Anmälda bidrag. Patientsäkerhetspris. Kvalitetspris

2 01 4 Anmälda bidrag Patientsäkerhetspris 2014 Kvalitetspris 2014 1

På följande sidor presenteras bidragen till Landstinget Kronobergs kvalitetspris och patientsäkerhetspris 2014. Det är 38 goda exempel på förbättringsarbeten. Även om ämnena är olika har de en sak gemensamt de är alla kvalitetssmarta! Trevlig läsning! Förra årets vinnare, ovan Karin Fritzell och Jonas Johansson som tog emot patientsäkerhetspriset för Rapid Recovery. Till vänster Ann-Sofie Signér, Mimmi Kaukinen och Maritha Ericsson som vann kvalitetspriset med Äldrepsykiatriska enhetens BPSD-team. 2

Bidragen är sorterade i bokstavsordning. Av platsskäl är bidragen nedkortade så att de ryms på en sida. Innehåll Accessen till blodbanan hemodialyspatientens livlina...5 Arbetsterapeut/Sjukgymnast en resurs för den akuta patienten...6 Barnsjukvård i hemmet...8 Diabetessamordnare...9 Diagnosklassificering teamarbete ger kvalitet och patientsäkerhet... 10 Effektivare inköp...11 Hindra spridning av multiresistenta bakterier...12 Illustrativ spirometri...13 Jämställd tandreglering för barn och ungdomar mellan 3 och 19 år i Landstinget Kronoberg...14 Kartläggning av antibiotikaförskrivningen i Folktandvården, Landstinget Kronoberg... 16 Koordinator...17 Krafttag mot trycksår...18 Kvalitetssäkring av analyser nära patienten...19 Leg. arbetsterapeut... 20 Minnesskola....21 Min vårdtidsguide för ökad patientcentrerad vård på avdelning 6... 22 3

Mobimedfäste...23 Ny dokumentationsrutin för förbättrad omvårdnad i slutenvården...24 Ny vikt på sikt...25 Optimalt anpassad vingbräda för strålbehandling av bröstcancerpatienter....26 Patientinriktad information om perifer venkateter (PVK)...27 Patientsäker och effektiv vårdadministration ger också en bättre arbetsmiljö...28 Primärvårds- och rehabcentrums bemötandeguide gott bemötande för god vård... 29 Processinriktad samverkan, utslussning och öppenvård.... 30 Processutveckling inom bassängrehabilitering...31 Rehabiliteringsklinikens uppföljningssystem för resultatförbättring, RUS... 32 Samverkansforum-Neuropsykiatri...33 Sjukgymnasters samtal om levnadsvanor ett implementeringsprojekt för sjukgymnaster inom primärvården Landstinget Kronoberg...34 Skriftlig överrapportering en säker informationsöverföring... 35 Smärtskattning är guld värd...36 Spridning av huvudmålen på Lasarettet Ljungby...37 Säker förflyttning med patientlyft...38 Transporthållare Thopaz...40 Traumasjukvården i Landstinget Kronoberg...41 Vardagsrevidering implementering i primärvården, Landstinget Kronoberg.... 42 Vägen till en omvårdnadsplan...43 Äntringsfläns syrgastub akutväska...44 Överfylld urinblåsa i samband med operation...45 4

Accessen till blodbanan hemodialyspatientens livlina Karin Ingwald, avd chef, Helena Lind, sektionsledare, Karin Magnusson och Maria Szöke Dialysenheten CLV Access till blodbanan är hemodialyspatientens livlina. En av faktorerna för att en AV-fistel kan anläggas med god överlevnad är att patienten inte haft någon central kateter. Risken för stenoser ökar då vilket leder till försämrad fistelöverlevnad. Genom ha en välfungerande dialog i det multiprofessionella arbetet ökar förutsättningarna för att patienten kan starta sin dialysbehandling med en AVfistel. Accessjukskötersornas roll blir central då de blir experter på att bedöma nyanlagda AV-fistlar. Kärlaccessen är en av hemodialys verksamheternas mest centrala kvalitetsindikator. Det är ett viktigt förbättringsområde då det är känt att fistelöverlevnaden blir sämre om patienten först har en CDK(central dialyskateter). Inom hela riket finns det en stor variationen mellan olika klinker och landsändar för prevalensen av AV-fistel /graft. Svenskt njurmedicinskt register (SNR) för ett register där det följs vilket som är patientens första access. I Växjö har de senaste åren 100 % av patienterna startat med en central dialyskateter(cdk). Snittet i riket ligger på 72 %. Anläggning av en permanent dialys access är för hemodialys är en viktig del av den kärlkirurgiska och njurmedicinska verksamheten i länet Det fanns redan innan rutiner för hur arbetet vid nyanläggning av kärlaccess skulle skötas trots det uppnådde vi inte optimala resultat. Accessköterskorna började med att analysera fistlar som lagts de senaste åren och utfallet av det. Vid ett multidisciplinärt möte lyftes också problemet fram. För att ta lärdom av andra har vi också tittat på andra sjukhus av motsvarande storlek men med bättre resultat och diskuterat med dem hur de arbetar. Det som kom fram var att vi har redan verktygen men måste tänka till lite mera hur de används. Förändringen som vi gjort är att det nu alltid är en accessköterska med vid uppföljningen efter att en patient fått en AV-fistel. De blir experter på att se om accessen utvecklas på ett tillfredställande sätt. Det gör att patienterna där inte optimal fistelfunktion utvecklas tidigare blir åtgärdade med antingen angiografi eller reoperation. Vi ligger än så länge enbart i startgroparna och antalet patienter som startats planerat är ännu för litet för att kunna dra några slutsatser. Vi har ännu inte hunnit starta mer än en patient i dialys som varit planerad och där gick vi i mål med att starta i AV-fisteln. Patienten kan starta sin behandling polikliniskt och slipper onödiga vårddygn. Arbetet med en anläggning av en AV-fistel kräver ett multiprofessionellt samarbete. Genom att stärka accessjuksöterskan roll i det hela kan vi få en tydligare agenda för förberedelse och uppföljning. Ett välfungerande arbete borde också i längeden leda till mindre komplikationer och minskat antal vårddagar, ett win-win koncept för alla inblandade. Ett välfungerande arbete borde också i längeden leda till mindre komplikationer och minskat antal vårddagar, ett win-win koncept för alla inblandade. 5

