www.pwc.com/se Ekonomisk långtidsprognos, Nacka kommun 2011 2025 med utblick mot 2050
SAMMANFATTANDE SLUTSATSER 2
Slutsatser 1 (3) Fortsatt hög investeringsnivå fram till 2025 - Måste till stor del lånefinansieras tillsammans med ett resultat på 2,5 % av skatter och bidrag samt realisationsvinster från markförsäljning Resultatnivå på 2,5 % och realisationsvinster krävs för att på sikt möjliggöra amortering av låneskulden Utmaning med tanke på svag resultatutveckling kring 0 1 % senaste åren Stort demografiskt tryck cirka 2,5 % per år samt långsiktig löne- och prisutveckling på cirka 3,5 % - Detta kommer kräva effektiviseringar på i genomsnitt 1 % årligen - Utrymme för pris och lön blir cirka 2,4 % men varierar under perioden 3
Slutsatser 2 (3) Utjämningssystemet kompenserar i någon mån för expansionens merkostnader Kommunen får endast behålla liten del av eventuellt ökad skattekraft Stor utmaning för kommunen att få privata anordnare att tillhandahålla grundskolor Exploateringsekonomi belastad till 2025 - Dyra förnyelseområden avtar Stadsutvecklingen i Nacka innebär initialt stora utgifter. Intäkterna kommer först 2023-2050. - På sikt lönsamt men stor osäkerhet. 4
Slutsatser 3 (3) Den historiska pensionsskulden för kommunens före detta anställda är inget problem tack vare befolkningstillväxt Efter 2025 avtar befolkningstillväxten Historisk utveckling 2000-2011 - Kostnader något högre än demografi och reformer Generellt finansieringsproblem för kommunsektorn drabbar även Nacka - Allt färre ska försörja allt fler 5
Innehåll DEL I BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Uppdrag Tillvägagångssätt och metod Samhällsekonomiska förutsättningar Skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning Kommunens finansiella mål DEL II KOSTNADSFRAMSKRIVNING Kommunal verksamhet och befolkningsförändringar Behovsutveckling för verksamheterna Framskrivning av verksamheternas kostnader Investering och exploatering DEL III KOMMUNALEKONOMISKT RESULTAT Pensionskostnad Avskrivningar Intäkter från skatter och kommunalekonomisk utjämning Utveckling av kostnader och intäkter Kassaflöde och långfristiga skulder Resultatutveckling och finansiella nyckeltal APPENDIX 6
DEL I BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 7
Uppdraget 8
Bakgrund och uppdrag Nacka kommun önskar genomföra en ekonomiskt långtidsprognos för åren framtill 2025 med utblick mot 2050. Analysen ska ta sin utgångspunkt i den demografiska utvecklingen och omfatta de investeringsbehov som detta föranleder t.ex. skolor, äldreboende samt förskolor. Därefter ska en beräkning av det ekonomiska resultatet göras, baserat på den demografiska framskrivningen och SKL:s senaste bedömning av samhällsekonomin fram till 2016. För åren efter 2016 antas att samhällsekonomin utvecklas i en takt där faktisk och potentiell BNP sammanfaller. För att öka precisionen kompletteras analysen med uppgifter för åren fram till 2025 av kommunen avseende pensioner, avskrivningar på befintliga anläggningstillgångar samt finansiella kostnader och intäkter. En särskild analys görs av kommunens framtida kassaflöde för att bedöma hur de framtida investeringarna ska finansieras. 9
Tillvägagångssätt och metod 10
Tillvägagångssätt Framskrivningen tar sin utgångspunkt i den befolkningsprognos som kommunen tagit fram. I denna ligger antagande om bostadsbyggande, födelsetal samt in- och utflyttning. Utifrån denna befolkningsprognos räknas det så kallade demografiska trycket fram, både på drift- och investeringsekonomin. Det demografiska tryckets effekt på investeringssidan analyseras ur ett lokalförsörjningsperspektiv. Effekter på driftskostnaden av eventuella nyinvesteringar beaktas. Detta görs i fasta priser här 2011 års kostnadsnivå. Kommunens framtida kostnader räknas om till löpande priser med hjälp av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) senaste bedömning (april 2013) av löne- och prisutvecklingen. Kostnaderna kompletteras med uppgifter från kommunen avseende pensionskostnader, avskrivningar och finansiella poster. Mot dessa kostnader ställs en beräkning av kommunens framtida intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning. Här används SKL:s skatteunderlagsprognos samt en beräkning av effekten av kommunens befolkningsprognos på intäkterna från den kommunalekonomiska utjämningen (inkl. LSS-utjämningen). Kostnader och intäkter ställs mot varandra och ett utrymme alternativt ett effektiviseringsbehov räknas fram. 11
Tillvägagångssätt forts. Framskrivningen har arbetats fram i nära samarbete med tjänstemän i kommunen. har haft en konsult på plats som fungerat som projektledare. Samtliga antaganden och underlag har stämts av med de personer inom kommunen som har kunskap inom respektive området. 12
Modell för strategisk ekonomisk planering Bostads - byggande Flyttning BEFOLKNING efterfrågar genererar Födda Döda OMVÄRLDEN KOMMUNAL SERVICE Barnomsorg, Äldreomsorg, Skola, Teknisk försörjning, Parker, fritid och kultur, Miljö och samhällsskydd REGERING påverkar genererar DRIFTKOSTNADER INVESTERINGAR genererar SKATTER, BIDRAG AVGIFTER, M. M. påverkar påverkar påverkar KOMMUNALEKONOMISKT UTFALL 13
Samhällsekonomiska förutsättningar 14
Samhällsekonomin fram till 2016 Enligt Sveriges Kommuner och Landsting Efter en svag tillväxt under vintern förväntas en viss ökning under vår och sommar 2013. På grund av den svaga utvecklingen i omvärlden blir dock utvecklingen endast måttlig även i Sverige. BNP förväntas växa med 1,5 procent i år och 2,5 procent 2014. Denna utveckling innebär en fortsatt svag arbetsmarknad under 2013. På längre sikt ser det ljusare ut för svensk ekonomi under det att omvärlden återhämtar sig. Sveriges goda offentliga finanser och ett överskott i den privata sektorn talar för en förbättrad tillväxt framöver. 2012 2013 2014 2015 2016 BNP 1,2 1,5 2,5 3,3 3,3 Sysselsättning, timmar* 0,7 0,3 0,5 1,2 1,2 Öppen arbetslöshet, 8,0 8,1 8,0 7,3 6,6 nivå Timlön, konjunkturlöne 3,0 2,7 2,7 3,0 3,6 -statistiken Konsumentpris, KPIX 1,1 0,8 1,2 1,5 1,7 15
Samhällsekonomin fram till 2016 forts. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges ekonomi drabbades av en avmattning under fjärde kvartalet 2012 och utvecklingen under vintern var fortsatt svag. Sverige har dock goda förutsättningar för ekonomisk tillväxt. Sverige är ett av länderna i industrivärlden som har de starkaste offentliga finanserna, även om också de påverkas negativt av utvecklingen. Det är i första hand inhemsk efterfrågan och investeringar som bidrar till tillväxten i svensk ekonomi. På grund av utvecklingen i Europa är exportens bidrag till tillväxten förhållandevis begränsat. Den måttliga ekonomiska återhämtningen gör att SKL prognostiserar att konjunkturell balans nås först under mitten av 2016. Trots den ekonomiska förbättringen räknar SKL med en arbetslöshet fortsatt kring 8 procent. Den svaga arbetsmarknaden i kombination med en stark krona håller tillbaka lön- och prisutvecklingen vilket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. Under 2015-2016 förväntas skatteunderlaget accelerera igen på grund av bättre sysselsättning och snabbare ökning av lönesumman. 2015 och 2016 förväntas sysselsättningen öka med över 1 procent igen och först efter 2015 förväntas BNP vara tillbaka över 3 procent igen. 2012 2013 2014 2015 2016 Skatteunderlag 4,1 3,4 3,2 4,0 4,7 16
2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Samhällsekonomin fram till 2025 Att bedöma utvecklingen av samhällsekonomin på längre sikt (5 till 10 år) är svårt. Tillväxten på längre sikt bestäms av tillgången på produktionsfaktorerna arbete och kapital. Med hjälp av uppgifter om tillgängliga produktionsfaktorer idag kan man räkna en BNP som innebär fullt resursutnyttjande. Denna definieras som potentiell BNP. Den viktigaste faktorn är potentiell sysselsättning mätt med antal arbetade timmar. Potentiell sysselsättning är den nivå på sysselsättningen som är förenlig med en stabil löneökningstakt och därmed en inflation i linje med Riksbankens mål på två procent. Vid fullt resursutnyttjande (utan överhettningstendenser) ökar BNP med cirka två procent. Detta möjliggör en löneökningstakt på fyra procent och skatteunderlagsutveckling på motsvarande nivå. Efter 2016 antas faktisk BNP sammanfalla med potentiell och utvecklingen antas därmed vara konjunkturlös. 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Potentiell BNP BNP 2017 2018 2019 2020-2025 BNP 2,1 2,0 1,9 1,9 Timlön 4,0 4,0 4,0 4,0 Konsumentpris, KPIX 2,0 2,0 2,0 2,0 Skatteunderlag 4,5 4,0 4,0 4,0 17
