Bulletinen. Välkommen till -årsfirande med förändringens vindar



Relevanta dokument
Anmälnings-, ändrings- och beställningsblankett

Riksförbundet Enskilda Vägar

Riksförbundet Enskilda Vägar

Kallelse till årsstämma med Iglatjärns Samfällighetsförening

Inför Vårdkasens extrastämma 1 december 2009 Björn Mathlein

HURRA! Invald i styrelsen

informerar Handläggning av ledningsärenden på enskild väg Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan Stockholm Utgåva mars 2010

Motion till Årsstämma för Salnö sportstugeområdes vägsamfällighet

Stadgar för Xxxxxxxx Bryggförening i Mälarbaden

Kallelse till Svenska FN-förbundets kongress 2015

Framtida väghållningsansvar i Leksand, alternativ 1B

Informationsmöte Lantmäterimyndigheten i Helsingborgs kommun

Kallelse till Svenska FN-förbundets kongress 2015

Val av ordförande för stämman Till ordförande för stämman valdes Anette Eliesersson.

Överenskommelse om bildandet av Gullesbyns vägkassa

Byagruppen. Ett hållbart framtidskoncept som skapar gemensam uthållighet inom Piteå Snöskoterklubb

Statusrapport avseende framlagd motion om anläggning av trottoar vid Godenius väg.

INFORMATIONSMÖTE SAMMANLÄGGNING AV

4 Val av två justeringsmän. Lars Georgsson och Per Vogel.

PROTOKOLL FÖRT VID HEIMDAL-SKOGSBACKEN SAMFÄLLIGHETSFÖRENINGS ÅRSMÖTE

Bulletinen. Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr

Protokoll extra sta mma 13 oktober 2013

Vatten Avlopp Kretslopp

STADGAR för Bygdegårdarnas Riksförbund

Utredning om indragning av väg , Upplands- Bro

Till medlemmarna i Svensboda samfällighetsförening och Svensboda natur- och fritidsförening

Rubrik: Förordning (1989:891) om statsbidrag till enskild väghållning

ENSKILDA VÄGAR I LAHOLMS KOMMUN

Anläggningsförrättning berörande Utby 5:22 m fl. fastigheter

Kallelse till Förbundsmöte 2013

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun

Väsbystrands Samfällighetsförening

VÄXTKRAFT FRÅN VINDEN

VÄGAR I LEKSANDS KOMMUN

Bulletinen. Enskilda vägar i framtiden Schablonberäkning, självdeklaration, medfinansiering på upp

Till medlemmarna i Svensboda samfällighetsförening och Svensboda natur- och fritidsförening

DRIFT OCH UNDERHÅLL AV ENSKILD VÄG

Försvarets Personaltjänstförbund. Stadgar. Antagna vid stämman 2018

3 Val av ordförande för stämman Till ordförande valdes Kjell Blanklin. Anders Ekman var ordförande för paragraf

VÄXTKRAFT FRÅN VINDEN

Tid: Tisdagen den 18 juli 2017 kl 18:00 Plats: Tofta Bygdegård

INBJUDAN TILL RIKSSTÄMMA 2011

Framtida väghållningsansvar i Leksand

Österskärs Vägförening

Välkommen till Månstenen

STADGAR FÖR SEGLARBYNS VÄGFÖRENING

Anläggningsförrättning berörande Ulveröd 1:19, Huveröd 2:8 mfl. Se sakägar- och delgivningsförteckning, aktbilaga SA1.

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år)

Stadgar för Leader Linné

STADGAR för Brännöföreningen, org.nr

STADGAR FÖR HÄSSELBY STRANDS SJÖSCOUTKÅR

Anläggningsförrättning för bredband i Käglinge och närliggande områden

STADGAR. Föreningens namn är Glommens Fiskeläges Vägförening org.nr Föreningen förvaltar Falkenberg Morups-Lyngen GA 6.

VÄGHÅLLNING I LEKSANDS KN

Stadgar för Försvarets personaltjänstförening i östra Sverige

STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015

En liten instruktionsbok för Hattudden Senast uppdaterad

Stadgar antagna vid årsmöte den 21 mars 2013 samt extra föreningsstämma, den 7 maj 2013, i Askim.

Björkhagen Skepparkrokens vägförening

Stadgar för Föreningen Energikontor Sydost Antagna vid Energikontor Sydost konstituerande styrelsemöte den 00 månad 2006.

Rv. 50 Nykyrka Brattebro backe Indragning av del av Rv. 50 mellan Södra kärra Brattebrobacke

Bredband på landsbygden och lantmäteriförrättning. För och efternamn xxxx-xx-xx

Välkomsterbjudande! Fler gör mer för ett grönare Sverige. Bli medlem och få en rådgivningscheck + prenumeration på köpet

Styrelse och stadgar ska ett årsmöte ta beslut om. Fram till första årsmötet som föreningen har bildas en tillfällig styrelse.

Närvarande: På årsstämman deltog 32 medlemmar från 27 fastigheter, se bilaga 2.

Stadgar för Motormännens Riksförbund

Projektplan för utvärderingsmöten

Normalstadgar. För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige

Villkor för kommunalt bidrag gällande enskilda vägar

STADGAR för LEADER Söderslätt ideell förening, Skåne län

Dagordning för mötet

Ansökan för bidrag till belysningsföreningar

För medlemskap krävs förutom anmälan till styrelsen att föreskriven årsavgift betalas.

Stadgar för FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET Beslutade av Förbundsmötet

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man?