Arbetsterapeut/Sjukgymnast en resurs för den akuta patienten Carina Pettersson/Ingrid Karlsson Akutkliniken/Lasarettsrehab Akutmottagningar har under årens lopp arbetat med att utveckla bättre flöden och naturligtvis ett bättre akut omhändertagande. Hur man efter vårdtiden har det hemma gällande hjälpmedel och insatser från den kommunala omsorgen har vi många gånger glömt bort. Vi vill med detta kvalitets arbete förändra detta till något mycket bättre. Kompetenstillskottet i form av sjukgymnast samt arbetsterapeut har inte bara förbättrat vården för dessa patienter utan även gjort personalen inom våra enheter lyhörda för varandras kompetenser. När det gällde sjukgymnast på akuten så var syftet att titta på: om flödet/vårdkvaliteten på akuten/ava kunde öka med hjälp av sjukgymnastresurs. Om sjukgymnast som första instans kan underlätta bedömningen och därmed bidra till vård på rätt vårdnivå. Se om patienten kunnat erhålla en säkrare och tryggare hemgång. Vi anser att när det gäller dessa frågeställningar så har vii uppnått ett gott resultat. När det gäller arbetsterapeut insatserna så har dom främst varit inriktade på de patienter som vårdas på AVA. Där initierar ansvarig läkare eller sjuksköterska en kontakt med vår arbetsterapeut som gör en bedömning gällande funktionsnedsättning som kan behöva extra resurser både gällande hjälpmedel eller så etablerar hon en kontakt med kommunen. På vårdavdelningar har man sedan lång tid haft tillgång till paramedicinsk resurs: När det gäller akutmottagning/akutvårdsavdelning är detta ett nytt arbetssätt som verkligen berikar varandras kompetensområden. Vi skulle vilja påstå att detta är inte bara nytänkande i Landstinget Kronoberg utan även nationellt. Sjukgymnastresursen startade i projektform. Lasarettsrehab ansökte 2011 om stimulanspengar för äldre som SKL delade ut och fick ta del av dessa. Efter att dessa medel avslutats fortskred projektet under 2012 med 50 % tjänsteutrymme som akutkliniken och lasarettsrehab delfinansierat. From april 2014 är projektet permanentat. När det gäller arbetsterapeut på AVA så startade detta som ett delprojekt i Samordning för Linnea. Akutkliniken har tillsammans med lasarettsrehab tittat på hur vi gemensamt skulle kunna arbeta med stöd från arbetsterapeut som ett komplement i bedömningen av våra patienter. Främst inriktas resurserna inför hemgång. Den arbetsterapeut som redan arbetade med våra äldre patienter på akuten/avd 13 arbetar i dagsläget även som denna resurs på AVA. En mycket bättre informerad patient om hur och varför man ska använda de hjälpmedel man har fått med sig hem. En mycket bättre informerad patient gällande hur deras rehabilitering ska ske och vilka kontaktvägar som finns. Vi anser även med detta arbetssätt att vi i viss mån kan förhindra onödiga inläggningar och i vissa fall minska antalet vårddagar genom våra kontakter med hemsjukvården. Vi tror att man i stor utsträckning kan förhindra återinläggning om: den äldre patienten vid hemgång från AVA känner sig trygg med uppföljning från kommunens sida man på ett pedagogiskt sätt har kunnat instruera patienten om de hjälpmedel man ska använda när man återvänder hem. 6

7

Barnsjukvård i hemmet Mona Öhrn, avdelningschef avd 11, Nina Heinrich, kontaktsjuksköterska dagvård, Ella Roström, funktionsansvarig sjuksköterska dagvård och onkologisjuksköterska och Ann-Margret Hotaling, specialistläkare hemsjukvårdsteamet avd 11 och dagvården Barn- och ungdomskliniken avd 11 Förbättringsarbetet och studien av förbättringsarbetet har blivit framlagt som en masteruppsats vid Jönköping Academy, av Mona Öhrn. Studier av hemsjukvård för barn har visat att den föredras av föräldrar och är patientsäker samt kostnadseffektiv. I Sverige har inte alla barn i dag jämlik tillgång till hemsjukvård. Syftet med förbättringsarbetet var att utöka möjligheterna till hemsjukvård för barn och att identifiera fler lämpliga patienter. Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar upplever hemsjukvård för barn med fokus på delaktighet i barnets vård och beslut som rör den. Åtta intervjuer genomfördes med sammanlagt 10 föräldrar till barn som erhållit hemsjukvård under perioden mars 2013 februari 2014. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Under perioden 1 november 2013 till 30 april 2014 identifierades sjutton barn som lämpliga för hemsjukvård. Elva av dem erhöll hemsjukvård, vilket var en ökning från föregående halvår då fyra barn erhöll hemsjukvård. Resultatet av studien sammanfattas i tre teman och nio underteman. Föräldrars upplevelse av hemsjukvård var att kommunikationen med vårdpersonalen är god, de har en känsla av medverkan i vård och beslut, och familjens bästa prioriteras. Slutsatser: Hemsjukvård upplevdes ovärderlig i egenskap av att främja ett så normalt liv som möjligt för familjen. Resultaten från studien stödjer ett personcentrerat arbetssätt präglat av jämbördig och prestigelös dialog. Mer forskning behövs dock kring hur barn upplever hemsjukvård och delaktighet i beslut om sin vård och vårdform. Ledstjärnan i klinikens arbete är Barnets bästa och barn har rätt att leva ett så normalt liv som möjligt. Enligt Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso- och sjukvård ska barn läggas in på sjukhus endast om den nödvändiga behandlingen och omvårdnaden inte kan ges på ett lika bra sätt i hemmet eller i öppen vård. Vår önskan var att stödja och utveckla föräldrars delaktighet i barnsjukvården och förbättra möjligheterna att kunna välja vårdform. Vi ville följaktligen utöka möjligheterna till hemsjukvård för barn och studien undersökte hur föräldrar upplever vårdformen och delaktighet i vård och beslut. Vi har utgått från barns och familjers behov och önskemål och inte ifrån hur vi är organiserade och bemannade. Vi har samarbetat med länets kommuner i hur familjers behov bäst har kunnat tillgodoses. Teamet har varit innovativa i att arbeta för barnets bästa och t ex har i några fall provtagning utförts i skolan för att barn inte ska missa för mycket. Vi har arbetat i ett tvärprofessionellt team, med inslag av agilt arbetssätt med korta lunchmöten varannan vecka för avstämning. Vi har använt oss av förbättringsverktyg som fiskbens- och styrdiagram och PDSA-modellen för att lösa problem. För att identifiera barn/familjer inom sluten vård som erbjudits hemsjukvård har all vårdpersonal informerats och engagerats. Faciliterande och coachande ledarskap har understött teamets arbete. Teamets insatser har utgått från dagvårds- och vårdavdelning letts av sjuksköterskor. Iindividuellt utformade insatser har planerats i samverkan mellan klinikens professioner, inkl paramedicin och lekterapi. Intervjuer med föräldrar och ett barn har genomförts för att studera om och hur de vi är till för påverkas av det förändrade arbetssättet. Fler familjer och barn har kunnat få vård i hemmet. Speciellt god nytta har barn med kronisk sjukdom haft av interventionen. Palliativ vård i hemmet har möjliggjorts genom förbättringsprojektet. Familjer har involverats som partners i vården och beslut om den och deras upplevelse av delaktighet har ökat. Arbetet med hemsjukvård utgående från barn- och ungdomskliniken har som verksamhet mognat och skapar nya erfarenheter av hur vi bättre kan stärka patienters och närståendes inflytande och medverkan i vården. Förbättringsarbetet är ur föräldrarnas perspektiv angeläget och i högsta grad önskvärt ur föräldrars perspektiv. Vårdformen stödjer familjens bästa på så sätt att de ges möjlighet att leva ett så normalt liv som möjligt. Fördelar upplevs även i form av tidsvinster för barn och föräldrar. 8

