2012-06-05 SIDAN 1. SOCIALFÖRVALTNINGEN Utvecklingsenheten Projekt Barnfrid Stockholm. Signs-of-Safety. för barnets skydd och trygghets skull



Relevanta dokument
Uppsala. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Likabehandlingsplan för läsåret

Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah

Syftet med en personlig handlingsplan

Förväntansdokument Bodals Skola F-9

Smedbergsskolans likabehandlingsplan 2013/2014

Vet du vilka rättigheter du har?

Utbildningspaket 2016

FREDA-farlighetsbedömning

Hur gör jag så att patienten blir delaktig, i samtalet, för att hitta lösningar vid förskrivning av hjälpmedel?

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.

Handlingsplan vid hot och våld i arbetsmiljön Lerums vuxenutbildning. Läsåret 2016/2017

Sandeplanskolan. Kunskap, arbetsro och trivsel. Likabehandlingsplan

Konsultation med skolan

Personliga ombud i Hudiksvalls och Nordanstigs Kommun

AVLÖSARSERVICE I HEMMET 9:5 LSS

FÖRSKOLAN FYRKLÖVERNS LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 15/16

Yrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Ludvigsborgs Elevhälso Team LET

Socialstyrelsens författningssamling. Socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende

PEDAGOGISK PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASS PÅ UTBYNÄSSKOLAN

Instruktion för redogörelse för uppdrag som god man till ensamkommande barn Sida 1 (7)

KORTTIDSTILLSYN 9:7 LSS

Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.

Hälso- och sjukvårdslagen

P-02/03 säsongen 2016

Bra att veta om sexuella övergrepp. För barn

Ölycke rektorsområde Likabehandlingsplan

Skolplan för Svedala kommun

Föräldrar och barn kortfattat om lagstiftningen

Barn är också anhöriga. Dom finns där, ser, hör, känner men glöms ofta bort

Krishantering i Västmanland

KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING

Rapport om arbetet med sociala insatsgrupper i Stockholms stad (1 april 1 december 2012)

Instruktion över handläggning av misstanke om eller upptäckt våld mot kund av närstående

Föräldrasynpunkter på Nävergårdens förskola februari 2013

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

VÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola

Språkscreening vid 2,5 år

Medborgarförslag angående hur fäder registreras vid fastställande

Sjuksköterskors upplevelser av närståendes betydelse inom ambulanssjukvård i glesbygd. Charlott Ek

Elektronisk ansökan ekonomiskt bistånd

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Ystad kommun

Kompletterande samtalsunderlag för elever med funktionsnedsättning

Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre

Riktlinjer för social dokumentation för utförare inom omsorg om funktionsnedsatta och äldreomsorg

Den sammanvägda bilden visar på en hög motivation och goda förutsättningar för ett gott medarbetarengagemang.

Länsstyrelsens uppdrag Allmänna råd om Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld, Katarina Edlund

Svar på skrivelse om sexuella trakasserier mot unga tjejer under We are Sthlm

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn

En förskola med barnen i centrum

För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN

CHECKLISTA. Hudiksvalls kommun. Checklista för. akuta. åtgärder vid hot och krissituationer för förtroendvalda

Riktlinjer för medborgardialog

1 (5) Verksamhetsbeskrivning Dellens förskola

Kvalitetsgaranti - Enheten för vuxna

Kvalitetsarbete i förskolan

Mamma Angelica: Vi saknar henne och vill att hon kommer hem. 1 av :43. Textstorlek:

Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning

Barns lagliga rättigheter till information, råd, stöd och skydd. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Kommentar om anställningstiden på arbetsplatsen: Förhållandevis låg personalomsättning. 29 år eller yngre 14,2% 47.

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?

Systematiskt kvalitetsarbete

BARNKONVENTIONEN. Vimmerby kommun

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sveriges Trafikskolors Riksförbund Film om körkort för nysvenskar Speakertext - Svensk

Kvalitetsrapport Så här går det

Minnesanteckningar Branschråd Personlig assistans

ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR

Trygghet och studiero

Kvalitetsrapport Så här går det

REGLER. Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg

Sunne är platsen där modet växer, livet är enkelt och allting är möjligt.

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9

Styrgruppens uppföljning av Partnerskapsmötet den 10 november Närvarande: Lilian Eriksson, Andreas Jarud, Benth Jensen och Håkan Eriksson

Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan

Överenskommelse avseende uppföljningssystemet SUS

Gemensam problemlösning. Per Berggren och Maria Lindroth

Referensvärden samtliga undergrupper

Referensvärden samtliga resultatenheter

Rehabilitering. Arbetssätt vid rehabiliteringsärenden. Rehabilitering Sid: 1 / 6

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande

Likabehandlingsplan läsåret Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och för likabehandling

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Utforma insatser utifrån den enskildes dagsaktuella behov

Snösätra Förskolor. Pedagogiska ställningstaganden :

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Arbetsplan Jämjö skolområde

Syftet är att fördjupa diskussionen om vem som ansvarar för vad.

