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv December 2001 Förord Det sker en spännande utveckling på skolområdet i Sverige. I och med
Läs merManpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet
Manpower Work Life: 2014:1 Manpower Work Life Rapport 2014 Mångfald på jobbet MÅNGFALD PÅ JOBBET Mångfald diskuteras ständigt i media, men hur ser det egentligen ut på Sveriges arbetsplatser? Hur ser svenska
Läs merNationella prov i årskurs 3 våren 2013
Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg
Läs merMän och kvinnor 15 år och äldre i hela landet Intervjumetod: Gudrun Christensen och Eva Lindqvist
Moralfrågor Undersökning: Moralfrågor Projektnummer: 3251970 Uppdragsgivare: Vår Bostad Tid för fältarbete: 24 april - 7 maj 1996 Antal gjorda intervjuer: 1000 Intervjuade: Män och kvinnor 15 år och äldre
Läs merVad händer med utvecklingen av befolkningen i Västernorrlands län?
Vad händer med utvecklingen av befolkningen i Västernorrlands län? Göran Wikner Juni 2009 Konsekvenser av befolkningsutvecklingen i länets kommuner under de närmaste fem och tio åren Vad händer med utvecklingen
Läs merLathund, procent med bråk, åk 8
Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform
Läs merInvandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige
Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige 29 november 2001 Arne Modig T22502 Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företag i Sverige Svenskt Näringsliv
Läs merSå sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016
Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016 Innehåll Sammanfattning...3 Om undersökningen...4 Sparbelopp...5 Sparkapital...6 Sparformer...7 Räkneexempel...8 2 Sammanfattning De föräldrar
Läs merEXECUTIVE SUMMARY. Hållbarhet i svenska företag. Demoskop. En sammanfattning av resultat från undersökning om svenska bolag och hållbarhet 2015-10-27
EXECUTIVE SUMMARY Hållbarhet i svenska företag Demoskop En sammanfattning av resultat från undersökning om svenska bolag och hållbarhet 2015-10-27 Demoskop AB, Floragatan 13, 114 75 Stockholm, Sweden Tel
Läs merUNIONEN - TILLGÄNGLIGHET UNDER SEMESTERN 2015
UNIONEN - TILLGÄNGLIGHET UNDER SEMESTERN 2015 Kund: Unionen Kontakt: Åsa Märs 28 maj 2015 Kontakt på Novus: Freja Blomdahl +46 76 262 04 53 freja.blomdahl@novus.se Om undersökningen Metod: Webbaserade
Läs merBRUKARUNDERSÖKNING EKONOMISKT BISTÅND IFO 2015 SOCIALFÖRVALTNINGEN 2016-01-15
BRUKARUNDERSÖKNING EKONOMISKT BISTÅND IFO 2015 SOCIALFÖRVALTNINGEN 2016-01-15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 AVGRÄNSNINGAR & GENOMFÖRANDE... 3 3 RESULTAT... 3 3.1 AVSER BESÖKET ETT NYBESÖK...4
Läs merSyftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga
Målgruppsanalys Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner genom hållbar regionförstoring och kraftigt ökad andel kollektivt resande. Projektledare:
Läs merLastbilsförares bältesanvändning. - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013
Lastbilsförares bältesanvändning - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013 Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Metod... 3 Resultat av intervjuer med lastbilsförare... 4 Resultat av bältesobservationer...