Diabetessamordnare Karin Johansson Utvecklingsavdelningen Pmp Utveckling av direktrapportering till Nationella diabetesregistret, NDR. Nytt är att diabeteskomplikationer rapporteras från diagnoskoder, vilka söks i hela Cosmicjournalen. Samarbetsprojekt mellan diabetessamordnare, NDR-koordinatorer, IT-avdelningen och ögonkliniken. Ögonkomplikationer rapporteras specificerat i fyra olika diagnosgrupper. Ögonkliniken har gjort förändring i mall för dokumentation och skapat en enhetlig rutin för diagnossättning. Förändringen medför att vårdgivare ser och kan kopiera journaluppgifter för rapportering till NDR. Två anledningar till förbättringsarbetet: 1. Ett sökord ledde till dubbeldokumentation och nedsmutsning av journalen, 2. Registret hade utvecklat ett sökord med gradering av ögonskada. Vi ville uppnå: 1. Ren journal utan dokumentation som saknar mervärde. 2. Kvalitetssäkrad data 3. Utnyttja registrets möjlighet att skapa data för uppföljning, utvärdering och forskning 4. Tidsvinst 1. Ökat samarbete mellan ögonkliniken och diabetesvården för bra underlag för kvalitetssäkrad överföring av data till diabetesregistret NDR är nytänkande för Landstinget Kronoberg. 2. Specialisten gör rapporteringsunderlag. Diabetesvårdens sökord används i ögonklinikens journalmallar och kan kopieras för överföring till registret. Den som rapporterar behöver inte leta upp uppgiften i journalen, värdera och lämna uppgiften vidare. 3. Hämtar utvalda diagnoskoder för komplikation från hela Cosmic-journalen. Tidigare frågades patienten eller söktes i journalen. 4. Laserbehandling från åtgärdskod. Ögonkliniken har haft ett internt förbättringsarbete för att förändra dikteringsmall i samklang med diabetes mall NDR. Ögonkliniken har även gjort en rutin för enhetlig användning av diagnoskoder som specificerar graden av ögonskada. Det nya arbetssättet har implementerats på enheterna i Ljungby och Växjö. NDR-koordinatorerna har tagit fram diagnoskoder med vilka NDRs frågor om komplikationer kan besvaras. IT-utvecklare har gjort om överföringen till NDR så att uppgifter om komplikationer hämtas från diagnoskoder. Laserbehandling från åtgärdskod. Registerhållare för NDR har varit informerad, hejat på och stöttat arbetet. Projektgruppen med IT-utvecklare, förvaltare för vårddokumentation i Cosmic och diabetessamordnare har samarbetat runt utformning av förändringen och följt upp säkerheten. Mer tid till patientkontakt eftersom mindre tid behövs för rapportering. Säkrare data i kvalitetsregistret som används för forskning, utvärdering av behandling, rapporter till öppna jämförelser. Utvecklingsarbetet skapar ett kvalitetssäkrat datamaterial till grund för uppföljning, utveckling och forskning. Uppföljning kan göras från Cosmic journalen via Business Objects och med hjälp av NDRs statistikverktyg. Landstinget Kronoberg blir det första landstinget som rapporterar komplikationer direkt från diagnoskoder och det första landstinget som rapporterar specificerade ögonkomplikationer från diagnoskoder. 9

Diagnosklassificering teamarbete ger kvalitet och patientsäkerhet Kersti Olsson Hartvig, verksamhetschef och Olga Zajc-Hansson, med sekreterare Kirurgicentrum, sekreterarenheten Sekreterarenhetens kodarteam arbetar med primär diagnosklassificering på kirurg-, kvinno- och ortopedkliniken. D.v.s. vi sätter koder, enligt Socialstyrelsens regelverk, på läkares diagnoser. Tillsammans i teamet granskar vi all slutenvård samt klinikernas utomlänspatienter. Vi tar hjälp av varandras kompetenser och erfarenheter och har ständiga kunskapsutbyten inom teamet. Vi ordnar föreläsningar för alla medicinska sekreterare på kirurgicentrum samt håller egna föreläsningar/utbildningar. Vi ville uppnå att en korrekt journaldokumentation och diagnosklassificering rapporteras till Socialstyrelsens patientregister, alltså tillförlitliga data. Användare av dessa register kan vara stat, landsting/region, kommun och andra intressenter. Dessa data ger även en överblick av den egna verksamheten. Tanken med diagnosklassificeringen är att den ska spegla journaldokumentationen av patientens sjukdomstillstånd, vård och behandling samt eventuella komplikationer. Genom granskning av vårdkontakter för att upptäcka diskrepans mellan journaldokumentation och diagnosklassificering ökar patientsäkerheten. Vi ville genom fortlöpande kompetensutveckling av samtliga berörda professioner; läkare, sjuksköterskor och medicinska sekreterare, skapa rutiner för att följa Socialstyrelsens regelverk. Vi ville att kodarteamet skulle bestå av utbildade kodare och utgöra en kunskapsbank för våra kliniker. Vi ville också snabbt kunna lyfta tolkningsfrågor inom diagnosklassificering. Det nya är att kodarteamet regelbundet arbetar tillsammans, schemalagt, med att systematiskt granska journaldokumentation, d.v.s. läser all dokumentation på slutenvårdstillfällen, för korrekt diagnosklassificering. Även kodarteamets möten är schemalagda. Detta är unikt i Landstinget Kronoberg och så vitt vi vet även i Sverige. Kodarteamet översätter läkarbedömning av sjukdomstillstånd till koder enligt Socialstyrelsens regelverk. Detta görs av samtliga slutenvårdstillfällen samt öppenvårdstillfällen för utomlänspatienter på våra kliniker. Slutenvårdstillfällen ska vara diagnosklassificerade och kvalitetsgranskade fem veckor efter utskrivning. Kodarteamet arbetar tillsammans schemalagt. Vi uppmärksammar riskfaktorer av betydelse för patientens vård och behandling, t.ex. att patienten har pacemaker, står på blodförtunnande, är organtransplanterad. Vi kontrollerar att åtgärdskoder stämmer överens med diagnos. Gör läkare uppmärksamma på oklarheter i journaldokumentationen t.ex. att patienten har cancer, men det finns olika uppgifter om detta. Kodarteamet kartlägger systematiskt utbildningsbehov på resp. klinik och omsätter det i utbildningar och har medicinska sekreterare i mentorskap. Kodarteamet omvärldsbevakar (Socialstyrelsen, Riksdivisionen för kodare, Södra sjukvårdsregionen, landstingets ekonomiavdelning). Arbetssättet har avsevärt förbättrat överensstämmelsen mellan journaldokumentation och diagnosklassificering i enlighet med Socialstyrelsens regelverk inom våra kliniker. Vi säkerställer den administrativa vårdprocessen, t.ex. ser till att dokumentation upprättas och att vårdtiden stämmer. Kodarteamet har haft ett 20-tal internutbildningar, t.ex. diagnosklassificering av cancersjukdomar. Teamet har också anordnat läkar- och sjuksköterskeledda föreläsningar för medicinska sekreterare inom kirurgicentrum, vilket enligt en enkätundersökning har uppfattats öka kompetensen. Kodarteamet har själva deltagit i vidareutbildningar i diagnosklassificering. Kodarteamet har upptäckt diskrepanser mellan diagnoskod och DRG. Socialstyrelsen är informerad om systemfel i Nord-DRG och detta kommer att åtgärdas 2015. Koderna genererar DRG-poäng, ett ersättningssystem inom många landsting. Resultat efter granskning sedan juli 2012 juni 2014 för kodarteamet; kirurgi: 8 268 347 kr, ortopedi: 4 048 040 kr. 10