Framtidens utmaning finansiering av välfärden Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram en rapport om finansieringen av framtidens välfärd, Framtidens utmaning välfärdens långsiktiga finansiering I framtiden kommer den demografiska utvecklingen leda till en ökad andel äldre och en ökad försörjningskvot färre ska försörja fler. Utvecklingen i Nacka följer riket, men försörjningskvoten är inte lika hög. Andelen yngre pensionärer är den åldersgrupp bland de äldre som kommer att öka mest i Nacka. Även grundskoleeleverna blir fler. Sammantaget ökar trycket på äldreomsorgen, om än inte lika starkt som i övriga kommuner. SKL har i sin rapport använt två olika scenarier för utvecklingen i riket. Alternativ 1: Demografiska förändringar leder till en sammantagen kostnadsökning om 20 procent år 2035. Alternativ 2: Demografisk utveckling tillsammans med ökade förväntningar på välfärdstjänster* ställer hårdare krav på finansieringen framöver, cirka 50 procent högre kostnader år 2035. Kostnadsökningen blir i båda fallen större än själva befolkningsökningen, på grund av förskjutningar i åldersgrupperna till ökad andel äldre med större behov av kommunens tjänster. * Kostnadsökning utöver den demografiska utvecklingen om 1 procent årligen 18
Framtidens utmaning finansiering av välfärden Möjliga (och omöjliga) lösningar SKL menar att ambitionshöjningar i verksamheterna och den demografiska utvecklingen ställer krav på effektiviseringar, omprioriteringar och nya finansieringsalternativ. Detta leder till att kommunerna enskilt och tillsammans måste fundera över möjliga långsiktiga lösningar. Enligt SKL är det viktigt att föra en diskussion om omfattning och innehåll i verksamheterna samt dess finansiering. SKL diskuterar olika förslag för att finansiera välfärden, exempelvis: - Höjning av maxtaxa för barnomsorg samt av äldreomsorgstaxan - Tidigare inträde och senare utträde på arbetsmarknaden - Effektivisering om 3 procent - Höjning av momsen (på mat) - Höjning av kommunalskatten med en krona Sammantaget konstateras dock att dessa förslag inte klarar att möta den kostnadsökning som förväntas genom demografisk utveckling och ökad ambitionsnivå. Mer kommer att krävas. 19
Skatteintäkter Kommunernas skattebas Utveckling av skatteunderlaget 20
Kommunernas skattebas Basen för kommunalskatten är invånarnas förvärvsinkomster. Till förvärvsinkomsterna räknas förutom löner även löneförmåner, sjukpenning, a-kassa, pensioner etc. Dessutom ingår inkomst av näringsverksamhet för de företagare som inte bedriver verksamheten i aktiebolagsformen. Lönerna är den dominerande delen av skattebasen. Därefter kommer pensionerna och de andra skattepliktiga ersättningarna från staten (transfereringarna). På sikt är sysselsättningen avgörande för skattebasens utveckling. Lönernas dominerande roll i skattebasen gör att utvecklingen av sysselsättning och lönenivåer är av avgörande betydelse för hur skattebasen utvecklas. Löneökningar i sig ger inte så mycket mer resurser över till den kommunala verksamheten. Ökade skatteintäkter till följd av löneökningar i samhället motsvaras normalt av ungefär lika stora löneökningar också för kommunernas anställda. Det är därför sysselsättningen, räknat i arbetade timmar, som i praktiken bestämmer vad löneinkomsterna i skattebasen ger för resurser till den kommunala verksamheten. 21
Procentuell utveckling Utveckling av kommunernas skatteunderlag Utvecklingen av skatteunderlaget i Nacka följer mönstret i riket. Utvecklingen har dock varit starkare för flera av åren. 12% Riket Nacka En del av den starkare takten förklaras av att kommunens folkmängd ökat snabbare än i riket. Men den relativa skattekraften har ökat under perioden, se sid 23. 10% 8% Utvecklingen av kommunens eget skatteunderlag är av underordnad betydelse då skillnaden utjämnas inom ramen för den kommunalekonomiska utjämningen. 6% 4% 2% 0% 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 22
Kronor per invånare Index (riket =100) Kommunens skattekraft och skattesats Sätter man kommunens skatteunderlag i relation till antalet personer som bor i kommunen erhåller man kommunens skattekraft. Nacka kommuns skattekraft uppgick 2011 till 235 200 kronor. Vanligtvis stiger skattekraften (mätt i kronor) mellan åren eftersom skatteunderlaget ökar över tid. I relation till genomsnittet i riket uppgår skattekraften i Nacka till 130,7 procent. Sedan 2006 har kommunens skattekraft i relation till riket ökat något. Kommunens skatteintäkter är skatteunderlaget multiplicerat med av kommunen beslutad skattesats. Sedan 2006 har Nackas skattesats minskat med 0,05 procentenheter. Under perioden har skattesatsen både höjts och sänkts. Skattekraft kommun, kr/inv Skattekraft som andel av rikets medelskattekraft kommun, (%) 250000 135 130 200000 130,4 130,7 129,3 127,7 128,5 129,1 125 150000 120 100000 115 110 50000 105 0 100 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Skattesats 18,66 18,41 18,26 18,26 18,26 18,26 18,61 23
Kommunalekonomisk utjämning Hur och varför? Effekter vid inflyttning 24
Utjämning mellan kommunerna Varför utjämning? De offentliga utgifterna utgör i Sverige en hög andel av bruttonationalprodukten (BNP) och graden av decentralisering av uppgifter till kommuner och landsting är stor i ett internationellt perspektiv. Eftersom kommuner står för större delen av våra välfärdstjänster genom att de ansvarar för skolan och olika omsorger är de kommunala utgifternas andel av BNP högre än i något annat land. Samtidigt varierar förhållandena mellan kommunerna i olika delar av landet liksom de finansiella förutsättningarna att klara dessa uppgifter. Stora skillnader i invånarnas inkomster I genomsnitt finansieras ungefär 70 procent av kommunernas kostnader för verksamheten av kommunalskatt. Statens bidrag till kommuner motsvarar i genomsnitt 15 procent. Resterande intäkter kommer från avgifter, försäljning av tjänster samt övriga bidrag. Men förutsättningarna för att finansiera sina utgifter skiljer sig åt mellan kommunerna eftersom det finns stora skillnader i hur mycket de olika kommuninvånarna tjänar i genomsnitt. Den beskattningsbara inkomsten varierar mellan 331 400 i Danderyd utanför Stockholm och 136 500 kronor per invånare i Årjäng i Värmland. Om kommunerna ska få in lika mycket i skatteintäkter skulle invånarna i Årjäng behöva betala mer än dubbelt så hög kommunalskatt jämfört med de i Danderyd. 25
Utjämning mellan kommunerna forts. Stora skillnader i åldersstrukturen Det finns stora regionala skillnader i åldersstrukturen. Exempelvis är 503 personer av 1 000 i skolåldern i Nykvarns kommun. Motsvarande för Solna kommun är 223 personer. Detta innebär att behovet av kommunal service, här grundskola, varierar kraftigt mellan kommuner. Givet samma standard kommer kostnaden per invånare att bli betydligt högre i Nykvarns kommun än i Solna kommun. Motsvarande skillnader finns inom både gymnasieskolan och äldreomsorgen. Stora skillnader i den sociala strukturen I vissa delar av samhället är de sociala nätverken bräckligare, vilket för många innebär ett större beroende av den offentliga servicen. Även kostnaden att tillgodose behoven kan vara högre. Sociala problem, som till exempel missbruksproblem, tenderar att förekomma i större utsträckning i städer vilket skapar ett större tryck på socialtjänsten i dessa kommuner. 26
Utjämning mellan kommunerna forts. Stora skillnader i de geografiska förutsättningarna Bebyggelsestrukturen och geografiska förhållanden varierar mycket kraftigt mellan landets kommuner. De ytstora kommunerna i Norrlands inland är glest befolkade, men i till exempel Kiruna kommun som är den största kommunen till ytan, bor över 75 procent av befolkningen i en stor tätort med cirka 20 000 invånare. I andra mycket stora kommuner som Härjedalen och Pajala bor merparten av befolkningen i glesbygden eller i små tätorter. Långa avstånd och gles bebyggelsestruktur med litet befolkningsunderlag för kommunal service ger kommunerna högre kostnader. I kommuner med tät bebyggelse finns det bättre möjligheter att dimensionera de olika verksamheterna och utnyttja stordriftsfördelar, även om det kan uppstå direkta merkostnader även i tätbebyggda områden. 27
