Bedömningsstöd Historia 4-6 Elevhäfte
UPPGIFT I HISTORIA ÅRSKURS 6 Framställningar av historien En statsminister, en statlig myndighet och en elev på högstadiet berättar om Sveriges historia Den svenska historien kan beskrivas på många olika sätt. De som berättar har ofta olika anledningar och syften med sin beskrivning. Vad man väljer att berätta om och hur man värderar det som hänt i historien skiftar därför ofta. I uppgiften kommer du att få läsa tre olika framställningar av den svenska historien: 1. Tomas är en elev på högstadiet. Han berättar om hur han uppfattar Sveriges historia. Berättelsen samlades in i ett forskningsprojekt. 2. Svenska institutet är en statlig myndighet som har till uppgift att sprida information om Sverige utomlands. Så här skriver myndigheten om Sveriges historia på sin hemsida. 3. Fredrik Reinfeldt, Sveriges statsminister, håller ett tal om Sveriges historia 2013. Hur framställs Sveriges historia av Tomas, av Svenska institutet och av Fredrik Reinfeldt? Använd frågorna i rutan för att utveckla ditt svar Vilka historiska personer, händelser och förändringar finns med i berättelsen? Hur värderas Sverige i framställningen? Vilka syften tror du att den som berättar har med sitt sätt att beskriva Sveriges historia? Vad vill berättelsen säga om Sverige? 1
Tomas framställning 2
Svenska institutets framställning 3
Fredrik Reinfeldts framställning 4
Vilka likheter kan du se mellan de olika framställningarna av Sveriges historia? Vilka skillnader kan du se mellan de olika framställningarna? 5
Vad finns det för orsaker till att det finns likheter och skillnader i framställningarna? 6
Tomas berättelse om Sverige Gustav Vasa tog makten 1521 och då blev Sverige till på riktigt. Han kastade ut danskarna som var långt uppe i landet och började ta tag i Sverige. Eftersom Sverige hade så många skulder var det perfekt att övergå till den protestantiska läran eftersom kyrkan var rik. De kunde då ta delar av kyrkans rikedomar och använda som betalning. När Vasa dog blev det strider om vilka som skulle ta över och det blev Erik istället för Sigismund. Hans son var Gustav II Adolf som startade den svenska stormaktstiden. Då fanns det flera kungar och drottningar: Kristina, Karl 10:e, Gustav, Karl XI och den siste Karl XII. Sverige uppnådde under stormaktstiden sin största utbredning. Efter det kom frihetstiden och sedan efter andra världskriget blev Sverige ett välfärdland. Sverige har varit ett fattigt och betydelselöst land fram till 1900-talet. Nu är det ett av världens bästa länder. Texten är nedskriven 2014 och berättelsen ingår i materialet till ett forskningsprojekt vid Karlstads universitet. Tomas heter egentligen något annat. 7
Svenska institutets berättelse om Sverige Sveriges äldre historia är våldsam och dramatisk, fylld av krig och erövringar. Det började med vikingarnas härjningar under 1000-talet och fortsatte med återkommande militära erövringskrig under krigarkungar som exempelvis Gustav II Adolf och Karl XII. Under 1600-talet var Sverige en av Europas stormakter med territorier som sträckte sig runt stora delar av Östersjön. Vid 1700-talet hade Sverige blivit så fattigt på grund av allt krigande att landet var tvunget att uppnå fred om landet skulle överleva. Sverige har haft fred sedan 1814. Sveriges århundraden av fred är en av de viktigaste faktorerna bakom landets utveckling och rikedom. https://presentingsweden.si.se/2013/12/09/introducing-sweden-is-now-updated/ Översättning från engelska gjord av Nationella provgruppen vid Karlstads universitet. 8
Fredrik Reinfeldt berättelse om Sverige (Norrköping 20 okt 2013) [ ] Jag tänker tala med er om hur Sverige har blivit så bra som det faktiskt är. Jag tror att det goda samhället bygger på byggstenar eller ett pussel där varje ny del byggs till en gammal del för att till slut bli något riktigt, riktigt bra. [ ] Det första och där det ofta börjar för länder med utveckling, det är att det som har varit krig måste bli fred. Får jag påminna om att den stormaktstid, som det heter i våra historieböcker, var en tid då faktiskt en tredjedel av den manliga befolkningen i Sverige stupade. Det var en tid då stora delar av svenska folket levde fattiga, i armod och i smuts, i ett land som i princip koncentrerade alla sina resurser till fortsatta krig. Vi var möjligtvis geografiskt vidsträckta, men något bra samhälle att leva i var det faktiskt inte. [ ]Men sedan lärde vi oss, att ersätta krig med fred. Jag har åkt runt på våra skolor ibland och ställt frågor till elever: Vet ni vilka det är som vi krigade mot sista gången Sverige var i krig? De flesta har väldigt svårt att svara på den frågan. Dels för att det är länge sedan, dels för att det är så otänkbart att det är Norge. [ ] På tvåhundra år så har vi [ ] lärt oss någonting. Inte att skicka trupp till varandra, utan att handla över gränserna. Och titta på vad Norge betyder för Sverige. Tillsammans med Tyskland är det vår största handelspartner. [ ] Man kan alltså ersätta krig med fredlig samvaro och handel. Man kan lära av sin historia och förändra. [ ] När det blir fred, då hände i Sverige det som oftast händer, då börjar befolkningen kraftigt växa. [ ] Detta land lär sig sedan att släppa fram entreprenörer. Och nu kommer många förändringar väldigt fort. Entreprenörerna med goda idéer startar företag. Vi lär oss om Alfred Nobel. Vi lär oss om Wallenbergfamiljen och om Bonnierfamiljen med sträckningar in i vår tid. Om Lars Magnus Ericsson, om de industriföretag som fortfarande finns kvar och där startar väldigt mycket av detta. Folkskolan fattas beslut om 1842. Självägande bönder börjar få bättre ordning i jordbruket och bättre avkastning: Det är helt enkelt det Sverige som nu börjar bli väsentligt starkare. 9
[ ] Det som har byggt vårt land starkt, det är en bra och långvarig ämbetsmannatradition. En del för det tillbaka till Axel Oxenstierna och 1610-talet i Sverige. [ ] hans stora gärning var att peka ut vad en oväldig ämbetsmannakår betydde. En ämbetsmannakår som var oförvitlig (hederlig); som inte skulle påverkas av olika intressen och som i vår tid har inneburit att korruptionen är mycket mindre än den är i andra delar av världen. I sina bästa stunder en meritokrati, där just kunnande och kompetens är det som vägleder och inte något annat. [ ] Den som är duktig på att utföra jobbet, som gör det med oväld (rättvist), som gör det i medborgarnas intresse. [ ] Talet är sammanställt och redigerat av moderata samlingspartiet. Nationella provgruppen vid Karlstads universitet har tagit bort vissa delar av talet. 10