Effektivare inköp Gert-Olof Karlsson, tf. upphandlingschef Upphandlingsavdelningen Under 2013 har ett upphandlingsprojekt genomförts som har visat att en utvecklad upphandlingsprocess kan ge väsentliga kostnadseffektiviseringar och även andra förbättringar av t ex kvalitet och patientsäkerhet. Arbetssättet innebär en tydlig förankring av upphandlingsprocessen i landstingets ledningsorganisation och att både verksamhetsföreträdare och upphandlare får viktiga och ledande roller i verksamhetsutvecklingen. Upphandlingsprocessen får därmed en mer uttalad strategisk roll som ska resultera i kostnadseffektiva inköp med högre kvalitet och bättre patientsäkerhet. Upphandlingsavd. ville uppnå följande: - Göra kärnverksamheten medveten om vad strategiskt upphandlingsarbete kan innebära för sänkta kostnader för inköp och verksamhetsutveckling. Förbättrat inköp medverkar till att förbättra landstingets ekonomi utan att dra ner på verksamheten eller vårdkvaliteten. - Inrättande av en ny organisationsstruktur för upphandling för att göra linjeorganisationen mer involverad i strategiskt inköp. Representation av upphandlingsavdelningen i klinikledningarna. - Skapa helhetssyn på upphandlingsarbetet såväl på den högsta ledningsnivån som inom verksamheten. - Inrätta en förbättrad upphandlingsprocess i vilken det fokuseras mer på den förberedande fasen. - Gemensam upphandlingsprocess, arbetsmetodik och malldokument för upphandlarna. - Förbättrad avtalsvård. - Inrättande av en kategoriindelning dvs. en bra matchning mellan inköpta varor och tjänster och en leverantörsmarknad. - Landstings- och centrumledningarna deltar i upphandlingar och får bättre inblick i vad det innebär för verksamhetens arbetssätt, kvalitet, patientsäkerhet och ekonomi - Upphandlarna arbetar enligt en gemensam process - Upphandlingar tilldelas ett centrum som övervakar upphandlingsarbetet - Behovs- och kostnadsanalys utförs med verksamheten för att matcha behov mot leverantörsmarknaden med kvalitet, patientsäkerhet och ekonomi i fokus. Detta resulterar i en kategoristrategi för upphandlingen. Ett konsultföretag bistod med att utarbeta det nya arbetssättet. Utifrån en analys av landstingets inköp och leverantörer valdes områden ut där man bedömde att det fanns stor besparingspotential. Dessa upphandlingar/-områden kallades för pilotupphandlingar. Arbetet med pilotupphandlingarna och det nya arbetssättet övervakades och godkändes kontinuerligt av styrgruppen, som bestod av centrumchefer och upphandlingschef. De upphandlare som fick i uppdrag att genomföra en pilotupphandling fick hjälp av en konsult att genomföra arbetet enligt den nya metodiken genom learning by doing. Dessa upphandlare fick också i uppdrag att utbilda sina kollegor i det nya arbetssättet. Samtidigt deltog alla medarbetare i olika grupparbeten, där de nya processerna och rutinerna togs fram och dokumenterades, organisations- respektive kategoristruktur beskrevs. Det nya arbetssättet tydliggör och stärker upphandlarens roll som projektledare. Den utvecklade upphandlingsprocessen användes i 20 pilotupphandlingar under 2013 vilket resulterade i en besparing på ca 20 miljoner kronor/år. Strategiskt inköp med ett förbättrat förarbete ger högre kvalitet i upphandlingsprojektets alla delar, från start till att följa upp tecknat avtal. Ekonomiska resurser har frigjorts till kärnverksamheten och vårdkvaliteten har förbättrats. Som exempel kan nämnas upphandling av assisterad befruktning (IVF) där vi förväntas få förbättrade medicinska resultat enligt nationella kvalitetsregister och en årlig kostnadssänkning på 740 000 kr. Tack vare upphandlingsprojektet har strategisk upphandling blivit mer aktualiserad på klinikledningsnivå, vilket har lett till en ökad medvetenhet och delaktighet i verksamheten. Upphandlarna arbetar i dag utifrån den nya processen med gemensamma malldokument och förbättrade interna rutiner. Arbetet med projektet har stärkt gemenskapen på avdelningen. 11

