Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1-5 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se Riktlinjer för det redaktionella arbetet med digitaliseringen av filmarvet Juni 2016
Bakgrund till digitaliseringsprojektet Omställningen till digital projektion på landets biografer är vid årsskiftet 2013/14 i det närmaste genomförd. För att filmarvet ska kunna tillgängliggöras också utanför Filminstitutets egna lokaler, måste alltså digitala kopior av arkivets analoga filmsamlingar framställas. Filmhusets biografer kommer så länge det är möjligt att vara utrustade med analoga projektorer, men på mycket lång sikt kommer även analog projektion i dessa biografer att vara ett minne blott. Dessutom slits analoga filmkopior vid varje projektion, och inom en förhållandevis snar framtid kommer möjligheten att ersätta slitna kopior med nya analoga kopior inte finnas kvar, eftersom tillgången på fotokemiska laboratorier och råfilm kommer att försvinna. Därför måste det analoga filmarvet digitaliseras för att överhuvudtaget kunna tillgängliggöras i framtiden. Det rör sig alltså om digitalisering både ur bevarande- och tillgänglighetsperspektiv. Uppskattningsvis rör det sig om sammanlagt drygt 2 500 långfilmer och drygt 6 000 kortfilmer i samlingarna som bör vara föremål för digitalisering. Ambitionen är att samtliga dessa filmer digitaliseras för att kunna tillgängliggöras i framtiden, såväl på biograf som via andra plattformar i andra visningsfönster. Därför är det redaktionella arbetet tills vidare en fråga om att välja prioriteringsordning snarare än att göra ett urval. Syftet med detta dokument Det är viktigt att det redaktionella arbetet i digitaliseringsprojektet är så transparent som möjligt, och att det finns klara och tydliga riktlinjer för hur arbetet bedrivs, och utifrån vilka kriterier valet av filmer till de årsvisa digitaliseringsplanerna görs, inte minst med tanke på de stora summor allmänna medel som krävs för att möjliggöra digitaliseringen. Observera att detta dokument inte tar upp frågor som rör utgångsmaterial för skanning eller etiska överväganden vad gäller bearbetning av ljud och bild, och heller inte inbegriper hur arbetet utförs eller med vilka verktyg, eller hur det dokumenteras. För detta finns separata styrdokument. Dessa riktlinjer antogs av Filminstitutets ledningsgrupp i mars 2014, och ska vara föremål för kontinuerlig revidering. Senaste revideringen skedde i juni 2016. 2
Redaktionsråd Turordningen för de filmer som ska digitaliseras bestäms av ett redaktionsråd som tar fram årsvisa digitaliseringsplaner, som sedan antas av Filminstitutets ledningsgrupp i samband med att de årliga verksamhetsplanerna fastställs. Sammankallade i redaktionsrådet är projektledare för det digitala filmarvet. Redaktionsrådet består av medarbetare från följande avdelningar och enheter vid Svenska Filminstitutet: Filmarvet (Ledning, Digitala filmarvet, Digitaliseringen, Filmarkivet, Biblioteket, filmarkivet.se) Omvärld (Cinemateket) Stöd (Utlandsenheten) Kommunikation Redaktionsrådet är i sin tur uppdelat i olika arbetsgrupper, med ansvar för följande områden: Stumfilm Långa spelfilmer 1930-59 Långa spelfilmer 1960-79 Långa spelfilmer 1980- Lång dokumentärfilm Kortfilm (spelfilm och dokumentär) Experimentfilm (kort och lång) Barn- och ungdomsfilm Sammankallande i varje arbetsgrupp ska även kontakta företrädare för den akademiska världen. Till redaktionsrådet är även knutet ett konsulterande externt råd med företrädare för Kungliga Biblioteket, Institutionen för Mediestudier vid Stockholms Universitet, Svenska Filmkritikerförbundet och Sveriges Förenade Filmstudios. Urval Svensk film Definitionen av det svenska filmarvet i filmarkivets övergripande arkivpolicy, Riktlinjer för Filmarkivet vid Svenska Filminstitutet, är all film som erhållit produktionsstöd eller PRS från Svenska Filminstitutet, eller som visats på biograf i Sverige, eller som underställts granskning av Statens biografbyrå med avsikt på biografdistribution. Inom ramen för digitaliseringsprojektet avses dock enbart svenskproducerad film (vilket även kan inbegripa icke-biografvisad film om särskilda film- och/eller kulturhistoriska skäl föreligger), förutom i de särskilda fall som anges nedan. Utländsk film För samproduktioner med utländska produktionsbolag i majoritet och med ett eller flera svenska produktionsbolag i minoritet, ska redaktionsrådet ta reda på om filmen i fråga är aktuell för digitalisering i ett av samproduktionsländerna. Om så är fallet ska filmen inte ingå i digitaliseringsprojektet, men möjligheterna ska undersökas att få tillgång till material som möjliggör framtagandet av svensktextad, okrypterad digital visningskopia. Samproduktioner som inte är aktuella för digitalisering i ett annat av samproduktionsländerna kan ingå i digitaliseringsprojektet. Det kan då bli aktuellt att 3
