FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen
Kort bakgrund Nutid Några siffror Något att tänka på Evidensbaserade metoder vid - Alkoholmissbruk - Narkotikamissbruk Källmaterial: Arne Gerdner, Agneta Öjehagen, Mats Fridell, Jan Blomqvist
Dr Thomas Trotter publicerade år 1804 en avhandling på ämnet dryckenskap och dess effekter på den mänskliga kroppen. Alkoholism fastställdes som sjukdomsbegrepp av professor Benjamin Rush 1809. För 100 år sedan -1913 beslutade svenska riksdagen om tvångsvård, lag (1913:102), om behandling av alkoholister. 1946 förändras synen på missbruk från att anses som bristande karaktär till att vissa individer har anlag att utveckla missbruk och att det kan leda till sjukliga tillstånd. 1950- och 1960-talet ökar alkoholpolikliniker i antal med jämförelsevis mer utbildad personal (ofta sjuksköterskor). 1982 kom Nya socialtjänstlagen - en ramlag, angav målen men säger inte hur man ska nå målen. Innehåller speciallagstiftning Lagen (1981:1243) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). 1994 - staten tar tillbaka ansvaret för tvångsvården.
2007 Socialstyrelsen ger ut de nationella riktlinjerna för behandling av alkohol- och narkotikamissbrukare, gemensamma för socialtjänsten och hälso- och sjukvården. 2009-2012 Kunskap till praktik - utveckling av en evidensbaserad missbruksvård. 2011 Missbruksutredningen presenteras - Gerhard Larsson 2012 2014 - Förstärkt barn- och föräldrastöd i missbruk/beroendevården inom ramen av Kunskap till praktik utbildning av personal samt översyn och implementering av rutiner. 2013 2014 SKL och Socialstyrelsen, var och en för sig och tillsammans, ger stöd till att förstärka det samordnade stödet till barn och unga genom en förbättrad samverkan på lokal nivå.
Några siffror som gäller Sverige : Beroende av alkohol 330 000 personer Tungt narkotikaberoende 29 500 personer Läkmedelsberoende 65 000 (RFHL nämner 250 000 personer i Sverige som är läkemedelsberoende). Doping 10 000 personer = 434 500 personer som är beroende av någon substans samt 700 800 000 personer som riskerar att utveckla ett missbruk av ovanstående
Beroendetillstånd och sjukdomar är idag en av våra viktiga och allvarliga folkhälsofrågor med risk för komplikationer av försämrad fysisk och psykisk hälsa, ansträngd ekonomi, social utsatthet såsom risk för förlorat arbete, social isolering, förlorat körkort pga rattfylla/drograttfylla, risk för kriminalitet, ökad risk för att utöva och/eller utsättas för konflikter och våld mm
Runt varje person med ett beroende finns lågt räknat mellan 2 5 närstående (föräldrar, syskon, partner, barn). Det gör att minst mellan 869 000 2 172 500 människor är direkt berörda av någon annans beroende. Alla dessa personer har i sin tur partners, vänner, arbetskamrater, grannar osv Med andra ord: vi är alla mer eller mindre berörda, känner fler eller färre som antingen själva har eller är närstående med någon som har ett beroende.
Viktigt att beakta: Bakgrunden till att dricka för mycket och utveckla ett beroende är olika. Människor som utvecklar ett beroende är olika. Beroendet har dock gemensamma kännetecken, som individen måste hantera och behandlingen fokusera på.
Förväntningar kring alkohol vällust, självsäkerhet, sex, avslappning, aggressivitet. Biologiska effekter hjärnans belöningscentra aktiveras, sug, abstinens, tolerans, kontrollförlust. Person och livssituation arv, nära relationer, nätverk, problem.
Flera strukturerade metoder har visat klar positiv effekt: Strukturerad 12-stegsbehandling. Motivationshöjande behandling - MET och MI - samtalsteknik som används för att stärka motivation till förändring Kognitiv beteendeterapi (KBT) som är inriktad på missbruk genom färdighetsträning (hantera risksituationer) såsom återfallsprevention (ÅP). Community Reinforcement Approach (CRA) KBT-inriktade insatser i öppenvård för mer utslagna personer vilken inkluderar insatser med sysselsättning och nätverk.
Cue exposure en renodlat beteendeterapeutisk återfallsprevention inriktad på att minska sug. Ställer frågor som: -Surfa på vågen (suget) -Håll kvar känslan -Känn efter var känslan känns för någonstans? -Hur länge sitter suget i? Parterapi och familjeinriktade program både med patient närvarande och endast inriktad på familjen. Dynamisk interaktionell terapi ex transaktionsanalys (TA) utvecklades av Eric Berne på 1950-talet i USA.
Metoden arbetssättet har betydelse Svårighetsgrad av missbruk Terapeutens kompetens Samarbete klient behandlare (allians)
Psykosociala metoder med evidens. Struktur, teoriförankring samt fokus på missbruksbeteendet. Läkemedelsbehandling (antabus, naltrexon och akamprosat) och vid behov: - Stöd och behandling för andra problem.
Öka individens motivation för förändring. Bemöta med empati. Identifiera riskkonsumtion och ingrip tidigt. Använda evidensbaserade behandlingsmetoder. Förstärka det sociala stödet för missbruksfrihet. Stödja deltagande i AA, länkarna, frivilligorganisationer. Vid behov: Åtgärda andra sociala och psykiska problem.
