handelskammartidningen stockholm är en av världens bästa städer men här är... hoten

handelskammartidningen STHLM 04 2012 EN TIDNING OM HUVUDSTADSREGIonen stockholm-uppsala hoten BOSTadsbrist 1 2 kompetensbrist 3 byråkrati Befolkningstakten kräver att det byggs lika många bostäder som ett helt Göteborg stockholm är en av världens bästa städer men här är... Inom några år kommer det att saknas 73 000 högutbildade i Stockholm Krångliga regler och lagar försenar byggprojekt för flera miljarder SENASTE NYTT PÅ WEBBEN: CHAMBER.SE

HANDELSKAMMARTIDNINGEN STHLM #4 2012 Stäng de sämsta skolorna Innehåll En av de största utmaningarna i framtiden för Sverige och inte minst huvudstadsregionen kommer att vara kompetensförsörjning. Prognoserna pekar på att det kommer att saknas många tiotusentals högutbildade i regionen år 2030. Företag, men också offentlig sektor, står inför stora generationsskiften och har behov av att få in ny arbetskraft. Som region kommer vi att behöva vara så attraktiv att duktiga människor väljer att etablera sig här. Men det finns också en stor kompetensreserv i form av arbetslösa och unga människor som trots att de gått i skolan saknar nödvändiga kunskaper och färdigheter. Det är ett slöseri med mänskliga resurser att inte se potentialen som redan finns här. Mot den bakgrunden är det särskilt alarmerande att så många skolor i Stockholm-Uppsalaregionen inte håller måttet. Lägsta nivån är alldeles för låg. Sämst ser det ut i Stockholms län där de tio sämsta grundskolorna har genomsnittliga meritvärden som varierar mellan 128-162. I Uppsala län är motsvarande siffror 172-190. De bästa skolorna i regionen ligger mellan 272-289. På ren svenska betyder det här att alldeles för många elever faller igenom utbildningsystemet och inte får med sig de kunskaper och färdigheter de behöver. Det får konsekvenser i form av sociala problem och utanförskap och utgör också ett hot mot växtkraften i huvudstadsregionen. För de elever som i dag går i underpresterande skolor är det en klen tröst om någon skolpolitiker föreslår reformer som kommer att ta år att implementera och ytterligare år innan de får genomslag. De är inte heller behjälpta av en politisk debatt som bryr sig mer om driftsform än skolresultat. Det handlar inte om kommunala eller fristående skolor, det handlar om bra eller dåliga. Vi är oroade. Vi har helt enkelt inte råd att vänta med att göra något åt problemet. Ett förslag som relativt snabbt skulle få effekt är att stänga de sämsta skolorna. Finns viljan borde det gå att hitta kortsiktiga praktiska lösningar och bereda plats för eleverna i skolor som fungerar bättre. Rågsvedskolan i Stockholm, Jordbromalmsskolan i Haninge (där det redan finns ett beslut om nedläggning), DiStra Skola City i Stockholm, Hovsjöskolan i Södertälje och Fittjaskolan i Botkyrka är skolor som hamnar i botten i termer av genomsnittligt meritvärde i regionen. Det finns tyvärr fler skolor i den här kategorin. Många av dem har förstås en tuff integrationsuppgift. Ansvarsfulla politiker borde börja agera där problemen är som störst. Vi kan inte acceptera undermåliga resultat år efter år utan att statsmakterna griper in. Maria Rankka Vd, Stockholms Handelskammare 8 swot stockholm Stockholms Handelskammares undersökning visar att Stockholm är en attraktiv stad att leva och driva företag i. Men tre orosmoln hotar tillväxten. 5 30 fredrik Reinfeldt berättar om nya t-banan till nacka 6 Här är modellen för Stockholms framtid 7 Så kommer Sveriges längsta tunnel se ut 24 Maria Rankka möter KI:s rektor 33 Fråga experterna 34 Debatt 35 Mitt Stockholm kronprinsessan victoria på handelskammarens event om världshandel handelskammartidningen Handelskammartidningen distribueras till Stockholms Handelskammares medlemsföretag, prenumeranter och ledande personer inom politik, förvaltning, organisationer, massmedier och opinionsbildare. Besöksadress: Malmskillnadsgatan 46. Postadress: Box 160 50, 103 21 Stockholm. Telefon: 08-555 100 00 (vxl) Fax: 08-566 316 10. Hemsida: chamber.se Ansvarig utgivare: Maria Rankka. Kontakt: Andreas Åström andreas.astrom@chamber.se Prenumerationsärenden: Katarina Lorenz 08-555 100 35 katarina.lorenz@chamber.se Produktion: OTW Communication otw.se Redaktör: Jonas Fond jonas.fond@otw.se Art director: Kristian Strand kristian.strand@otw.se Omslag: 25AH Annonser: Adviser, Åsgatan 2, 153 30 Järna. 08-551 514 80, adviser.se. Tryck: Edita Västra Aros Repro: Done Handelskammartidningen får citeras om källan anges. För att återge artiklar, foto och illustrationer krävs redaktionens medgivande. Redaktionen ansvarar inte för insänt material som ej är beställt. Trycks på miljövänligt papper. Medlem i Sveriges Tidsskrifter. ISSN 0345-4495 2 STHLM # 4 2012 # 4 2012 STHLM 3

> NYHETER nissan micra 1,2 visia, ac, m/t nu från 99.990 kr Ord. pris 128.990 kr Spara 29.000 kr utsikterna för byggbranschen ser mörka ut Enligt Handelskammarens senaste konjunkturrapport befinner sig byggbranschen på en lika låg nivå som 2008. Konjunkturindikatorn för länet går från 18 till 8 under årets andra kvartal. Regeringen har ett gyllene tillfälle att föreslå kraftfulla infrastrukturinvesteringar, säger Johan Treschow, ekonomisk expert på Stockholms Handelskammare. handelsdokumenten flyttar in under nytt tak Tunnelbanan är VIktig för hela landet Reinfeldt om satsningen på infrastruktur i Stockholm Handelskammarens utfärdande av handelsdokument flyttar till Malmskillnadsgatan 46, 7 trappor. I samband med flytten kommer Expeditionen, som verksamheten kallas i dag, byta namn till Handelsdokument. Så hit vänder man sig om man behöver ett tullpass för varor, en ATA-carnet, olika typer av ursprungscertifikat eller visering av olika typer av handelsdokument. Postadressen hittar du på sidan 29. Regeringen satsar nu på en av Handelskammarens hjärtefrågor, mer tunnelbana. Alliansens senaste förslag innehåller bland annat en gemensam tunnelbane- och vägtunnel till Nacka. Exklusivt för Handelskammartidningen förklarar statsminister Fredrik Reinfeldt varför tunnelbanan är viktig för hela Sverige. nissan note 1,4 visia, ac, m/t nu från 119.990 kr Ord. pris 142.990 kr Spara 23.000 kr I en debattartikel i Dagens Nyheter öppnade Alliansens partiledare för en gemensam tunnelbane- och vägtunnel under Saltsjön, från Djurgården till Nacka. Dessutom ska Öster leden utredas. För Handelskammartidningen förklarar Fredrik Reinfeldt vad tunnelbanelinjen betyder för bland annat bostadsbyggandet. Vad var det som fick dig att föreslå detta? Stockholm växer snabbt och för att vi på bästa sätt ska kunna ta tillvara de möjligheter det innebär behöver infrastruktur, arbetspendling och så vidare fungera bättre. Tunnelbanan är mycket viktig i Stockholms regionen och i förlängningen också för övriga landet. Vad tror du att en ny t-bana till Nacka innebär för kommunernas bostadsbyggande? Moderaternas förslag innebär att vi, för att staten ska gå in och medfinansiera tunnelbana till Nacka, ställer krav på 40 000 nya bostäder i kommunerna som finns utmed blå linjens sträckning. Planen är att den nya linjen ska vara klar år 2030. Men ni är beredda att skynda på processen genom att tillsätta förhandlingsmän. Vad skulle det innebära för tidsplanen? Vi vill att det ska kunna gå snabbare än till 2030. Förhandlingsmännens uppdrag blir att förhandla fram bostäderna så att staten kan gå in med medfinansieringen. Exakt vad det innebär för tidplanen får vi återkomma till. Finns det några andra infrastruktursatsningar i pipeline som du anser är lika viktiga? I vår budget ingår historiskt stora satsningar på järnväg i hela Sverige. För Stockholmsregionen har inte minst våra stora satsningar på drift och underhåll stor betydelse liksom bygget av Ostlänken från Järna till Linköping. Det kommer att lösa många av de flaskhalsar som i dag finns för spårtrafiken in och ut ur Stockholm. Dessutom närmar sig byggstarten för Förbifart Stockholm vilket jag välkomnar. JONAS FOND Statsminister Fredrik Reinfeldt berättar för Handelskammartidningen om varför han vill satsa på en tunnelbanelinje till Nacka. foto: björn leijon 4 STHLM # 4 2012 # 4 2012 STHLM 5