Hindra spridning av multiresistenta bakterier Annelill Månsson, Anna Borensved och Gabor Koranyi Ögonkliniken CLV Vi har i samarbete med vårdhygien och infektionsmottagningen utarbetat och implementerat en frågeformulär för samtliga patienter som besökte vår mottagning under två månaders tid. De som har varit utsatta för möjlig exponering skickades till infektionsmottagningen för provtagning. Vi antecknade en kod i journalen och samlade data efteråt för uppföljning och statistisk utvärdering. Sammanställningen har presenterats flera gånger. Enhetliga rutiner för MRB-spårning saknas för patienter som varit vårdade utomlands eller på risk-ort i Sverige. Vi ville På ett, enkelt, säkert, snabbt och effektivt sätt konstatera MRB-bärarskap hos patienter, Minska spridningen av MRB-bärarskap lokalt och nationellt Öka patientsäkerheten Öka personalskyddet Utarbeta tydliga rutiner Om projektet föll väl ut ge vägledning till andra instanser Rutiner för detta fanns inte. Samarbete över klinikgränser är sällsynt. Vi har inte hittat motsvarande arbete hos något annat landsting. Ögonmottagningens kassapersonal som ankomstregistrerat patienten lämnade frågeformulär. Vårdpersonal informerade patienten om undersökningen, tog emot svaret och återtog formuläret. Rutiner för detta fanns inte. Samarbete över klinikgränser är sällsynt. Vi har inte hittat motsvarande arbete hos något annat landsting. Vid JA svar har patienten informerats om att så snart som möjligt gå till infektionsmottagningen för screenodling med frågeformuläret som remiss. Patienter som varit aktuella för screenodling fick en specifik åtgärdskod AV028. Anteckning gjordes i patientjournalen. Infektionsmottagningen har ansvarat för provtagning och eventuell uppföljning av de patienter som kommit för provtagning. På infektionsmottagningen togs odlingar, oberoende av vårdform, från: näsa, svalg, perineum eller ljumsken mot perineum, faeces, KAD-urin, sår, eksem, nagelbandsinfektion, böld, irriterad hudskada (örhänge, piercing), extern otit, osv, insticksställe, kärlkateter, drän, etc. Inom tandvården remitterades patienten till vårdcentral för provtagning. Av 4467 patienter har besökt ögonmottagningen har 26 patienter har svarat JA på frågan. 22 patienter har gått till infektionsmottagningen för screenodling, Fem patienter har screenodlats genom annan instans. 1 patient som skickats från ögonmottagningen har vid odling visat sej vara positiv för MRB (ESBL). Tre patienter som screenodlats genom annan instans, och konstaterats ha MRB-bärarskap, har besökt ögonmottagningen. Dessa patienter hade inte blivit uppmärksammade utan vår undersökning. Deras smittspridning har stoppats. Det arbete vi gjort här på ögonkliniken kan komma till nytta då landstingets riskanalysgrupp arbetar med MRB-frågan. Andra kliniker kan använda vårt sätt att hitta ev. MRB. I väntan på riskanalysen har vi lagt ut broschyrer i väntrummet, monterat handspritflaskor för patientbruk (mycket uppskattat av patienterna!) Vi har samlat och visat information i form av bildspel. 12

Illustrativ spirometri Birgit Granell Möller och Fruzsina Benczedi, leg biomedicinska analytiker (BMA) BFM, klinisk fysiologi Många äldre och utländska patienter har svårt att förstå hur spirometriundersökningen ska gå till. BMA har i uppgift att kunna kommunicera väl med patienten då detta samspel är viktigt för att han/hon ska kunna prestera sitt yttersta. På grund av detta skapades olika illustrationer på de olika momenten i en spirometriundersökning, för att patienten ska kunna utföra undersökningen bättre. Vid spirometri är det viktigt att patienten gör in och utandningar maximalt för att resultatet ska bli bra. Det finns annars risk för falska värden och patienten får då ett sämre resultat som kan leda till fel diagnos. Många äldre och utländska patienter har svårt att förstå hur spirometriundersökningen går till. Målet med förbättringsarbetet var att få dessa patienter att utföra undersökningen på ett godtagbart sätt. Landstinget uppmanar till nytänkande och kvalitetsstyrda idéer som man kan implementera i verksamheten. Med enkla illustrativa kurvor som sitter fastsatta på glasväggen framför patienten kan BMA enklare förklara undersökningsgången. Patienten kan då lättare följa med hur undersökningen ska utföras, se kurvorna nedan. Patient utför undersökningen med hjälp av en illustration Förbättringsarbetet har inte varit igång länge men vi märker speciellt på äldre och utländska patienter att de förstår undersökningsmomenten bättre/lättare med illustrationerna och kan därmed prestera mer tillförlitliga värden. De kan själva följa illustrationerna och känna sig delaktiga i undersökningen. Detta leder till fler lyckade mätningar samt bättre undersökningar som i sin tur leder till bättre och exaktare diagnos. Illustrationerna av undersökningsmomenten 13

Jämställd tandreglering för barn och ungdomar mellan 3 och 19 år i Landstinget Kronoberg Sasan Naraghi, övertandläkare Tandregleringen Projektet startade som ett jämställdhetsprojekt för att ta reda på varför fler flickor än pojkar får tandregleringsbehandling. Under tre år mellan 2011 och 2013 granskades hela vårdprocessen inom tandregleringen, för barn och ungdomar 3 19 år, för att ta reda på var i vårdkedjan denna snedfördelning sker och om det nya objektiva behandlingsindex som implementerades i länet under 2010 (IOTN= Index of Orthodontic Treatmend Need) hade någon effekt på utgångsresultatet. Det är känt bland ortodontister nationellt och internationellt att det är fler flickor som generellt efterfrågar och får tandregleringsbehandling, Landstinget Kronoberg är inget undantag. Vi ortodontister möter och behandlar dagligen fler flickor än pojkar som vill göra något åt sina felställda tänder. Det är så självklart att det är fler flickor vi möter och behandlar att vi har slutat tänka på varför det är på det sättet. Det finns dock inga vetenskapliga grunder i litteraturen att flickor har generellt mer bettavvikelser än pojkar. Målet med denna studie var att ta reda på om det är tandläkarna som prioriterar flickor framför pojkar till behandling eller om det är ett aktivt val från patienterna. För det andra ville vi ta reda på ifall IOTN-index som introducerades 2009 och implementerades under 2010 bland tandläkare som har barntandvård i länet, gjorde någon påverkan på utgångsresultatet mellan pojkar och flickors vårdbehov och vårdkonsumtion inom tandregleringen. Detta stämde väl överens med landstingets jämställdhetsprojekt som hade initierats av SKL. Att ifrågasätta och granska systematiskt med uppföljning av det som är självklara för oss i vardagen. Att införa könsfördelad statistik kan ge oss insikter om bättre förståelse gällande sanningar om vårdbehov och vårdkonsumtion hos pojkar och flickor gällande tandreglering i länet. Material och metod: Antalet barn och ungdomar mellan 3 och 19 år i Växjöklinikens upptagningsområde kartlades och granskades baserad på följande steg i ortodontins vårdkedja: Steg I: Granskning av visningar och fördelningen mellan antal visade pojkar och flickor. Steg II: Samtliga patienter som sätts på väntelistan granskas när det gäller könsfördelningen. Steg III: Samtliga kallelser till utredningar och själva utredningarna som är gjorda på tandregleringen i Växjö granskas när det gäller könsfördelningen. Steg IV: Granskning av antalet pojkar och flickor bland patienter som blir erbjudna behandling eller startar behandling i Växjö. Syfte steg I: Ta reda på om allmäntandläkarna i lika stor utsträckning visar pojkar som flickor för en ortodontist, att ingen orättvis bedömning av vilka patienter som visas sker i första ledet. Syfte steg II: Ortodontistens bedömning vid visningar granskas när det gäller könsfördelningen bland de som sätts på väntelistan. Syfte steg III: Granskning gällande fördelningen av antalet pojkar och flickor på utredningar. Syfte steg IV: Särskilja ortodontisternas bedömning kontra patienternas önskemål om behandling. Ta reda på könsfördelning bland patienter som startar tandregleringsbehandling. IOTN har hjälpt allmän tandläkarna och ortodontister att ha samma måttstock för granskning av vårdbehovet hos den sökande. Vi har skapat könsfördelad statistik på kliniken och fortsätter att granska inte enbart vårdbehov och antal behandlade patienter utan deras könsfördelning registreras likaväl sedan 2011. Vi vet nu att fler flickor söker och vill ha tandreglering. Det beror troligen på att estetiska idealet och att upplevda behovet är större hos flickor. Vi vet nu att det är fler pojkar som aktivt tackar nej till erbjuden ortodontivård. Funktion prioriteras framför estetik av pojkar i större utsträckning. Vi har fått mer förståelse om att vårdbehovet ibland uppkommer senare hos pojkar och de behöver mer tid för att mogna. Vi ger dem mer betänketid för att komma till insikten om sitt vårdbehov. Idén har väckts hos mig att ifrågasätta och granska under en eventuell kommande studie om det verkligen är så att pojkar och flickor har samma vårdbehov när det gäller tandreglering. Flickor har kanske större bettavvikelse och vårdbehov än pojkar än vad dagens vetenskap har hittills visat. 14