låna in analogt utgångsmaterial från annat arkiv, om adekvat material saknas i samlingarna. Helt igenom utländska filmer kan vara aktuella för digitalisering i de fall dessa är unika, och original- och/eller bevarandematerial enbart finns i våra samlingar och inte någon annanstans i världen. Andra utländska filmer med särskilt svensk intresse (t ex inspelade i Sverige eller med svenska upphovsmakare) kan i ett senare skede också bli aktuella för digitalisering, beroende på tillgång till utgångsmaterial (d v s det material som skannas) och rättigheter, och beroende på om digitalisering planeras/utförts av annat arkiv eller rättighetsinnehavare. Material i samlingarna och digitaliseringsnivåer Inom ramen för Filminstitutets digitalisering av filmarvet finns följande fyra nivåer: 1. Digitalisering utan någon form av efterbearbetning. Endast råskannade filer föreligger, vilket möjliggör ljussättning, restaurering och framställandet av digitalt master- och visningsmaterial i framtiden. 2. Digitalisering, därefter grundljussättning, enkel synkläggning, ingen restaurering. 3. Digitalisering, samt ljussättning scen för scen, komplett synkläggning av ljud, och viss restaurering av ljud och bild. 4. Digitalisering, samt ljussättning scen för scen, komplett synkläggning, och omfattande restaurering av ljud och bild. För filmer till vilka det finns adekvat utgångsmaterial i samlingarna är föremål för digitaliseringsnivå 3 och 4. Med adekvat material menas original- eller bevarandematerial. Filmer som endast föreligger i form av visningskopior är föremål för digitaliseringsnivå 1 och 2. Filmer som i samlingarna endast föreligger på nitratfilmsbas är föremål för analog omkopiering och restaurering. I samband med detta arbete är nitratmaterialet föremål för digitaliseringsnivå 1. Filmer till vilka arkivet i dag saknar adekvat material kan bli föremål för digitaliseringsnivå 3 och 4, under förutsättning att rättighetsinnehavaren kan tillhandahålla utgångsmaterial. I dessa fall bör materialet därefter deponeras till arkivet. Undantag gäller för de filmer som finns bevarade hos Sveriges Television, vilka är aktuella för digitalisering även om material inte deponeras till arkivet. Filmer som redan digitaliserats av andra Filmer som redan digitaliserats av andra och som föreligger i DCP-format ingår inte i digitaliseringsprojektet. Filmer som av t ex rättighetsinnehavare redan har digitaliserats i adekvat upplösning men där digitala biografkopior inte föreligger, ingår inte heller i digitaliseringsprojektet. Däremot ska möjligheterna undersökas att som frivillig deposition ta emot digitalt material, från vilket det skulle vara möjligt för Filminstitutet att framställa DCP. 4
Kriterier för prioriteringsordning Filmer för barn och unga I enlighet med regeringens riktlinjer ska särskilt fokus ligga på filmer för barn och ungdom. Mångfald och breddad representation I enlighet med regeringens riktlinjer och Filminstitutets övergripande policy för mångfald och breddad representation ska också filmer med kvinnliga kreatörer (regissörer, producenter, manus- och förlageförfattare, fotografer mm) prioriteras, liksom filmer som skildrar samernas och andra minoriteters kulturer Variation vad gäller epoker, filmkategorier, rättighetsinnehavare Redaktionsrådet ska se till att varje års digitaliseringsplan utöver ovan nämnda kategorier innehåller ett representativt urval filmer från olika tidsepoker och av olika kategorier. Ambitionen är också att en variation av rättighetsinnehavare är representerade i varje års digitaliseringsplan. Efterfrågade filmer Vid upprättandet av de årsvisa digitaliseringsplanerna ska hänsyn tas till filmer med särskilt stor efterfrågan, t ex från festivaler i samband med retrospektiver. (För filmer som efterfrågas av rättighetsinnehavare och är aktuella för utgivning och distribution, se avsnittet under Filmer som digitaliseras efter önskemål från rättighetsinnehavare). Filmer till vilka utlåningsbara kopior tidigare saknats Viss hänsyn i prioriteringsarbetet ska också tas till de filmer där utlåningsbart analogt material saknats, och som därför inte tidigare funnits tillgängliga utanför Filmhusets egna lokaler. Filmer med oklart rättighetsläge För filmer med oklart rättighetsläge ska efterforskningar göras för att se om det går att fastställa legitim rättighetsinnehavare. När det gäller filmer med identifierade rättighetsinnehavare vars underliggande rättigheter löpt ut är dessa tills vidare inte aktuella för digitalisering, eftersom dessa är blockerade så till vida att vare sig rättighetsinnehavare eller någon annan kan ge tillstånd till visning. Filminstitutet uppmuntrar rättighetsinnehavare att förnya utlöpta rättigheter. När det gäller s k föräldralösa verk (helt eller delvis) är dessa aktuella för digitalisering, eftersom de kan tillgängliggöras via nätet enligt ny inskränkning av upphovsrättslagen som införs 2014. Avtal med rättighetsinnehavare Avtal skrivs med rättighetsinnehavare inför den första digitalisering som görs av respektive rättighetsinnehavares filmer. Avtalen reglerar Filminstitutets rätt att nyttja det digitala materialet, och rättighetsinnehavarens tillgång till detsamma. 5