Stadgar för den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag, förslag till revision

Stadgar för föreningen LEADER Terra et Mare

STADGAR. för SVINNINGE SAMFÄLLIGHET

STADGAR. Förbundet. Vi Unga

Stadgar för Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling (SESADU) i Sverige

VI BILDAR FÖRENING. Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun

Villkor för kommunalt bidrag gällande enskilda vägar

Centerstudenters stadgar

STADGAR FÖR FUB. föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning

STADGAR. för ÖREBRO LÄNS HEMBYGDSFÖRBUND. Namn, verksamhetsområde och karaktär

STADGAR FÖR FUB. föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning

DOM Stockholm

Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009

GEMENSAMHETSANLÄGGNINGAR

GISEKVARNS TOMTÄGAREFÖRENING

Kallelse till årsstämma

Stadgar för Kallhälls scoutkår

2. Styrelsen äger rätt att delegera teckningsrätten i enskild fråga eller inom visst ansvarsområde.

Barnviks Byvägs Samfällighetsförening

c) Förslag till uttaxering av :- för driftskostnader intill ordinarie föreningsstämma

Efter stämman serveras kaffe med dopp

Stadgar för Svenska Kattskyddsförbundet

Matfors IF Verksamhetsplan MATFORS IF - STYRELSENS FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN Presenterad på årsmötet

REV Informerar Riksförbundet Enskilda Vägar Arbetsgång lantmäteriförrättning (sett ur föreningens perspektiv)

Transkript:

Bulletinen Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr 3 2009 Välkommen till -årsfirande med förändringens vindar Tyck till om närtidssatsningen, ledningsavtal och forskning för bättre vägunderhåll Vägföreningen mot markägaren vem har rätt till grönområde? Enskilda väghållare lever på marginalen Vägverkets regelverksöversyn slutrapporterad Bulletinen Nr 3 2009

Låt REV veta hur er förening ser på saken Jag blickar tillbaka på den gångna sommaren där det tidvis myckna regnandet har ställt till problem för enskilda väghållare. Rapporter har inkommit från bl a Dalarna och Värmland om översvämmade och bortspolade vägar. REV påbörjar nu tillsammans med VTI (Väg och transportforskningsinstitutet) ett samarbete angående vad som bäst och billigast kan göras för att förbättra framkomligheten vid översvämningar. Läs vidare i Bulletinen (sid 26) om detta, och hjälp oss att rangordna orsakerna till kostnader på ert vägnät. Artikelserie om närtidssatsningar. Vi har glatt oss åt närtidssatsningen för enskilda vägar. 200 miljoner i medfinansiering till objekt för broar, beläggningar och förstärkningar av våra vägar. Vad blev det av det hela? Vad blev bra? Vad blev dåligt? Har pengarna landat på de mest angelägna objekten? Alla väghållare som har erfarenheter är välkomna att höra av sig till REV, så att vi kan låta andra föreningar ta del av dem i en kommande artikelserie i Bulletinen. Vi hoppas också att infrastrukturminister Åsa Torstensson ställer ytterligare medel till förfogande för 2010, för alla de objekt som inte fick vara med i år. Under 2008 tecknade REV och Svensk Energi en överenskommelse om ett avtalsförslag att användas för att få bibehålla och anlägga elektriska ledningar i enskilda vägar. Vi efterlyser synpunkter från er som använt mallen. Hur har det fungerat avtals- och utförandemässigt? Dubbelt så många medlemmar på tio år REV har på 10 år gått från 5 000 till snart 10 000 medlemsorganisationer. Mot bakgrund av denna glädjande medlemstillströmning anpassar vi våra resurser och förändrar under hösten REVs organisation. Vi kommer att anställa en lantmätare på heltid till kansliet i Stockholm, vidare kommer jag att fortsättningsvis koncentrera mig på vägfrågor och allt vad som hör till. Detta med förhoppning om att kunna knyta till oss ett antal vägtekniker ute i landet som kan stå till ert förfogande. Ny VD för REV Förändringen får till följd att REV kommer att rekrytera en ny VD som ska fokusera på omvärldsbevakningen och utöka den, delta i samhällsdebatten och påverka beslutsfattare. Allt detta med förhoppning om bättre service till er medlemmar och att enskild väghållning synliggörs ännu mer i framtiden. REV Bulletinen utges av Riksförbundet Enskilda Vägar Adress: Riddargatan 35-37 114 57 STOCKHOLM Telefon: 08-20 27 50 Fax: 08-20 74 78 E-post: kansliet@revriks.se www.revriks.se Postgiro: 35 77 63-2 Bankgiro: 5528-1109 REV Bulletinen utkommer med 4 nr per år. Citera gärna Bulletinen - men ange källan. Ansvarig utgivare: Sven Ivarsson Produktion: AB Gunilla Hellström / 2st.ab Form och original: Misse Nygård Josefsson Annonser: Kansliet 08-20 27 50 REV tar inget ansvar för annonsörernas utlovade förpliktelser m m. Kansliet har telefontid: Måndagar-onsdagar, fredagar 09.00-15.00 Torsdagar 09.00-12.00 Lunchstängt 12.00-13.00 På kansliet f inns Leif Kronkvist, vd 08-20 27 62, 070-396 95 59 Maria Sundström, kanslichef 08-20 27 50, 076-239 68 19 Solweig Hultén 08-20 27 50 Bengt Allfors, it-och hemsideansv. tisdagar 08-20 27 64 Sture Källgården, lantmätare, fredagar 08-20 27 64 Birgit Westlund, kassaförvaltare, torsdagar 08-20 27 50 Valda funktionärer Ordinarie: Sven Ivarsson, ordförande 08-20 27 50 Bengt Nydahl, vice ordf, advokat 08-723 15 00 Bengt Allfors, sekreterare, ingenjör 070-595 98 30 Bengt-Åke Andersson, miljörevisor 0303-22 04 89 Sture Källgården, lantmätare 08-20 27 50 Margareta Vikgren, ekonom 08-771 44 41 Mikael Näslund, företagare 070-347 59 19 Suppleanter: Jan Ellström, ingenjör 073-42552 89 Lotta Thisell, företagare 013-612 21 Helge Johansson, vägtekniker 070-645 95 89 Uno Jakobsson, advokat 08-723 15 00 Revisorer: Åke T Carlestam 08-511 748 95 Ulf Crona 08-715 85 40 Revisorssuppleanter: Claes Norman 08-715 47 70 Berndt Wiklander 060-321 36 Valberedning: Curt Carleteg, sammankallande 08-771 44 41 Inger Strömberg 0303-892 80 Bengt Larsson 08-560 307 45 Omslagsfoto: Alf Linderheim/N Naturfotograferna Riksförbundet Enskilda Vägar grundades 1968 och har som uppgift att företräda de enskilda väghållarnas intressen. Förbundet bistår medlemsorganisationerna med råd och anvisningar i juridiska, ekonomiska, väg- och lantmäteritekniska frågor, bedriver opinionsbildning och arrangerar utbildningar. Verksamheten finansieras i huvudsak med medlemsavgifter. I medlemsavgiften ingår ett för väghållare heltäckande försäkringspaket. 2 Bulletinen Nr 3 2009