Läs merErfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Läs merKvalitetsmätning Hemtjänst 2011
Kvalitetsmätning Hemtjänst 2011 Under 2011 har en undersökning genomförts hos personer med inom Alingsås kommun. Sammantaget har 526 enkäter skickats ut och totalt har 337 äldre personer med svarat på
Läs merEKERÖ-VÄSBY. Upprustning av lekplatser - Sammanställning. Samfällighetsförening 1 / 6
Upprustning av lekplatser - Sammanställning Nu är första steget i lekplatsprojektet avklarat. Styrelsen har tagit emot totalt 53 enkätsvar och vi vill passa på att tacka er som har bidragit för ert engagemang
Läs mer5HVYDQRU %RUOlQJH. Tabellsamling
HVYDQRU RUOlQJH Tabellsamling UNDERSÖKNINGSDESIGN MÅLSÄTTNING: o o Undersöka resvanorna Presentera resvanorna hos befolkningen i Borlänge i siffror UNDERSÖKNINGS- METOD: o o o o o o Skriftlig enkät till
Läs merKOMMUNIKATIONSBAROMETERN för företag ATT JOBBA HEMIFRÅN. Rapport september 2003. 1
KOMMUNIKATIONSBAROMETERN för företag ATT JOBBA HEMIFRÅN Rapport september 2003. 1 Välkommen till Telias kommunikationsbarometer för företag Telias kommunikationsbarometer för företag är en återkommande
Läs merFår nyanlända samma chans i den svenska skolan?
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Lund Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Lund Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Hallsberg Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Hallsberg Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om
Läs merVad händer med utvecklingen av befolkningen i Norrbottens län?
Vad händer med utvecklingen av befolkningen i Norrbottens län? Göran Wikner Juni 2009 Konsekvenser av befolkningsutvecklingen i länets kommuner under de närmaste fem och tio åren Vad händer med utvecklingen
Läs merVad händer med utvecklingen av befolkningen i Dalarnas län?
Vad händer med utvecklingen av befolkningen i Dalarnas län? Göran Wikner Juni 2009 Konsekvenser av befolkningsutvecklingen i länets kommuner under de närmaste fem och tio åren Vad händer med utvecklingen
Läs merFöretagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Kronobergs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet
Läs merOmega - 3 En undersökning bland allmänheten Projektnummer 3806620
Omega - 3 En undersökning bland allmänheten Projektnummer 3806620 Om undersökningen Ämne: Omega - 3 Projektnummer: 3806620 Uppdragsgivare: Pronova healthcare AS Kontaktperson: Ingrid Lindmark Tid för fältarbete:
Läs merArbetsmarknaden styr ungas val av utbildning
Arbetsmarknaden styr ungas val av utbildning En undersökning av Studentum om val till högskola och Yrkeshögskola Studentum AB Hovslagargatan 3 SE 103 88 STOCKHOLM 08-50 91 06 00 1 1 Bakgrund och metod
Läs merTrygg på arbetsmarknaden?
Trygg på arbetsmarknaden? En jämförelse av svenska och danska ungdomars syn på arbetsmarknaden och framtiden Stefan Persson September 2009 Rapport framtagen av: RHETIKFABRIKEN Stefan Persson Verksamhetsansvarig
Läs merKvalitet i äldreomsorgen. Resultat av en brukarundersökning 2012
Kvalitet i äldreomsorgen Resultat av en brukarundersökning Februari 2013 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av den femte brukarundersökningen inom äldreomsorgen, som genomfördes under september-oktober.
Läs merDe viktigaste valen 2010
SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Göteborg Maj 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst Resultaten för er stadsdel Det här är en sammanställning av resultaten för er stadsdel från undersökningen Vad tycker
Läs merREGLER. Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg
REGLER Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg REGLER Sida 2 av 6 Regler för placering i förskola och pedagogisk omsorg Barn erbjuds förskoleplats från och med ett års ålder i den omfattning
Läs merMot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?
Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Vad tror svenskarna kommer att definiera framtidens arbete och liv? Hur kommer arbetslivet och privatlivet förändras de kommande 15 åren?
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Mark Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Mark Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om
Läs merKvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män
Pressmeddelande 7 september 2016 Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Kvinnor som driver företag pensionssparar inte i lika hög utsträckning som män som driver företag, 56 respektive
Läs merEnkät om heltid i kommuner och landsting 2015
Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 1 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 2 Innehåll Heltidsarbetet ökar... 5 Varför ska fler jobba heltid?...