Utjämning mellan kommunerna forts. Ojämn fördelning av personer med behov av LSS-insatser Den 1 januari 1994 trädde lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i kraft. Lagen ger personer med utvecklingsstörning eller andra stora och varaktiga funktionshinder rätt till olika stöd- och serviceinsatser. I enlighet med bestämmelserna i LSS genomfördes en successiv överföring av huvudmannaskapet (inklusive en skatteväxling) för insatserna enligt denna lag från landstingen till kommunerna. I de flesta länen skedde överföringen årsskiftet 1994/1995 eller 1995/1996. Genom att verksamheten tidigare låg inom landstingens ansvar och ofta var koncentrerad till större enheter blev fördelningen mellan kommunerna inom länen mycket ojämn. Ojämnheten har sedan legat kvar och även förstärkts genom specialiserad inriktning på olika typer av behov. 28
Utjämning mellan kommunerna forts. Nationella system för utjämning Grundprincipen är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att erbjuda sina invånare välfärd. För att detta ska komma till stånd när det finns stora skillnader i förutsättningar har riksdagen beslutat att det ska finnas ett system för kommunalekonomisk utjämning och ett system för utjämning av LSS-kostnader. Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar Nuvarande system för kommunalekonomisk utjämning gäller sedan 1 januari 2005 med vissa ändringar införda från och med 1 januari 2008. Regeringen har för avsikt att lämna en proposition avseende förändringar i systemet under hösten 2013. Förändringarna är tänkta att gälla från och med 2014. Systemet för kommunalekonomisk utjämning kan delas upp i fem olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/avgift. Systemet för LSS-utjämningen gäller sedan 1 januari 2004 med vissa förändringar införda från och med 1 januari 2009. 29
Utjämning mellan kommunerna forts. Inkomstutjämning I inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteinkomster mellan kommuner och är i huvudsak statligt finansierad. Inkomstutjämningsbidraget beräknas utifrån skillnaden mellan den egna beskattnings-bara inkomsten och ett skatteutjämningsunderlag som för kommuner motsvarar 115 procent av den genomsnittliga skattekraften i landet. Kommuner vars beskattningsbara inkomster överstiger dessa nivåer ska i stället betala en inkomstutjämningsavgift till staten. Inkomstutjämningen är långtgående, det vill säga skillnaderna i skatteintäkter efter utjämning är relativt små, givet en genomsnittlig skattesats. Detta ger att utvecklingen av kommunens eget skatteunderlag är av mindre betydelse för kommunens totala intäkter. Om kommunens skattekraft ökar mer än genomsnittet får den enskilda kommunen lämna ifrån sig merparten av skillnaden. Om kommunens skattekraft ökar mindre än genomsnittet kompenseras kommunen för merparten av skillnaden. Skatt och inkomstutjämning kr per inv. 2013 Nacka Riket Andel av riket, % Skattekraft, kr/inv 251 920 193 793 130,0 Genomsnittlig skattesats, % 20,64% 20,64% Skatteintäkter, vid genomsnittlig skattesats kr/inv 51 996 39 999 130,0 Inkomstutjämning, kr/inv -4 928 5 789 Skatteintäkter efter utjämning, kr/inv 47 068 45 788 102,8 Skillnad i vald skattesats, % -2,03.. Skillnad i kronor, kr/inv -5 114.. Totalt faktiskt utfall, kr/inv 41 954 45 788 91,6 30
Utjämning mellan kommunerna forts. Kostnadsutjämning I kostnadsutjämningen utjämnas för strukturella kostnadsskillnader. Dessa kan vara av två slag. Det ena är att behovet av kommunal verksamhet är olika, till exempel finns det större behov av äldreomsorg i kommuner med många gamla invånare. Det andra är att kostnaden för att producera en viss service varierar, till exempel på grund av geografin. Kommuner med en ogynnsam kostnadsstruktur får ett bidrag. De som har en gynnsam struktur får betala en avgift. Kostnadsutjämningen är statsfinansiellt neutral, då summan av bidrag och avgifter är lika stora och därför tar ut varandra. Kostnadsutjämningen sker enligt den så kallade standardkostnadsmetoden där varje verksamhet eller område behandlas separat. LSS-utjämning Sedan 2004 finns ett nationellt kostnadsutjämningssystem för kommunernas LSSkostnader. Som motiv för ett utjämningssystem angavs att det finns stora kostnadsskillnader mellan kommunerna samt att det behövs en utjämning för att ge alla kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar att kunna bedriva verksamhet enligt LSS. Systemet är skiljt från det ordinarie kostnadsutjämningssystemet för kommuner. Skälet är att underlagen inte på samma sätt som i det ordinarie systemet kan anses uppfylla kriteriet att vara opåverkbara för den enskilda kommunen. Precis som i det ordinarie kostnadsutjämningssystemet beräknas en standardkostnad för varje kommun. 31
Befolkningsförändring i den kommunalekonomiska utjämningen Skatteintäkter, inkomstutjämning samt regleringspost beräknas utifrån folkmängden 1 november året innan budgetåret. För befolkningsökningen under året får kommunen inga intäkter Detta samtidigt som kostnader för den ökande befolkningen kommer tämligen direkt. En kommun med kontinuerlig tillväxt skulle hela tiden få intäkter för en folkmängd som är mindre än den som kommunen har kostnader för, se figur. Sedan 2005 kompenserar man växande kommuner för denna typ av eftersläpning inom ramen för den kommunalekonomiska utjämningen. Endast de kommuner som vuxit kraftigt under en längre period får ersättning. Kommunen måste i genomsnitt ökat 1,2 procent årligen de senaste fem åren samt 1,2 procent det senaste året. 94000 92000 90000 88000 86000 84000 Faktisk folkmängd Intäktsgrundande folkmängd 82000 80000 2009 2010 2011 2012 2013 2014 32
Befolkningsförändring i den kommunalekonomiska utjämningen, forts. Kommunen kompenseras för den befolkningsökning utöver 1,2 procent som skett under utjämningsåret den så kallade eftersläpningsersättningen. Ökningen upp till 1,2 procent antas kommunen kunna hantera. Av ökningen under 2012 på 1 420 personer kompenserades kommunen för 324 av dessa personer. Kommunen har kompenserats för en kraftig ökning åren 2007 till 2013. Åren 2005 och 2006 ökade visserligen folkmängden mer än 1,2 procent men genomsnitt för de fem senaste åren var under 1,2 procent. 2500 2000 1500 1000 500 0 1,2 procent Ersatta Total ökning 2234 2235 1209 1183 1405 1420 326 324 1025 1052 1079 1096 2009, ersätts 2010 2010, ersätts 2011 2011, ersätts 2012 2012, ersätts 2013 33
Marginaleffekter i systemet för kommunalekonomiskt utjämning Grundtanken med utjämningssystemet är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar, oavsett befolkningens storlek eller sammansättning etc. Av detta följer att resurser som omfördelas ska motsvara de förändringar av kostnaderna som befolkningsförändringen genererar. Detta gäller vid genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Detta medför att den inflyttade personen som ger kommunen störst intäkt inte är höginkomsttagaren utan kanske är skoleleven eller den äldre damen. Exemplet på nästa sida visar att utfallet varierar kraftigt beroende på vilken ålder personen som flyttar har och att personens inkomst har marginell betydelse. I tabellen redovisas även kompensationen som kommunen får för att den växer kraftigt (befolkningsförändringar, eftersläpningseffekter). 34
Marginaleffekter i systemet för kommunalekonomiskt utjämning vid inflyttning 2013 Nacka kommun Skatteintäkter Inkomstutjämning Skatteintäkter efter inkomstutjämning Regleringspost Kostnadsutjämning Totalt därav befolkningsförändring Befolkningsförändringar eftersläpningsers. Totalt 2 1-3 år 0 37 797 37 797 456 72 903 0 111 156 40 076 151 232 4-5 år 0 37 797 37 797 456 70 505 0 108 758 40 076 148 834 6 år 0 37 797 37 797 456 81 407 0 119 660 40 076 159 736 7-9 år 0 37 797 37 797 456 108 720 12 000 146 973 40 076 187 049 10-15 år 0 37 797 37 797 456 70 737 12 000 108 990 40 076 149 066 16-18 år 0 37 797 37 797 456 87 019 12 000 125 272 40 076 165 348 19-64 år ink 0 19-64 år ink 250 tkr 19-64 år ink 500 tkr 65+ ink 150 tkr 0 37 797 37 797 456-33 605 0 4 648 40 076 44 724 46 525-4 603 41 922 456-33 605 0 8 773 40 076 48 849 93 050-47 003 46 047 456-33 605 0 12 898 40 076 52 974 46 525-4 603 41 922 456 10 878 0 53 256 40 076 93 332 35