Avtalen reglerar också Filminstitutets rätt att låna ut digitala biografkopior till externa biografer, där om inget annat specificerats den lånande biografen först måste inhämta visningstillstånd från rättighetsinnehavare innan Filminstitutet kan lämna ut material. I samband med avtalen översänds också förteckning till respektive rättighetsinnehavare över deras filmer i varje års digitaliseringsplan. I de fall avtal redan tecknats med rättighetsinnehavare, skickas årligen endast nya förteckningar. Filmer som digitaliseras efter önskemål från rättighetsinnehavare Varje år reserveras en kvot av filmer i digitaliseringsplanen till filmer som rättighetsinnehavare önskar få digitaliserade. Kvoten uppgår till högst 20 % av det totala antalet filmer per år. Information om denna kvot översänds i samband med att rättighetsinnehavare får sig tillsända förteckningen över årets filmer, och information finns också på Filminstitutets hemsida. För att en film ska bli föremål för digitalisering efter önskemål från rättighetsinnehavare ska denne kort redogöra för sina distributions- och utgivningsplaner av den aktuella filmen. Det måste finnas en konkret distributionsplan för minst ett visningsfönster. Redaktionsrådet tar därefter ställning till om önskemålen ska tillgodoses eller inte. Tillgängliggörande Eget nyttjande Avtalen med rättighetsinnehavare ger Filminstitutet rätt att visa framställda DCP i de egna verksamheterna utan kostnad, samt att tillhandahålla lågupplösta påseendefiler i Filminstitutets interna verksamhet och för besökare i biblioteket. Utlån, distribution av DCP Framställda DCP lånas ut efter förfrågningar från externa biografer. Filminstitutet ska aktivt verka för att dessa DCP ska finnas tillgängliga i reguljär biografdistribution, antingen via egen distributionsverksamhet efter avtal med rättighetsinnehavare, eller genom att verka för att tredje part distribuerar filmerna. Andra visningsfönster Rättighetsinnehavare har tillgång till framställt digitalt material för broadcastförsäljning, DVD/Bluray-utgivning eller VoD-tjänster. Filminstitutet ska aktivt verka för att rättighetsinnehavare, utgivare, tillhandahållare av VOD-tjänster etc använder det digitala material som Filminstitutet har framställt. Filminstitutet ska aktivt verka för att i så många visningsfönster som möjligt tillgängliggöra de fåtal filmer Filminstitutet själv innehar rättigheterna till. Detta gäller också de filmer som inte längre skyddas av producenträttigheter eller upphovsrätter. 6
Bilaga A Redaktionsrådets sammansättning, juni 2016 Filmarvet Lova Hagerfors, sammankallande (Digitala filmarvet) Jon Wengström, (Filmarkivet) Lars Karlsson (Digitaliseringen) Magnus Rosborn (Filmarkivet) Mats Skärstrand (Biblioteket) Kajsa Hedström (filmarkivet.se) Mathias Rosengren (Ledning) Omvärld Danial Brännström (Cinemateket) Stöd Gunnar Almér (Utland) Kommunikation Jan Göransson Arbetsgrupper Stumfilm Jon Wengström (sammankallande), Magnus Rosborn, Danial Brännström Långa spelfilmer 1930-59 Magnus Rosborn (sammankallande), Jan Göransson, Jon Wengström Långa spelfilmer 1960-79 Lova Hagerfors (sammankallande), Kajsa Hedström, Jan Göransson, Gunnar Almér Långa spelfilmer 1980- Jan Göransson (sammankallande), Kajsa Hedström, Gunnar Almér, Mathias Rosengren Lång dokumentärfilm Mats Skärstrand (sammankallande), Danial Brännström, Magnus Rosborn Kortfilm (spelfilm och dokumentär) Kajsa Hedström (sammankallande), Magnus Rosborn, Jon Wengström Experimentfilm (kort och lång) Kajsa Hedström (sammankallande), Mats Skärstrand, Danial Brännström Barn- och ungdomsfilm Lova Hagerfors (sammankallande), Jan Göransson 7
Bilaga B Sammansättning konsulterande externt råd, juni 2016 Sammankallande Filminstitutet Lova Hagerfors Jon Wengström Institutionen för Mediestudier vid Stockholms Universitet Jan Olsson Malin Wahlberg Kungliga Biblioteket Mats Rohdin Svenska Filmkritikerförbundet Mårten Blomkvist Henric Tiselius Sveriges Förenade Filmstudios Per Eriksson 8