Rutin för missförhållande eller en påtaglig risk för missförhållande enligt 14 kap 3 SoL och 24 b LSS (Lex Sarah)

En skola fri från mobbning och kränkningar

Transkript:

SOCIALFÖRVALTNINGEN Projekt Barnfrid Stockholm 2012-06-05 SIDAN 1 Signs-of-Safety för barnets skydd och trygghets skull

Barnfrid Stockholm (2010-2012) Lagstiftning mot aga 1979 Barn utstår våld i familjen det förnekas eller bagatelliseras familjen tackar nej till hjälp. Barnet förblir i hemmet oro! Syfte: stärka stadens arbete med våldsutsatta barn SOCIALFÖRVALTNINGEN www.stockholm.se SIDAN 2

Behov av utveckling Riskbedömning och skydda barnet. Motivera föräldrar till att ta emot en insats. Riktad insats. Polisens arbete ofta blir långdraget är en polisanmälan till barnets bästa? Kvinnofrid och barnmisshandel SOCIALFÖRVALTNINGEN SIDAN 3

S-of-S i ett sammanhang Vanvårdsutredningen samhället har brister som vårdnadshavare Öppenvårdslösningar stärka familjens egna resurser Sociala investeringar SOCIALFÖRVALTNINGEN www.stockholm.se SIDAN 4

MÅL - BARN ÄR TRYGGA UNDER UTREDNING SOCIALTJÄNSTEN - barnskyddsarbete Stockholms stad Signs-of-Safety utredningsmodell Insats som anpassas utifrån barnets behov Fler anmäler vid misstanke Anmälan Risk- och skyddsbedömning Polisen Motivera till insats Utredning Familjerätten Insats Samverkan Barnahus Nätverk SOCIALFÖRVALTNINGEN www.stockholm.se SIDAN 5

Syfte år tre Syfte: Erbjuda och genomföra utbildning med metodstöd i Signs-of-Safety till stadens 14 utredningsenheter barn 0-12 år samt mottagningsgrupper. SOCIALFÖRVALTNINGEN SIDAN 6

Utvärderingar visar (bl.a från Köpenhamn) Färre antal placeringar lägre kostnader Minskat antal familjer som återkommer Stärkt och utvecklat samarbete med samarbetspartners Ökat nätverksarbete Lägre personalomsättning och ökad tillfredsställelse i arbetet SOCIALFÖRVALTNINGEN SIDAN 7

Signs-of-Safety Australien 90-talet Resilience theory Om att kunna hantera stress och trauma Skyddsfaktorer Lösningsfokuserat arbete (Shazer, Berg) Fokusera på nuet och framtiden, göra mer av det som fungerar, ej fokus på problemet Systemiskt perspektiv (Bronfenbrenner) SOCIALFÖRVALTNINGEN SIDAN 8

Byggstenar Riskbedömning - där en skyddsfaktor måste vara kopplad till aktuell riskfaktor. Flera vuxna runt barnet är en skyddsfaktor. Samtalsmetodik - att hitta styrkor och resurser, fokus på mål, säkerhetsfaktorer och framsteg. Planerings- och bedömningsformulär (mappning) - all information skrivs ner vilket ger en konkret bild som alla kan ha en dialog runt. SOCIALFÖRVALTNINGEN 2012-06-05 SIDAN 9

Byggstenar Säkerhetsplanering utifrån fokus på barnets säkerhet tas stöd av familjens nätverk. De tre husen - barnet syn på sin livssituation framkommer genom ett utarbetat pedagogiskt verktyg. Överbryggar till öppenvården - modellen ger stöd för att motivera föräldrar till att ta emot insats. SOCIALFÖRVALTNINGEN 2012-06-05 SIDAN 10

Signs-of-Safetys grundprinciper Klienter är folk som det är värt att jobba med Bygga allians med klienten/familjen utan att blunda för problemen Samarbete är möjligt även när åtgärder mot familjens vilja blir aktuellt Alla familjer har tecken på säkerhet Arbeta för barnets skydd och säkerhet Omsorgsbrist och barnmisshandel är a syndrome of secrecy SOCIALFÖRVALTNINGEN www.stockholm.se SIDAN 11

SOCIALFÖRVALTNINGEN SIDAN 12

Signs-of-Safetys forts Fokusera på små förändringar Transparens öppna kort Utredning möjlighet till förändring Insats ofta nödvändig Arbetssättet är en strävan inte ett måste. Göra det som känns rätt. Metod - struktur - värdegrund SOCIALFÖRVALTNINGEN SIDAN 13

Skillfull use of authority <-------------------------------------------------------> Paternalism Partnership <-------------------------------------------------------> Tvång Frivillighet SOCIALFÖRVALTNINGEN SIDAN 14

