Månadskommentar juli 2015



Relevanta dokument
Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar oktober 2015

Marknadskommentar Q3 2015

Månadskommentar november 2015

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013

Månadskommentar mars 2016

Månadskommentar januari 2016

Swedbank Investeringsstrategi

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder oktober 2015

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) juli 2015

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

Inför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit

VECKOBREV v.18 apr-15

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2015

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017

Kvartalskommentar kvartal

Penningpolitiskt beslut

Inledning om penningpolitiken

Månadskommentar december 2015

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB februari 2015

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016

Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007

4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) maj 2015

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB september 2015

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2013

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016

22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) september 2009

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB februari 2016

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Kapitalförvaltningens kvartalsrapport

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) februari 2016

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 2013

Inledning om penningpolitiken

Kapitalförvaltningens kvartalsrapport

Makrokommentar. Februari 2017

Danske Fonder Sverige Fokus

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 2014

Makroanalys april-juni 2012

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2016

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) augusti 2016

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2017

Penningpolitik när räntan är nära noll

VECKOBREV v.44 okt-13

Inledning om penningpolitiken

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2016

Makrokommentar. April 2016

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2017

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) augusti 2017

Inledning om penningpolitiken

Månadskommentar juli 2016

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

Månadskommentar juni 2016

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB april 2016

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2015

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder mars 2014

Detaljhandelns Konjunkturrapport - KORTVERSION

Makrokommentar. December 2016

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009

Makrokommentar. Januari 2017

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB januari 2016

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

Inledning om penningpolitiken

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

Förste vice riksbankschef Svante Öberg Swedbank, Stockholm

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010

Makroanalys juli-okt 2012

Boräntenytt Nummer 3 14 april 2011

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB december 2015

Investment Management

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 2015

Makrokommentar. November 2013

Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 2012

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder december 2012

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2013

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Affärsvärlden Bank & Finans Outlook Det ekonomiska läget

Löneekvationen. Ökad vinstandel och/eller importpriser. Real löner 0% Inflation 3,5% Produktivitet 1,5% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5%

Transkript:

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli kom in betydligt svagare än förväntat och en mycket stökig aktiemarknad med stora kursfall och hög volatilitet väckte oro. För övrigt kom internationell statistik in i stort som förväntat. Konjunkturen i USA tuffar på. Preliminära inköpschefsindex för Euroområdet visade en stabil utveckling trots turbulensen kring Grekland. Lägg därtill att Greklandskrisen tycks avvärjd för stunden i och med att Grekland accepterade långivarnas villkor för att få ett nytt stödprogram. Det återstår emellertid tuffa förhandlingar innan det är på plats. För Grekland kommer det innebära fortsatt stora uppoffringar. Det är en besk medicin att svälja men krävs för att Grekland skall få ha kvar euron och ingå i Eurozonen. En stabil konjunktur med hyggliga tillväxtförutsättningar gör att räntehöjningar närmar sig i USA och Storbritannien. En osäker omvärld och ett svagt inflationstryck gör emellertid att det inte är någon brådska att höja. Råvarupriserna fortsätter att vara under press, inte minst oljepriset som åter börjat vända nedåt. Det får också konjunkturella effekter då lägre priser gör att investeringsplaner läggs på is eller skrotas helt. Diagram, Konjunkturinstitutets månadsbarometer för juli Diagram, inköpschefsindex för Sverige, USA, Euroområdet och Kina I Sverige kom KPI in lägre än förväntat, vilket innebär ett fortsatt mycket lågt inflationstryck och det var också lägre än Riksbankens prognos. Efter Riksbankens överraskande räntesänkning i början av juli har kronan försvagats. Konjunkturinstitutets senaste månadsbarometer visade åter en mer positiv utveckling, även om hushållens framtidstro dämpades ytterligare (se diagram ovan). BNP för andra kvartalet ökade med 3 procent i årstakt drivet av en stabil utveckling av hushållens konsumtion och en stark nettoexport. De låga räntorna lockar hushållen att fortsätt att öka belåningen, senaste statistiken visade att upplåningen ökade med 6,9 procent i årstakt.