Statens bidrag till kommunsektorn Kommunernas skatteintäkter räcker inte till för att finansiera hela det kommunala uppdraget. Därför skjuter staten till pengar via det generella statsbidraget. För 2013 uppgår det till 61,2 miljarder kronor. Statsbidraget fördelas efter kommunernas skattekraft. Kommuner med låg skattekraft får ett större tillskott än de med en högre skattekraft. En handfull kommuner, däribland Nacka, har en så pass hög skattekraft att de betalar en avgift till staten. Statens bidrag till kommunerna räknas inte upp mellan åren. Staten kan dock i sin budget besluta om att förändra bidraget. Om staten inte tillför nya resurser sker det genom den allmänna löne- och prisutvecklingen en urholkning av bidraget över tid vilket skapar ett behov av effektiviseringar för kommunerna. Enligt en uppskattning från SKL motsvarar urholkningen cirka 2 miljarder kronor per år för samtliga kommuner. Staten är, enligt den så kallade finansieringsprincipen, skyldig att kompensera kommunerna ekonomiskt vid av staten beslutade verksamhetsförändringar. På motsvarande sätt kan kommunerna få lämna ifrån sig resurser om staten beslutar om ett minskat åtagande. 36
Miljoner kronor Statens bidrag till kommunsektorn, forts. Vidare finns det en praxis att förändringar i skattesystemet som påverkar kommunernas skatteunderlag regleras via det generella statsbidraget. I beräkningarna har vi antagit att staten värdesäkrar statsbidrag från och 2014 med två procent årligen. 80 000 75 000 70 000 65 000 60 000 Antagen utveckling Oförändrad utveckling Detta motsvarar 16,1 miljarder för kommunsektorn år 2025. Över tid har staten tillskjutit medel som i genomsnitt motsvarar en värdesäkring. För Nacka innebär denna värdesäkring cirka 157 miljoner i ökade intäkter år 2025 (motsvarande 0,35 öre på skatten). 55 000 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 37
Kostnadsutjämning Via kostnadsutjämningen omfördelas det strukturella kostnadstrycket mellan kommunerna. Det tillförs inga nya resurser via kostnadsutjämningen. Över tid innebär detta att endast den kommun som möter en demografisk utveckling som är kraftigare än genomsnittet i riket kommer få ett ökat bidrag alternativt en minskad avgift. En kommun med den omvända situationen kommer få att få ett minskat bidrag alternativt en ökad avgift. Nacka kommun erhåller 2013 ett bidrag i kostnadsutjämningen på 3 959 kronor per invånare. Fördelningen per verksamhetsområde redovisas i tabellen nedan. Tillägg/avdrag Barnomsorg 4 079 Grundskola 2 107 Gymnasieskola -244 Individ- och familjeomsorg -233 Äldreomsorg -2 908 Barn med utländsk bakgrund -32 Bebyggelsestruktur 106 Befolkningsförändring 35 Kollektivtrafik* 412 Löner 637 Totalsumma 3 959 * Systemet förutsätter att kommuner och landsting delar 50/50 på finansieringen. Eventuella avvikelser från detta antagande regleras via skatteväxling. 38
LSS-utjämning Via LSS-utjämningen omfördelas kommunernas strukturella kostnader för LSS-verksamheten. Till skillnad för den ordinarie kostnadsutjämningen används faktiskt antal insatser. Nacka kommun bedöms ha en så kallade gynnsam struktur och betalar en avgift till de kommuner som har en ogynnsam struktur. Den gynnsamma strukturen förklaras av att Nacka har relativt färre antal insatser jämfört med genomsnittet. De insatser som kommunen har bedöms dock ha något högre vårdtyngd. Sammantaget betalar Nacka en avgift på 106 miljoner kronor 2013. 2013 Kr per inv. Grundläggande standardkostnad 2 612 Justering vårdtyngd 1,071 Standardkostnad 2 832 Genomnsnitt i riket 3 979 Bidrag/avgift -1 147 39
Kommunens finansiella mål 40
Kommunens finansiella mål 2013 Det övergripande målet kommunal ekonomi i balans mäts genom fyra finansiella nyckeltal: Nettokostnadsandel: <97,5% Förändring av soliditet: >0% Självfinansieringsgrad av investering: >100% Låneskuld: <2,5 mdkr 41
Kommunens finansiella mål utfall 2009 2012 Nettokostnadsandel Mål Självfinansieringsgrad Mål Förändring jämfört med föregående år, procentenheter 3,0% 2,5% 2,0% 1,6% 1,9% 140,0% 120,0% 100,0% 131,0% 4,0% 2,0% Mål 2,9% 3,0% 1,8% 1,5% 80,0% 0,0% 1,0% 0,5% 0,0% -0,5% -0,7% -0,5% 60,0% 40,0% 20,0% 46,2% 15,0% 54,8% -2,0% -4,0% -6,0% -6,9% -1,0% 2009 2010 2011 2012 0,0% 2009 2010 2011 2012-8,0% 2009 2010 2011 2012 Kommunen har inte uppfyllt resultatmålet på 2,5 procent under perioden 2009 till 2012. Kommunen har uppfyllt målet om positivt förändring av soliditeten 2009, 2010 samt 2012. Kommunen har inte uppfyllt målet om självfinansieringsgraden av investeringar 2010, 2011 och 2012. 42
DEL II KOSTNADSFRAMSKRIVNING I FASTA PRISER 43
Kommunal verksamhet och befolkningsförändringar Teoretiska utgångspunkter Kommunens befolkningsprognos fram till 2025 44
Kommunal verksamhet och befolkningsförändringar Den kommunala verksamheten är i stort dimensionerad efter antalet invånare i kommunen. Att en kommunen med stor befolkning har mer kommunal verksamhet än en liten är tämligen självklart. Två lika stora kommuner kan dock ha olika utbyggd kommunal verksamhet. Skillnaden kan förklaras av Åldersstrukturen Socioekonomisk struktur Graden av frivillig verksamhet Ambitionsnivå i obligatorisk verksamhet Graden av entreprenad (påverkar nivån på den verksamhet där kommunen är huvudman) Den enklaste kommunen att driva är den där befolkningsutvecklingen är stabil och där ålderskullarna är ungefär lika stora mellan åren. Verkligenheten är dock en annan. Många kommuner har minskat sin befolkning under ett långt antal år. Flertalet kommuner i storstadsområdena har haft en kontinuerlig befolkningstillväxt de senaste 10 till 15 åren. Både minskande och växande kommuner upplever stora svängningar i ålderskullarnas storlek på grund av historiska fluktuationer i födelsetalen (40-talet, 60-talet, 90-talet). Efterfrågan på kommunens tjänster behöver nödvändigtvis inte öka eller minska i samma takt som antalet invånare förändras. Alla invånare efterfrågar inte alla delar av kommunernas tjänsteutbud. För växande kommuner är utmaningen att expandera den kommunala verksamheten på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt. 45
Kommunal verksamhet och befolkningsförändringar Efterfrågan på verksamhetslokaler bestäms inte i första hand av hur det totala invånarantalet förändras. Den beror framför allt av utvecklingen för de specifika åldersgrupper som verksamheterna vänder sig till och av statliga reformer eller samhällsförändringar som påverkar målgruppernas efterfrågan. Kommunen kan styra vilka områden som ska exploateras och därmed få samordningsvinster med befintlig infrastruktur (förskolor, grundskolor, vatten och avlopp). Kommuner med före detta fritidsstugeområden kan uppleva problem när det uppstår efterfrågan på kommunal service i dessa områden. För de individuella tjänsterna kostar nya lokaler och anläggningar mer än gamla. Finns det ledig kapacitet kan exempelvis en ytterligare elev kosta mindre än genomsnittet (marginalkostnaden). När kommunen slår i kapacitetstaket kan den extra eleven bli väldigt dyr. För de kollektiva tjänsterna bör det finnas stordriftsfördelar för vissa verksamheter där kostnaden kan öka mindre än vad som följer av befolkningstillväxten. För en kommun som växer betyder det att fler invånare är med och betalar (amorterar) på kommunens skulder (både vanliga lån och kommunens pensionsskuld). En kommun i en storstadsregion och som har stort markinnehav har också förutsättningar att bedriva en exploateringsverksamhet som kan generera ett ekonomiskt överskott. Viktiga verktyg för att hantera expansionen är Bostadsbyggnadsprognos Befolkningsprognos Lokalresursplan En adekvat resursfördelningsmodell i budgetprocessen 46
Antal Procentuell utveckling Befolkningsutveckling Utfall 2000 2011 samt kommunens prognos 2025 Nacka kommun har haft en kontinuerlig befolkningstillväxt sedan 2000. Sedan 2000 har kommunens befolkning ökat med drygt 16 600 personer. 140000 120000 Folkmängd Procentuell utveckling 3,00% 2,50% Vissa år har befolkningen ökat med över 2 procent. Genomsnittet för perioden ligger på 1,8 procent. I den befolkningsprognos som kommunen arbetat fram fortsätter kommunens befolkning att växa. Fram till 2025 påvisar prognosen en ökning på drygt 34 400 invånare. I början av perioden ligger den årliga ökningstakten på cirka 1,3 procent. Efter år 2014 tilltar ökningstakten för att ligga på drygt 2,5 procent. Fram till 2025 sjunker takten till knappt 2 procent. 100000 80000 60000 40000 20000 0 2000 2002 2006 2004 Utfall 2008 2010 2012 2014 2020 2018 2016 Prognos 2022 2024 2,00% 1,50% 1,00% 0,50% 0,00% Ökningen är olika stor i olika åldersgrupper. Mer om det på sid 49. 47