> NYHETER > NYHETER bättre förutsättningar för internationella skolor Möjligheten för internationella skolor i Sverige att utfärda betyg även i ämnen i den svenska läroplanen var på väg att upphöra. En klar försämring för elever, skolor och företag som har behov av internationella rekryteringar. Handelskammaren engagerade sig i frågan med kontakter och en skrivelse till Utbildningsdepartementet. Lagom till skolstarten utfärdade regeringen en ny förordning som ger skolorna möjlighet att ansöka om rätten att utfärda svenska betyg och examina som komplement till sin egen undervisning. 42 företagsaffärer genomfördes av svenska storbolag under årets andra kvartal. Det är en ökning med 24 procent jämfört med årets första månader och med 8 procent jämfört med samma period 2011. Foto: Tord-Rikard Söderström stockholmsmässan ny mässa för att fånga upp studenter I december drar Working for change igång på Stockholmsmässan, en konferensoch rekryteringsmässa med inriktning på internationell kompetens. Den riktar sig mot företag, opinionsbildare och myndigheter som vill komma i kontakt med studenter och förbereda sig på den demografi ska utveckling som står för dörren. Läs mer på workingforchange.se nu blir det enklare att veta vad som är en muta I juli trädde en ny mutbrottslagstiftning i kraft och nyligen klubbade IMM (Institutet Mot Mutor) igenom en uppförandekod för företag, som en vägledning om hur förmåner får användas och vilka som är acceptabla. Den blir av stor betydelse för företag som behöver veta vad man får göra utan att riskera att fällas för mutbrott, säger Claes Sandgren, ordförande för IMM. Ärligt svarat Marie-Louise Kjellström vd för Nya Grand Hôtel och nyvald styrelseledamot i Stockholms Handelskammare. Efter årsmötet i maj är kvinnorna i majoritet i Handelskammarens styrelse. Varför är det så ovanligt? Jag vet faktiskt inte, men detta är väl ändå ett bra tecken? Varför är du med i styrelsen? Det är intressant att, när man som jag är engagerad i stan, få vara med och utveckla Stockholm som en attraktiv stad i Europa. Det var väldigt roligt att bli tillfrågad. Handelskammaren är dessutom en stark drivkraft för Stockholm. Den ligger i framkant och jobbar för det som är intressant och betydelsefullt för stan. Vad föredrar du av... Arlanda eller Bromma? Båda. Arlanda är en fantastisk flygplats, och Bromma är smidig och bekväm. Vi behöver en cityflygplats. Läsplatta eller print? Jag har jobbat med onlineutveckling i flera år, men jag föredrar fortfarande print när jag läser. Taxi eller tunnelbana? Jag gillar båda, men bor på Lidingö och då kan man inte åka tunnelbana hela vägen. Jag åker faktiskt mest egen bil. Hotellfrukost eller hemlagat? Hotellfrukost. Alla dagar i veckan! FOTO: GRAND HôTEL Utbyggnad av tunnelbanan är ett av förslagen som listas i Framtidsprogrammet. Här är Stockholms framtid Stockholmsregionen befinner sig i ständig förändring. Hur ska huvudstaden utvecklas för att även i framtiden attrahera människor och företag? I Handelskammarens nya framtidsprogram finns 50 konkreta förslag. Det här är viktigt för alla som är intresserade av huvudstadsregionens långsiktiga utveckling, för beslutsfattare, näringsliv och medier, säger Fredrik Johansson, chef för analys och policy på Stockholms Handelskammare. Fredrik Johansson Det är i år 110 år sedan Stockholms Handelskammare grundades. Det uppmärksammas bland annat genom att blicka framåt. I maj antogs ett framtidsprogram med titeln Människorna-Företaget- Staden. En förändringsagenda som har tagits fram i samråd med medlemmarna och som kommer att finnas tillgänglig både i tryckt form och på chamber.se. I förslagen som listas efterfrågas bland annat ett Nobelmuseum av hög klass, Framtidsprogrammet Stockholms Handelskammares fullmäktige antog i maj ett program på 50 punkter för den växande huvudstadsregionen. Programmet vilar på tre ben: människorna, företagen och staden. Några konkreta förslag är: Att möjligheterna till mer omfattande kollektivtrafik på vatten utreds. Att regionens kommuner tar sitt ansvar och anvisar mark så att det kan byggas fler bostäder. Att EU:s inre marknad förverkligas för både varor och tjänster. Elskåp och kultur hör ihop öppnar reklamplats för små arrangörer utbyggnad av tunnelbanan och enklare regler för andrahandsuthyrning. De kommande 20 åren väntas Stockholmsregionen stå för 40 procent av tillväxten i landet. Att klara kompetensförsörjningen kommer vara en stor framtida utmaning, konstaterar Fredrik Johansson. De 50 punkterna är ett sätt att kondensera ner saker som spelar långsiktig roll för stadens attraktivitet och klimatet för människorna som bor här. Det är både hårda och mjuka faktorer. SOFIA STRIDSMAN I augusti lanserades skyltkonceptet Kultur - affischering.se och på de grå elskåpen runt om i Stockholm kan numera även små kulturarrangörer på ett lagligt sätt marknadsföra sina evenemang. Det är ett samarbete mellan Kulturdirekt och Handelskammarens medlemmar Fortum och Recadero, som driver Kulturaffischering.se. I våras drev de projektet som ett test, och sedan augusti är affischeringen permanent på elskåpen över hela Stockholms innerstad. Den ökade exponeringen för kulturlivet kommer att leda till att kulturen sprids till fler och att kulturlivet växer. Två viktiga mål för kulturpolitiken i Stockholm, säger Madeleine Sjöstedt (FP), kultur- och fastighetsborgarråd Stockholms stad. Liknande kulturannonsering finns redan i städer som Berlin, Amsterdam och Bryssel. foto: Trafikverket och Marie Alpman, Ny Teknik SÅ SER förbifarten UT Arkitekterna kallar det här för en ljussymfoni. En ljusslinga i taket följer vägbanan, och i kurvorna delar den sig för att markera att det kommer en kurva. Slingorna är även utformade i syfte att visuellt motverka monotoni. Vid avfarten mot Ekerö är taket grönt, det ska ge en sorts naturupplevelse. När man kommer upp ur tunneln är man i den gröna naturen på Lovö. Dessutom är ett lövmotiv gestaltat på fondväggen. Över varje påoch avfart är det markerat med färger i taket. Det ska få föraren att förstå att det händer något i trafikmiljön som kan kräva uppmärksamhet. LOVÖ VÄLLINGBY AKALLA Vi testar också storlek och placering av skyltarna, för att se om man hinner uppfatta vad det står. Även skyddssystemet med utrymningsskyltar och varningsbudskap måste placeras rätt. Delar av sträckan mellan Lovö och Vinsta går 60-80 meter under jord, och här finns den så kallade Lungan, tunnelns luftbytesstationer. Här har man arbetat med belysningen så att det liknar dagsljus. SKÄRHOLMEN 2 km Nästa år tas första spadtaget till Sveriges längsta tunnel Förbifart Stockholm. Så här kommer det att se ut. Debatten för eller emot förbifarten har varit lång och het sedan regeringen sa ja till bygget 2009. Men nästa höst sätter arbetet igång. En total sträcka på 21 kilometer, varav 18 kilometer går under jord, ska lätta på trafiktrycket på bland annat Essingeleden. Det gör tunneln till Europas längsta i tätortsmiljö. Med hjälp av en simulator på Statens väg- och transportforskningsinstitut i Linköping arbetar man för fullt med att testa säkerheten och utseendet i tunnlarna. Bilkörning i en tunnel kan upplevas som monoton. Simulatorn hjälper oss att hitta en stimulerande miljö som gör att hjärnan inte blir trött, förklarar Ruggero Ceci, beteendeforskare på Trafikverket. Är du nyfiken på hur tunneln kommer att se ut? Ruggero Ceci kommenterar bilderna här intill, tagna i Trafikverkets simulator. jonas fond Ytläge Tunnelläge IT-kollen Tycker du att det är svårt att hänga med i den interaktiva världen? Handelskammarens IT-politiska expert Fredrik Sand hjälper dig på traven att hålla koll på det senaste. 3 appar att hålla koll på Träna med kollegerna? Sätt ihop ditt Street Team och lämna kontoret med Runkeeper (Android och ios) i telefonen som håller ordning på dina träningsaktiviteter. Du kan också koppla den till Withings Body Scale våg som uppdaterar dina viktdata trådlöst. Svensk Handel har uppdaterat sin app med varningslistan för bluffföretag och dessutom släppt den för Android. Med appen Varningslistan kan du kontrollera din faktura och rapportera blufföretag. Gatuparkering Stockholm (ios, gratis initialt men kostar sedan) har information om parkeringsplatser i Stockholm. Du kan också få en vägbeskrivning till parkeringsplatsen och ställa in påminnelser för städtider för gatan. Appen är baserad på data som släppts fria från staden, vilket Handelskammaren har medverkat till. Bloggtipset Fredrik Sand Why Are You Pulling Me Over? and Other Things You Shouldn t Say to a Police Officer Bloggen Lifehacker, tips and downloads for getting things done, innehåller nyheter och tips. Exempelvis att använda ketchuppåsar för att kyla småskador eller sju sätt att fortsätta med dina goda föresatser. En lärorik och ofta överraskande blogg. lifehacker.com 6 STHLM # 4 2012 # 4 2012 STHLM 7

RIS T RIS T T KOM KOM KOM Stockholm är en attraktiv stad att driva företag i. Och för allmänheten är det en stad med väldigt hög livskvalitet. Det visar siffrorna i Stockholms Handelskammares SWOT Stockholm. Men det finns orosmoln som gör att Stockholm kan tappa sin attraktionskraft. Rapporten handlar om en accelererande bostadsbrist, en utbildningsnivå som ligger efter utvecklingen och ett regelverk som gör att byggen kostar stockholmarna miljarder kronor i onödan. Något måste göras fort, säger Handelskammarens vd Maria Rankka. RIS P E P E SPBE S B S B T E N T E NT E N Reportage: Mikael Bergling & Fredrik Nejman grafik: kristian strand företag tvingas att flytta från stockholm Låg utbildningsnivå leder till kompetensbrist Krångliga regler försenar byggen MED miljardbelopp Sidorna 12-15 Sidorna 16-19 Sidorna 20-23 foto : johnér bildbyrå Dokument hoten mot stockholm 8 STHLM # 4 2012 # 4 2012 STHLM 9

Dokument Bygg ett helt göteborg 2025 behöver det i Stockholm byggas lika många bostäder som det i dag finns i Göteborg. Så stor väntas bostadsbristen vara om den nuvarande takten i bostadsbyggandet håller i sig. Det är en helt orimlig utveckling. Något måste göras fort, säger Stockholms Handelskammares vd Maria Rankka. Stockholm är en framgångsrik och attraktiv region, vilket inte minst framgår av de senaste årens internationella jämförelser och rankningar. Även invånarna och företagen i Stockholmsregionen trivs. Företagen ger i Handelskammarens undersökning SWOT Stockholm staden 79 poäng av 100 möjliga när det gäller hur attraktiv regionen är att driva företag i. Allmänheten tycker att Stockholm är värd 80 poäng av 100 möjliga i klassen livskvalitet. Människor som bott utomlands är mest positiva till Stockholm. Hoten mot regionens utveckling är i huvudsak: Bostadsbrist och trängsel i trafiken, som i en förlängning leder till brist på kompetens. Regelverk som försvårar för företag, investeringar och byggande. Enligt försiktiga beräkningar behöver det byggas drygt 20 000 bostäder per år i Stockholmsregionen. Det byggs cirka 8 000. Håller den nuvarande höga takten i befolkningsökningen och den låga i bostadsbyggandet i sig, beräknas bostadsunderskottet i Stockholms län öka till 258 300 bostäder år 2025. Det är nästan exakt lika många bostäder som det i dag finns i Göteborgs kommun, 258 335. Bostadskrisen hotar inte bara Stockholms utveckling och tillväxt. -Den är också ett hot mot Sveriges. Nästan en fjärdedel av den svenska befolkningen bor i stockholmsregionen. Vi svarar för en tredjedel av Sveriges BNP. För att Sverige ska utvecklas måste den ekonomiska motorn Stockholm fungera, säger Maria Rankka. Vad krävs för att den ska göra det? Den enskilt kanske viktigaste frågan är att vi klarar att locka hit personer med rätt kompetens, vilket bland annat förutsätter att det finns bostäder och att kommunikationerna fungerar. Det är direkt pinsamt att Stockholm som trots allt är en ganska liten stad har sådana stora problem med kommunikationerna som den har. I dag går det knappt att bo på ena sidan av staden och arbeta på den andra. Enligt såväl företagare, privatpersoner som beslutsfattare fördyrar och försenar snåriga regler, byråkratiska processer och många beslutsinsatser viktiga bostads- och infrastrukturprojekt. Både regelverket och sättet att fatta beslut behöver förändras. Danmark är ett land som vi kan lära 2007 2008 2009 2010 2011 2020 2025 för att klara bristen i stockholm: det behövs lika många bostäder som det finns i Göteborg 19 % anser att det är svårt att locka utländsk kvalificerad arbetskraft till länet. Detta antas primärt bero på att det är svårt att hitta bostad. oss av på det här området, säger Maria Rankka. Hon vill dessutom flytta viktiga beslut kring bostäder och infrastruktur från kommunerna till en högre - regional nivå. Dagens kommunindelning är inte anpassad till att människor i en storstadsregion kan bo i en del, men arbeta i en annan. Det är dessutom viktigt att frågor om infrastruktur och boende hålls samman. Hade man till exempel samtidigt planerat för Hammarby Sjöstad och en utbyggnad av tunnelbanan till Nacka, hade man kunnat utnyttja den värdeökning som t-banan ger upphov till. Vilket innebär? Värdestegringen hade kunnat finansiera hela eller delar av t-banan. Nu tillfaller värdeökningen de som råkar äga fastigheter i Hammarby Sjöstad, säger Maria Rankka som menar att även det kommunala skatteutjämningssystemet måste reformeras. Dagens system missgynnar kommuner som satsar på att växa genom bostadsbyggande. De drabbas av en marginalskatt på kanske 70 eller 80 procent. Arbetslinjen bör gälla även för kommuner, inte bara för privatpersoner. Vad är en SWOT? En SWOT (Strenght, Weakness, Opportunity, Threat) är ett företagsekonomiskt verktyg för att analysera företag, organisationer, regioner i relation till omvärlden och identifierar styrkor och svagheter (nuläge), samt möjligheter och hot (framtid). Syftet är att förstå Stockholms styrkor och svagheter samt identifiera frågor och politiska åtgärder som behöver prioriteras. Målet är att Stockholm stärker sin position i konkurrensen med andra storstadsregioner i världen. SWOT Stockholm analyserar staden utifrån ett individklimatsperspektiv och ett näringslivsklimatsperspektiv. Analysen om individ- och näringslivsklimatet baseras på tre källor: Internationella rankningar, framförallt Cities of Opportunities 2011 (PwC) oct European Cities Monitor 2011 (Cushman & Wakefield). Demoskopundersökning, uppdelad på två delar. En individundersökning på 1 142 webbintervjuer, 18-89 år, och en företagsundersökning på 402 telefonintervjuer med företagets vd eller av vd utsedd person. Undersökningarna genomfördes under perioden 29 maj-15 juni 2012. Handelskammarens egen analys och rapporter. 10 STHLM # 4 2012 Fotnot: Rapporten SWOT Stockholm finns att ladda ner på chamber.se Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskammare. # 4 2012 STHLM 11 årligt bostadsunderskott 200 000 100 000 ökningen av bostadsunderskottet i stockholm Diagrammet visar hur mycket bostadsunderskottet ökade i Stockholms län under perioden 2007-2011 och hur mycket det förväntas öka fram till 2025. Prognosen bygger på den genomsnittliga pemanentningen av fritidshus samt bostadsbyggandet i länet under de senaste fem åren. Befolkningsprognosen utgår från att den förväntade befolkningsökningen under perioden 2010-2020 håller i sig under 2020-talet. Källa: scb, Stockholms Handelskammare och egna beräkningar 29 % anser att Stockholm är dåligt eller mycket dåligt ur ett företagarperspektiv vad gäller lagar och myndighetsregler.