Antal nyktra dagar har man fler nyktra dagar än tidigare? Antal drinkar/dryckesdag dricker man färre dagar? El har minskat konsumtionen? Antal dagars konsumtion utan problem har man kunnat dricka utan att det uppstått problem? Förbättring psykiskt, socialt, relationer mår man bättre överlag?
Det är inte så svårt att sluta dricka det svåra är att aldrig börja igen
Finna redskap att hantera positiva förväntningar, sug, negativ känslostämning på annat sätt än med alkohol. Ändra livsstil alkoholen utgör många ggr livsstilen, att välja bort alkohol blir därmed en annan livsstil och så småningom en förändrad uppfattning om sin identitet: att gå från att vara en missbrukare till en nykter person. Stöd, behandling för andra problem relationsproblem, problem med boende, sysselsättning, ekonomi, fritid, hälsa etc Involvera närstående de närstående kan också behöva träffa terapeut/behandlare för egen del.
Klienter med missbruk/beroende av narkotikaklassade preparat
De metoder som visat effekt: KBT med fokus på missbruket. MI samtalsteknik för att stärka motivation till förändring Community Reinforcement Approach Dynamisk terapi Familjeterapi med fokus på missbruk & beroendet.
Minskad narkotikaanvändning Förbättrad social situation Stannar längre i behandling Verksamt i behandling: Fokus på kärnproblemet missbruket. Hör struktur i programmet. Tillräckligt lång tid för effekt - (Ej < 3 mån). Fokus både på psykisk störning och missbruk. Samtidig problematik samtidig behandling
Olika kombinationer av fysisk och psykisk ohälsa samt social problematik vanligt bland personer med tung missbruksproblematik. Lägg därtill relationsproblem, problem med boende, försörjning, kriminalitet samt prostitution. Allsidig behovsbedömning nödvändig: - Ex medicinsk och psykiatrisk utredning och behandling, boendestöd, sysselsättning, undervisning i föräldraroll mm.
Viktigt: Riktlinjerna visar inte att: någon enskild psykosocial metod är överlägsen någon annan. - Det viktiga är att arbeta metodiskt! Behandlingsmetoden svarar för 8 till 12% av den förklarade effekten. Patientfaktorer, missbrukarmönster & den terapeutiska alliansen är också betydelsefulla. men Metoden är inte allt!
Enligt brukarna: Att ha blivit sedd och tagen på allvar. Känt att egna idéer och synsätt blivit respekterade. Fått trovärdig förklaring samt hittat alternativ. En nära och förtroendefull relation med någon enskild hjälpare. En trygg och drogfri miljö. Åtminstone någon emotionellt omskakande upplevelse. Fått hjälp hantera problem i livet utanför behandlingen. Kunde namnge någon specifik form av terapi.
Vägen ut ur missbruket den traditionella bilden: Problem - missbruket har fått negativa konsekvenser Behandling vård/behandling, metod, farmaka Bot - insikt, man avbryter missbruket, nyktert leverne Eftervård kontroll, stöd, uppmuntran
1. Negativa konsekvenser av missbruket 2. Söker vård inte nödvändigtvis för missbruket 5. Ev försök att förändra sina vanor 3. Någon annan frågar/påtalar ev missbruk? 4. Ambivalens till förändring En vanligare bild av hur misstanken sakta vaknar över att något inte är som det ska.
En alternativ bild: Långvarigt förlopp och aktiv process; olika faktorer viktiga i olika faser. Stor individuell variation men också viktiga gemensamma drag. Kontextuella faktorer viktiga. Behandling är inte alltid nödvändig, men kan bana väg för förändring. Evidensbaserad metod viktigt men också: - God arbetsallians, feed-back, individualisering och samverkan med livet utanför.
En engelsk forskare, Jim Orford, har visat på olika s k copingstilar som närstående till en person med missbruksproblematik kan utveckla: Känslomässig coping man uttrycker starka känslor mot missbruket Tolererande coping man stödjer el underlättar missbruket Undvikande coping man tar avstånd från den missbrukande Kontrollerande coping man försöker kontrollera missbruket el sådana händelser man vet leder till missbruk Konfronterande coping man kommunicerar direkt med den som missbrukar om missbruket Stödjande coping man försöker stödja personens egna försök att bryta sitt missbruk Självständighet man förhåller sej självständig gentemot personen som missbrukar Inaktiv coping man gör ingenting alls
De copingstrategier som riskerar att förstärka missbruket hos den som missbrukar är Tolererande, undvikande och kontrollerande coping Medan stödjande coping samt uppvisande av självständighet från de anhörigas sida hjälper till att reducera missbruket och inte minst leder till att åtminstone de närstående mår betydligt bättre eftersom det gör att de återfår kontrollen över sina egna liv.
Barns behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas av hälso- och sjukvårdspersonal om barnets förälder eller en annan vuxen som barnet bor tillsammans med (2g HSL ): har en psykisk sjukdom eller en psykisk funktionsnedsättning har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller oväntat avlider
Källförteckning: - Jan Blomqvist - Mats Fridell - Agneta Öjehagen - Arne Gerdner