Farmakologiska laboratoriet Huddinge Erik Eliasson, docent, överläkare, medicinskt ansvarig



Relevanta dokument
Njurfunktion och dosering hos äldre

Att följa upp läkemedelsbeh.

Koncentrationsbestämningar av antibiotika som verktyg för individuellt dosval

Att följa upp läkemedelsbeh.

Dosering av antibiotika Sverige Barn. Antibiotikasubstans(er) Adm Rekommenderad normaldos (mg) Maximumdos (mg) Kommentar

Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

Antibiotikakoncentrationsmätningar som vägledning till individanpassad dosering

10 INFEKTION. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm. Penicilliner amoxicillin fenoximetylpenicillin flukloxacillin pivmecillinam

Läkemedelsmetabolism en introduktion. Kursinnehåll. Kursmål för läkemedelsmetabolism. Läkemedelsmetabolism undervisning

Tentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30

1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder:

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Spädningsföreskrifter för intravenös administration

Rätt dos? Om läkemedel och njurar, lever, ålder etc. Jonatan Lindh, avd. för klinisk farmakologi

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Lista, beredning av antibiotika för injektion resp. infusion Intravenös intermittent infusion

Antibiotikaanvändning Akademiska sjukhuset. T o m juni 2018

Farmakogenetik/genomik

Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman

Antibiotikaanvändning. Lasarettet i Enköping T o m juni 2017

Att dosera läkemedel vid njursvikt

LÄKEMEDELS- INTERAKTIONER

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna

Tentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna

(Principer för) Antibiotikadosering vid CRRT

Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling

Bilaga III. Ändringar i relevanta avsnitt av produktresumé, märkning och bipacksedel

Spädningsschema för antibiotika och antimykotika - Vuxna Region Östergötland

Tamoxifen och polymorft CYP2D6. Jonatan Lindh Bitr. överläkare, med. dr Avd för klin. farmakologi Karolinska universitetssjukhuset

Ackrediteringens omfattning

Frågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm

Att följa upp läkemedelsbehandling

1.1 Beskriv den förändrade anatomin efter en gastric bypass (3p): Sida 1 av 6

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta

Farmakogenetik/genomi k. Översikt. Farmakogenetik / farmakogenomik. Introduktion. Farmakogenetik: Vad testar man? Klinisk praxis idag?

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Innehåll. Nr Figur 1 Antibiotikaförbrukning vid länets sjukhus, uppdelat på undergrupper (ATC-koder). J01X J01M J01G J01F J01E J01D J01C J01A

BILAGA III ÄNDRINGAR I RELEVANTA AVSNITT AV PRODUKTRESUMÉN OCH BIPACKSEDLARNA

Denna information är avsedd för vårdpersonal.

Antibiotikaanvändning Hud- och könssjukdomar, Akademiska sjukhuset

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Aminoglykosider; farmakokinetik, toxicitet och koncentrationsmätningar

Läkemedelshantering - spädningsschema antibiotika

LR SÖS 1:14 Spädningsschema för antibiotika 2010

Integrationshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd

Läkemedelsbehandling och amning

Tentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30

Totalt antal poäng på tentamen: 57 p För att få respektive betyg krävs: För godkänt (G) krävs 70% av totalpoängen medan VG kräver 85%.

Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp

Komponent/Undersökning System Metod/Mätprincip Utrustning Enhet Lab/Ort. Flödescytometri med fluorescense Impedans. g/dl Hemoglobin massa (Erc(B)-MCH)

Immunometoder för serum digoxin analys

Rätt dos? Att börja behandla. Jonatan Lindh, avd. för klinisk farmakologi

Bilaga C. (ändring av nationellt godkända läkemedel)

Farmakokinetik - 2-kompartment modell. Farmakokinetik - 2-kompartment modell

Fortsatt om paracetamolprojektet

Kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock Årsrapport för 2013

Ellen Vinge Docent och specialist i klinisk farmakologi Ordförande i Läkemedelskommittén Landstinget i Kalmar län

Årsrapport 2014 Fosterdiagnos7k Bilaga 1

Antibiotika Del 1. -Inledning -Olika antibiotikagrupper. -Resistens -Farmakokinetik -Farmakodynamik. Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedel Löses i Ger styrkan Ges som Hållbart/ övrigt. 50 mg/ml OBS! Stamlösning! Får ej injiceras outspädd! 4 mg/ml.

Läkemedel och nedsatt njurfunktion. Del 2 Särskilda läkemedelsgrupper

Farmakokinetik - 2-kompartment modell. Farmakokinetik - 2-kompartment modell

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

PRODUKTRESUMÉ mg i sugtabletter med honung-citronsmak. Triolif Mint sugtabletter är gröna, bikonvexa, cylinderformade och 19 mm i diameter

Farmakogenetik för individualiserad läkemedelsbehandling

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde, ex allmän farmakologi. Totalt ska du använda två gröna omslag.