Dokument hotet: bostadsbristen hindrar institutet att anställa personal hotar lamna Här, i Tomtebodaskolan i Solna, har Europeiska smittskyddsinstitutet sina lokaler. Bostadsbristen har fått institutet att fundera på att lämna Stockholm. stockholm Europeiska smittskyddsinstitutet (ECDC) funderar på att lämna Stockholmsområdet på grund av den tuffa bostadssituationen. Det har bara blivit värre, säger en centralt placerad källa inom ECDC. TKO M PETE N SB RIS När det europeiska smittskyddsinstitutet, ECDC, öppnade sin verksamhet i Solna den 1 oktober 2005 var det en fjäder i hatten för den dåvarande socialdemokratiska regeringen. För första gången hade en EU-myndighet placerat sitt huvud kontor i Sverige. På Karolinska Institutet såg man ECDC som en prestigefylld granne som skulle stärka campus Karolinska som norra Europas ledande centrum för medicinsk utbildning och forskning. Smittskyddsinstitutet är utan tvekan en mycket attraktiv arbetsplats med många sökanden, inte minst från utlandet. Av institutets 350 anställda kommer ungefär 70 procent från ett annat land än Sverige. Många är högt kvalificerade specialister. Allt hade egentligen varit bra om det inte varit för Stockholms bostadsmarknad. För många handlar det om att hitta ett boende i tre månader för att sedan flytta till något annat i sex månader. Allra värst är det för dem som kommer från andra länder, säger en centralt placerad källa inom ECDC. I takt MEd att bostadssituationen förvärrats har institutets ledning diskuterat att flytta verksamheten. Det förs en diskussion. Svårigheterna att hitta bostäder bara ökar. Dessvärre är det inte mycket som talar för att problemen kommer att minska. Åtminstone inte inom överskådlig tid. Sedan 1990 har bostadsbeståndet i Stockholms län ökat med 20 procent, medan befolkningen har vuxit med 27. Under åren 2009 2011 ökade Stockholms läns befolkning med drygt 110 000 invånare. Under samma period byggdes det enbart 22 200 bostäder. För att bara hålla jämna steg med befolkningsutvecklingen hade det behövts byggas tre gånger så många nya bostäder. I dag saknas det cirka 110 000 bostäder i Stockholms län. Om mindre än tio år beräknas bristen ha mer än fördubblats. 46 % av de tillfrågade företagarna tror att brist på bostäder är ett av de främsta skälen till att det är svårt att locka utländsk arbetskraft. Inte minst för många studenter är situationen akut. Trots att det finns cirka 80 000 studenter i länet finns det bara 12 500 studentbostäder. Den genomsnittliga kötiden för ett studentrum med pentry är 3,5 år, det vill säga ungefär lika långa som många utbildningar. Enligt en rapport av Hyresgästföreningen bor var fjärde ung vuxen kvar hos sina föräldrar på grund av svårigheter att få tag på bostad. Det låga bostadsbyggandet är, tillsammans med den dåligt fungerande bostadsmarknaden, ett av de allvarligaste hindren för utvecklingen och tillväxten i Stockholmsregionen. I Handelskammarens undersökning uppger nästan 20 procent av de svarande företagen att det är svårt att locka utländsk kvalificerad arbetskraft till länet. 46 procent tror att bristen på bostäder är främsta skälet till att det är svårt att locka utländsk arbetskraft till Stockholm. foto: Claus Gertsen / scanpix HUR BRA TYCKER DU ATT STOCKHOLM ÄR UR ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV? 18 % 2 % 2 % 4 % 1 % 5 % 22 % 20 % Tele- och IT-nät 18 % Internationella 22 % 9 % Mycket bra transportförbindelser Bra 2 % Mycket bra Okej 5 % Bra Dåligt 23 % Okej Mycket dåligt Dåligt Vet ej 18 % Mycket dåligt 51 % 36 % Vet ej 41 % Det geografiska läget Mycket bra Bra Okej Dåligt Mycket dåligt Vet ej vad av följande är det allra viktigaste skälet för dig att bo i stockholm? 7 % 3 % 15 % 31 % 43 % 7 % 55 % Män Närhet till familj och vänner Arbetsmöjligheter Utbud av nöje, kultur och shopping Möjligheter att studera Annat 1 % 19 % 17 % Kvinnor Närhet till familj och vänner Arbetsmöjligheter Utbud av nöje, kultur och shopping Möjligheter att studera Annat 63 % av samtliga tillfrågade tycker att närhet till natur, vatten, grönområden och skärgården är det allra bästa med Stockholm. 12 STHLM # 4 2012 # 4 2012 STHLM 13

Dokument lösningen: så kan ett nytt stockholm skapas BYGG HAR! 40 000 bostäder i ett Central Park på Järvafältet. Och en Golden Gate-bro mellan Nacka och Lidingö. Jerker Söderlind, arkitekt och stadsforskare på KTH, vill skapa ett nytt Stockholm. Det finns massor av områden där man kan skapa attraktiv stadsmiljö med 100 000-tals nya bostäder. Med dagens regelverk skulle varken Gamla Stan eller Östermalm ha byggts. jerker söderlind arkitekt och stadsforskare PÅ kth Stadsmiljö ska inte bara vara något för innerstadsbor. Det är Jerker Söderlinds mantra. - Det behövs fler attraktiva stadsmiljöer som Sundbyberg och Midsommarkransen, säger Jerker Söderlind. Eller ett New York. Jerker Söderlind vill förvandla Järvafältet till ett Central Park. Genom att bygga några kvarter med hus med 10 till 15 våningar på båda sidor runt fältet skapas en gigantisk stadspark. - Men framför allt skulle det bli en fantastisk stadsmiljö. Snacka om a room with a view. Området skulle byggas ihop med Tensta och Rinkeby och skapa en spännande dynamik. Norra Stockholms mini-manhattan skulle vara en smältdegel av bostäder, arbetsplatser, affärer, Jerker Söderlind restauranger, kaféer och kulturinstitutioner. Men då krävs en annan stadsplanering, menar Jerker Här vill Jerker Söderlind E18 bygga framtidens stadsmiljöer E4 Albano/Roslagstull/KTH 20 000 bostäder. Ekerö stad 100 000 bostäder. Mälarhöjden/Hallunda 30 000 bostäder. Vinterviken 5 000 bostäder. Järvafältet 40 000 bostäder. E4 Frescati/Lappkärrsberget 15 000 bostäder. Gärdet 15 000 bostäder. Årstaskogen 10 000 bostäder. Utmed Saltsjöbanan 15 000 bostäder. Skarpnäck/Bagarmossen 5 000 bostäder. Sköndal 15 000 bostäder. Orminge 20 000 bostäder. Ihop med Golden Gate-bro till Lidingö. Söderlind. - Då kan man inte bara dra en stor trafikled utanför. I stället borde man göra några rejäla stadsgator, ungefär som Sveavägen. All forskning visar att det krävs en genomströmning av bilar för att affärer och restauranger ska klara sig och det ska bli ett riktigt stadsliv. Och det är en tät stadsmiljö som stockholmarna vill ha. - Att folk betalar enorma belopp för en etta på Kungsholmen och Söder beror på att folk vill bo i en stadsmiljö, säger Jerker Söderlind. Det är därför innerstadsmiljön ska stå modell för det mesta av expansionen av Stockholm, enligt Jerker Söderlind. Inte bara vid Järvafältet. Handelskammartidningen bad Jerker Söderlind att skissa på några andra potentiella stadsmiljöer. Snabbt hittade han platser för minst 150 000 bostäder. Flera områden ligger nära vattnet. - Det är attraktivt att bo vid vattnet. Vi skulle kunna skapa Strandvägen 2, Gamla stan 2, Norr Mälarstrand 2. Jerker Söderlind menar att Stockholm står vid ett vägskäl. Antingen bygger man en ännu mer utspridd stad a la Los Angeles med gigantiska trafikleder och stora köpcentra eller en tät stad av europeisk modell. För Jerker Söderlind är valet självklart. Men då krävs det förändringar av strandskyddet, trafikplaneringen och detaljplanelagen. - Med dagens regelverk skulle varken Gamla Stan eller Östermalm ha byggts. Det måste bli enklare att bygga nära vattnet, detaljplaneringen måste bli friare och en stadsmiljö kräver att bilarna måste släppas in i stan, inte förvisas till förbifarter. Här, på Gärdet, föreslår Jerker Söderlind, arkitekt och stadsforskare på KTH, att det byggs 15 000 bostäder. FOTO: Bertil Ericson / scanpix vilket omdöme ger du stockholm vad gäller trygghet och säkerhet? Mycket dåligt Dåligt Okej Bra Mycket bra Ej svar 0 % 4 % 1 % 2 % 9 % 9 % 12 % 14 % 26 % 30 % 39 % 39 % 52 % 46 % 38 % 38 % 13 % 10 % 9 % 6 % 0 % 1 % 1 % 2 % 21 % av samtliga tillfrågade tycker att det allra bästa med Stockholm är det stora utbudet av aktiviteter, restauranger, kultur och upplevelser. så attraktivt tycker företagen att stockholm är jämfört MED andra StäDEr I EuroPA Mer attraktiv Mindre attraktiv Ingen skillnad Vet ej Innerstad Övriga Stockholms stad Närkommun Annan kommun i länet Välfärdsföretagande Handel Uppdragsverksamhet Transport Service och Tillverkning Hotell och och konsulttjänster underhåll restaurang 14 STHLM # 4 2012 # 4 2012 STHLM 15 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 51 % 31 % 18 % 0 % 46 % 23 % 14 % 17 % 45 % 54 % 35 % 5 % 14 % 34 % 12 %0 % 54 % 39 % 34 % 40 % 40 % 23 % 38 % 20 % 0 % 2 % 9 % 0 %