Skillnad i arbetsgrupp Parallellprocess.. Arbetskamraterna är folk som det är värt att jobba med Roligare Ödmjukhet Öppna kort Fokus på resurser Ett ökat risktagande kräver stöd från organisation och kollegor SOCIALFÖRVALTNINGEN SIDAN 15

Fallet Fatima och Aron HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SIDAN 16

Ärendet aktualiseras hos socialtjänsten Anmälan från skolan. Fatima 7 år har berättat i skolan att hon och hennes 10-åriga storebror Aron blir slagna hemma av både modern och fadern. Våldet sker i form av slag både med händer och med bälte. Aron är utagerande i skolan och hamnar ofta i konflikter. Samma dag anmälan inkommer görs en polisanmälan. Dagen efter hålls polisförhör med barnen. Senare under dagen förhörs föräldrarna, som anhålls. HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SIDAN 17

Barnen placeras Socialsekreterarna utforskar i samtal med barnen nätverket för att hitta ett lämpligt ställe att placera dem. Barnen placeras enligt barnens vilja hos deras halvsysters mor Anna, föräldrarna lämnar samtycke. 3-hus samtal hålls med barnen på kvällen hemma hos Anna. HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SIDAN 18

Nätverksmöte Modern släpps från häktet efter 5 dagar. Samma dag hålls ett första nätverksmöte med modern, familjens nätverk och professionella. Under nätverksmötet används mappningen med följande frågor Vad är vi oroliga för? Vad fungerar bra? Vad behöver hända? Socialtjänsten formulerar framtida oro om ingen förändring sker samt socialtjänstens krav för att barnen ska kunna återvända hem. HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SIDAN 19

Mappning Vad är oroande? Barnen har berättat om allvarlig misshandel, skolans oro för hur barnen mår, Fatima är ledsen och leker inte med andra barn, Aron är utagerande, socialtjänstens oro för vad som ska hända barnen när de har berättat. Vad fungerar bra? Föräldrarnas öppenhet gentemot nätverk och skola, engagerat nätverk, familjens önskan om förändring, tar emot hjälp, ingen i nätverket är oroliga för föräldrarnas omsorgsförmåga (också en oro för socialtjänsten). HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SIDAN 20

Mappning forts. Vad behöver hända? Våldet ska upphöra, barnen ska vara trygga hemma, Moderns mål: lugn och ro och mindre konflikter, barnens mål: föräldrarna ska inte slå eller skrika. HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SIDAN 21

Den första säkerhetsplanen Föräldrarna samtycker till att sekretessen bryts gentemot nätverk och skola. En väninna flyttar hem till familjen (första månaden). En annan väninna ringer familjen varje dag samt besöker dem på helgen. Modern accepterar att ta emot familjebehandlare varje dag, även helger. Anna ringer barnen varje kväll, kodord bestäms med barnen. Modern samtycker till fortsatt insyn från socialtjänsten. Barnen flyttar hem efter ytterligare 2 dagar. HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SIDAN 22

Under utredningens gång Kontinuerliga barnsamtal hålls med barnen både i hemmet och på skolan. Vi ritar safety house med barnen. Fadern släpps efter 4 veckor. Socialtjänsten är hemma hos familjen när barnen träffar fadern för första gången. Fadern tar på sig ansvar och ber om ursäkt till barnen, samt lovar att han aldrig ska slå igen. Sammanlagt 5 nätverksmöten hålls för att följa upp barnens situation. Där deltar föräldrarna, skolpersonal, familjebehandlare, familjens nätverk samt socialsekreterarna. Vid senare möten deltar även barnen. HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SIDAN 23

Det avslutande säkerhetsplaneringsmötet Vad fungerar bra? Alla i familjen beskriver att våldet har upphört, lugnare och mer harmoniskt i familjen, Föräldrarna arbetar mindre för att minska stressen, familjen gör mer saker tillsammans, barnen är gladare i skolan och fungerar bättre både kunskapsmässigt och socialt. Kvarstående oro: Vad händer om föräldrarna upplever stress igen? Hur ska barnen våga berätta om de blir utsatta igen? Har föräldrarna tillräckligt med nya strategier vid gränssättning? Information lämnas till barnen om hur de ska larma om de blir utsatta igen HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SIDAN 24

Vad har Signs of Safety gett oss i arbetet med familjen? Ett nätverkstänkande Samtalsstruktur Samarbetsallians med familjen Undvikande av placering utanför nätverket Kreativt arbete tänka utanför boxen Förändringsarbete under utredningstiden HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SIDAN 25

Utmaningar i ärendet Tidskrävande Att vinna barnens förtroende Att ge barnen information Att behålla socialtjänstens mandat Att ha is i magen, svåra bedömningar Utmanande att hålla nätverksmöten HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SIDAN 26