15

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen i Folktandvården, Landstinget Kronoberg Gunnel Håkansson, tandvårdsstrateg, folktandvårdens kansli och medicinsk grupp tandvård Medicinsk grupp tandvård har kartlagt antibiotikaförskrivningen i Folktandvården Kronoberg under förskrivningsperioden september 2013 till maj 2014. 200 förskrivningar som slumpmässigt plockats ur Cambio Cosmic har granskats. Motsvarande granskning genomfördes av Folktandvårdens förskrivning 2010 och november 2011 till maj 2012. Den första granskningen 2010 visade att kunskapen var god om rekommenderade preparat och dosering men att om Strama tandvårds rekommendationer följts fullt ut så hade antalet recept varit nästan halverat. Som en följd av resultatet genomfördes en utbildningsdag hösten 2011 för alla tandläkare i Landstinget Kronoberg, om korrekta indikationer för antibiotikabehandling och antibiotikaprofylax. Läkemedelsstatistiken från Läkemedelskommittén visade 2010 att tandvården stod för 10 procent av antibiotikaförskrivningen.viket föreföll vara en oproportionerligt stor andel av den totala mängden. Om insatser för att minska förskrivningen ska sättas in måste arbetet inledas med en nulägesanalys. Som en del i patientsäkerhetssatsningen för att reducera förskrivningen av antibiotika gjorde därför medicinsk grupp tandvård en kartläggning av förskrivningen. Uppföljningen visade att om Strama tandvårds rekommendationer följts fullt ut så hade antalet recept varit nästan halverat. Som följd av resultatet genomfördes en utbildningsdag för alla tandläkare och tandhygienister såväl i Folktandvården som för de privata vårdgivarna. 2011 genomfördes en ny kartläggning för att se om utbildningsinsatsen bidragit till att förskrivningen av antibiotika minskat genom att Stramas rekommendationer följs. Den granskningen visade att antibiotikaförskrivningen totalt minskat med 24 procent vid en jämförelse mellan perioden januari till juli 2011 och 2012. Mängden klindamycin som skrivits ut under samma period minskade med 59 procent. Kartläggningen visade dock att vid förskrivningen för antibiotikabehandling var endast 51 procent utskrivna på korrekt indikation vilket var samma procentsiffra som 2011. Det är ett systematiskt, långsiktigt patientsäkerhetsarbete som syftar till att säkra att rätt antibiotika förskrivs på rätt indikation och därmed också att minska den totala antibiotikaförskrivningen. Uppföljningen av förskrivningen har omfattat hela tandvården, har gjorts systematiskt vid tre olika tillfällen och har följts av återrapportering och utbildning till samtliga tandläkare och tandhygienister. Kartläggningen av antibiotikaförskrivningen genomfördes genom att granska 200 slumpvis utvalda journaler i Folktandvårdens datajournalsystem T4. Personuppgifter på patienter och namn på tandläkare som förskrivit receptet togs fram via Business Objects. Urvalet gjordes med hjälp av en slumpgenerator. Granskning har gjorts av daganteckningar i T4 samt av förskrivningen av receptet i Cambio Cosmic. Varje journal har avidentifierats och numrerats i sammanställningen. För varje förskrivning och daganteckning har uppgift noterats om: Förskrivningen avser behandling eller profylax. Vilket antibiotika som har förskrivits. Orsak till förskrivningen. Dosering med styrka och mängd. Om förskrivningen skett på korrekt grund. Om doseringen varit korrekt. Läkemedelverkets behandlingsrekommendationer för antibiotikaprofylax i tandvården 2012:(23) 5, Rekommendationerna för antibiotikabehandling i tandvården. Information från Läkemedelsverket 2014: (25)1, Tandvårdens Läkemedel 2014 2015 samt de nationella riktlinjerna för vuxentandvård 2011 har använts som underlag vid bedömningen. Materialet har granskats av övertandläkare Johan Blomgren, kliniken för Oral Medicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Om man tittar allmänt till vilka preparat som tandläkare förskriver så är följsamheten till gällande rekommendationer fortsatt mycket god. Uppföljningen 2014 visar att antibiotikaförskrivningen totalt fortsatt att minska liksom även förskrivningen vid antibiotikaprofylax i enlighet med gällande nationella rekommendationer Den totala förskrivningen av antibiotika har under perioden augusti 2012 till juli 2013 jämfört med perioden augusti 2013 till juli 2014 minskat med ytterligare 11 procent. Förskrivningen av klindamycin har under samma period minskat med 9 procent och för amoxicillin är minskningen 33 procent. Förskrivningen för antibiotikabehandling på korrekt indikation har förbättrats från 51 till 59 procent. Detta är ett led i patientsäkerhetsarbetet. 16