TKO M PETE N SB RIS Dokument Hotet: om 15 år kommer stockholm ha brist på över 70 000 högutbildade Saknas: kompetens IT-företaget Primekey har svårt att hitta kompetent personal i Stockholm. Och värre blir det. 2030 kommer det att fattas 73 000 högutbildade i Stockholmsregionen. När Solnaföretaget Primekey jagar IT-experter får de ofta gå utanför landets gränser. Kompetensen finns inte på hemmaplan. - Vi är ett av få företag i världen som är specialiserat på avancerade säkerhetsprodukter och lösningar inom IT. Några vi rekryterat kommer från KTH. Men nyligen har vi rekryterat både från Serbien och England, säger Konstantin Papaxanthis, vd för Primekey. Primekey är långt ifrån ensamt. Många IT-företag i Stockholm har svårt att hitta personal. Inte minst i Sverige. Fyra av tio dataföretag i Stockholm har brist på personal med rätt kompetens, enligt Handelskammarens konjunkturrapport för det andra kvartalet i år. Siffrorna stärks av Handelskammarens Demoskopundersökning som visar att endast 26 procent av företagen tycker att det är mycket lätt att hitta abetskraft med relevant kompetens i Stockholm. Att locka till sig utländsk arbetskraft i stället är ännu svårare. Bara sex procent av företagen tycker att det är mycket lätt. Och då är det ändå inte högkonjunktur. När den kommer blir 28 % av företagen anger brist på arbetskraft med relevant kompetens som hinder för sitt företags tillväxt. det ännu svårare, tror Konstantin Papaxanthis. Rätt, menar landstinget som i rapporten Stockholms regionen som kunskapsregion räknat fram att det kommer att saknas 73 000 högutbildade i Stockholmsregionen. Varför denna kris? Dels utbildas det helt enkelt för få i förhållande till näringslivets förväntade expansion, dels kommer Stockholms näringslivs strukturförvandling att fortsätta. Andelen kunskapsintensiva företag, där andelen högutbildade är hög, kommer att öka i allt snabbare takt. Men IT-experter är inte de enda som saknas och kommer att saknas. Om knappa tio år, 2020, kommer det att vara personalbrist i många branscher i Stockholm. Enligt en utredning som gjorts av länsstyrelsen 2020 en utbildningsoch arbetsmarknadsprognos kommer det bland annat att fattas: 9 400 lärare och pedagoger. 5 200 högskoleingenjörer. 7 600 inom äldreomsorgen. 1 100 läkare. 1 600 sjuksköterskor. 1 700 systemvetare. Henrik Karlsson foto: anders eliasson/biorecro Samma rapport slår fast att det samtidigt kommer att vara ett överskott av ekonomer, jurister, socionomer, psykologer och journalister. Enligt rapporten kommer tre av fyra nya tjänster att kräva eftergymnasial utbildning. Rekryteringen är inte enda problemet för Primekey. När de väl hittat rätt person kommer nästa problem. Att hitta en bostad. - Det är extra svårt med utländsk personal. Då får vi ofta gå via Bostaddirekt och fixa något kort kontrakt på tre eller sex månader. Personer utanför Stockholm har samma problem. Bostadssituationen gör att vi riskerar en braindrain bland svenska IT-experter. En del kommer att söka sig utomlands i stället, säger Konstantin Papaxanthis. Henrik Karlsson, vd på Biorecro, som tagit fram en teknik för att ta bort koldioxid i atmosfären, känner igen sig både när det gäller rekryterings- och bostadsproblem. - Nyligen hade vi rekryterat en person, som tvingades tacka nej till jobbet eftersom han inte kunde hitta en bostad. Vi har också haft ny anställda som tvingats vara inneboende för att kunna ta jobbet. När högkonjunkturen kommer blir det ännu svårare. konstantin papaxanthis Vd för primekey Konstantin Papaxanthis, vd på IT-företaget Primekey, har svårt att hitta kompetent personal. FOTO: magnus jönsson JÄMFÖRT MED europeiska storstäder så attraktivt... 10 % 58 % 6 % 69 % 7 % 41 % 8 %...är det att leva i Stockholm. 32 % Män: Mer attraktiv Ingen skillnad Mindre attraktiv 24 %...är det att leva i Stockholm. Kvinnor Mer attraktiv Ingen skillnad Mindre attraktiv vad är viktigast för framkomligheten? 9 % 13 % 22 % Samtliga tillfrågade Tunnelbana Vägar Pendeltåg Cykelbanor Kollektivtrafik på vatten Spårvagnar mest tillväxthämmande skatt... 8 % 1 % 3 % 7 % 12 % 13 % 47 %...för ditt företag Arbetsgivaravgifter Moms (mervärdesskatt) Bolagsskatter Inkomstbeskattning Värnskatten Kapitalvinstbeskattning Annan Vad prioriterar du högst vid val av boende? 45 % 55 % Kvinnor Närhet till jobb/skola Närhet till grönområde Män 52 % 48 % 16 STHLM # 4 2012 # 4 2012 STHLM 17

Dokument Lösningen: utländska universitet sätter press på svenska skolorna Se upp, kth! Att låta några av världens elituniversitet, som exempelvis Harvard, öppna filial i Stockholm skulle kunna vara en lösning på kompetensbristen. Ett Harvard i Hägersten och ett Cambridge i Kallhäll. Utländska universitet och studenter kan lösa kompetensbristen. Dels skulle det sätta press på de universitet och högskolor som redan finns här, dels skulle det ge fler högutbildade, säger Fredrik Sand, ansvarig för utbildningsfrågor på Handelskammaren. Handelshögskolan, Karolinska Institutet och KTH får se upp. Snart kan några av världens bästa universitet öppna filialer i Stockholm. I alla fall om Stockholms Handelskammare får som den vill. Det är en trend att amerikanska och europeiska universitet öppnar filialer i Asien, inte minst i Kina och Indien där många tycker att de egna universiteten är för dåliga och vill ha en bättre kvalitet i sin utbildning, säger Fredrik Sand. I dag finns det till exempel ett Sorbonne i Abu Dhabi, Johns Hopkins i Nanjing och Harvard i Shanghai och Yale planerar att öppna i Singapore. Men även europeiska länder har tagit hjälp för att stärka särskilda utbildningsområden. Om ett utländskt universitet etablerade sig i Stockholmsregionen skulle det, enligt Handelskammaren, tillföra en bredare syn på hur utbildning bedrivs och stärka internationaliseringen. - Det finns få hinder för att etablera ett utländskt universitet. Men ska det vara intressant för utländska universitet så måste vi erbjuda Fredrik Sand förmånliga villkor för att locka hit dem. Så har man gjort i andra länder. Utbildningsminister Jan Björklund har inte antytt att han vill driva igenom någon sådan förändring. Åtminstone än. Men i den forskningsproposition som regeringen lägger fram i oktober finns en tydlig satsning på att få hit utländska forskare. Bra, tycker Handelskammaren, som samtidigt lyfter fram att internationaliseringen av universitetsutbildningen måste fortsätta utvecklas. Det svenska universitetssystemet har släpat efter där. Det förstärks nu när avgifter införs för studenter utanför EU. Antalet internationella studenter minskar, säger Fredrik Sand. Handelskammaren vill inte återgå till det gamla systemet, få länder har gratis utbildning för internationella studenter i dag. Våra universitet ska locka internationella studenter i första hand med hög kvalitet. Men det finns flera saker vi kan göra för att förbättra situationen. 8 % av de tillfrågade under 29 år anger möjligheten att studera som viktigaste skäl att bo i Stockholm. Några är enkla, som att förkorta ansökningstiden och sänka ansökningsavgiften på 900 kronor. Det måste också bli lättare för utländska studenter att jobba kvar i Sverige. Nu tvingas de återvända hem för att söka arbetstillstånd. Det finns ett utredningsförslag om att de automatiskt ska få sex månaders arbetstillstånd när studierna är klara. Det är en angelägen åtgärd så att vi inte börjar med att utvisa de som är utbildade här. I Tyskland och Nederländerna har man ett år på sig att söka arbete efter studierna, säger Fredrik Sand. Handelskammaren MEnar också att det behövs andra satsningar och förändringar för att både höja utbildningsnivån och antalet högutbildade i Stockholm. Vad händer om inte Stockholm får fram tillräckligt många högutbildade? Vi kommer inte att få fram dem, utan fler med hög utbildning måste vilja flytta hit också. Det måste också löna sig med högre utbildning. Löser vi inte dessa frågor hotas kompetensförsörjningen för våra medlemsföretag och det kommer att hämma tillväxten. foto: johnér bildbyrå hur uppfattar du stockholms innerstad? > 65 år 55-64 år 45-54 år 30-44 år < 29 år 11 % 15 % 8 % 14 % 19 % 63 % 61 % 66 % 59 % 72 % 25 % 22 % 26 % 27 % 8 % 1 % 2 % 1 % 0 % 1 % Mycket tätbefolat och trångt Ganska tätbefolkat och trångt Relativt glest befolkat Ej svar 50 % i innerstaden tycker att närhet till familj och vänner är det viktigaste skälet att bo i Stockholm. hur uppfattar du stockholm? Relativt glest befolkat Ganska tätbefolkat och trångt Mycket tätbefolkat och trångt Innerstad Övriga Stockholms stad Närkommun Annan kommun i länet 18 STHLM # 4 2012 # 4 2012 STHLM 19 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 27 % 62 % 69 % 62 % 67 % 11 % 19 % 12 % 22 % 16 % 18 % 15 %