Läkemedel till äldre 245

av MDR gramnegativa bakterier

Antibiotikaförsäljning via recept utskrivna på Akademiska sjukhuset. T o m juni Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län

Yrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård

Hälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen

Antibiotikaanvändning

Riktlinjer för användning av Midazolam som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Sörmland

Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling

Vårdbegäran i KLARA SVPL till närsjukvårdsteamet

Läkemedel och amning Integrationsbeskrivning Version

Läkemedelshantering - spädningsschema antibiotika

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING

Meddelande 3/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi. Nytt system för analys av Chlamydia trachomatis.

Nationellt 10-punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom slutenvård

Farmakologins ABC. Farmakodynamik Vad läkemedlet gör med kroppen Farmakokinetik Vad kroppen gör med läkemedlet

Tentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del % av totala poängen

BEHANDLING AV EPILEPSI HOS ÄLDRE (Peter Mattsson)

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola

Channeling vid biologisk behandling av RA i Sverige - vilken patient får vilket läkemedel?

Information, rutiner och kontrakt till patient vuxna

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors

Internmedicin, Akademiska sjukhuset

GDIST 15h + VDIST 14h samt fristående. Allmän farmakologi 27 p Speciell farmakologi 28 p

Äldre och läkemedel LATHUND

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Patientsäkerhetsberättelse

Tentamen i Farmakokinetik 6 hp

Transkript:

Farmakologiska laboratoriet Huddinge Erik Eliasson, docent, överläkare, medicinskt ansvarig 200-250 individuella läkemedelsanalyser dagligen Sortiment drygt 100 olika läkemedel Plasma/blodkoncentration som vägledning för dosering Farmakogenetiska analyser inför behandling eller vid problem

Terapikontroll genom koncentrationsmätning Kriterier för att ett specifikt läkemedel ska komma ifråga Samband mellan exponeringsnivå och klinisk effekt Individuell exponering kan inte förutsägas från dos Det terapeutiska intervallet är snävt Den systemiska koncentrationen korrelerar med koncentrationen i målorganet Välfungerande analysmetod

Terapikontroll genom koncentrationsmätning Kriterier för att ett specifikt läkemedel ska komma ifråga Samband mellan exponeringsnivå och klinisk effekt Individuell exponering kan inte förutsägas från dos Det terapeutiska intervallet är snävt Den systemiska koncentrationen korrelerar med koncentrationen i målorganet Välfungerande analysmetod

Skillnader i läkemedelsexponering mellan olika patienter förklaras ofta av skillnader i elimineringskapacitet olanzapin (Zyprexa) dos mg/day Theisen et al., Ther Drug Monit, 2008

Eliminering av läkemedel Hepatisk Huvudsakligen metabolism Individuell kapacitet svår/omöjlig att predicera Många olika vägar/enzymer Genetik och läkemedelsinteraktioner Renal Huvudsakligen glomerulär filtration Kapacitet kan uppskattas från kreatininclearance Gemensam väg för många mindre/medelstora substanser Dosråd i Fass kan saknas eller vara svagt underbyggda

Njurfunktion och vankomycin-dosering vankomycin µg/ml van kom ycin µg /m L vankomycin µg/ml 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 50 40 30 20 10 0 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 0 12 timmar 0 12 timmar 0 12 timmar 20-åring; GFR 110 ml/min 1 g x 3 65-åring; GFR 75 ml/min 1 g x 2 80-åring, kärlsjuk; GFR 35 ml/min 1 g x 1 Modell av Jonatan Lindh, Karolinska Klin Farm

Terapikontroll genom koncentrationsmätning Kriterier för att ett specifikt läkemedel ska komma ifråga Samband mellan exponeringsnivå och klinisk effekt Individuell exponering kan inte förutsägas från dos Det terapeutiska intervallet är snävt Den systemiska koncentrationen korrelerar med koncentrationen i målorganet Välfungerande analysmetod

Koncentrationsbestämningar Indikationer: Biverkningar och misstänkta förgiftningar Dålig effekt Polyfarmaci Interaktionsmonitorering Compliancebedömning Riskgrupper, tex njur/leversvikt, gravida, äldre

Läkemedelsgrupper Farmlab 1. Immunosuppressiva 2. Antiepileptika 3. Antibiotika, antimykotika, antivirala läkemedel 4. Antidepressiva och antipsykosläkemedel 5. Övrigt, tex digoxin, teofyllin, opioder, bensodiazepiner

2009: 61501 analyser, 101 olika läkemedel Antal TDM-prov/år 1973-2007 TDM-sortiment, antal analyser 1973-2007 60000 100 50000 40000 90 80 70 60 30000 50 20000 10000 0 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 40 30 20 10 0 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006

antal analyser per år 25000 20000 15000 10000 5000 0 1975 1977 1979 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 year immunosuppr anti-ep

antal antibiotika-analyser Farmlab per år 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008