Läs merEn jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader för följande län och drömmar:
PRESSINFORMATION Bilaga 2 Visby, 23 november 2011 Drömbarometern 2011 Svenska folkets drömmar län för län Drömbarometern kartlägger inte bara svenska folkets livsdrömmar nationellt. Undersökningen bygger
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016 oförändrad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har varit oförändrad
Läs merUNGA LÄSARE. Enkätrapportering
UNGA LÄSARE Enkätrapportering Rapport nummer 8 April 26, 2016 Enkätrapportering - Unga Läsare Under senhösten 2015 genomfördes en enkätstudie med unga vuxna som studerar på Högskolan i Halmstad. Enkäten
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄSTERVIK 2012-01-25
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄSTERVIK 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merVÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?
VÄRDERINGSÖVNINGAR Vad är Svenskt? Typ av övning: Avstamp till diskussion. Övningen belyser hur svårt det är att säga vad som är svenskt och att normen vad som anses vara svenskt ändras med tiden och utifrån
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Läs merFINLAND I EUROPA 2008
Intervju- och undersökningstjänster A FINLAND I EUROPA 2008 BLANKETT ATT FYLLA I SJÄLV Intervju- och undersökningstjänster B FINLAND I EUROPA 2008 BLANKETT ATT FYLLA I SJÄLV GS1. Här beskrivs kortfattat
Läs merKundundersökning för Ljungby kommun miljö- och byggförvaltning 2015 2016-02-11
Kundundersökning för Ljungby kommun miljö- och byggförvaltning 2015 2016-02-11 Inledning Under hösten 2015 har Ljungby kommuns miljö- och byggförvaltning genomfört en servicemätning där syftet har varit
Läs merDOP-matematik Copyright Tord Persson. Bråktal -3-2 -1 0 1 2 3. Läs av vilka tal på tallinjen, som pilarna pekar på. Uppgift nr 10 -3-2 -1 0 1 2 3
Bråktal Uppgift nr En limpa delas i 4 lika stora delar. Hur stor del av limpan blir varje del? Uppgift nr 2 Hur många tiondelar behövs för att det skall räcka till en hel? Uppgift nr Hur läser man ut bråket
Läs merPrognos för hushållens ekonomi i januari 2009 - Både löntagare och pensionärer bättre ut på ett år
Pressmeddelande Stockholm 24 november 2008 Prognos för hushållens ekonomi i januari 2009 - Både löntagare och pensionärer bättre ut på ett år Pensionärshushåll förväntas komma bättre ut än på länge. Det
Läs merSammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när
Läs merFriskoleurval med segregation som resultat
Friskoleurval med segregation som resultat Rapport februari 2016 Sammanfattning och slutsatser Denna undersökning har tagits fram som en del av projektet Ge alla elever samma chans som är ett samarbete
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LIDKÖPING 2012-01-25
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LIDKÖPING 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merReferensvärden samtliga undergrupper
Brukarenkät Utförare IFO-FH 214 Referensvärden samtliga undergrupper 214 2 Samtliga undergrupper Lägsta värde Högsta värde HELHET, NKI 8-76 7 1 TILLGÄNGLIGHET 84-79 7 1 EFFEKTIVITET 87-8 28 1 INFORMATION
Läs merReferensvärden samtliga resultatenheter
Brukarenkät Utförare IFO-FH 2 Referensvärden samtliga resultatenheter 2 3 Samtliga resultatenheter Lägsta värde Högsta värde HELHET, NKI - 78 55 94 TILLGÄNGLIGHET 61-78 59 92 EFFEKTIVITET 64-81 55 95 INFORMATION
Läs merBrister i kunskap vid gymnasieval
Brister i kunskap vid gymnasieval En undersökning om hur niondeklassarna tänker inför sitt val av skola och program Gymnasium.se Hovslagargatan 3 SE 103 88 STOCKHOLM 08-50 91 06 00 1 Bakgrund och metod
Läs merSKTFs undersökningsserie om värdigheten inom äldreomsorgen. Vågar man bli gammal?