Dokument Hotet: Byråkratin försenar byggprojekt flera år i onödan miljarder slösas bort TKO M PETE N SB RIS Årligen kostar försenade bostads- och infrastrukturprojekt stockholmarna mer än vad Norra länken kostar att bygga. I kronor handlar det om över en miljard i månaden. De flesta är överens om att Stockholmsregionen är i behov av mycket stora investeringar i såväl bostäder som infrastruktur. Och nya sätt att planera och fatta beslut om stora byggprojekt. Dagens regelverk och komplicerade beslutsstrukturer anses både fördyra, försvåra och försena viktiga investeringar. Ofta beror förseningarna på långa handläggningstider hos myndigheter, inte sällan på grund av överklagan. I kommuner som exempelvis Lidingö och Danderyd är det vanligare att byggprojekt överklagas än att det inte gör det. Den låga byggtakten är långt ifrån gratis. Enligt en undersökning av Fastighetsägarna går Stockholm miste om cirka 12,5 miljarder kronor per år i utebliven tillväxt på grund av bostadsbristen. Det är hög tid att bland annat se över vilka som får överklaga viktiga byggprojekt, säger Anna Wersäll vid Stockholms Handelskammare. Skanskas bostadschef i Stock- Anna Wersäll holm, Peter Neuberg, berättar att ett bostadsprojekt kan ta sju år, ibland ännu längre, från att byggbolaget köpt in marken tills 16 % 16 % 36 % det är dags för försäljning. Det är lång tid att binda kapital. Skulle vi genom ett enklare regelförfarande kunna korta tiden med bara några år så skulle vi spara mycket pengar. Men det är inte bara bostadsprojekt som försenas på grund av överklaganden och svårigheter för politiker och andra ansvariga att fatta långsiktiga beslut. 1992 kom Moderaterna, Socialdemokraterna och Folkpartiet överens om det så kallade Dennispaketet, vars hörnstenar var en ringled runt Stockholms innerstad, en yttre tvärled för att binda ihop regionens norra och södra delar 7 % 5 % 20 % i vilken utsträckning utgör lagar och myndighetsregler ett hinder för ditt företags tillväxt? I mycket stor utsträckning I stor utsträckning I liten utsträckning I mycket litn utsträckning Inte alls Vet ej samt en utbyggd och moderniserad kollektivtrafik. Enligt uppgörelsen skulle alla delar vara klara 2005. I dag, 20 år senare, är det bara Södra Länken som är igång. Norra länken håller på att byggas och Förbifarten kan tidigast börja byggas 2013. Österleden befinner sig ännu så länge på ritbordet. Förseningarna har lett till fördyringar, men också till väsentligt minskade inkomster. Enligt det dåvarande verket för Näringslivsutveckling hade de samhällsekonomiska inkomsterna i Stockholmsområdet varit 50 miljarder högre under åren 2000 2010 om Dennispaketet byggts som det var tänkt. Häromåret visade beräkningar att varje år som Förbifarten försenas kostar tio procent. Själva förseningskostnaden för bygget uppskattas till ungefär en halv miljard kronor per år och den uteblivna samhällsnyttan till två miljarder kronor. sofia ljungdahl vd peab bostad ab. Varför byggs det inte fler bostäder i Stockholmsregionen? Detaljplanerna tar lång tid och överklaganden fördröjer processen. Vi ser också att exempelvis bullerkraven förhindrar bostäder i många lägen som annars skulle kunna bebyggas. Vad krävs för att öka bostadsbyggandet? Bland annat en utbyggd infrastruktur som gör att fler områden kan öppnas för bostäder. Det behövs en bred opinionsbildning för bostadsbyggande där bostäders koppling till tillväxten blir tydlig. FOTO: magnus jönsson i vilken utsträckning är stockholm en del av din identitet? 24 % 21 % 46 % 26 % I mycket stor utsträckning I ganska stor utsträckning I ganska liten utsträckning Inte alls 38 % 33 % 3 % 7 % 79 % i åldersgruppen 65 och äldre prioriterar närheten till grönområde högst vid val av boende. VILKEt OMDÖME GEr DU StoCKhoLM NÄR DEt gäller vart OCh ett av följande? Kvinnor Män Utbud av restauranger Kulturutbudet Stadens utformning Trygghet och Tillgång till arbete Tillgång till Levnadsomkostnader och nöjen och arkitektur säkerhet och karriärmöjligheter bostäder 20 STHLM # 4 2012 # 4 2012 STHLM 21 5 4 3 2 1 Kvinnor Män

Dokument lösningen för att få fart på byggandet: andra lagen! Ska byggandet öka måste plan- och bygglagarna förändras. Det tycker fastighetsägare, byggbolag och politiker. Det övergripande samhällsintresset måste få väga tyngre än särintressen av olika slag, säger Henrik Bromfält som är vd för Stockholms kooperativa bostadsförening (SKB). För att snabba på den juridiska processen vid större infrastrukturprojekt kan det danska folketinget stifta så kallade anläggningslagar. Byggplanen kan fortfarande överklagas, men i begränsad omfattning och under begränsad tid med resultat att planprocessen blir både kortare och billigare. I Tyskland har man förenklat regelverket kring bland annat bygglov och överklaganden vilket gjort bostadsbyggandet både snabbare och billigare. Enligt byggbolaget NCC kan ett bygge som i Sverige varför byggs det inte fler bostäder i stockholmsregionen? peter neuberg regionschef HUS skanska stockholm bostäder. Bland annat för svårigheten att få ekonomi i projekten. Den långa planprocessen gör att kapital binds upp under lång tid. Marken vi köper för att bygga på har blivit oerhört dyr vilket bidrar. Tyvärr sätts det ofta käppar i hjulet för mer industrialiserat byggande som skulle kunna sänka priserna. 25 % av företagen uppger lagar och myndighetsregler som hinder för sitt företags tillväxt. Barbro Engman ordförande HYRESgästföRENINgen. Bland annat på grund av bristande markpolitik, innehållet i exploateringsavtalen, kommuner som ställer särskilda särkrav och konstruktionen av taxor och avgifter. Sedan handlar det till stor del också om politisk vilja. tar tio år från idé till färdigt hus gå på två år i Tyskland. Det finns mycket vi kan lära oss av hur andra har gjort. Finns det bara en genuin vilja att åstadkomma förändringar så går det självklart att göra det även här. Det är dags att vi sätter oss ner och bestämmer oss för vad som är rimligt i förhållande till rättssäkerhet, våra traditioner och de resultat vi vill uppnå, säger Handelskammarens vd Maria Rankka. Enligt Tomas Rudin (S), vice ordförande i stadsbyggnadsnämnden jenny lundmark pressansvarig familjebostäder. Det tar tid att bygga i Stockholm. Det finns många sakägare och det är en lång process kring detaljplanerna. Byggstarter skjuts upp eller blir försenade då detaljplaner överklagas. Det är lång tid mellan idé och färdigt hus. i Stockholm, krävs det en uppröjning bland krångliga processer och byggregler. Just nu stoppas i princip alla projekt på någon nivå i systemen och då går helheten förlorad. Utländskt Tomas Rudin kapital har svårt att överblicka våra byggregler och nivåer vilket hämmar såväl tillväxt som byggkonkurrens. Vilket tyskt byggbolag vill slåss med stadsbyggnadskontor, riksintresse, länsstyrelse och överprövning i olika instanser på obestämd tid? henrik tufvesson näringspolitisk direktör FASTIgHETSägarna. För hyresrättsmarknaden är den viktigaste orsaken pris regleringen som begränsar utbudet. Även de låga hyrorna i det befintliga beståndet medför hinder för nyproduktion. Dessutom är hyresrätten som upplåtelseform skattemässigt missgynnad gentemot bostadsrätt och småhus. Att snabba på den juridiska processen skulle spara miljarder åt stockholmarna i samband med större infrastrukturprojekt som exempelvis Citybanan. så vill handelskammaren öka byggandet Förändra hyresregleringen. En friare hyressättning kan bidra till effektivare bostadsmarknad. Sänk reavinstbeskattningen vid försäljning av privatbostäder. Det kan bidra till ökad rörlighet i det befintliga bostadsbeståndet och stimulera efterfrågan på nyproducerade hyres- och bostadsrätter. Effektivisera plan- och bygglagen (PBL) och korta instansordningen. Inför tidsgränser, exploateringsavtal med rimligt innehåll och differentierade strandskyddsbestämmelser. Satsa på utbyggnad av infrastruktur och kollektivtrafik. Det är av överordnad betydelse för tillkomsten av nya bostadsområden. Länets kommuner måste skruva upp sina bostadsbyggnadsplaner. Reformera dagens skatteutjämningssystem. FOTO: Caroline Tibell / scanpix 16 % tror du att du kommer flytta från stockholm? 1 % 14 % 70 % 7 % 74 % 11 Män 17 % Nej Ja, men flyttar nog tillbaka Ja Kvinnor Nej Ja, men flyttar nog tillbaka Ja Vet ej % skulle välja att bo i Storbritannien/ England/London om man var tvungen att flytta från Stockholm. tror du att du kommer flytta från stockholm? Nej Ja, men kommer nog flytta tillbaka Ja, permanent Vet ej < 29 år 30-44 år 45-54 år 55-64 år > 65 år 22 STHLM # 4 2012 # 4 2012 STHLM 23

> M ARIA RANKKA möter HARRIET wallberg-henriksson Karolinska Institutets rektor Harriet Wallberg-Henriksson vill se större satsningar för att locka utländska toppstudenter att välja Stockholm. Göran Hägglund måste ta ansvar Karolinska Institutets rektor Harriet Wallberg-Henriksson kämpar för att få världens toppstudenter och forskarstjärnor att välja Sverige. Men då krävs satsningar på fler bostäder och större möjligheter till kliniska prövningar inom vården, säger hon i ett möte med Stockholms Handelskammares vd Maria Rankka. Helst skulle jag vilja se att staten klev in och tog ett större ansvar för universitetssjukvården, menar Harriet Wallberg-Henriksson. text: sofia STRIdsman foto: magnus fond arriet Wallberg- Henriksson har sitt kontor mitt i en av Stockholmsområdets största byggarbetsplatser. Nya Karolinska sjukhuset växer fram alldeles intill KI, som dessutom själva bygger för att stärka sin position som ett av världens ledande medicinska universitet. Det nya Folkhälsohuset är nästan klart och en aula och ett toppmodernt forskningslaboratorium, Biomedicum, är under uppförande. Maria Rankka: Skulle ni, om regelverket ändrades, vara intresserade av att själva även bygga bostäder och ha ett campus som det går att bo på? Harriet Wallberg-Henriksson: Jag tror att det skulle vara mycket attraktivt. Frågan är om vi inte måste gå åt det hållet, ha bostäder nära universitetet där studenterna kan känna tillhörigheten med campus. KI har klättrat i en internationell universitetsranking. Vilka är utmaningarna vad gäller era fortsatta möjligheter att ta positioner? Vi vill rekrytera fler utländska forskare, studenter och doktorander. Det är oerhört viktigt att vara ett internationellt universitet. Etablerade forskare, forskarstjärnor, har blivit som idrottsstjärnor. Man köper helt enkelt dem. Den som kommer med bäst bud, har pengar, rätt miljö och namn kan få dem. De bästa forskarna kan välja och vraka. Vad är det som avgör om ni lyckas locka hit talangfulla forskare och studenter? Om vi börjar med studenterna, så är svårigheterna att hitta en bostad ett problem. För de bästa forskarna är kanske inte en hög lön det allra viktigaste. De kommer om det finns en bra miljö. Det SciLife-lab (Science for life laboratory) som vi håller på att etablera kommer att vara viktigt för inte bara Karolinska Institutet, utan även för KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet, när det gäller att få hit rätt personer. Är det främst andra universitet i Europa och USA som ni konkurrerar med? Ja. För att bli mer attraktiva har vi börjat arbeta på ett nytt sätt med rekryteringar vi gör det möjligt för forskarna att vara dubbelt anställda. De kan fortsätta att arbeta på sitt gamla universitet samtidigt som de är här mellan 20 till 60 procent av sin arbetstid. Vi har en oerhört duktig stamcellsforskare som är här 40 procent av tiden och 60 procent i Oxford. Det blir en win-win-situation för båda. I går satt jag med en professor från ett av världens absoluta toppuniversitet som vill komma hit för att vi har så bra stamcellsforskning. Vad betyder Nobelpriset i sammanhanget? Nobelpriset innebär att vi blir mer kända i världen. Vi har blivit bättre på att berätta för doktorander som är intresserade av att komma hit att det finns möjlighet att träffa Nobelpristagarna hos oss. Inte bara sitta och lyssna på dem, utan sitta och prata med dem. Att vi har den närheten är attraktivt. Hur ser du på de politiska förutsättningarna för KI, i ett bredare perspektiv? Jag skrev i en debattartikel i Dagens Nyheter att ambitionerna alltid är väldigt höga i varje forskningsproposition. Vi ska vara världsledande och det görs olika strategiska satsningar. Men det håller bara i fyra år, sedan väljer man att satsa på något annat. Det fungerar inte. Satsningar inom forskning måste vara långsiktiga. Danmark är en förebild vad gäller forskningspolitik. Danska forskare citeras mycket mer än både svenska och brittiska forskare och så har det varit under lång tid. År 2000 fick Danmark ett blocköverskridande principavtal för forskning med en långsiktig strategi och sedan dess har politikerna hållit sig till den. Det tror jag forskningen har mått bra av. Etablerade forskare har blivit som idrottsstjärnor. Vad tycker du om de satsningar som Jan Björklund utlovar i den kommande forskningspropositionen? Han vill bland annat se ett elitprogram för yngre forskare, skriver han på DN Debatt. De satsningar som Jan Björklund nu aviserar inför den kommande forskningspolitiska propositionen är ytterst välbehövliga. Att satsa på ett långsiktigt elitprogram för yngre forskare, rekrytering av internationella stjärnor och att kvalitetssäkra forskningsmedlen är helt i linje med vad jag bedömer som nödvändigt för att vi ska kunna bibehålla och stärka svensk forskning. Detta är en mycket positiv investering i framtiden, i vår välfärd och tillväxt. Vad betyder Astra Zenecas nedläggning av forskningsenheten i Södertälje för er? Det är ett hårt slag för Sverige och för svensk läkemedelsforskning, som ger ringar på vattnet. Det blir negativt för hur läkemedelsindustrin ser på Sverige. Finns det något positivt scenario som kan komma ur detta? Ja, jag har varit ute i debatten och sagt att jag tror att det går att vända till något positivt. Man måste ta tillvara den kompetens som finns och hitta nya vägar. De stora läkemedelsbolagen arbetar inte längre på samma sätt som tidigare. De har inte stora forskningsanläggningar och gör inte längre all grundforskning själv. Det är för svårt och kostsamt och tar för lång tid. De måste därför förlita sig mer på den akademiska forskningen och på samarbeten med oss. I kölvattnet av det som hänt har vi fått till flera avtal med Astra Zeneca som är jättebra och långsiktiga. Karolinska Institutet KI har 22 institutioner, omkring 6 000 studenter och står för 40 procent av den medicinska akademiska forskningen i landet. På Shanghai Academic Ranking of World Universities (ARWU) in Clinical Medicine and Pharmacy 2012 hamnar KI som första svenska universitet på plats 42 i världen. Maria Rankka och Harriet Wallberg-Henriksson. Harriet Wallberg-Henriksson Idrottslärare utbildad vid GIH, läkare och professor i fysiologi. Sedan den 1 januari 2004 rektor för Karolinska Institutet. Foto: Camilla SvenskH 24 STHLM # 4 2012 # 4 2012 STHLM 25