Aktiemarknaden Aktiemarknaderna präglades av en ökad volatilitet under månaden. Efter en initial uppgång spred sig oron över börsutvecklingen i Kina. Efter börseuforin i början av året har verkligheten kommit i kapp investerarna i Kina där höga aktievärderingar gett en kraftig korrigering sedan toppnivåerna i maj. De flesta aktiemarknader fortsätter att visa en god avkastning under 2015, vilket också gäller Kina. Under juli steg ett brett svenskt aktieindex med närmare 5 procent jämfört med månaden innan. Kammarkollegiets aktiekonsortier har haft en stabil utveckling under året. Samtliga konsortier har gett en hög avkastning. Aktiekonsortiet Sverige och Aktiekonsortiet Spiran har gett en avkastning på cirka 15 procent hittills i år, vilket är något sämre än jämförelseindex. Aktieindexkonsortiet Sverige har också gett en avkastning om nästan 15 procent och utländska aktieindexkonsortiet har ökat med drygt 13 procent i värde. Diagram: Avkastning på eget kapital (ROE) och pris på eget kapital (P/B) ett år framåt Diagram: Utveckling för aktieplaceringar från årets början Statistik i stort som förväntat och Greklandskrisen avvärjd för stunden, var en positiv mix för aktiemarknaden under månaden. Rapporterna för det andra kvartalet bjöd inte på någon större dramatik, men trots detta fick vi stora rörelser i enskilda aktier. Rapporterna visade att efterfrågan står och stampar och underliggande lönsamhet visar endast en svag förbättring. Precis som i första kvartalet var det framförallt positiva valutaeffekter som fick stort genomslag i resultatet. Vi kvarstår med vår bedömning att det är läge att vara mer försiktiga till aktier. Aktier är högt värderade ställt i relation till historisk värdering. Vi har fortfarande inte fått någon bekräftelse på att tillväxten och företagens lönsamhet är på väg upp. Den senaste tidens konjunkturoro har emellertid inneburit stora korrigeringar för konjunkturskänsliga bolag. Vi har därför försiktigt börjat öka våra övervikter i exempelsvis SKF, Sandvik och Atlas Copco som börjar se mer attraktiva ut för en långsiktig investerare.

Räntemarknaden Starten på andra halvåret präglades av osäkerhet kring utvecklingen i Grekland vilket gav volatilitet med stigande riskpremier. När en överenskommelse nåddes i mitten av månaden gick räntemarknaden in i en lugnare fas med mindre marknadsrörelser och fallande riskpremier. För svensk del så har den stigande osäkerheten gjort att framför allt bostadsobligationer haft en svag utveckling under perioden. Ränteskillnaden mot svenska staten i exempelvis en 5-årig löptid ökade snabbt i början av måndaden med 0,30 procent till 0,9 för att under andra halvan falla tillbaka till 0,8 procent. 5-årig räntedifferens 1,0% 0,9% 0,8% 0,7% 0,6% 0,5% 0,4% 0,3% dec jan feb mar apr maj jun jul 5-årig bospread (skillnad mellan stat och bostad) Den relativt större uppgången i räntor på bostadsobligationer kan delvis förklaras med att Riksbanken inte köper denna typ av tillgång men framför allt att likviditeten i svenska bostäder är relativ god och därför används av många marknadsaktörer för att snabbt reducera marknadsexponering. Detta gör att marknadsrörelser tenderar att förstärkas. Vid Riksbankens penningpolitiska möte i början av juli beslöt banken att ytterligare sänka styrräntan med 0,1 procent samt att öka köpen av statsobligationer. Reporäntan är nu minus 0,35 procent och banken avser att köpa statsobligationer för sammanlagt 135 miljarder kronor. Inflationsutvecklingen (KPI) och Riksbankens prognos 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00-1,00-2,00 2009-01-16 2011-07-16 2014-01-16 2016-07-16 Utfall Prognos Även om Riksbanken själva tror att inflationstakten kommer att börja öka kraftigt under hösten så flyttar man fram inflationsuppgången och anger en möjlig kronförstärkning och utvecklingen i Grekland som möjliga risker för att uppgången försenas. För att säkerställa en normalisering av inflationstakten genomför banken ytterligare penningpolitisk stimulans samt håller dörren öppen för att göra mer.

Eftersom det snart är mer än ett år sedan vi såg det stora fallet i energipriser så kommer detta att försvinna ur det 1- åriga KPI-måttet vilket gör att prisnivån med automatik ser ut att öka. Trots det så tror vi att den kraftiga ökning i inflationstakten som Riksbanken förväntar sig kommer att bli mer utdragen vilket i sin tur får oss att tro att den väntade ränteuppgången kommer att ske succesivt över tiden. Räntan på en 5-årig statsobligation (SO-1047) föll under månaden från 0,4 till 0,1 procent medan motsvarande bostadsobligation (Caisse-1583) föll från 1,20 procent till 0,9 procent. I USA rycker en första räntehöjning närmare och den amerikanska centralbanken (FED) signalerar nu att den fortsatt goda utvecklingen på arbetsmarknaden snart räcker för att ta ett första steg från den extremt expansiva penningpolitik banken bedriver. Arbetsmarknaden har varit stark under en lång tid men utan att skapa lönedriven inflation, något som FED tolkar som att det finns en hel del lediga resurser i ekonomin. Om vi ser på antalet nyanmälda jobb och nyanmälda arbetssökande så har bilden inte sett så ljus ut sedan 70-talet. Att samtidigt bedriva nollräntepolitik ökar över tiden risken för att centralbanken hamnar efter i nästa räntecykel och riskerar att skapa obalanser i ekonomin. Kommande arbetsmarknadsstatistik blir av stort intresse då FED betonar att de vill se sin mer positiva syn bekräftad i kommande statistik innan styrräntan höjs. USA: Nyanmälda arbetslösa 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1974 1981 1988 1994 2001 2008 2014 Nyanmälda arbetslösa (tusental) Räntekonsortiets avkastning för innevarande år är 1,00 procent, vilket är 0,08 procent bättre än jämförelseindex. I företagsobligationskonsortiet är avkastningen 1,28 procent vilket är 0,33 procent bättre än jämförelseindex.