SKTFs undersökningsserie om värdigheten inom äldreomsorgen Vågar man bli gammal? Maj 2008 2 Inledning Huvudinriktningen för regeringens äldrepolitiska satsningar är att äldre personer och deras närstående
Läs merFOOD & FRIENDS MATRAPPORT 2016
FOOD & FRIENDS MATRAPPORT Vad vi äter i Sverige? Allt förändras med tiden. Håret skulle vara kortare i luggen och på sidorna, och längre bak i nacken. Utan att ha några exakta data, så vågar vi som minns
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 40 Svarsfrekvens: 85% Klasser: 12BAa, 12BAb, 12LL Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per
Läs merWWF:s klimatundersökning i Sverige
WWF:s klimatundersökning i Sverige 2016 Världsnaturfonden WWF Michael Gunther / WWFCanon Det är viktigt för mig att leva klimatsmart 14% 2% 16% 67% Håller helt med Håller med Håller inte med Håller inte
Läs merVi skall skriva uppsats
Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014
2014-03-10 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014 Under februari månad fortsatte arbetslösheten i Stockolms län att minska. Nyinskrivna och varsel minskade
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014 Antal elever: 18 Antal svarande: 13 Svarsfrekvens: 72% Klasser: År 2 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014. Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13
Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor
Läs mer1(6) Riktlinjer för tjänsteresor. Styrdokument
1(6) Styrdokument 2(6) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-05-10 112 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(6) Innehållsförteckning Inledning...4 Allmänt om tjänsteresor...4
Läs merFörutsättningar för kultur, idrott och friluftsliv för barn och ungdomar med funktionsnedsättning
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2014-08-28 Utvecklingsförvaltningen 1 (6) Dnr 2014/KFN 0078 70 Kultur- och fritidsnämnden Förutsättningar för kultur, idrott och friluftsliv för barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Läs merAktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)
Till: Justitiedepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19) SABOs synpunkter Inledning SABO har i tidigare remissyttranden, senast över betänkandet Försörjningskrav
Läs merDagspresskollegiet. Bloggare vilka är de? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 73
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 7 Bloggare vilka är de? Annika Berg tröm s 8 Bloggarna Bloggare vilka är de? De senaste åren har bloggen
Läs merResultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014
Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Läs merEnergi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt
Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt 21/5 2010 Sofie Roxå 9b Handledare Torgny Roxå Mentor Fredrik Alven 1 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Bakgrund s. 3 Syfte s. 3 Hypotes s. 3 Metod s. 4 Resultat
Läs merUppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010
Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 1 1. Uppdrag Försäkringskassan
Läs merUtvärdering av Gunghästen
Utvärdering av Gunghästen 008 Utvärdering av Gunghästen Om Gunghästen Gunghästens Korttidsboende ligger centralt beläget, bakom polishuset, och är sammanbyggt med förskolan Gunghästen. Här finns platser
Läs merNyckeltal. Medborgarförvaltningen
Nyckeltal Medborgarförvaltningen Sammanfattning MBF Kvalitet Resurser Slutsats Socialsekreterare >2 år i yrket Barn som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd, andel (ökar) Långvarigt ekonomiskt bistånd
Läs merBefolkningens användning av posttjänster 2016
Rapport nummer PTS-ER-:6 Datum -03-10 Befolkningens användning av posttjänster 2 Rapport nummer PTS-ER-:6 Diarienummer 16-1076 ISSN 1650-9862 Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm 08-678 55