Antal Procentuell utveckling Befolkningsutveckling Utfall 2000 2011 samt kommunens prognos 2050 Enligt den befolkningsprognos kommunen tagit fram för åren efter 2025 fortsätter kommunens befolkning att öka. Ökningstakten avtar fram till 2050. De sista åren i perioden uppgår den årliga ökningen till 0,7 procent. År 2050 beräknas kommunens folkmängd uppgå till cirka 165 000 invånare. 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 Folkmängd Procentuell utveckling 3,00% 2,50% 2,00% 1,50% 1,00% 40 000 20 000 0,50% 0 2048 2045 2042 2039 2036 2033 2030 2027 2024 2021 2018 2015 2012 2009 2006 2003 2000 Utfall Prognos 0,00% 48
Antal Befolkningsutveckling Utfall 2000 2011 samt kommunens prognos 2025 Vid en analys av kommunens ålderstruktur kan konstateras att kommunen, likt andra kommuner, har svängningar i ålderskullarnas storlek. De som är födda på 40-talet har nu kommit in i pensionsåldern. Efter 2020 kommer denna topp öka trycket på äldreomsorgen. Nästa topp är de som är födda på 60-talet och nu är medelålders. Både nu och 2025 utgör de inget större tryck på den kommunala verksamheten. Den senaste toppen är de som är födda på 90- talet. De har nu passerat genom gymnasieskolan. Kommunen har nu stora kullar inom förskolan. Jämfört med 2011 kommer kommunens befolkning öka i stort sätt samtliga åldersgrupper fram till 2025. Stora ökningar förväntas bland de yngre pensionärerna (-75 år) samt grundskoleeleverna. 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2000 2011 2025 0 4 8 12162024283236404448525660646872768084889296 år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år 49
Kvot Försörjningskvot 2012 2025 Den demografiska försörjningskvoten beräknas som summan av antalet personer 0 19 år och antalet personer 65 år och äldre dividerat med antalet personer 20 64 år. 0,90 Nacka Riket Enkelt uttryckt är det relationen mellan de personer som blir försörjda genom barnomsorg, skola och äldreomsorg och de som försörjer (antas arbeta). 0,85 0,80 Försörjningskvoten i riket förväntas stiga fram till 2025 från dagens 0,72 till 0,82. 0,75 I Nacka förväntas ökningen av försörjningskvoten vara lägre från dagens 0,75 till 0,79 år 2025. Detta gör att det relativa trycket på den kommunala servicen förväntas bli lägre i Nacka än i riket. Kommunen får dock vara med och finansiera rikets utveckling via den kommunalekonomiska utjämningen. 0,70 0,65 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 50
Antal Bostadsbyggande 2009 2012 samt prognos 2025 För kommuner i storstadsregioner är bostadsbyggandet en avgörande faktor för befolkningsutvecklingen. För att en kommun ska kunna växa måste det tillkomma bostäder. Jämfört med perioden 2009 till 2011 är Nacka kommun på väg in i en period med stort bostadsbyggande. För perioden fram till 2021 planeras det för drygt 10 900 nya bostäder i kommunen. Mest bostäder planeras det åren 2017 till 2020 då Kvarnholmen ska färdigställas. I förhållande till byggprognosen är byggandet som ligger till grund för befolkningsprognosen något lägre, då antagandet gjorts att en del projekt kommer att skjutas framåt i tiden eller inte alls bli av. Nedskrivningar har gjorts med drygt 20 procent i förhållande till byggprognosen. Byggandet har också jämnats ut något mellan åren. Flerbostadshus Småhus Totalt Totalt netto 2022-1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Utfall Prognos 2021 2022 2023 2024 2025 51
52
Behovsutveckling för verksamheterna 53
Behovsutveckling 2011 samt antaganden 2025 I det följande redovisas utvecklingen av antalet brukare eller motsvarande för perioden 2000 till 2011 för de stora verksamheterna. Vidare redovisas antaganden för perioden fram till 2025. Förändringstrycket totalt påverkar kommunens kostnadssida genom ökade löner och hyror (egen regi) och genom ökade utgifter för entreprenader (extern utförare). Relationen mellan egen regi kontra entreprenad är intressant utifrån ett lokalförsörjningsperspektiv. En ökning av antalet brukare i en egen regi kan skapa behov av nyinvesteringar. En ökning av antalet brukare i extern regi behöver inte skapa motsvarande behov om den externa utförare antas lösa lokalfrågan. 54
Antal Förskola Under perioden sedan 2000 har det skett en successiv ökning av både antal barn i åldern 1 till 5 år och antal barn inskrivna i förskola. Den senare har ökat mer och inneburit en ökad inskrivningsgrad. Ökningen av antalet inskrivna barn har skett både i de förskolor där kommunen är huvudman och de som drivs i enskild regi. Sedan 2008 har det inte skett någon ökning av antalet barn i egen regi. Fram till 2025 fortsätter antalet barn i ålder 1 till 5 år att öka. Givet en oförändrad inskrivningsgrad ökar antalet barn med drygt 1 800 i förskolan. Det finns i utgångsläget ett underskott i kommunen med 300 platser. Sammantaget blir utbyggnadsbehovet därmed 2 100 platser. Andelen barn i enskild regi förväntas vara oförändrat under perioden varför ökningen för de kommunal förskolorna blir drygt 1 100. 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Förskolebarn, inskrivna Antal personer 1-5 år Förskolebarn i kommnens förskolor 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 Utfall Prognos 55
Antal Grundskola Sedan 2000 har det skett en svag ökning av antalet barn i åldern 7 till 15 år. Då vi har skolplikt följer antalet elever åldersgruppens utveckling. I kommunens skolor har elevantalet minskat. Det innebär att de fristående skolorna har ökat sin andel under perioden. Fram till 2025 ökar antalet barn i ålder 7 till 15 år med drygt 4 800. Cirka 800 av dessa elever kan hanteras inom befintligt bestånd. Av de resterande 4 000 antas kommunen hantera 600 elever. De resterande antas hanteras av privata anordnare genom tillbyggnad och nya skolor. 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 Grundskoleelever (folkbokförda) Antal personer 7-15 år Grundskoleelever i kommunens skolor 0 2024 2022 2020 2018 2016 2014 2012 2010 2008 2006 2004 2002 2000 Utfall Prognos 56
Antal Gymnasieskola Sedan 2000 har antalet ungdomar i åldern 16 till 18 år ökat. Förändringen av antalet elever i kommunen har följt utvecklingen av åldersgruppen. Åren 2010 och 2011 har antalet elever varit något fler än antalet personer i åldersgruppen. 6 000 Gymnasieelever (folkbokförda) Antal personer 16-18 år Gymnasieelever i kommnuens gymnasium Folkbokförda gymnasieelever i kommunens gymansium Under perioden har antalet elever som studerar i en gymnasieskola med en annan huvudman än kommunen ökat kraftigt och uppgick 2011 till knappt 61 procent. Under perioden fram till 2025 kommer antalet ungdomar i ålder 16-18 att minska fram till 2014 för att sedan öka. År 2025 är de 1 340 fler än 2011. Givet de antaganden som är gjorda kommer kommunens eget gymnasium ha oförändrat antal elever fram till 2015 för att sedan öka fram till 2025. 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2000 2002 2004 2006 Utfall 2008 2010 2012 2014 2016 2018 Prognos 2020 2022 2024 57
Antal Äldreomsorg särskilt boende Under perioden sedan 2000 har antalet person i åldern över 65 år ökat med knappt 4 000 personer. Antal 65+ i särskilda boende former Antal 65+ i särskilda boendeformer kommunal regi Antal personer 65+ (höger skala) Antalet personer över 65 år med beslut om särskilt boende har ökat under perioden med 140. Ökningen har dock varit svagare än förändringen av antalet personer över 65 år vilket har lett till en minskade andel personer med omsorg. Antalet personer över 65 år i de kommunala boenden har minskat svagt. Privata boenden har således ökat sitt antal. Under perioden fram till 2025 förväntas antalet personer över 65 år öka i Nacka. Givet en oförändrad andel i särskilt boende kommer det finns behov av ytterligare 336 platser. Dessa platser antas tillhandahållas av privata anordnare. 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2000 2002 2006 2004 Utfall 2008 2010 2012 2014 2020 2018 2016 Prognos 2022 2024 22 000 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 58