Innehåll REV-100 ÅR 4 Välkommen till 100-årsfirande med förändringens vindar 6 Raka rör så ska REV påverka politiken 8 Våra enskilda vägar går till historien 11 Jordnära 100-årsjubileum hyllar våra medlemmar 12 Jubileumsprogrammet 14 Seminarier på REV stämman 15 Anmälningsblankett FOTO: CARL GUSTAF ROSENBERG REV-NYTT 17 Vägverkets regelverksöversyn slutrapporterad i samråd med REV 26 Var med och påverka gå in på REVs hemsida och fyll i enkäten om forskning för bättre vägunderhåll 27 Översvämningsbara vägar angeläget väghållarproblem 28 Fototävlingen avgjord 29 Passar flygaska i vägkroppar? REV deltar i projekt JURIDIK 18 När leken blir allvar 19 Fråga advokaten 20 Vägföreningen mot markägaren vem har rätt till förvaltat grönområde? ÖVRIGA ARTIKLAR 24 Vägföreningen lever på marginalen FOTO: MARIA SUNDSTRÖM FOTO: JEPPE GUSTAFSSON/ÖSTGÖTA CORRESPONDENTEN 18 26 Bulletinen Nr 3 2009 3

REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige Arne Edlerth, Rune Wärmark och Sten Ahlberg var med vid bildandet av REV, vilket förevigades med denna illustration av Thorén. 4 Bulletinen Nr 3 2009

REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige Välkommen till 100-årsfirande med förändringens vindar Förbundsstämman i samband med REVs 100- årsjubileum markerar att pionjärtiden definitivt är förbi. Nu sveper starka förändringens vindar in över svensk väghållning. Den pigga 100- åringen går till offensiven för att möta dem och slå vakt om våra medlemmars intressen i föreningar och samfälligheter. Stämman och jubileet angår i hög grad er alla, som sliter med landets enskilda vägar. REVs 100-årsjubileum innebär en brytpunkt för vår unika enskilda väghållning. Den statliga trafikverksutredningen vill att alla statens trafikverk slås samman till ett superinfrastrukturverk. På samma gång ska kommuner, län och regioner få större inflytande över väghållningen. De enskilda vägarna tas inte upp i utredningen. Vår folkrörelse, som ibland kallas den tredje väghållaren, ska förstås smidigt anpassa kompetens, struktur, organisation och finansiering efter samhällsförändringarna. Utan att ge upp vårt hävdvunna sätt att driva väg. Vägverket har presenterat en ödestyngd utredning om de enskilda vägarna i framtiden. Ytterst kunde den upplevas som ett hot mot landsbygdens utveckling och just vår frihet och självständiga roll i föreningar och samfälligheter. Vi underkände delar av utredningen och verket lyssnade på oss. Vi arbetar nu vidare. Detta bidrar nu bl a till att vi vässar och förändrar REVs arbetssätt. Vi går nu på offensiven med en räcka åtgärder gentemot politikerna, verken och myndigheterna. På stämman presenterar förbundsordföranden en handlingsplan med 14 punkter. REV står väl rustat Historiker Pär Blomkvist skriver på REVs uppdrag Sveriges historia om de enskilda vägarna. Han pekar på att den enskilda väghållningen ännu idag vilar på urgammalt och hävdvunnet sätt att driva vägar. Våra starkaste vapen har alltid varit det personliga engagemanget, närheten och lokalkännedomen. Dessutom visar statens egna utredningar att den tjänar grova pengar på oss. Ingen kan anlägga och underhålla vägar till lägre kostnader. REV står alltså väl rustat att möta förändringarnas vindar och byråkratisk klåfingrighet i samhället. Läs mera i de följande artiklarna och anmäl dig nu till stämman och jubileet. Välkommen! Bulletinen Nr 3 2009 5

REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige RAKA RÖR så ska REV påverka politiken Tillsätt en ny utredning om framtidens enskilda vägar, infrastrukturminister Åsa Torstensson. Det är första önskemålet i REVs nya handlingsplan för kontakterna med politiker, departement, verk och myndigheter fram till valet. Vid Förbundsstämman den 10 oktober, i samband med 100-årsjubileet 2009, presenterar REVs förbundsordförande Sven Ivarsson handlingsplanen. Tydliga spelregler Handlingsplanen har titeln Raka Rör. Enkelt uttryckt handlar det om att försöka påverka landets politiker i en gynnsam riktning för den enskilda väghållningen. Makthavarna måste lyssna på våra medlemmars önskemål och behov, och självklart ta hänsyn till dem. I de offensiva kontakterna med politikerna ska REV hela tiden eftersträva raka rör och tydliga spelregler för våra föreningar och samfälligheter. Tillsätt en ny utredning om framtidens enskilda vägar, infrastrukturminister Åsa Torstensson Ny framtidsutredning Handlingsplanen innehåller en lista på 14 punkter med olika mål, som REV aktivt ska verka för att uppnå fram till valet. Överst på listan står alltså att förmå infrastrukturministern att starta en ny framtidsutredning av det småskaliga vägnätet. REV underkände, som bekant, Vägverkets utredning om de enskilda vägarna i framtiden. Problemet med Vägverkets översyn var fokuseringen på den fysiska hanteringen av bidrag. Väghållningens mål, syften, behov, finansiering, prioriteringar etc berördes inte. En riktig utredning om den enskilda väghållningen i framtiden bör fokusera på mer strategiska frågor. Den måste ge en helhetsbild av vägtransportsystemet med det lågtrafikerade vägnätet i sitt sammanhang. REV har därför redan skrivit till infrastrukturministern och föreslagit att en visionär person, som t ex den tidigare trafikverksutredningens ordförande Nils Gunnar Billinger, ska få uppdraget med framtidsutredningen. Transportstyrelsen tar över En annan tung fråga för REV är att hitta en modell, som innebär raka rör vid utbetalningarna av det årliga statsbidraget från Regering/Riksdag till enskilda vägar. Medlen från staten ska vara klart öronmärkta för enskild väghållning med en ur samhällsekonomisk synvinkel rätt mottagare och rätt verksamhet. En möjlig lösning är att låta Transportstyrelsen utbetala anslagen och i samråd med REV specificera användningen. Krav på kvalitet Inom Transportstyrelsen arbetar man just nu med frågan om vilka normer och kvalitetskrav som kan ställas på enskilda vägar. REV deltar naturligtvis i detta arbete och ger synpunkter. En intressant fråga är om inte den myndighet som ställer kraven också bör ansvara för den statliga med finansieringen som behövs för att uppfylla kraven. Återigen bör inte statens finansiering av de enskilda vägarna formellt gå över till Transportstyrelsen, som i sin tur nyttjar REV ute på fältet? Betala ut pengarna I enlighet med handlingsplanen kräver REV vidare att Vägverket skyndsamt stöttar de enskilda väghållarna i arbetenas genomförande och betalar ut beslutade anslag från Regeringens närtidssatsning och infrastrukturpropositionen. REV begär också en prioriterad lista över de projekt som Vägverket förmedlar pengar till. Medlen avser 2009, som snart är till ända. 6 Bulletinen Nr 3 2009

REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige Broarna undersöks REV önskar att ansvaret för så kallade konstbyggnader, huvudsakligen broar, på de enskilda vägarna överförs till Transportstyrelsen. Detta är en orimlig uppgift för en vägsamfällighet att ansvara för. REV vill att samfälligheten behåller den fysiska anläggningen, men Staten/Transportstyrelsen går in med ansvar för besiktningar, trafikklassning och finansiering av betungande underhållsåtgärder. Beslut måste komma i denna gamla fråga. REV vill låta göra en inventering av broarna på de enskilda vägarna. Härvid görs också en ekonomisk bedömning av det aktuella renoveringsbehovet. Ny organisation I handlingsplanen konstateras också att utökade arbetsuppgifter för REV signalerats från staten. Det innebär att arbetet med att förändra REVs organisation måste fortsätta och intensifieras. REV måste även finna nya finansieringsformer från staten för att täcka t ex utbildnings- och konsultinsatser gentemot medlemmarna. Många toppmöten I handlingsplanen planeras också en rad betydelsefulla överläggningar och toppmöten. Dessa ska arrangeras med Närings-, Jordbruks- och Finansdepartementen, samtliga riksdagspartier, Vägverket, Banverket, Jordbruksverket, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, m fl. Inför samtalen med staten genomför REV en enkät till alla landshövdingar om aktuellt läge för enskilda vägar inom deras län, såväl landsbygd som alla tätorter. Det gäller även att få en inventering av antalet enskilda vägar och deras betydelse i respektive län. Mera om förbundets handlingsplan kommer på förbundsstämman. Bulletinen Nr 3 2009 7

REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige Våra enskilda vägar går till historien Nu skrivs äntligen Sveriges historia om de enskilda vägarna. I samband med Riksförbundet Enskilda Vägars 100-årsjubileum har REV gett historiker Pär Blomkvist i uppdrag att forska och författa om det engagerade och oftast oavlönade arbete som genom århundradena lagts ned på det småskaliga vägnätet. Pär Blomkvist, som med stor entusiasm gripit sig an uppgiften, konstaterar: Väldigt lite har forskats och skrivits om de enskilda vägarna. De enskilda vägarnas styrka är idag samtidigt deras svaghet. Historiken eller historieboken beräknas bli klar mot slutet av året. Pär Blomkvist, som har stor kompetens som historiker och även arbetar som lärare och forskare på avdelningen för industriell dynamik vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm, berättar: I begynnelsen var alla vägar enskilda. Vägar byggdes och underhölls av den lokalbefolkning som hade omedelbar nytta av dem. Det var först i och med statens ökade intresse som vissa vägar blev allmänna och så småningom helt överförda i samhällelig ägo. Några historiska hållpunkter: Forntidens svenska vägar var upptrampade stigar. Först från vikingatiden vittnar runstenar om att en rudimentär form av organiserat vägbyggande uppstått. Påfallande ofta var det kvinnor som var ansvariga och lät röja väg braut rydia som det kallades. I de medeltida landskaps- och landslagarna fick Sverige sina första vägnormer. Kungsväg skulle hålla minst 10 alnar (6 m), byväg 6 alnar (3,6 m) och kvarnväg 5 alnar (3 m). Gustav Vasa arbetade för att få ett sammanhängande nät av vägar anpassade för vagnar, men lyckades inte så bra. Vägarna var i första hand en lokal angelägenhet i Sverige ända fram till 1800-talets industrialisering. * Vägarna reglerades först med lagen från 1734 och sedan i den nya lagstiftningen från 1891. Uppdelningen i allmän respektive enskild väg återupprepades i bägge dessa lagar. Med enskild väg menades inte en strikt privat väg att brukas endast av fastighetsägaren (utfartsvägar, vägar mellan ägorna) utan lokala vägar inom en by. De enskilda vägarna kallades också vägar i by (1734) eller bygdevägar (1891). Enskild väg eller bygdeväg skulle enligt 1891 års väglag ha en minimibredd på 3,6 meter. * De enskilda vägarna var helt och hållet byns eller bygdens angelägenhet. För dem gällde att jordägarna själva fick bekosta och utföra både nybyggnation och underhåll. Förutom vad gällde regler för vägbredd blandade sig inte staten i. Denna princip gällde långt in på 1900-talet. * 1944 förstatligades de allmänna vägarna i Sverige och intresseprincipen flyttades upp till en samhällelig nivå. Nu var det hela rikets ansvar att hålla väg i laggillt skick. Men det fanns en inte obetydlig restpost där intresset från de närmast berörda fortfarande fick gälla nämligen de enskilda vägarna. forts på sid 10 8 Bulletinen Nr 3 2009

REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige Hultfredstrakten på 1940-talet. FOTO: CARL GUSTAF ROSENBERG Bulletinen Nr 3 2009 9

REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige forts från föregående sida Våra enskilda vägar... REV bildas Efter förstatligandet av de allmänna vägarna uppmärksammade Länsstyrelsen i Stockholm problemen med administrationen av de enskilda vägarna i tätort och tog 1949 initiativ till bildandet av REV, som blev riksförbund 1968. Av staten (Vägverket) och länsstyrelserna har REV betraktats som den tredje väghållaren. Vad man skulle kunna kalla närhetsnyttoprincipen, dvs intresseprincipen tolkat på det gamla sättet att brukaren ska bygga och underhålla finns den idag kvar enbart för de enskilda vägarna. I någon mening finns också naturaunderhållet kvar, även om det idag är få som använder egna redskap, dragdjur och maskiner. De enskilda vägarna administreras alltså enligt sekelgammalt och hävdvunnet sätt. Frågan är om detta är effektivt. Enskild väghållning lönsam för staten Utifrån ett ekonomiskt perspektiv är frågan om effektiviteten lätt att besvara. Enligt REVs ordförande Sven Ivarsson är det mycket lönsamt för staten att användarna tar hand om de enskilda vägarna. Anläggning och underhåll kostar mindre än hälften så mycket i enskild regi. Sven Ivarsson får medhåll av Statens offentliga utredningar 2001:67: Analyser visar att drift och underhåll av enskilda vägar kostar mindre än drift och underhåll av motsvarande lågtrafikerade allmänna vägar, även om hänsyn tas till fastighetsägarnas obetalda arbete och egna ekonomiska insatser. Denna skillnad i kostnader kan förklaras av att väghållningsstandarden lättare anpassas till de lokala behoven vid enskild väghållning. Styrka och svaghet Närhetsnyttoprincipen innebär samtidigt en paradox, menar Pär Blomkvist. Den övriga delen av systemet, de allmänna vägarna, har förändrats mot en väghållning baserad på avancerad sakkunskap och expertis inom teknik för byggande och underhåll respektive ekonomi och juridik. Inom de enskilda vägarna saknas ofta denna specialkompetens. Av uppenbara skäl kan inte styrelsen för en vägförening eller samfällighet förväntas ha sakkunskap i nivå med den statliga väghållaren. Det är mödosamt för amatörer att hålla reda på alla regler och ekonomiska kalkyler. För att inte tala om att professionell väghållning kräver ingenjörsmässiga kunskaper som inte alla besitter. Paradoxen är således den att de enskilda vägarnas styrka samtidigt är deras svaghet. Styrkan som kommer av närheten och lokalkännedomen innebär samtidigt att man inte kan förvänta sig att väghållarna har kompetens för rationell väghållning. Närhetsnyttoprincipen är en verklig tillgång och på samma gång en brist. Mer om Pär Blomkvists forskning kommer senare när historiken blir färdig. Boge på Gotland 2008. FOTO: MISSE N JOSEFSSON foto 10 Bulletinen Nr 3 2009

REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige Jordnära 100-årsjubileum hyllar våra medlemmar Regeringen representeras av vår högste väghållare infrastrukturminister Åsa Torstensson vid Riksförbundet Enskilda Vägars 100-årsfirande den 10-11 oktober i Södertälje. Du och alla andra som är med i REVs föreningar och samfälligheter runt om i Sverige är hjärtligt och varmt välkomna. Det är ni medlemmar som är huvudpersonerna och hela jubileumsprogrammet är upplagt för er. Skynda och anmäl dig. Nu! Att Åsa Torstensson kommer vill vi gärna se som ett uttryck för verklig uppskattning av det vardagsslit som läggs ned i REVs föreningar och samfälligheter. Infrastrukturministern är väl förtrogen med det jordnära arbetet och de växande kraven på kunskaper i teknik, juridik och ekonomi, som dagligdags ställs på våra medlemmar. Åsa Torstensson är på väg att bli något av ett skyddshelgon för den enskilda väghållningen, bl a genom sina positiva uttalanden (exempelvis: ovärderligt arbete i samfälligheterna ) och konkreta anslagshöjningar. Åsa Torstensson, infrastrukturminister invigningstalar. Högtidstalare Chris Heister, landshövding i Västerbotten. Även vår högtidstalare vid jubileet, landshövdingen i Västerbotten Chris Heister, känner vår vardag. Chris Heister är styrelseordförande i den nya myndigheten Tillväxtverket, som bl a ersätter Glesbygdsverket. Goda enskilda vägar är, som vi alla vet, grundbulten för stärkt utvecklingskraft på landsbygden. Ett 100-årsjubileum bör förstås också krönas med lite kunglig glans. Vi jobbar på det, men kan ännu inte avslöja något. Hjärtligt och varmt välkomna! Från arrangören REVs sida vill vi med Jubileumshelgen framförallt hylla våra medlemmars engagemang och tuffa arbete. Vi sätter strålkastarljuset på den jordnära vardagen genom de nio seminarierna, debatterna och anförandena. Vi önskar också att alla våra gäster och deltagare ska få en trevlig och rolig helg. Officiella kallelsen till REVs förbundsstämma 2009 REVs medlemmar kallas till förbundsstämma i samband med 100-årsjubileet i Södertälje. Stämman hålls på Hotell Skogshöjd den 10 oktober 2009 kl 16.00. Dagordning enligt stadgarna. Stämmohandlingar medföljer detta nummer av Bulletinen. Bulletinen Nr 3 2009 11

REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige Jubileumsprogrammet 1 Du är hjärtligt välkommen till vår jubileumshelg! Lördagen den 10 oktober kl 11.30 söndagen den 11 oktober 2009 kl 13.00 på hotell Skogshöjd i Södertälje. Lördagens program är fullmatat med allt från högstämda högtidstal till nyttiga och jordnära seminarier om den enskilde väghållarens vardag. Räkna med spännande samtal om förbundets jubileumsönskningar. Var själv med och diskutera högaktuella frågor på förbundets årsstämma. På kvällen gläds vi tillsammans på Jubileumsmiddagen med trevlig underhållning. Vi hoppas också få sprida kunglig glans över 100-årsjubileet! Lördagen den 10 oktober Programledare: Lars Gunnar Tannerfors kl 11.30 kl 12.30 kl 13.30 kl 14.30 Välkomstlunch Värdar: Maria Sundström och Leif Kronkvist, REV 100 år för stärkt utvecklingskraft i Sverige Kunglig glans Invigningstalare: Åsa Torstensson, infrastrukturminister Högtidstalare: Chris Heister, styrelseordförande i nya Tillväxtverket och Landshövding i Västerbotten Drömmar om gyllene enskilda vägar till framtiden Sven Ivarsson, förbundsordförande i REV Jag älskar enskilda vägar! Uruppförande av The Diamonds REVs Jubileumsönskningar Debatt/samtal med Mats Persson, generaldirektör i Jordbruksverket Kenneth Kvist, styrelseordförande i Vägverket, Chris Heister, styrelseordförande i Tillväxtverket Anders Ygeman, riksdagsledamot (S), ledamot av Trafikutskottet Sven Ivarsson, REV, m fl Kaffetår med jubileumskaka samt presentation av utställare kl 15.00 Seminarier Block 1 (se särskilt program) kl 16.00 kl 19.00 Förbundsstämma Jubileumsmiddag med underhållning av The Diamonds. Jubileumstal. The Diamonds underhåller. 12 Bulletinen Nr 3 2009

REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige 0-11 oktober 2009 Söndagens program domineras av Jubileumsdebatten: Med nya krafter för en stärkt utveckling av Sverige. Representanter för REV möter bland andra företrädare för departement, verk och myndigheter som berörs av föreningarnas och samfälligheternas framtidsfrågor. Det gäller att vara pigg och alert redan kl. 8.30 på morgonen då våra vägseminarier fortsätter. Det blir också tillfälle att besöka utställarna på vårt 100-årsjubileum. Först efter lunch avslutas vår Jubileumshelg. Vi hoppas den ska kännas angelägen och värdefull för alla deltagare. Söndagen den 11 oktober Programledare: Lars Gunnar Tannerfors kl 08.30 Seminarier Block 2 (se särskilt program) kl 09.30 Seminarier Block 3 (se särskilt program) Kaffetår och tid för besök bland utställare kl 10.45 Nya enskilda vägar i full färd mot 2070 Enskilda vägars framtidsutveckling; Janeric Reyer, tidigare regionchef i Vägverket kl 11.00 kl 12.30 Med nya krafter för en stärkt utveckling av Sverige Stordebatt: REV möter bl a Maria Wingård, politiskt sakkunnig, Jordbruksdepartementet, Per Wenner, direktör, Vägverket, Gunilla Glasare, direktör, SKL, Staffan Widlert, generaldirektör, Transportstyrelsen, Håkan Norén, ordförande, Maskinentreprenörerna, ME, samt representant för Näringsdepartementet, m fl. Personliga funderingar i 100-årsjubileets sista minuter Lena Erixon, generaldirektör, Vägverket Summering av Jubileumshelgen Sven Ivarsson, ordförande REV Avslutande lunch. Enskild bro över Klarälven, 111 meter lång. En fråga som togs upp på förra årets stämma. Vad blir det i år? Bulletinen Nr 3 2009 13

REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige Seminarier REV stämma 10-11 oktober 2009 10 oktober 15.00-15.45 1 2 3 Seminarie nr 1 Förvaltning och lagar, Upphandling Vilka lagar har vi att rätta oss efter när vi ska förvalta vår samfällighet? Hur går en förenklad upphandling till och vilka regler gäller? Uno Jakobsson, advokat Lindhes advokatbyrå AB, suppleant i REVs styrelse Seminarie nr 2 Försäkringsfrågor Vad ingår i REVs försäkring? Olika försäkringsärenden tas upp. Hans-Otto Nilsson, försäkringsjurist, If Seminarie nr 3 Momsfrågor. Frågor i samband med byte av föreningsfunktionärer Hur gör vi med momsen? Vad gäller vid byte av föreningens funktionärer? Bengt Nydahl, advokat Lindhes advokatbyrå AB, ledamot och vice ordförande i REVs styrelse 6 7 Seminarie nr 6 Röjning, dikning, löpande underhåll och vattenproblematik Måste vi röja och dika längs vår väg? Vilken standard ska vår väg ha? Vems ansvar är vattnet? Sven Ivarsson, ordförande i REVs styrelse, vägtekniker 11 oktober 09.30-10.15 Seminarie nr 7 Ledningsrätt, planfrågor, skadestånd Hur ska föreningen agera när någon vill lägga ledning i vägen? Hur agerar vi när kommunen vill detaljplanera? Vad händer om någon kör sönder vägen? Uno Jakobsson, advokat Lindhes advokatbyrå AB, suppleant i REVs styrelse 11 oktober 8.30-9.15 4 5 Seminarie nr 4 Indrivning av vägavgift Har vi någon möjlighet att kräva in obetalda vägavgifter? Hur gör man, vad ska föreningen tänka på? Sture Källgården, lantmätare, ledamot i REVs styrelse Seminarie nr 5 Vägmärken och farthinder Vilka vägmärken får vi som väghållare sätta upp längs vår väg? Vilka farthinder kan vi användas oss utav och vilka beslut krävs? Leif Kronkvist, VD REV, vägtekniker 8 9 Seminarie nr 8 Andelstal, förrättning och omförrättning Vad händer om andelstalen är inaktuella? Vad är nyttan med uppdaterade andelstal? Kan föreningen själv ändra andelstal? Sture Källgården, lantmätare, ledamot i REVs styrelse Seminarie nr 9 Statsbidrag Kan vi få statsbidrag till vår enskilda väg, och i så fall hur mycket? Hur går ansökan till? Vem beslutar om föreningen får bidrag? Råger Palm, Vägverket Region Väst 14 Bulletinen Nr 3 2009

REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige Anmälningsblankett till förbundsstämma, seminarier och logi På REVs hemsida finns en anmälningsblankett som kan sändas som e-post. Anmälan måste vara REV tillhanda senast den 30 september 2009. OBS!! Sista chansen för anmälan! Förening Medlemsnummer Endast förbundssammanträdet för medlemmar (ingen kostnad), antal personer: Logi/ konferens enl Seminarieanmälningar enl Ombud För- och efternamn nedan ange A, B eller C föreg sida, ange 1, 2, 3 osv 15.00-15.45 8.30-9.15 9.30-10.15 Ev allergi/veg önskemål: Behöver transfer från tågstation. Ankomsttid: Konferensdeltagare Medlem Icke medlem A. Helpension i enkelrum, lör-sön 1 600:-/person 2 500:-/person B. Helpension i dubbelrum, lör-sön 1 200:-/person 2 100:-/person C. Dagkonferensgäst 800:-/person 1 500:-/person (allt utom logi), lör- sön I helpension ingår: Lördagens lunch Lördagens föredragningar, eftermiddagskaffe Förbundsstämman (för medlemmar) Välkomstdrink Trerätters supé inklusive dryck och underhållning Logi med frukostbuffé Söndagens seminarier inkl kaffe Lunch. Postadress, tel nr och e-postadress dit REV skickar bekräftelse på anmälan och faktura: Underskrift Namnförtydligande Anmälan skickas till Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan 35-37 114 57 Stockholm Tfn: 08-20 27 50 Fax: 08-20 74 78 E-post: kansliet@revriks.se Bulletinen Nr 3 2009 15

Avsändare: Vik här och tejpa ihop Frankeras ej REV betalar portot Förbundsstämman 2009 REV. Riksförbundet Enskilda Vägar SVARSPOST Kundnummer 110724900 110 05 STOCKHOLM 16 Bulletinen Nr 3 2009

REV NYTT Vägverkets regelverksöversyn slutrapporterad i samråd med REV I föregående nummer av Bulletinen meddelade vi att den sedan länge emotsedda översynen av regelverket för statlig medfinansiering av det enskilda vägnätet i flera avseenden inte uppfyllde våra önskemål eller förväntningar. Strax innan tidningen gick till tryck återupptog dock Vägverket och REV samtalen. Därefter har vi under Vägverkets Per Wenners (vilken inte deltog i den tidigare utförda översynen) ledning i positiv anda gått igenom REVs synpunkter gentemot rapportutkastet. Vi kan konstatera att Vägverket och REV egentligen vill samma sak, dvs ha effektiv och rationell hantering av de statliga medlen och god väghållning. Under samtalens gång enades vi om att materialet i flera avseenden behövde kompletteras eller modifieras. Till exempel: Momsfrågan liksom ansvaret för broar måste klarläggas. Samarbetet mellan Vägverket och REVs jurister fortsätter härvidlag. Finns det vägar som i dag faller utanför regelverket som samhällsekonomiskt borde vara berättigade till stöd? Frågan om tätortsvägar får lösas i ett större sammanhang. Den schablonmodell som REV i och för sig varit positiv till får nu inte de dramatiska konsekvenser som det ursprungliga förslagets. Vi ser fram emot fortsatt god nytta av de ytterligare medel som regeringen och riksdagen anvisat under senare år. REV och Vägverket besöker väghållare En effekt av samtalen som kommer att märkas för några av våra medlemmar är en överenskommelse om gemensam FOTO: GUNILLA HELLSTRÖM uppföljning av väghållarnas situation. Under hösten/vintern kommer vi att gemensamt besöka ett antal slumpmässigt utvalda väghållare (bland de som svarat på vår enkät) och göra ingående studier av deras förhållanden, möjligheter och svårigheter. Tack Vägverket för att ni lyssnade Nu fortsätter Vägverket och REV med gemensamma krafter arbeta för de enskilda väghållarnas bästa. Som statsrådet Åsa Torstensson brukar säga: Utan våra enskilda vägar skulle Sverige inte fungera. Det ideella engagemang som läggs ner i våra samfälligheter är ovärderligt. Text Sven Ivarsson REV vill låta göra en inventering av broarna på det enskilda vägnätet och göra en ekonomisk bedömning av renoveringsbehoven. Bulletinen Nr 3 2009 17

JURIDIK När leke En lekplats för barnen vill många familjer ha nära till. Gärna på föreningens grönområde om knuten. Vad kan egentligen vara enklare än att bygga en sandlåda, sätta upp några gungställningar och en rutschkana? Riktigt så enkelt är det inte anser Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som uppskattar antalet olyckor på skolgårdar och lekplatser i Sverige till i genomsnitt 50 per dag. I SKLs bok Säkra lekplatsen kan man lära mer om hur lekplatser ska utformas för att minska olycksrisken. Många samfällighetsföreningar och vägföreningar har förutom ansvaret för de enskilda vägarna också ansvar för grönområden. Där finns ibland en anlagd lekplats, eller kanske någon på en stämma väcker frågan om att anlägga en lekplats. I båda fallen gäller det för styrelsen att kontrollera vad som står i stadgarna och lantmäteriförrättningen, berättar REVs lantmätare Sture Källgården. FOTO: MARIA SUNDSTRÖM 18 Bulletinen Nr 3 2009