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 15 maj 2013 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län april 2012 8 588 (9,1 %) 3 743 kvinnor (8,5 %) 4 845 män (9,7 %) 2
Läs merKvaliteten i din hemtjänst Kungsholmen
Kvaliteten i din hemtjänst Stadsledningskontorets brukarundersökning 20 November 20 1 Inledning Beskrivning av genomförandet av undersökningen Metod: Postala enkäter med två skriftliga påminnelser Målgrupp:
Läs merBemanningsindikatorn Q1 2015
1 Bemanningsindikatorn Q1 2015 Första kvartalet 2015 våt filt ger dödläge Under första kvartalet 2015 väntar sig 55 procent av bemanningsföretagen ökad efterfrågan. 43 procent förväntar sig oförändrad
Läs merRapport Agilityverksamhetens framtid
Rapport Agilityverksamhetens framtid Sammanfattning Enkäten om agilityverksamhetens framtid genomfördes mellan den 25 januari 2013 och 20 februari 2013 på initiativ av AG agilityns framtid. Populationen
Läs merGlobal Generation. Unga födda 1970-76. Mobilitetens möjligheter och risker
Global Generation Global Generation Unga födda 197-76 Mobilitetens möjligheter och risker Split panel 1996/1999 N=1 Internt bortfall:46 Djupintervjupanelen 1995-1998 N= 4 Internt bortfall 6.7 När du väljer
Läs merRapport uppdrag. Advisory board
1 Rapport uppdrag Advisory board 2 Advisory board AB är en dialogmodell som på ett stukturerat sätt ger möjlighet till samråd och dialog med unga i utvecklingsarbeten/verksamhetsutveckling inom kommunen,
Läs merKohortfruktsamhetens utveckling Första barnet
14 Kohortfruktsamhetens utveckling Första barnet Det har skett stora förändringar, särskilt i 25-åringarnas förstabarnsfruktsamhet. För kvinnor och män födda från mitten av 19-talet till början av 19-talet
Läs merPresentationsövningar
Varje möte då temadialog används bör inledas med en presentationsövning. har flera syften. Både föräldrar och ledare har nytta av att gå igenom samtliga deltagares namn och dessutom få en tydlig bild av
Läs merSid. 87-99 i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag
Sid. 87-99 i boken Rekrytering Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag Nedan finner du en intervjuguide med förslag på frågor som du kan använda under intervjun. Det är många frågor så välj de du tycker
Läs merRapport 2013. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 2013-02-06
Rapport 213 Undersökning -chefer för ambulansstationer Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 213-2-6 Bakgrund och syfte Hjärt- och Lungsjukas riksförbund vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården
Läs merLågt socialt deltagande 70-74 75-79 65-69. Ålder
Sociala relationer Personer med täta sociala relationer, eller starka band till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa samt en ökad förmåga att återhämta sig från sjukdom än socialt isolerade
Läs merHÄLSA OCH PENSIONERING I SVERIGE HEARTS
CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA AGECAP HÄLSA OCH PENSIONERING I SVERIGE HEARTS Att gå i pension och lämna arbetslivet är för de flesta en stor händelse då livet kan förändras helt från en dag till en annan.
Läs merFå jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013
Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013 Sammanfattning 2 1. Sammanfattning Den här rapporten har undersökt hur pass väl Arbetsförmedlingen har lyckats med att
Läs merEnkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9
Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till
Läs merQ1 Hur många undervisningstillfällen har du haft under september månad?
Q1 Hur många undervisningstillfällen har du haft under september månad? Antal (Endast siffra) 0 3 6 9 12 15 Svarsval Medeltal Totalt Svar Antal (Endast siffra) Svar 14,43 101 7 Totalt antal svarande: 7
Läs merArbeta bäst där du är Dialect Unified Mi
Arbeta bäst där du är Dialect Unified Mi [Skriv sammanfattningen av dokumentet här. Det är vanligtvis en kort sammanfattning av innehållet i dokumentet. Skriv sammanfattningen av dokumentet här. Det är
Läs mer