Antal Handikappomsorg boende Under perioden har antalet vuxna i boende med särskild service ökat kraftigt, främst under åren 2009 2011. Boende, vuxna i boende med särskild service Boende, barn i boende med särskild service Antalet barn i boende med särskild service har också ökat något under samma period, med undantag för några år. 180 160 Boende, SoL Under perioden fram till 2025 förväntas antalet vuxna i boende med särskild service öka i takt med befolkningen i åldern 20 64 år. Detta betyder ett ökat behov med 42 boendeplatser Antalet barn i boende med särskild service förväntas ökat i takt med befolkningen 0 20 år. Detta betyder ett ökat behov med 2 platser. 140 120 100 80 60 40 Ungefär 57 procent av kostnaderna för 20 verksamheten utgörs av entreprenader. 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 Utfall Prognos 59
Investeringsbehov Lokaler och övrigt 60
Allmänt om strategisk lokalförsörjning Nacka är en kommun under tillväxt och behovet av kommunal service kommer att öka och förändras innehållsmässigt den närmaste tjugoårsperioden. De kommunala verksamheternas behov av lokaler förändras över tiden. Ibland handlar det om att undvika kostnader för outnyttjade lokaler. I andra fall handlar det om att minimera risken för att stå utan nödvändiga lokaler när det behövs. Därför är det angeläget att ständigt behovsanpassa kommunens utbud av lokaler. Detta förutsätter en strategisk lokalresursplanering. Resultatet av lokalresursplaneringen kan innebära investeringar av skiftande storlek. Investeringsbehovet i verksamhetslokaler blir således en viktig del i kommunens budget- och planeringsarbete. Dels i form av investeringsutgifter och därmed finansierings- och likviditetsfrågor, dels i form av tillkommande drifts- och kapitalkostnader. Utmaningen för den strategiska lokalresursplaneringen är att matcha den framtida demografiska utvecklingen med ändamålsenliga lokaler. I dagsläget finns ingen samlade lokalförsörjningsplan i kommunen. För att få ett underlag till den finansiella analysen har hållit i en workshop där deltagare från kommunen diskuterat framtida lokalbehov. 61
Miljoner kronor Investeringar (exkl. exploatering) 2013 års priser Utöver de investeringar som är föranledda av utvecklingen av antalet barn och äldre tillkommer investeringar i övriga verksamheter såsom kommunal teknik, kultur och fritid. Bedömningen av den framtida investeringsnivån är framtagen i dialog med kommunens tjänstemän. I beräkningen har 20 procent av den årliga investeringsvolym skjutits ett år framåt i tiden utifrån erfarenhet att den planerade investeringsnivå sällan hinns med. Kommunen har de senaste åren haft en relativt hög investeringsnivå. Fram till 2021 kommer denna höga nivå att bestå. Under perioden 2013 till 2025 uppskattas det totala investeringsbehovet till knappt 5 000 miljoner kronor. 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2009 2010 Tekniska Fritid Bygg Övrigt 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Utfall Prognos 2021 2022 2023 2024 2025 62
Vem tar investeringen? En stor del av det kommande lokalbehovet antas hanteras av privata anordnare perioden 2016 2025. Detta gäller både drift och lokalförsörjning. Verksamhet Totalt behov (platser) Uppskattad utgift, totalt mnkr varav kommunen varav privata anordnare Kommunen behöver då inte finansiera investeringen utan den utgiften belastar den privata anordnaren. Så länge den privata anordnaren kan finansiera detta inom befintlig check blir detta en god affär för kommunen. Uppskattningsvis är det investeringar för 2 800 miljoner som antas hanteras av privata anordnare. Skola 4 000-2 000-300 -1 700 Förskola 2 100-945 -501-444 Handikapp 54-108 0-108 Äldre 336-588 0-588 Totalt -3 641-801 -2 840 63
Framskrivning av verksamheternas kostnader till 2025 och med utblick mot 2050 64
Demografisk framskrivning En demografisk framskrivning innebär att man skriver fram varje verksamhet (utifrån ett valt basår) med samma förändring som sker i relevant åldersgrupp. Se tabeller i appendix. I grundberäkningen utgår man ifrån basårets servicenivå, dvs. andelen som nyttjar verksamheten kostnad per person i åldersgruppen, dvs. resurstilldelning I grundberäkningen tas inte någon hänsyn till effekter av förändrad konjunktur, exempelvis för det ekonomiska biståndet. Beräkningen kan sedan anpassas med en annan servicenivå utifrån antaganden om förändrade attityder och eller politiska beslut (lokala eller nationella). Vidare kan man ändra kostnaden per person utifrån antaganden om ökad kostnader inom någon del, exempelvis ökade lokalkostnader på grund av ny- och/eller reinvesteringar. På nästa sida visas Nacka kommuns kostnad per ålder. Barn, unga samt äldre är de grupper som kostar mest. För personer i åldern 19-64 år kostnaden betydligt lägre. I den kommunala grundkostnaden ingår kostnader för kollektiva tjänster som kommunal teknik och den politiska verksamheten. 65
0 år 5 år 10 år 15 år 20 år 25 år 30 år 35 år 40 år 45 år 50 år 55 år 60 år 65 år 70 år 75 år 80 år 85 år 90 år 95 år 100+ kr per person Kommunal kostnad per ålder, Nacka 2011 300 000 Kommunal grundkostnad Övriga kostnader Barnomsorg och skola Äldreomsorg 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 66
Index (2011=100) Demografisk framskrivning Barn och utbildning i fasta priser (2011) För verksamheterna inom barn- och utbildningsområdet är utvecklingen olikartad. Grundskolan ökar med 46 procent under perioden. Ökningen är som starkast under början av perioden, Förskolan ökar 23 procent under perioden. Ökningen är svagare under början av perioden. För gymnasieskolan sker en minskning med knappt 5 procent fram till 2015 för att sedan vända upp och hamna på en tillväxt på 35 procent jämfört med 2011. För samtliga verksamheter gäller 2011 års inskrivningsgrader/deltagande. 170 160 150 140 130 120 110 100 90 2011 2012 2013 Grundskola Gymnasieskola Förskola och pedagogisk omsorg 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 146,1 2024 135,2 133,7 2025 67
Index (2011=100) Demografisk framskrivning Äldre- och handikappomsorg i fasta priser (2011) För verksamheterna äldre- och handikappomsorg sker en ökning under perioden. Äldreomsorgen ökar med knappt 60 procent under perioden. Ökningen tilltar efter 2018. Handikappomsorgen (LSS och Sol) ökar med 35 procent under perioden. 170 160 150 140 Äldreomsorg Funktionshindrade 159,9 135,1 Detta gäller 2011 års mix mellan hemtjänst och boende och servicenivåer. 130 120 110 100 90 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 68
Demografisk framskrivning Övriga kostnader (2011) Övriga kostnader antas öka med 37 procent under perioden. Ökningstakten följer utvecklingen av de befolkningsgrupper som redovisas i appendix. Några antaganden om förändrade servicenivåer eller andra förändringar har inte gjorts. Totalt ökar dessa kostnader med 372 miljoner kronor i fasta priser under perioden. Här kan man diskutera om dessa verksamheter har behov av att växa i takt med att befolkningen ökar, jfr diskussion om stordriftsfördelar. Ett antagande om att dessa verksamheter endast växer med 50 procent av befolkningsförändringarna minskar kostnadsökningen fram till 2025 med cirka 160 miljoner. 2011 2018 2025 Politisk verksamhet 100 117,3 137,5 Infrastruktur och skydd 100 117,3 137,5 Kultur och fritid 100 119,0 139,5 Övrig utbildning 100 116,1 134,6 Individ- och familjeomsorg 100 116,8 136,9 Övrigt 100 112,9 128,5 Totalt övrigt 100 117,1 136,7 69
index (2012=100) Sammantaget kostnadstryck 2025 Per verksamhet Givet kommunens befolkningsprognos och de antaganden som har gjorts avseende servicenivåer uppgår det totala kostnadstrycket till 41 procent under perioden. Samtliga verksamheter förutspås öka i volym fram till 2025. De största ökningarna sker inom grundskola och äldreomsorg. 170 160 150 Grundskola Förskola och pedagogisk omsorg Funktionshindrade Totalt Gymnasieskola Äldreomsorg Övrigt 140 130 120 110 100 90 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 70