> M ARIA RANKKA möter HARRIET wallberg-henriksson Nya forskningspropositionen Vart fjärde år lägger regeringen fram en ny forskningsproposition, för att peka ut mål för forskningen och hur resurserna ska fördelas. I oktober är det dags för nästa forskningsproposition. I en debattartikel i Dagens Nyheter den 30 augusti tillkännagav utbildningsminister Jan Björklund några områden som regeringen vill prioritera. Bland annat skrev Björklund att tre miljarder ska satsas på elitforskning den kommande tioårsperioden. Regeringen vill också att: Nya medel till lärosätena fördelas efter kvalitetskriterier. Duktiga unga forskare kan kunna delta i ett elitprogram som skapas hos Vetenskapsrådet. 250 miljoner kronor per år avsätts för att rektorer på universitet och högskolor ska kunna handplocka utländska elitforskare. 11 september presenterade regeringen ytterligare en satsning: fyra miljarder anslås till innovation och forskning för att långsiktigt stärka Sveriges ställning som framstående forskningsnation. En särskild satsning på life science kommer att genomföras. är det gäller kliniska prövningar i vården sker det i samarbete mellan akademi, näringsliv och landsting. Och det har minskat dramatiskt i den här regionen. Ja, och inte bara i den här regionen. Inom vår sektor, life science och den medicinska, måste samarbetet med hälso- och sjukvården stärkas. Det är där skon klämmer. Problemen är både politiska och strukturella. Och när jag säger politiska menar jag egentligen ekonomiska. Vad får det för konsekvenser för er? Vi deltar i färre läkemedelsprövningar och blir en mindre spelare globalt när det gäller den typen av verksamhet. Är det även en konkurrensfaktor när det gäller stjärnorna i forskarvärlden? Ja, det är absolut en konkurrensfaktor, som vi inte har kvar på samma sätt som tidigare. Vi har faktiskt missat två framstående professorer inom det kardiovaskulära området. De var villiga att komma till Karolinska Institutet för forskningsmiljöns skull, men det stupade på att de inte fick tillgång till patientmaterial och inte kunde bedriva populationsstudier på tillräckligt stort material. De kunde heller inte genomföra kliniska prövningar på det sätt de ville. Så visst har det fått konsekvenser för oss. Det är inte akademin som sätter stopp, utan det är en politisk fråga. Jag har suttit här sedan 2004 och det har hela tiden funnits på agendan när jag mött våra landstingspolitiker. Danmark är en förebild vad gäller forskningspolitik. Vad efterlyser du från politiskt håll? Helst skulle jag vilja se att staten klev in och tog ett större ansvar för universitetssjukvården. Ett universitetssjukhus handlar inte bara om att ta hand om patienterna, det finns även forskning och utbildning. Landstingspolitikerna gör så gott de kan, men universitetssjukvården prioriterar i dag nästan enbart vården. Det avsätts inte så mycket tid och pengar till forskning och utbildning som vi vill. På sikt kommer detta inte att fungera. Om man bara ser på budgeten för ett år i taget kommer vi inte att kunna utbilda de bästa läkarna för framtiden. Göran Hägglund måste ta ett ansvar för universitetssjukvården i det här landet. Jag tror att det behövs. VÄRDERING INFÖR SKIFTEN Nordens största auktionshus förstärker värderingsavdelningen med en specifik service inriktad på familjerättsjuristers behov. Vi utför värdering för bouppteckning, arvsskifte och bodelning. Allt efter din klients behov och dina instruktioner specificerar vi legat, enskild egendom eller giftorättsgods. Även internauktioner och skifte av lösöre i en delägarkrets ingår i vår service. Vi är båda förordnade av Stockholms Handelskammare. Bukowskis har utfört värderingar sedan 1870 och är störst såväl på kvalitetsauktioner som på nätauktioner via Bukowskis Market. Genom våra välrenommerade och framgångsrika auktioner erbjuder vi dessutom dina klienter en optimal och effektiv försäljning. Välkomna att kontakta oss för mer information. JAN FORSBERG: 08-614 08 77 jan.forsberg@bukowskis.com LARS DE RON: 08-614 08 78 lars.deron@bukowskis.com www.bukowskis.com 26 STHLM # 4 2012 # 4 2012 STHLM 27

> MEDLEM här är våra nya MEDLEMMar Detta är vi Acacia Finans AB acacia.nu Anders Risling AB andersrisling.se Annica J.son ming.se Arthur D. Little AB Ashman Group AB ashmangroup.com AstaReal AB Atracta AB atracta.se Biteam AB biteam.com Bo Bunge Copy HB bobungecopy.nu Cevalin fastighet AB Doidea AB doidea.se Elodie Details AB elodiedetails.com ErgoCo Fabege AB fabege.se Favela AB favela.se FIKMAR Medical AB Global East AB globaleastab.com HBCB Informedia Communications AB informedia.se HCT Victorin AB Hotell Blå Blom AB blablom.se Kanton Finansiella Rådgivning AB kanton.se Kungsgatan Kapital Utveckling AB Kungsleden AB kungsleden.se Lundwall International Services AB lundwallinternational.se Malmegårds Fastighets AB malmegards.se MedlingsCentrum Sverige AB MELIT Productions AB Moretime Ekonomi AB moretime.se Mot Mutor & Korruption i Sverige AB motmutor.se Norrlands Nations Fest & Konferens AB nnfk.se NovaAgentum agentum.se Novus Scientific AB novusscientific.com Personalcenter Gruppen Sthlm AB personalcenter.se Pharus AB pharus.se Polhem Public Relations Nordic AB polhem.com PRGX AB prgx.com Rikshem AB rikshem.se Selecta AB SKAPA Designstudio AB skapadesign.se Stockholm Institute for Public Speaking stips.se Svahn Konsult Utveckling & Utbildning svahnkonsult.se Svenska Kapitalguiden AB kapitalguiden.se The Information Company theinformationcompany.se Tieto Sweden AB tieto.com Vattenbussen AB vattenbussen.se Vectura Consulting AB vectura.se Vergenta AB vergenta.com Novus Scientific har patent på en uppfinning som stimulerar läkningen och minskar risken för komplikationer efter en operation. Vi räknar med att växa stort, säger Stefan Sowa, chef på huvudkontoret i Uppsala. Företagsidén är ett unikt kirurgiskt nät som används vid operationer främst i USA, men även i Sverige och andra länder i Europa sedan 2010. Vi planerar för det stora genombrottet och hoppas öka vår omsättning från 10 till 200 miljoner kronor den närmsta femårsperioden, berättar Thomas Engström Stefan Sowa, VP Operations & Site Manager i Uppsala. Det unika med Novus produkt är kombinationen av materialet och sättet det är stickat på. Kirurgiska nät brukar tillverkas av plast, berättar Stefan Sowa. Men vårt är 100 procent nedbrytbart och försvinner så småningom ur kroppen. Innan dess har nätet fungerat som ett stöd för de mjuka delarna och stimulerat läkningen, vilket minskar risken för komplikationer samt ärr. Novus är nybliven medlem i Handelskammaren. Att gå med skapar viktiga kontakter, som är bra inte minst vid rekrytering och samarbeten, säger Stefan Sowa. Företaget bildades 2009 men dess vd Thomas Engström har en lång och imponerande bakgrund som entreprenör. Thomas, jurist från Uppsala, tog över sin svärfars företag. Svärfar var röntgenläkare, och konstruerade en pulka Vi planerar för genombrott Vår produkt är ny på marknaden vi planerar för det stora genombrottet, säger Stefan Sowa, VP Operations & Site Manager på Novus Scientific i Uppsala. Här med Henrik Hjort, produktchef och en av uppfinnarna och Gabor Schubert, kemist. NOVUS scientific I världen (verksamhet och antal anställda) Uppsala, forksning och marknadsföring, 15 personer USA, säljkontor, 5 personer Singapore, säljkontor och ekonomi, 2 personer med upphöjd sits då han upptäckt att barn bröt benen eftersom de åkte pulka med raka ben. En uppfinning som la grunden för fler bland annat en vajer som används vid utvidgning av hjärtats kranskärl, så kallade ballongsprängningar. Det kirurgiska nätet minskar risken för komplikationer och ärr. Vårt nät är 100 procent nedbrytbart och försvinner så småningom ur kroppen. Produkten blev en världssuccé. I dag driver Thomas bosatt i Singapore en rad verksamheter, bland annat Novus Scientific, som alltså räknar med att växa: Min gissning är att vi är 40-60 personer på Uppsalakontoret om några år, säger Stefan Sowa. VICTORIA LAGERCRANTZ Novus Scientific AB Omsättning: Cirka 10 miljoner kronor. Verksamhet: Framställer ett unikt nedbrytbart implanterbart nät som används inom allmän- och plastik kirurgi. Stockholms Handelskammare är den ledande organisationen för företag och företagare i huvudstadsregionen, som omfattar Stockholms och Uppsala län. Vår verksamhet spänner från det lokala till det internationella planet och vi är engagerade i allt som kan förbättra företagens villkor, från bostadsmarknaden i regionen till internationell frihandel. Vi är en populär mötesplats för våra 2 400 medlemsföretag som har en halv miljon anställda. Handelskammaren är också en betrodd tredjepart med ett av världens ledande skiljedomsinstitut. Adress: Box 160 50, 103 21 Stockholm Besöksadress: Malmskillnadsgatan 46 Telefon: 08-555 100 00 Fax: 08-566 316 00 E-post: info@chamber.se Postgiro: 898 7 Bankgiro: 160 3711 Kontorstid: 8.30 17.00 Hemsida: chamber.se Intygsexpeditionen: Malmskillnadsgatan 46, 7 trappor Box 16050 103 21 Stockholm Telefon: 08-555 100 20 E-post: handelsdokument@chamber.se Skiljedomsinstitutet: Malmskillnadsgatan 46 Handelskammarens Uppsalakontor: Uppsala Science Park 751 83 Uppsala Tel: 018-50 29 50 Fax: 018-55 44 58 Verkställande direktör: Maria Rankka Affärs- och verksamhetsutvecklingsdirektör: Johanna Unghanse Styrelse: Peje Emilsson, styrelseordförande, Kreab Gavin Anderson AB Yvonne Berglund, vice ordförande och kassaförvaltare Yvonne Berglund Konsult AB Michael Wolf, vice ordförande, Swedbank Erica Wiking-Häger, Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB Eva Gidlöf, Tieto Sweden AB Johan Karlström, Skanska AB. Marie-Louise Kjellström, AB Nya Grand Hôtel Peter Kopelman, Kopelman consulting AB Ann-Christin Norrström, vd, Länsförsäkringar Uppsala Birgitta Stymne Göransson, vd, Memira Holding AB Eva Swartz Grimaldi Per-Olof Söderberg, Söderberg & Partners När du behöver hjälp: Medlemsinformation: Anna Malmgren 08-555 100 07 Press och evenemang: Andreas Åström 08-555 100 01 Internationell handel: Marianne Dott 08-555 100 37 Tull och exportkontrollfrågor: Charlotta Sandahl 08-555 100 28 Handelsintyg och carneter: Expeditionen 08-555 100 20 Källkodsdeponering: Nina Berggren 08-555 100 57 Nätverksgrupper: Ellinor Edenvik 08-555 100 12 Analys och policy: Fredrik Johansson 08-555 100 02 Skiljedomsinstitutet: Adress: Box 160 50, 103 21 Stockholm Annette Magnusson 08-555 100 52 E-post till Stockholms Handelskammarens personal: fornamn.efternamn@chamber.se Mer kontaktinformation finns på chamber.se AnvändBARA HEMSIdor: chamber.se Stockholms Handelskammare sccinstitute.se Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut institutetmotmutor.se Institutet mot mutor 28 STHLM # 4 2012 # 4 2012 STHLM 29

