Direktiv och konventioner som påverkar miljöarbetet i vår närmsta omvärld Greppa Näringen kurs, 25 okt 2005 Markus Hoffmann, LRF
Sex direktiv och konventioner i fokus för svenska lantbruket 1.Nitratdirektivet 2.Ramdirektivet för vatten 3.Helsingforskonventionen 4.LRTAP-konventionen 5.IPPC direktivet 6.Klimatkonventionen
Nitratkvävehalt i Europas floder
Fosforhalt i Europas floder
1. Nitratdirektivet (91/676/EEC) Är ett direktiv från EU som beslutades 1991. Det syftar till att minska förorening av nitratkväve av yt- och grundvatten.
1. Nitratdirektivet (91/676/EEC) Direktivet har fyra byggstenar 1. Identifiera nitratkänsliga områden (NVZ) inom landet. (Översyn vart 4:e år) 2. Inom fyra år upprätta åtgärdsprogram för dessa områden 3. Upprätta mätprogram. 4. Ta fram God jordbrukarsed för hela landet som är frivillig.
1. Nitratdirektivet (91/676/EEC) Åtgärdsprogrammet måste innehålla Förbud för spridning av gödsel vissa tider på året. Krav på minsta lagringskapacitet för stallgödsel Regler om att gödselgivan ska anpassas från klimat, växtföljd, jordart och grödans behov Inte mer än 170 kg N/ha från stallgödsel
1. Nitratdirektivet (91/676/EEC) Det svenska åtgärdsprogrammet innehåller Djurtäthetsregler, max 22 kg P/ha Krav på grön mark (50 / 60%) Höst- och vinterspridningsförbud Krav på 6, 8 eller 10 månaders lagring.
Identifierade områden i EU:s Nitratdirektiv
Svenska områden i Nitratdirektivet
2. Ramdirektivet för vatten Ett nytt EU direktiv som bakar ihop 7 äldre direktiv om vatten Skyddar allt vatten vattendrag, sjöar, kustvatten och grundvatten Ställer upp ambitiösa mål god status till 2015 Förvaltningssystem inom avrinningsområde Aktivt deltagande Minskning och kontroll av föroreningar från alla källor Prissättningspolitik för vatten, förorenaren betalar Balans mellan nyttjande och miljöhänsyn
Tidtabell Implementera direktivet, utse vattenmyndigheter Bakgrundsbeskrivning, preliminära miljömål Skyddade områden och dricksvattentäkter Interkalibrering Normer för prioriterade ämnen Övervakningsprogram Samråd om arbetsgång för ÅP och FP Samråd om väsentliga vattenfrågor (ÅP, FP) Samråd om ÅP, FP Åtgärdsprogram och förvaltningsplan fastställs Vattenavgifter Senast påbörja åtgärdsprogram God vattenstatus uppnås 2003 2004 2004 2006 2006 2006 2006 2007 2008 2009 2010 2012 2015 2021, 2027
UTREDNINGEN SVENSK VATTENADMINISTRATION Bottenviken Bottenhavet Norra Östersjön Södra Östersjön Västerhavet
Vattenplaneringscykeln, 6 års intervall Rapportering Bakgrundsbeskrivning Förvaltningsplan Miljömål Åtgärdsprogram Vattenprovtagning
Sveriges sjöar över 50 ha och vattendrag över 1 000 ha ska kategoriseras och typas (I Sverige finns ca 85 000 sjöar större än 1 ha och 60 000 vattendrag) 1. Först delas alla vatten i de fyra kategorierna: sjö, vattendrag, kustvatten eller grundvatten 2. Därefter typindelas vattnen, tex slättsjö, fjällsjö eller skogssjö Syftet är att knyta ett sk referensförhållande till varje typ. Dvs hur ser en nästan opåverkad skogs- eller slättsjö ut.
God status är målet- vad är det? God status jämförs med referensförhållandet och byggs upp av tre faktorer: Biologiska, tex: djur- och växtliv i vattnet, fisk, vass och annan vegetation. Fysikaliska-kemiska, tex: ph, syreförhållande, kväve- och fosforhalter. Hydromorfologiska, tex: är vattendraget eller sjön fysiskt ändrad som tex sänkt, uträtad eller uppdämd.