Procentuell utveckling Demografisk framskrivning Totalt i fasta priser (2011) Kommunens kostnader ökar i fasta priser på grund av det så kallade demografiska trycket med 41 procent under perioden 2011 till 2025. 45,0 40,0 Årlig förändring Ackumulerat 38,0 41,0 Detta ska jämföras med en ökning av totalbefolkning på 37,5 procent. Den totala kostnaden per invånare kommer således öka under perioden på grund av förskjutningar i åldersstrukturen. Den årliga förändringen ligger mellan 1,6 till 2,8 procent. Åren 2019 till 2021 är de år när trycket är som starkast. 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 11,5 14,8 18,0 21,4 24,7 28,2 31,5 34,8 Kostnad totalt, kronor per invånare 2011 2018 2025 51483 51 752 52 800 10,0 5,0 0,0 2,2 2,4 2,5 2,6 2,8 2,8 2,9 2,8 2,9 2,8 8,5 2,5 5,8 2,2 3,5 1,9 1,6 1,6 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 71
Index (2011=100) Procentuell utveckling Utblick mot 2050 Grundskola Förskola och pedagogisk omsorg Funktionshindrade Gymnasieskola Äldreomsorg Övrigt 100,0 Ackumulerat (vänster skala) Årlig förändring (höger skala) 3,5 Totalt 350 90,0 80,0 3,0 300 70,0 2,5 250 200 60,0 50,0 40,0 2,0 1,5 150 30,0 1,0 100 20,0 10,0 0,5 50 0,0 0,0 2048 2045 2042 2039 2036 2033 2030 2027 2024 2021 2018 2015 2012 2049 2047 2045 2043 2041 2039 2037 2035 2033 2031 2029 2027 2025 2023 2021 2019 2017 2015 2013 2011 Fram till 2050 ökar kommunens kostnader med 90 procent. Samtliga verksamheter fortsätter att öka efter 2025. Äldreomsorgen ökar med 210 procent. Antalet personer över 80 år mer än tredubblas i antal. Den årliga demografiska förändringen avtar fram till 2040 för att sedan stabilera sig kring en årlig ökning på 0,8 procent. 72
Exploateringsverksamheten 73
Allmänt om exploateringsekonomi * Markexploatering avser åtgärder för att anskaffa, bearbeta, iordningsställa råmark för att kunna bygga bostäder, affärer, kontor eller industrier. I exploateringsverksamheten ingår att bygga gator, grönområden, VA-anläggningar med mera. Kommunens roll i markexploateringen kan vara flera: Markägare till den mark som ska exploateras Byggherre för exploateringsprojektet Huvudman med ansvar för till exempel gator, vatten och avlopp Nyttjare av de tomter som produceras för egen verksamhet, exempelvis förskola eller skola Slutlig ägare till tomter som upplåts med tomträtt *) Denna text bygger på Rådet för kommunal redovisnings idéskrift Redovisning av kommunal markexploatering Finansieringen av ett exploateringsprojekt kan ske på olika sätt. Skattemedel Genom markförsäljning till byggherre Genom tomtförsäljning Genom uttag av gatukostnadsersättning Genom uttag av anläggningsavgifter för vatten- och avlopp etc. Det kommunalekonomiska utfallet av ett exploateringsprojekt, därmed behovet av finansiering med skattemedel, är avhängigt vilken roll kommunen har och kommunens policy när det gäller uttag av olika ersättningar och avgifter. För exploateringsekonomin gäller generellt att utgifterna kommer före inkomsterna. Detta kan skapa ett behov av finansiering. 74
Fyra typer av exploateringsprojekt 75
Miljoner kronor Exploateringsekonomin utgifter 2025 Kommunens exploateringsverksamhet kommer under perioden belasta kommunens ekonomi med i genomsnitt 200 miljoner kronor årligen. Exploateringsverksamheten kommer dock ha olika karaktär under perioden. I början av perioden är det utgifter för förnyelseområden och infrastruktur. Under den senare delen av perioden är utgifter för överdäckningen (Stadsutveckling i Nacka) som förklarar. 400 350 300 250 200 150 100 50 Förnyelseområden Byggherreprojekt Totalt Infrastruktur Stadsutveckling i Nacka 0-50 -100-150 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 Amn: De stora intäkterna avseende förnyelseområden 2021 avser gatukostnadsintäkter sydöstra Boo 76
Miljoner kronor Exploateringsekonomin realisationsvinster från markförsäljning 2025 Kommunens exploateringsverksamhet kommer generera intäkter i form av realisationsvinster från markförsäljning. I takt med att exploaterings-verksamheten i allt större omfattning består av byggherreprojekt på egen mark ökar denna typ av intäkter. Dessa intäkter redovisas under verksamhetens intäkter på resultaträkningen och bidrar positivt till kommunens resultat. 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 77
Miljoner kronor Exploateringsverksamheten inklusive realisationsvinster från markförsäljning Ställer man samman exploateringsutgifter med realisationsvinsterna från markförsäljningen kan det konstateras att nettot blir allt mindre negativt fram till 2019 för att 2020 och 2021 visa ett överskott. År 2022 och 2023 tillkommer stora utgifter för överdäckningen vilket försämrar nettot. 250 200 150 100 50 0-50 -100-150 -200-250 -300-350 -400 Realisationsvinster markförsäljning Investeringsutgifter exploatering Netto 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 78
DEL III EKONOMISKT UTFALL Kostnader och intäkter Finansiering av investeringar Löpande priser 79
Pensionskostnad 80
Kommunens pensionskostnad Kommunens pensioner redovisas enligt den så kallade blandade modellen. Den innebär att kommunen under en övergångsperiod betalar dubbelt för pensioner, dels pensionsutbetalningar (avseende intjänande före 1998) för dagens pensionärer, dels för de nuvarande anställdas intjänande. Kommunens samlade pensionsåtagande för 2012 är 1 998 miljoner kronor varav 1 652 miljoner kronor avser pensioner intjänade före 1998. Enligt kommunens placerings- och finansieringspolicy ska pensionsmedel förvaltas internt inom kommunens redovisning, det vill säga återlånas. Kommunens totala pensionskostnad för 2012 är 191 miljoner kronor. Under perioden fram till 2025 ökar den med knappt 170 miljoner till 361 miljoner kronor. I relation till kommunens kommande skatteintäkter handlar det dock om ett något minskat finansieringsbehov. I detta ligger ett antagande om en ökning av kommunens anställda med 2 procent årligen. Givet ett antagande att de kommunalt anställda inte ökar kommer ökar pensionskostnaden med 112 miljoner kronor och uppgår 2025 till 303 miljoner kronor. Finansieringsbehovet blir lägre med detta antagande. 81
Miljoner kronor Kommunens pensionskostnad Givet en ökning av kommunalt anställda med 2 procent Finansiell kostnad Årets Nyintjänande och premier Pensionskostnad i relation till skatteunderlag Avgiftsbestämd ålderspension 400 Gamla utbetalningar 1,20% 350 300 1,00% 0,80% 0,88% 0,86% 0,84% 0,86% 0,89% 0,90% 0,89% 0,88% 0,87% 0,86% 0,84% 0,83% 0,82% 0,81% 250 200 150 100 50 0,60% 0,40% 0,20% 0,00% 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 82
Miljoner kronor Kommunens pensionskostnad Givet oförändrat kommunalt anställda Finansiell kostnad Årets Nyintjänande och premier Pensionskostnad i relation till skatteunderlag 400 Avgiftsbestämd ålderspension Gamla utbetalningar 1,20% 350 300 250 1,00% 0,80% 0,88% 0,82% 0,79% 0,80% 0,82% 0,81% 0,80% 0,79% 0,77% 0,76% 0,73% 0,72% 0,70% 0,68% 200 150 100 50 0,60% 0,40% 0,20% 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 0,00% 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 83
Miljoiner kronor Kommunens pensionskostnad efter 2025 1 800 1 600 1 400 1 200 Ansvarsförbindelse pensioner 1,20% 1,00% 0,80% Pensionskostnad i relation till skatteunderlag 1 000 800 600 400 200 0 2050 2048 2046 2044 2042 2040 2038 2036 2034 2032 2030 2028 2026 2024 2022 2020 2018 2016 2014 2012 0,60% 0,40% 0,20% 0,00% 2050 2048 2046 2044 2042 2040 2038 2036 2034 2032 2030 2028 2026 2024 2022 2020 2018 2016 2014 2012 Den gamla pensionsskulden kommer att minska över tid och beräknas vara avbetalad i mitten av 2050-talet. Den totala pensionskostnaden i relation till kommunens kommande skatteunderlag utgör ett minskat finansieringsbehov under perioden fram till 2050. 84
Intäkter från skatter och kommunalekonomisk utjämning 85
Porcentuell uttveckling Kommunens skatteintäkter 2025 Kommunens skatteunderlag och därmed skatteintäkter ökar långsiktigt med knappt 6 procent årligen. 7 Riket Nacka Ökningen är snabbare än i riket vilket uteslutande förklaras av att Nackas befolkning bedöms växa snabbare än rikets. Vi har i beräkningen antagit en oförändrad skattesats och en oförändrad relativ skattekraft. 6 5 4 3 2 1 0 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 86
Kronor per invånare LSS-utjämning* I rapporten görs ett antagande om att LSSinsatserna växer i takt med folkmängden. Detta ger att kommunens avgift till LSSutjämningen antas vara relativt oförändrad. 0-200 -400 LSS-utjämning -600-800 -1 000-1 200-1 400-1 600 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 * Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 87