> VIMMEL Victoria delade ut Export Hermes > VIMMEL Maria Rankka och Douglas Roos, styrelseordförande Nyheter24-gruppen Almondys försäljningschef Anders Hansson har nyss mottagit Export Hermes av kronprinsessan Victoria. Stefan Löfven, Socialdemokraternas partiledare, talade på årsmötet. Tomas Rudin, oppositionsborgarråd Stockholms stadshus, Stefan Löfven, partiledare för Socialdemokraterna. Gustaf Ljunggren, vd på Envirotainer tar emot Export Hermes av kronprinsessan Victoria. handelsminister Ewa Björling slog ett slag för den fria handeln Ewa Björling var mycket oroad över de protektionistiska tendenserna i världen när hon talade på Handelskammarens Världshandelsdag. Hon menade att frihandeln är hotad och att Sverige i hög utsträckning är drabbat. Det är oerhört viktigt att värna om den fria handeln. Den ger fler jobb och större export- och importintäkter för företagen, sa handelsminister Ewa Björling, och tillade att den också har ett starkt symbolvärde. Handel bygger broar mellan länder och därför är den fria handeln oerhört viktig för att sprida demokrati och öppenhet. På Världshandelsdagen delade också kronprinsessan Victoria ut den prestigefyllda utmärkelsen Export Hermes. Pristagarna var Envirotainer som tillverkar temperaturreglerade containrar, design företaget Pappelina samt tårtspecialisten Almondy. Handelsminister Ewa Björling talar om hur viktigt det är att värna den fria handeln. Envirotainers ordförande Simon Angeldorff och vd:n Gustaf Ljunggren har nyligen mottagit Export Hermes av kronprinsessan Victoria. Handelsminister Ewa Björling tillsammans med kronprinsessan Victoria och Maria Rankka. Maria Rankka, vd Stockholms Handelskammare. Kvinnlig majoritet och Stefan Löfven på scenen Sju kvinnor och fem män. Stockholms Handelskammare har något så ovanligt som en kvinnlig majoritet i sin styrelse. Eva Gidlöf, vd Tieto Sweden AB, Marie-Louise Kjellström, vd AB Nya Grand Hôtel och Erica Wiking Häger, partner Mannheimer Swartling, valdes i samband med årsmötet den 30 maj in i styrelsen. Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven talade på årsmötet och hans huvudbudskap var att bostadsbristen måste byggas bort. Bostadsbristen i Stockholm är ett allvarligt tillväxthinder som måste hanteras skyndsamt, sade Löfven. Under årsmötet delades även Stockholms Handelskammares Stadsmiljöpris ut till Småahus och Ola Andresson på A1 arkitekter, för deras skapelse av femton färgglada stadsradhus i Kärrtorp. Michael Wolf, koncernchef Swedbank. FOTO: björn leijon Peje Emilsson, ordförande Stockholms Handelskammare. Muazzam Choudhury, styrelseordförande MSC. Pappelinas vd Lina Rickardsson och marknadschef Jonny Mattsson har nyss mottagit Export Hermes av kronprinsessan Victoria. Johan Mannerberg, från Svensk Schweiziska Handelskammaren. Från höger Mihaela Colibasanu, Trade compliance manager Ericsson, Diana Du Reitz, Ericsson, Sayo Ögren, Ericsson. foto: björn leijon Till höger Yvonne Berglund, vice ordförande Stockholms Handelskammare, Stina Flogell, vd Megger Sweden AB. Även Svenska Bostäders blommande park insprängd bland slitna miljonprogramhus i Skärholmen belönades med Stadsmiljöutmärkelsen. Talangen Marissa Joven, trainee vid Svensk-Amerikanska Handelskammaren i Greater Los Angeles fick Peter Egardts stipendium på 40 000 kronor. Utdelning av Stadsmiljöpriset till Svenska Bostäder, Pelle Björklund, vd, Anneli Wallgren, landskapsarkitekt, Hedvig Hedqvist ordförande i juryn för Stadsmiljöpriset. 30 STHLM # 4 2012 # 4 2012 STHLM 31

> KOMMANDE EVENT Missa inte nästa event Förra årets Tulldag lockade 400 deltagare. Missa inte chansen att vara med i år. Hallå där Charlotta Sandahl Handelskammarens expert på tullfrågor. Varför ska man inte missa att vara med på Tulldagen? Tulldagen är ett unikt och effektivt sätt att få ta del av aktuella föränd- ringar och nyheter inom tullområdet. Du får också chansen att nätverka med kollegor i branschen, specialister och representanter från Tullverket samt lyssna till föredrag späckade med ny information. Vad händer under dagen? Dagen erbjuder en oändlig mängd mingeltillfällen där du kan återknyta till gamla bekanta eller knyta nya affärs kontakter. När du inte minglar erbjuder vi nio Charlotta Sandahl specialutformade seminarier som handlar om allt från handel med Norge och Kina till tullcertifieringen AEO och Incoterms 2010. Dagen avslutas med en paneldebatt kring utvecklingen i internationella handelsområden. Den namnkunniga panelen kommer bestå av Stefan Fölster, Svenskt Närings liv, Ulf Pehrsson, LM Ericsson och Maria Rankka vd på Stockholms Handelskammare. Missa inte Skriv upp de här dagarna i kalendern! 11 OKTOBER Tulldagen Klockan 9.00 16.00, Folkets Hus, Barnhusgatan 12-14. Här bredvid kan du läsa mer om Tulldagen. 18 OKTOBER Handelskammarlunch med Stina HONKAMAA, SVERIGECHEF för Google. Stina Honkamaa besvarar dina frågor om de nya digitala och mobila möjligheterna. Klockan 11.30-13.15. 7A Odenplan, Norrtullsgatan 6. 14 NOVEMBER Handelskammarlunch med ANNIKA Falkengren, vd SEB Annika Falkengren blev vd för SEB 2005 och listades förra året på plats 10 i Världens 50 mäktigaste affärskvinnor av tidningen Fortune. Klockan 11.30-13.15, Odd Fellow Västra Trädgårdsgatan 11. 5 DECEMBER Jubileumsjulmöte Det traditionella julmötet är i år också jubileumsmöte eftersom Handelskammaren fyller 110 år. Alla medlemmar är välkomna att mingla med varandra och med särskilt inbjudna gäster. Julmötet inleds med ett formellt fullmäktigemöte och tal av hemlig gäst. Klockan 17.00 i Blå hallen i Stockholms stadshus. Här får du svar på tal Vilka dokument får vi hjälp med? Hur går en deponering till? Hur ska tvisten avgöras? > EXPERTPANELEN Ska jag vända mig till domstol? Vilka dokument behöver vi för att exportera våra produkter till Ukraina? Stockholms Handelskammare sitter på en enorm kunskapsbank. Här får du svar på dina frågor. Vi har fått en förfrågan om att exportera våra produkter till Ukraina. Köparen vill ha olika exportdokument och de frågar även efter att Handelskammaren ska intyga att vi använder rätt varukod för våra produkter. Nu undrar vi vad och vilka dokument som Handelskammaren kan hjälpa oss med. Svar: Handelskammaren är ensam om att utfärda ett så kallat Certificate of Origin. Det används för att styrka en varas ursprung, men utan att ge någon tullnedsättning. Ni som företag fyller själva i era uppgifter, intygar att de är rätt och riktigt och när Handelskammaren stämplar dokumentet så är handlingen utfärdad. I Sverige har även Handelskammaren tillsammans med Tullverket möjlighet att utfärda EUR 1-Certifikat som ger tullnedsättning. Handelskammaren kan tyvärr inte intyga att ni använder rätt varukod. Men om ni vill ha med varukoden på er försäljningsfaktura kan vi göra en visering av själva fakturan. Det betyder att handlingen är uppvisad för Handelskammaren och att en kopia av dokumentet förvaras hos oss. Finns det ett effektivt sätt att göra en deponering med flera licenstagare/kunder? Hur går det till i praktiken? Svar: Med modellavtalen Master Agreement och Licensee Acceptance kan en deponering göras för flera licenstagare/kunder samtidigt. De licenstagare/kunder som vill ta del av depositionsavtalet ansluter sig till det genom att teckna Licensee Acceptance. Standardförfarandet är ett trepartsavtal mellan licensgivaren, licenstagaren och Stockholms Handelskammare. En deponering sker för varje licenstagare/avtal och deponeringen är därför främst avsedd för de fall programvaran innehåller särskilda kundanpassningar. Multi Escrow är främst lämpad för deponering av standardprogramvara som inte innehåller omfattande kundanpassningar. Deponeringen till Handelskammaren sker enligt huvudavtalet (Master Agreement) som innehåller grundvillkoren för depositionsavtal som sluts med licenstagaren/kunden genom Licensee Acceptance. En deponering (ett paket) sker för samtliga licenstagare. Mitt företag har hamnat i en tvist med en av våra leverantörer. I avtalet står det att tvister ska avgöras i skiljeförfarande enligt regler från Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC). Vad betyder det och kan jag vända mig till domstol i stället? Svar: I affärsrelationer är det vanligt att lösa konflikter utanför domstol genom att teckna avtal om skiljeförfarande. Hänvisningen till SCC:s regler i ditt leverantörsavtal betyder att du ska vända dig till SCC om en konflikt uppstår. SCC hanterar sedan processen enligt den procedur som finns i reglerna. Parterna i ett skiljeförfarande har många möjligheter att påverka. Förutom val av skiljeman, språk och säte, kan du påverka tidsplanen, plats för förhandlingar och många andra processuella och praktiska moment. Om en part ändå väljer att vända sig till domstol, kan den andra parten invända mot domstolens behörighet. Domstolen kan inte mot en parts bestridande få pröva en fråga som omfattas av ett skiljeavtal. vad säger lagen om gratis data? Skulle inte myndigheters data bli tillgängliga gratis i elektroniskt format med en ny lag? Svar: Flera företag har hört av sig till Handelskammaren med anledning av den nya lagen om användningen av offentliga data. Syftet med lagen är att utveckla informationsmarknaden genom att underlätta användning av myndighetsdata som digitala kartor, väderdata, statistik med mera (lag om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen (SFS 2010:566). Lagen innehåller också ett tak för de avgifter en myndighet får ta ut när de tillhandahåller data. Konjunkturinstitutet har nu som första myndighet blivit anmäld för att ut för höga avgifter. Konkurrensverket granskar ytterligare myndigheters agerande. En del myndigheter använder grundlagens undantag som gör att de inte behöver lämna ut data i elektroniskt format, utan bara på papper. Det 40 år gamla undantaget försvårar i dag för företag. Integritetsreglerna ska gälla oavsett medium och tekniskt sett är undantaget överspelat. Regeringen bör tydliggöra hur myndigheterna förväntas agera. välkommen som MEDLEM Vi gör skillnad Stockholms Handelskammare driver frågor som är avgörande för att skapa bättre förutsättningar för tillväxt och konkurrenskraft i huvudstadsregionen. Som medlem bidrar du till att skapa opinion och påverka beslutsfattare så att regionen kan utvecklas som en attraktiv plats för både företag och människor. ETT NÄTVERK för NÄRINGSLIVET Stockholms Handelskammare är en affärs mässig mötesplats med fokus på kontakter, affärsnytta och internationell handel. Genom relevanta arrangemang och ett tjugotal olika affärsnätverk skapar vi ständigt möjligheter för nya kontakter som utvecklar affärerna. Och... Som medlem får du ett vip-kort med fritt inträde till Stockholmsmässan, rabatter på viktiga handelsdokument och Handelskammartidningen STHLM. Ansök här chamber.se/ blimedlem FOTO: STOCKHOLMSMÄSSAN Charlotta Sandahl Expert på tullfrågor. Nina Berggren Jurist och expert på källkodsdeponering. NAtALIA petrik Jurist vid Stockholms Handelskammares SkiljedoMSINSTITUT Fredrik Sand Expert på IT-politiska FRÅgor. Behöver du hjälp med en knivig fråga eller ett problem som du inte riktigt vet hur du ska hantera? Mejla din fråga till våra experter: info@chamber.se 32 STHLM # 4 2012 # 4 2012 STHLM 33