Fråga advokaten FRÅGA: Kan en vägförening ställas till svars för en olycka som inträffar på områdets lekplats? Hur ska man göra när vägföreningens förrättning visar att en lekplats inte ingår i det man är satt att ansvara för och det finns medlemmar som ändå vill anlägga en sådan? n blir allvar I anläggningsbeslutet står vad som ingår i gemensamhetsanläggningen, dvs vad samfälligheten har ansvar för. Om det inte står något om ansvar för lekplats och en sådan finns anlagd inom föreningens område och sköts av föreningen kan styrelsemedlemmarna personligen ställas till svars för olyckor som inträffar där. Föreningsmedlemmar kan också ifrågasätta varför styrelsen lägger de gemensamma pengarna på lekredskap till en lekplats som enligt förrättningen inte ingår i samfälligheten. Bok om lekplatser För föreningar som enligt förrättningen har ansvar för lekplatser Beställ från Sveriges Kommuner och Landsting, tel: 08-709 59 90. Boken kostar 245 kr + moms och frakt. är SKLs nyligen omarbetade bok Säkra lekplatsen olycksförebyggande utformning av lekplatser och lekredskap en källa till inspiration. I boken kan man läsa om vikten av att sätta sig in i hur en lekplats ska konstrueras för att barn i olika åldrar ska få stimulans. Dessutom finns information om hur man ska bygga för att minska olycksrisken, och hur man ser till att år efter år hålla god standard. Med många tänkvärda illustrationer visas bl a hur barn brukar lekredskap, staket och soffor på annat sätt än vuxna. Det gäller t ex att tänka på att barnhuvuden kan fastna mellan spjälorna i ett staket och att små fingrar kan fastna i kedjor. Text Gunilla Hellström SVAR: Om ett barn skadar sig på den av vägföreningen förvaltade lekplatsen kan föreningen komma att ställas till svars för olyckan. Precis som vägarna ska en lekplats som omfattas av vägföreningens ansvar skötas på ett sådant sätt att vägföreningen inte kan anses ha agerat vårdslöst i det fall en olycka inträffar. Annars kan föreningen bli skadeståndsskyldig. Exempelvis kan vårdslöshet vara att en lekplats har fått förfalla så att lekredskapen inte längre är säkra att använda. Vad gäller frågan om att anlägga en lekplats när en sådan inte finns med i anläggningsbeslutet så finns det flera aspekter att tänka på. Om det inte står något om ansvar för lekplats kan styrelsemedlemmarna personligen ställas till svars för exempelvis olyckor som inträffar på en sådan som finns anlagd inom föreningens område. Föreningsmedlemmar kan också ifrågasätta varför styrelsen otillåtet lägger föreningens pengar på lekredskap till en lekplats som enligt förrättningen inte ingår i gemensamhetsanläggningen. Enkelt kan svaret sammanfattas till att om det inte står något där om en lekplats så ska föreningen heller inte ha ansvar för någon sådan. Det finns ett sätt att ändå tillmötesgå en grupp föräldrar som vill skapa en lekplats för sina barn. Vägföreningen kan låta dem att i form av en oberoende ideell förening ta en bit av ett grönområde och själva se till att lekplatsen utformas ändamålsenligt. Det blir då den ideella föreningens ansvar att se till att lekplatsen hålls i gott skick och som även ansvarar för eventuella olyckor. En sådan ideell förening kan även exempelvis söka egna bidrag hos kommunen och sponsring från företag för sin verksamhet. Under rubriken Fråga advokaten besvaras juridiska frågor som kommer in till förbundet. Frågorna besvaras av advokaterna Bengt Nydahl och Uno Jakobsson på Lindhés Advokatbyrå AB. Välkommen att maila dina frågor till kansliet@revriks.se Uno Jakobsson Bulletinen Nr 3 2009 19 19

JURIDIK Vägföreningen mot markägaren vem har rätt till förvaltat grönområde? Rätt ska vara rätt, tyckte Kållekärrs vägförening, när nu kommunen beslutat att det ska vara enskilt väghållaransvar för deras mark som ligger inom planområde. I så fall ska inte kommunen använda marken och dessutom spärra av den med ett trafikfarligt placerat staket. Med hjälp av REVs advokat och kronofogden fick föreningen rätt mot kommunen. Tätorten Kållekärr ligger mitt på Tjörn och fungerar som ett kommunikationsnav för ön. I Kållekärr finns service som apotek, bussterminal, sjukhem, skola och vårdcentral m m insprängd mellan villaområdena. Kållekärrs vägförening ansvarar för samhällets 6,5 km vägar inom detaljplanerat område. Föreningen ansvarar även för grönområden, p-platser, belysningsanläggning, lekplatser m m. Att vägföreningen ansvarar för så mycket bygger på praxis och lång tradition. Kommunen har vid förrättningar framfört att vägföreningen är bäst lämpad för skötseln och att det för kommunen är den bästa lösningen ur ekonomisk synvinkel. Jan Johansson, sedan 32 år styrelseordförande i Kållekärrs vägförening, anser att samarbetet med kommunen fungerade bra fram till för tre år sedan. Då tillträdde nya politiker och tjänstemän i kommunledningen och de kommunala bolagen, varefter samarbetet inte fungerat på ett godtagbart sätt. Med en kommun som Tjörns lär man sig mycket om de författningar som styr både kommunens och vägföreningens förvaltning. Det gäller att hålla sig ordentligt informerad om vad som pågår i kommunen och ligga ett steg före kommunens politiker och tjänstemän. Genom åren har det visat sig att de ofta har mindre sakkunskap än vi i vägföreningen. Exempelvis är de senaste tvisterna resultatet av en olycklig kombination av politikernas och tjänstemännens bristande vilja till samråd och information, deras vilja att bestämma över vägföreningens verksamhet och okunskap om gällande författningar. Kommunen stämde vägföreningen Ett irritationsmoment för de boende i villaområdet Lilldal har varit trafiken till och från kommunens verksamheter och fastigheter i Lilldalsområdet. De senaste 15 åren har trafiksituationen i området varit oacceptabel vad gäller utfarter, tillfarter etc. Istället för att, som vägföreningen sedan 1995 vid flera tillfällen föreslagit, rusta upp och använda en ursprunglig huvudtillfart till Lilldalsområdet har kommunen låtit transporter ske genom villaområdet. Vägföreningens påtryckningar via hot om avstängning, utifrån ett beslut på 2006 års föreningsstämma, ledde till positiva samtal med kommunchefen och -juristen. Upprustning av den ursprungliga huvudtillfarten projekterades och upphandlades varefter ar- forts på nästa sida Källekärrs vägförening ansvarar för samhällets 6,5 km vägar inom detaljplanerat område, grönområden, p-platser, belysningsanläggning, lekplatser mm. FOTO: JAN JOHANSSON 20 Bulletinen Nr 3 2009