Koordinator Mona Leijon och Carola Tamm Allmänpsykiatriska avdelningen i Växjö Vi upplevde många arbetsdagar på vår avdelning präglad av stress, otillräcklighet och upplevd personalbrist trots en, på papperet, god bemanning samt en frustration över att inte ha tid för våra patienter. Vi ville minska det upplevda (och faktiska?) kaoset på vår avdelning och därmed öka vår tillgänglighet för patienterna och uppnå en ökad struktur och patientsäker miljö Vi arbetade fram en ny arbetsfunktion, koordinatorn, en slags administrativ spindel i nätet med lite fler mandat än vanligt, för dagen. Vi upplevde många arbetsdagar på vår avdelning präglad av stress, otillräcklighet och upplevd personalbrist trots en, på papperet, god bemanning samt en frustration över att inte ha tid för våra patienter. Var är personalen? Vem har telefonen? Vi är bra bemannade, vi tycker om vårt arbete, vi vill, vi försöker, men trots detta rinner våra krafter och gemensamma resurser ut som i ett såll. Är det en mer samlad struktur vi saknar? Vi ville minska det upplevda (och faktiska?) kaoset på vår avdelning och därmed öka vår tillgänglighet för patienterna och uppnå en ökad struktur. Om vi är nytänkande inom Landstinget Kronoberg är kanske svårt att sia om, men vi anser att arbetsfunktionen koordinator hjälpt oss att närma oss vår målformulering på allmänpsykiatriska avdelningen. Mätningar: Vid fem tillfällen under arbetspassen (7 21:30 med överlappningstid på 3 4 timmar) räknades det faktiska antalet personal som var i tjänst samt hur många personal som fanns tillgängliga under rapporter, möten, ronder och raster. Under en femdagarsperiod måndag fredag fick patienterna skatta personalens tillgänglighet på en skala mellan 1 10. PDSA-hjul: koordinator( huvud-pdsa), arbetsplanering, raster och telefon (under-pdsan) Våra tankar och idéer hamnade på post-it-lappar på en långvägg mellan våra möten, tillgänglig för all personal. Någon bidrog med anonyma citat från patienterna, vilka speglade det vi upplevde: Du sitter inte ofta inne på expeditionen och skrattar med dom andra. I dag har personalen verkligen inte tid! Dom springer bara omkring eller sitter på expeditionen som djur i bur. Och alla var välkomna med synpunkter och idéer. Vi började gruppera post-it-lappar under tre områden, varav ett område befolkades tätast: Orsaker till problemet? De synpunkter som kom fram kunde i sin tur grupperas, och flertalet mynnade ut i BRIST PÅ STRUKTUR. I detta läget började idéer om att skapa en slags spindel i nätet utkristallisera sig, någon med arbetsfunktionen att ha mandat över dagen att ha koll på logistik så som arbetsfördelning, raster, samtal och inkommande samtal. Vi arbetar fram en arbetsbeskrivning utifrån våra problemområden/utvecklingsområden och, koordinatorn är född. Vi beslutar att köra en testvecka måndag fredag och schemalägger oss själva som koordinatorer varsin dag. Utvärderingslappar finns varje dag framme, för all personal att fylla i. På nästkommande APT presenterades och utvärderades koordinatorfunktionen och ett besluts tog om att förlänga testperioden ytterligare en månad. Koordinatorfunktionen utvärderades och justerades i vissa detaljer på varje APT under fem månaders tid, därefter fattades ett beslut om att permanenta/införa funktionen. Arbetsfördelning planerad redan dagen innan ger förberedd och mindre stressad personal samt att morgonmötet blir betydligt kortare i tid och man kan påbörja patientarbetet tidigare. Tilldelade arbetsuppgifter säkerställs i högre grad när en namngiven person ålagts uppgiften. Rasttider och fördelning av dessa gör att avdelningen i mindre utsträckning töms på personal. Avdelningstelefonen sköts av koordinatorn, vilket frigör resurser och tid för patientarbete jämfört med om telefonen hoppat runt i var och ens ficka. En del administrativa uppgifter lyfts från personal och läggs på koordinatorn: beställa sjukresor/transporter, boka konferensrum, sammanställa samtalslista efter rond och tillse att berörda parter (patienter och kontaktpersoner) får kännedom om de planerade tiderna. Detta har också lett till att mer tid och resurser kan ägnas till patientarbetet. 17

Krafttag mot trycksår Anna Ekström, sjuksköterska och Annelie Wanèr, undersköterska Ortopedavdelning 19 Trycksår är en vårdskada som kan drabba patienten av olika anledningar och kan snabbt utvecklas och orsaka stort lidande.patienten ska känna trygghet och inte utsättas för onödigt vårdlidande. Ett systematiskt arbete för att förebygga trycksår är därför oerhört viktigt. Denna vårdskada innebär också stora kostnader för hälso och sjukvården. Det finns alltså mycket att vinna på att förebygga trycksår, både i form av minskat lidande och minskade kostnader. Vi har under ett par år gjort egna trycksårsmätningar varje månad. Dessa mätningar visade att vi behövde något komplement till nuvarande trycksårs förebyggande åtgärder. Kan ett förband vara ett komplement till våra nuvarande förebyggande åtgärder? Hösten 2013 bestämde vi på avdelningen att något måste göras åt våra trycksår. Det vi tittade närmare på var trycksår i sacrum. Finns det fler tryckförbyggande åtgärder att göra förutom de som finns på avdelningen i dag.vi tog då hjälp av Mölnlycke och deras kunskaper gällande förband. Detta resulterade i att vi skulle göra mätningar på 200 patienter över 65 år. Testet skulle utföras i 2 steg. Steg 1: 100 patienter fick sedvanliga trycksårsförebyggande åtgärder samt daglig hudinspektion av sacrum. Detta pågick under hela vårdtiden. Steg 2: 100 patienter fick sedvanliga trycksårsförebyggande åtgärder samt ett sacrum förband med dagliga hudinspektioner. Detta pågick under hela vårdtiden Dokumentationen fördes på ett särskilt testprotokoll. Resultatet av Steg 1 visade att 15% av patienterna fick trycksår grad 1. Steg 2 visade att de patienter som fått sacrum förband, minskade trycksår grad 1 till 7%. Denna test visar att rätt förband är ett bra komplement till våra övriga trycksårs förebyggande åtgärder. Minskat lidande för patienten och minskade kostnader för hälsooch sjukvården. 18