> DEBATT För eller emot systemet? Det kommunala skatteutjämningssystemet ska jämna ut skillnader i skattekraft och strukturella kostnader mellan Sveriges kommuner. Systemet har debatterats flitigt sedan det infördes och genomgick sin senaste större förändring 2005 och har utretts sex gånger sedan 1996. Å ena sidan: Skatteutjämningens utformning slår orättfärdigt hårt mot Stockholms län och slår sönder incitamenten för tillväxt och bostadsbyggande i regionen. Å andra sidan: Någon form av utjämning är avgörande för att kommunerna och landstingen ska ges likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva sin verksamhet. My Stockholm mitt stockholm det finns gömda juveler överallt Namn: Kristina Nilsson (gift med svensk man, hette Hunter tidigare). Ålder: 42. Kommer från: Skottland, men arbetade fram till i somras i Amsterdam. Yrke: Extern kommunikationschef på TeliaSonera. Tid i Sverige: Fyra månader. utjämningssystemet är nödvändigt JA Ett utjämningssystem är nödvändigt om alla kommuner och landsting ska kunna erbjuda sina invånare en likvärdig service, något som samtliga politiska partier står bakom. Skälen till det är att kommunsektorns intäkter från skatter och avgifter inte räcker till för att finansiera det kommunala åtagandet. Det fattas 82 miljarder kronor eller 15 procent, ett belopp som staten skjuter till och som är en mycket låg procentsats jämfört med andra länder. Vidare är en krona på skatten inte lika mycket värd i alla kommuner och landsting eftersom inkomsten per invånare varierar. Dessutom varierar utgiftstrycket beroende på befolkningens ålderssammansättning. Barn och unga liksom äldre-äldre kostar betydligt mer än en 30-åring. Behovet av att utjämna för skillnader i skattekraft och kostnadstryck är således uppenbart. Stockholms Handelskammare har påtalat att utjämningssystemet är tillväxthämmande, missgynnar Stockholms län och är fullständigt bort i tok eftersom stockholmare bidrar med pengar till tillväxtstarka kommuner som Malmö. Men enligt mitt sätt att se på saken är Han- delskammaren ute i ogjort väder. Stockholmarna skickar inga pengar till övriga landet. De avgifter som inkomststarka kommuner som Lidingö, Täby och Danderyd betalar räcker inte ens till för att täcka bidragen till Botkyrka och tillväxtkommunen Södertälje. Faktum är att kommunerna i Stockholms län erhåller knappt 1 700 kronor per invånare från kommunerna ute i landet om man isolerar pengaströmmarna till den mellankommunala utjämningen. Inte ens Stockholms stad klarar sig på egen hand. I år erhåller staden 240 miljoner kronor från systemet. Det är heller inte sant att systemet hämmar tillväxt och bostadsbyggande. Studerar man kommunkoncernernas ekonomier med avseende på ekonomiskt resultat och eget kapital ligger Stockholm, Solna och Sundbyberg i topp. Kommuner som bygger i attraktiva lägen kan göra business. Det kan inte Laxå och andra kommuner på vikande marknader. björn sundström Ekonom och huvudsekreterare i UTJäMNINgskoMMITTén en fråga för hela sveriges framtida välfärd NEJ Utjämningens avsikt är skapa likvärdiga förutsättningar för hela Sverige att bedriva kommunal verksamhet, även för stockholmarna. Idag handlar utjämningen mer om att fördela en minskande kaka, inte om hur vi kan göra kakan större för alla. Sveriges utmaningar med en åldrande befolkning och den ökande internationella konkurrensen gör frågan om en stark tillväxt i hela landet än mer angelägen. Det är en förutsättning för att våra barn ska kunna ta del av en god välfärd. I ett längre perspektiv är det därför centralt att utjämningen inte hämmar tillväxten. I den nya utredningen av utjämningen skulle utjämningskommittén bland annat identifiera om det finns tillväxthämmande faktorer i utjämningen och i så fall föreslå hur incitament för ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning kan stärkas. Men detta har utredningen inte gjort. Stockholms stadsledningskontor har bistått kommittén med ett reformerat förslag till inkomstutjämning. Centralt i vårt förslag är att incitament för tillväxt kan skapas inom ramen för utjämningen. Förslaget gynnar alla som höjer sysselsättningen inom sitt län. Stockholms stad bidrar med 10 miljarder kronor för att finansiera statliga infrastrukturinvesteringar i Stockholmsregionen, till exempel Citybanan. Investeringar som skapar ökad sysselsättning och tillväxt i regionen, men som också gynnar utvecklingen i hela landet. Pengar som kunnat gå till bostäder och skolor i ett växande Stockholm. Att inte beakta tillväxtaspekterna riskerar systemets legitimitet. Utjämningen bör därför ses över igen utifrån ett tillväxtperspektiv. Inkomstutjämningen bör utformas så att kommunerna i regionen får gemensamma incitament att göra tillväxtskapande investeringar. Utjämningen bör även ta hänsyn till det totala kostnadsläget i kommunen. Lokaler, mark och löner skiljer sig åt mellan olika regioner och bör fullt ut accepteras som opåverkbara och av strukturell karaktär. Det är en avgörande fråga för hela Sveriges framtida välfärd. gunnar björkman Biträdande STAdsdIREktör i Stockholms STAd FOTO: lena NILSSON Vad är det bästa med Stockholm? Allt det gröna, arkitekturen, kyrkor Det verkar finnas gömda juveler överallt, det dyker upp en park här, en fin byggnad där. Ofta där man inte hade väntat sig det. Vad är det sämsta med Stockholm? Trafiken. Det är väldigt mycket bilar i stan jämfört med Amsterdam, till exempel. Dessutom kör de fort och alla verkar prata i mobiltelefon samtidigt. En stor kontrast mot vad jag är van vid. Vad har överraskat dig mest under din tid i Stockholm? Bussarna. De verkar finnas överallt där man behöver en. Toppen, tycker jag. Och vänligheten, för att vara en storstad är folk väldigt vänliga. Vad har fått dig att skratta i Stockholm? Att folk klär sig så professionellt efter vad de gör. Ska man ta en powerwalk till jobbet eller cykla så gör man det med rätt utrustning, rosa joggingskor eller fullt cykelställ. Vackrast i Stockholm? Bellevueparken och Hagaparken. Jag springer gärna där för att det är sådan underbar natur utmed hela Brunnsviken. FOTO: magnus fond Håller du med? Tycker du att Björn Sundström eller Gunnar Björkman har fel? Diskutera på vår facebooksida: facebook.com/stockholmshandelskammare 34 STHLM # 4 2012 # 4 2012 STHLM 35

POSTTIDNING B AVSÄNDARE Handelskammartidningen STHLM Box 16050 10321 Stockholm BEGRÄNSAD EftErsändning Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med den nya adressen på baksidan (aj adressidan) B E C A U S E W E C A R E A B O U T Y O U R C O N T E N T Det finns alltid en anledning att inte resa Arbeta effektivare, ha mer tid för familjen. Använd intelligenta lösningar för att effektivisera ditt arbete. Webb-TV och mobil-tv lösningar från Qbrick sparar tid, pengar och minskar stressen. De vanliga resorna till kontoren, kunder, konferenser och produktlanseringar kan oftast ersättas med sändningar över internet. All information finns tillgänglig dygnet runt. Våra tjänster är lätta att använda, webb-baserade och tillgängliga på nätet när du har tid. Kontakta oss så visar vi exempel där våra kunder har minskat sitt resande och därmed fått mer tid för familjen. SWEDEN NORWAY DENMARK FINLAND SPAIN FRANCE WWW.QBRICK.COM INFO@QBRICK.COM MEDLEM AV STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE SEDAN 2001 SAMT VINNARE AV VÄRLDSKLASSPRISET 2008