God status är målet- vad är det? Om alla tre faktorerna visar förhållanden som tyder på i det närmaste opåverkat vatten säger man att det råder ett sk referensförhållande. Då kallas det för Hög status i den femgradiga skalan. 1. Hög status 2. God status Målet 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status
En sjö eller ett vattendrag vatten kan få undantag från målet God status om vattnet är kraftigt modifierat eller konstgjort eller om vattnet är så påverkat att det inte är realistiskt att nå målet. Exempel på sådana vatten är kraftverksdammar, hamnar, sänkta sjöar. Undantaget fritar dock inte helt från åtgärder men man kan få ett annat lägre beting i form av God ekologisk potential eller få längre tid än till 2015 på sig att nå målet
Viktiga frågor för lantbruket Vilka vatten med jordbruksanknytning kan räknas som modifierade? Kulverterade? Uträtade? Sänkta sjöar? Försämring av vattenkvaliteten får inte ske. Vad betyder det? Hur kan vi få igång ett bra lokalt engagemang? Hur ska lantbrukarna bli representerade i den nya vattenorganisationen? Kommer någon ny myndighet tex vattenmyndigheten få föreskriftsrätt för åtgärder i jordbruket? Hur kan vi hantera en avgift på N och P utlakning? Svenska lantbrukare betalar 300 milj kr per år i skatt på kväve.
är Sveriges största vattenvårdskampanj. Läs mer på www.greppa.nu
3. Helsingforskonventionen (HELCOM) HELCOM bildades 1974. Är en sk. regional konvention. Omfattar alla typer av havsföroreningar (metaller, olja, sjöfart mm) Alla länder har åtagit sig att minska den mänskligt orsakade kvävetillförseln till Östersjön söder om Ålands hav med 50% mellan 1985 och 2005. För Sveriges del motsvarar det 40% sedan 1995.
4. LRTAP-konventionen (Long Range Transport of Air Pollution) LRTAP-konventionen är en FN konvention för att minska luftföroreningar. Ammoniak är ett av de aktuella ämnena. Ett nytt protokoll undertecknades i Göteborg 1999. Då tilldelades länderna utsläppstak för bla ammoniak.
4. LRTAP-konventionen (Long Range Transport of Air Pollution) Följande åtgärder är obligatoriska i konventionen. 1.God jordbrukarsed för minskad ammoniakavgång 2. Minskad användning av urea 3. Spridningsteknik som ger låg avgång 4. Fastgödsel ska brukas ner inom 24 timmar 5. För nya stora svin- och fjäderfäanläggningar ska avgång vid lagring åtgärdas
Ammoniakutsläpp i Europa. I medeltal kommer ca 80% från jordbruk varav det mesta från stallgödsel
Minskning av ammoniakavgången som måste ske till 2010 enligt det överenskomna Göteborgsprotokollet 20 10 0-10 % -20-30 -40-50 The Netherlands Denmark Belgium Germany Austria Finland UK Italy Greece Ireland Sweden France Norway Spain Portugal
Regler om snabb nedbrukning av flytgödsel (timmar) Sverige Danmark Finland Norge Tyskland Stor brittanien Holland Belgien 4 / 12 6 24 18 12 -- 0 2 / 4
Ammoniakutsläpp från jordbruket per djurenhet (svin och nöt) 60 50 40 30 20 10 0 NH3-N kg / de Belgium Sweden Austria UK Denmark The Netherlands Finland Germany France Portugal Italy
5. IPPC direktivet (Integrated Pollution Prevention Control) Syftar till att minska utsläpp 1. Större anläggningar ska använda bästa möjliga teknik (BAT) 2. Större anläggning blir tillståndspliktiga (40 000 fjäderfä eller 2000 slaktsvin). I Sverige översatt till 200 djurenheter inkl nötkreatur) 3. De måste lämna in årliga miljörapporter
6. FN:s klimatkonvention (UNFCCC) Alla länder inkl Sverige lämnar årligen en rapport och vart fjärde år en fördjupad sk nationalrapport 12 % av Sveriges utsläpp av klimatgaser kommer från lantbruket Klimatkonventionen och det svenska klimatmålet har idag ingen stark inverkan på lantbruket. Utsläppen minskar redan pga minskad produktion.