Analyser av infektionsläkemedel Farmlab Immunoassay, HPLC eller LCMS Aminoglykosider Glykopeptider Cefalosporiner Antimykotika netilmicin amikacin gentamicin tobramycin vankomycin teikoplanin ceftazidim cefuroxim cefepim (cefotaxim) itrakonazol vorikonazol posakonazol flukonazol (caspofungin) Tuberkulostatika Övriga ab Antivirala Anti-HIV isoniazid etambutol (rifamyciner?) meropenem sulfametoxazol trimetoprim kloxacillin piperacillin aciklovir ganciklovir ribavirin oseltamivir (tenofovir) proteashämmare efavirenz nevirapin

Hur och när ska provet tas? Provtagningsanvisningar och sortiment på www.karolinska.se/farmlab Vanligen i plasma, men helblod och serum förekommer Vanligen innan ny dos, som dalvärde, vid steady state standardisering med utgångspunkt från att dalvärdet korrelerar till AUC (total exponering mellan dostillfällena) OBS! ibland är dalvärde INTE TILLRÄCKLIGT VÄGLEDANDE, gäller i synnerhet vissa antibiotika med snabb eliminering där frågeställningen är om man har tillräckligt hög exponering

Hur och när ska provet tas? Provtagningsanvisningar och sortiment på www.karolinska.se/farmlab Vanligen i plasma, men helblod och serum förekommer Vanligen innan ny dos, som dalvärde, vid steady state standardisering med utgångspunkt från att dalvärdet korrelerar till AUC (total exponering mellan dostillfällena) OBS! ibland är dalvärde INTE TILLRÄCKLIGT VÄGLEDANDE, gäller i synnerhet vissa antibiotika med snabb eliminering där frågeställningen är om man har tillräckligt hög exponering

Vid upprepad dosering nås förr eller senare en jämviktssituation i exponering (steady state) Halveringstid venlafaxin 15 h Halveringstid fluoxetin 5 d Plasmakoncentration 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Tid (dagar) Plasmakoncentration 800 700 600 500 400 300 200 100 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Tid (dagar)

Hur och när ska provet tas? Provtagningsanvisningar och sortiment på www.karolinska.se/farmlab Vanligen i plasma, men helblod och serum förekommer Vanligen innan ny dos, som dalvärde, vid steady state standardisering med utgångspunkt från att dalvärdet korrelerar till AUC (total exponering mellan dostillfällena) OBS! ibland är dalvärde INTE TILLRÄCKLIGT VÄGLEDANDE, gäller i synnerhet vissa antibiotika med snabb eliminering där frågeställningen är om man har tillräckligt hög exponering

Medicinska svarsrutiner Alla analysresultat bedöms av klinisk farmakolog Kvalitetsgranskade standardkommentarer används oftast Svar går ut elektroniskt till Take Care/associerade system Svarstider varierar från några timmar-samma dag-samma vecka Analyser och bedömningar görs endast dagtid På helgen enbart utvalda akutanalyser På jourtid kan Klin Kem göra digoxin, teofyllin, salicylat, paracetamol på intoxmisstanke

Klinisk Farmakogenetik - gentester 1. Prospektiv användning - screening av de flesta patienter klinisk indikation genotypning läkemedelsval 2. Retrospektiv användning - problemfall - differentialdiagnostik

Tiopurin metyltransferas polymorfism Risk för benmärgsdepression hos patienter med TPMT brist, under behandling med normala doser azatioprin / andra tiopuriner Karolinska-beställningar: kombinerad feno- and genotypning före behandlingsstart Individuell enzymaktivitet analyseras ex vivo med erytrocytlysat Taqman genotypning för TPMT*2, *3A, *3B, *3C Resultaten bedöms tillsammans Svar inom 5 arbetsdagar

TPMT fenotyp (ffa gastroenterologi & reumatologi) No activity Low Intermediate Normal High S Rosenborg 2009

Retrospektiv farmakogenetisk analys 100-200 CYP genotypningar beställs Framför allt från psykiatri Frågeställning ultrasnabb eller långsam metabolism av psykofarmaka Beslut om vilka polymorfa gener som ska analyseras (i relation till pågående behandling) görs av klinisk farmakolog, som även tolkar genotypningen LAB REMISS KLINISKA DATA Läkemedel

Retrospektiv CYP analys exempel 1. Från allmänläkare: En 60-årig man med kronisk ischemisk smärta i benen; ingen smärtlindring trots höga doser kodein frågeställning ultrasnabb omsättning? Analysresultat CYP2D6*4/*4, långsam omsättare utan bioaktivering till morfin. 2. Från psykiater: En kvinna med uttalade biverkningar av ordinära doser citalopram. Frågeställning genotyp som ger långsam metabolism. Analysresultat CYP2C19*1/*2 i kombination med CYP2D6*4/*4. Ackumulering av citalopram och/eller metabolit trolig, koncentrationsmätning och ev. dosjustering rekommenderas. 3. Genom Karolic: Ett fall med självförvållad warfarin-förgiftning som krävt extremt lång antidotbehandling med K-vitamin. Analysresultat CYP2C9*3/*3 och därigenom långsam warfarin-eliminering.