Kvalitetssäkring av analyser nära patienten Elisabet Brücher, verksamhetschef, Kim Ekblom, överläkare, Katarina Skov-Poulsen, laboratorieinstruktör och Ulrika Nyström, kvalitetsansvarig patientnära analyserande Kliniskt kemiska laboratoriet Patientnära analyser utförs på alla vårdcentraler i länet och det är av högsta vikt att de är kvalitetssäkrade då analyserna används i mötet med patienten. (vårdarbetet.) Klin kem lab har initierat införandet av externa kontroller, från kontrollorganisationen Equalis, för patientnära analys av Hb, glukos och CRP i primärvården. Som ett stöd för användarna infördes också en rutin för uppföljning ifrån klin kem lab av dessa kontrollresultat. Arbetet har inneburit att dessa analyser ger kvalitetssäkrade svar då man vet att instrumenten fungerar och att analyserna utförs på rätt sätt. Landstingets mål är Ett kvalitetsstyrt landsting. Patientnära analyser (PNA) görs på vårdcentraler i länet och utförs av personal med olika kunskap om analyser, utförande och kvalitetskontrollers betydelse. Analysresultat ligger till grund för många beslut i vården. Det är av stor vikt att analysresultaten är korrekta och kvalitetssäkrade. Klin kem lab ville, för att säkerställa kvaliteten, initiera införandet av externa kontroller från kontrollorganisationen Equalis för analys av Hb, glukos och CRP i primärvården. Vi, som arbetar på klin kem lab med kvalitet på PNA, ville dessutom få tillgång till en länsövergripande sammanställning över resultaten på dessa kontroller. Detta är möjligt att få från Equalis 10 gånger per år för de vårdcentraler som ger oss behörighet. Sammanställningen är viktigt för att vi ska kunna stödja verksamheten när resultaten inte blir som önskat. Det stöd vi kan ge är t ex utbildning i provtagning och handhavande samt utbyte av instrument och kontakt med leverantören. Vi har också möjlighet att använda våra erfarenheter vid ny upphandling av PNA. På så sätt kan vi öka kvaliteten på patientnära analyser utförda i primärvården. Rutin för patientnära analyserande infördes 2011-04-13. I denna beskrivs kvalitetsaspekter på analyser som utförs patientnära. Hittills har deltagandet i externa kvalitetsprogram för primärvården i Kronoberg varit lågt men genom detta projekt är deltagandet för de vanligaste utförda analyserna Hb, glukos och CRP nära nog uppe i 100 %. Med återkoppling från klin kem lab kan vi nu även nå de som bäst behöver vår hjälp. Inventering av vilka analyser som utförs patientnära i primärvården och om anslutning till externt kontrollprogram fanns Information, till både chefer och analyserande personal i primärvården, om gällande rutin för patientnära analyserande samt om vikten av externa kontroller och anslutning till Equalis kontrollprogram Erbjudan om praktisk hjälp med anslutning till Equalis kontrollprogram Informationsmöten om hur svarsutskrifter från Equalis ska tolkas arrangerades när de flesta anslutit sig till kontrollprogram för patientnära analys av Hb, glukos och CRP Rutin om hur vi från laboratoriet tittar på och följer upp kontrollresultaten Genom införandet av externa kontroller och uppföljning av dessa har vi fått en ökad kvalitet på patientnära analys av Hb, glukos och CRP för primärvården i Kronoberg. För oss, på klin kem lab, har införandet av externa kontroller för patientnära analyser gjort det lättare att göra uppföljning av kvaliteten. Detta på grund av att vi får tillgång till Equalis sammanställning av hur kontrollresultaten ser ut på länets vårdcentraler. Det har också gjort det lättare att se vilka åtgärder som eventuellt behöver göras. Åtgärder som till exempel kan vara att berörd personal får utbildning i hur analyserna ska utföras eller att göra ett utbyte av instrument som av någon orsak inte håller i kvaliteten. Analysresultat används i många skeden i vårdarbetet. Med högre kvalitet på analysresultaten ökar säkerheten för att patienten ska få rätt diagnos och rätt behandling. Vårt kvalitetsarbete kommer patienterna till godo. 19

Leg. arbetsterapeut Malin Elingfors, leg arbetsterapeut, Stina Holm, leg arbetsterapeut och Emma Johansson, leg arbetsterapeut Primärvårdsrehab Nordost Ett ökat patientflöde för denna diagnosgrupp kräver ett annat sätt att arbeta mer tillsammans över gränserna. Under en längre period har denna patientgrupp ökat i antal på HMC och primärvården. Det har funnits en otydlighet för både personal och patienter vilket har gjort att flera patienter har hamnat mellan stolarna. Genom brainstorming, kartläggning, diskussioner, dialog med kolleger och chefer. Efter detta har gruppen tagit fram checklistor, förslag på bedömningsmaterial och processkarta. Sedan beslutades att erbjuda patienter med neuropsykiatrisk problematik en kurs med fokus på strategier för att hantera vardagen. Vårt arbete är på implementeringsstadiet då vi kommer att göra en kurs under slutet av hösten. Under en längre period har denna patientgrupp ökat i antal på HMC och primärvården. Det har funnits en otydlighet för både personal och patienter om vilken instans man kan vända sig till samt vilken hjälp man har rätt till. Flera patienter har då hamnat mellan stolarna. Efter utredning på neuropsykiatriska utredningsenheten har det också funnits en otydlighet om var man kan remittera vidare patienten. Vi vill uppnå ett ökat samarbete mellan enheterna för att ge patienten den bästa möjliga vården. Genom ett gott samarbete effektiviserar vi vårdtiden för patienten. Förhoppningsvis leder även detta till en ekonomisk vinst. Under processen sker utbyte av varandras erfarenheter och kompetens hos personalen. Vår ambition är att arbetet leder till att patienten upplever att vi är en och samma vårdgivare och därmed ger en trygghet för patienten. Ett nytänkande utifrån att detta samarbete mellan de tre olika enheter aldrig funnits tidigare för denna patientgrupp som i dag tar mycket vårdtid. Vi förbättrar inte bara vägen för patienten utan vi ökar också kompetensen för oss som vårdgivare och får en kortare väg mellan våra enheter, en större förståelse mellan både enheter och professioner. Genom dessa tidiga insatser kan det för patienten leda till en ökad livskvalitet och en mer välfungerande vardag. Brainstorming, kartläggning, diskussioner, dialog med verksamhetschefer och kollegor som har fått ge feedback under arbetets gång. Framtagits checklistor, förslag på bedömningsmaterial, process karta har gjorts. Efter detta beslutades att erbjuda patienter med neuropsykiatrisk problematik en kurs på fyra tillfällen med fokus på strategier för att hantera vardagen. Denna kurs kommer att vara fortlöpande och arrangeras av alla tre enheterna (HMC, neuropsykiatriska utredningsenheten, primärvården). Efter att kursen genomförts kommer vi också att göra en utvärdering. Vår förhoppning är att patienten ska få en positiv upplevelse och säker vård genom hela vårdkedjan. Vi vill att patienten ska få rätt väg, hela vägen. Att detta ska innebära en mer sammanhållen vårdkedja för patienten och att det leder till färre vårdtillfällen i längden. Vi vill att patienten ska känna sig trygg och därmed får en ökad självkännedom för att kunna bli mer självständig. Genom dessa tidiga insatser kan det för patienten leda till en ökad livskvalitet och en mer välfungerande vardag. 20