Kronor per invåanre Kostnadsutjämning Kommunens bidrag från kostnadsutjämningen kommer att öka marginellt under perioden fram till 2025. Barnomsorg Gymnasieskola Äldreomsorg Grundskola Individ- och familjeomsorg Befolkningsförändring Det sker en ökningen fram till 2018 som förklaras främst av att kommunen ersätts för att den växer kraftigt. Den relativa befolkningsstrukturen kommer sammantaget inte ge något ökat bidrag. 10000 8000 6000 4000 Övrigt Totalt Någon bedömning av kommunens sociala struktur görs inte denna beräkning utan den antas vara relativt oförändrad 2000 0-2000 -4000-6000 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 88
Regeringens förslag till nytt utjämningssystem Regeringen presenterade den 19 december en PM över förslag till förändringar i den kommunalekonomiska utjämningen. I det stora hela följer regeringen Utjämningsutredningens förslag (SOU 2011:39) när det gäller förändringar i kostnads-utjämningen. Utjämningsutredningen förslog stora förändringar inom modellerna för förskola och pedagogisk omsorg, individ- och familjeomsorg samt bebyggelsestruktur. Regeringen föreslår dock förändringar i inkomstutjämningen som syftar till att minska marginaleffekterna genom att kommuner och landsting får behålla en större andel av en ökning i skatteunderlaget än idag I praktiken är det endast de sex kommuner med en skattekraft i intervallet mellan 115 och 125 som får förbättrade incitament. Samtliga kommuner som har en egen skattekraft över 115 procent får dock en sänkt avgift. Förslaget har varit ute på remiss och regeringen planerar en proposition till september 2013. Förändringen är tänkt att gälla från och 2014. 89
Regeringens förslag till nytt utjämningssystem För Nacka kommuns del innebär regeringens förslag en försämring mot dagens system med 391 kronor per invånare. De kommuner som förlorar på förslaget behöver endast ta en förlust motsvarande 250 kronor per invånare första året, 500 kronor per invånare andra året och så vidare. I beräkningarna i denna rapport har vi beaktat regeringens förslag till förändringar och införandereglerna. Effekten av förändringen i inkomstutjämningen växer i takt med skatte-underlaget (givet en oförändrad relativ skattekraft). Effekten på kostnadsutjämningen antas sänka kommunens bidrag med motsvarande belopp hela perioden. Kr per inv. 2012 Inkomstutjämning 954 Kostnadsutjämning -1 306 Regleringspost -39 Totalt -391 90
Miljoner kronor Kommunalekonomisk utjämning, utfall och prognos Inkomstutjämning Kommunens avgift till inkomstutjämningen kommer att följa ökningen av skatteunderlaget i riket. Vi har antagit en relativt oförändrad skattekraft. Regleringsposten Regleringsposten kommer att utvecklas negativt under perioden. Orsaken till detta är att det sker en urholkning av statens bidrag till kommunsektorn (se sid 35 och 36.) LSS-utjämning Se sid 87 Kostnadsutjämning Se sid 88 Förslag till nytt system Se sid 89 90 Inkomstutjämningsbidrag/-avgift Regleringsbidrag/-avgift Fastighetsavgift 1000,0 500,0 0,0-500,0-1000,0-1500,0 Kostnadsutjämning LSS-utjämning (inkl införanderegler) Förslag till nytt utjämningssystem 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 91
Avskrivningar 92
Miljoner kronor Kommunens avskrivningar 2012 2025 Avskrivningarna för de befintliga tillgångarna har simulerats och minskar naturligt under perioden. Sedan tillkommer avskrivningarna på ny- och reinvesteringar under perioden. För tillkommande investeringar har antagits en genomsnittliga avskrivningstid på 30 år. Sammantaget ökar avskrivningarna under perioden. Dels på grund av att kommunen har mycket investeringar de kommande åren, dels på grund av att anskaffningsvärdet på reinvesteringar är högre än på de befintliga tillgångar som skrivs av. 400 350 300 250 200 150 100 205 Summa tillkommande Avskrivningar befintliga tillgångar 233 249 249 255 258 273 292 310 324 333 350 366 378 Det senare är helt naturligt då priserna ökar över tid. 50 0 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 93
Utveckling av nettokostnader och intäkter från skatter och kommunalekonomisk utjämning 94
Utveckling av nettokostnader och skatteintäkter, statsbidrag och utjämning Under perioden ökar kommunens nettokostnader årligen med mellan 5 och 7 procent. Kostnadsökningen är lägre under början av perioden på grund av den lägre löneökningstakten i samhällsekonomin. När sedan konjunkturen vänder och läget på arbetsmarknaden förbättras kommer löner att stiga och sätta en press uppåt på kommunens kostnader. Det underliggande demografiska trycket är också starkare under perioden 2017 2023. Några kostnadsökningar utöver demografi, pris- och löner samt ökade kostnader för avskrivningar och pensioner har inte lagts in. Intäkterna uppvisar ett liknade mönster och ökar årligen mellan 4 och 6 procent. En starkare befolkningsökning ger en starkare ökning av intäkter. Kommunen kompenseras delvis för den starka ökningen 2015 2023 via eftersläpningsersättningen inom ramen för den kommunalekonomiska utjämningen. Trots antaganden om värdesäkring på två procent av statsbidragen sker en urholkning av statens bidrag till kommunerna. Urholkningen består dels av icke full löneoch priskompensation, dels av kommunernas uppdrag blir allt större då den så kallade försörjningskvoten ökar. Sammantaget ökar intäkterna svagare än kostnaderna vilket sätter ett tryck på kommunens resultat. 95
Utveckling av nettokostnader och skatteintäkter, statsbidrag och utjämning De totala nettokostnaderna ökar med 124 procent under perioden fram till 2025. Intäkterna från skatter, statsbidrag och utjämning ökar med 102 procent fram till 2025. Det uppstår således 2025 en obalans mellan kostnader och intäkter. Detta gap innebär att kommunen inte har möjlighet att fullt ut finansiera den demografiska trycket (inklusive ökade kostnader för avskrivningar) och en full löneoch prisuppräkning. 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% Intäkter Nettokostnader 6,0% 4,9% 6,1% 5,0% 6,3% 4,9% 6,2% 5,4% 6,5% 5,4% 6,6% 5,3% 6,7% 5,3% 6,5% 5,1% 6,6% 6,0% 6,3% 5,9% 5,2% 5,0% 4,8% 3,8% 5,1% 5,1% 4,0% 4,9% 1,0% 0,0% 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 Anm. exkl. realisationsvinster 96
Utveckling av nettokostnader och skatteintäkter, statsbidrag och utjämning Full kompensation (exkl. reavinster) Intäkter skatter, stb o utj Nettokostnader 240% 220% 224% 200% 202% 180% 160% 140% 120% 100% 80% 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 97
Utveckling av nettokostnader och skatteintäkter, statsbidrag och utjämning För att få intäkter och kostnader i balans och uppnå ett resultat på 2,5 procent av intäkterna från skatter, statsbidrag och utjämning (inklusive ökade räntekostnader) kan kommunen Höja skatten med knappt 2,60 kronor Årligen effektivisera i genomsnitt med 1 procent Kombinera ovanstående i olika utsträckning Behovet av åtgärder är olika stor under olika delar av perioden. En effektivisering på 1 procent motsvarar cirka 40 miljoner kronor i 2012 års priser. Skattehöjning Effektivisering genomsnitt Sluta gapet 2,00 kr 0,8% Tillkommer utrymme för ökade räntekostnader och resultatmål på 2,5 procent 0,60 kr 0,2% Totalt 2,60 kr 1% En effektivisering på 1 procent möjliggör en uppräkning för pris och lön på i genomsnitt 2,4 procent. 98
Kassaflöde och finansiering av investeringar 99
Finansiering av investeringar Kommunens investeringsutrymme utgörs av kommunens resultat och kostnaderna för avskrivningar. För 2013 uppgår detta utrymme till 340 miljoner kronor. Investeringar utöver detta kan finansieras genom försäljning av tillgångar eller upptagande av lån. På följande sidor redovisas tre tänkbara scenarios utifrån vald resultatnivå och investeringsutgifter. I varje scenario redovisas låneskuldens utveckling självfinansieringsgrad effektiviseringsbehov 100
Alternativ: 2,5 procent a I detta alternativ planerar kommunen för en resultatnivå på 2,5 procent av intäkterna från skatter, statsbidrag och utjämning. Vidare antas att kommunen erhåller realisationsvinster från markförsäljning motsvarande 1,3 miljarder kronor fram till år 2025. Investeringsutgifter (inklusive exploatering) antas utvecklas enligt det som redovisats tidigare i rapporten. I övrigt följer detta scenario de antaganden som redovisat i tidigare kapitel. En resultatnivå på 2,5 procent (inklusive ökade ränteutgifter och avskrivningskostnader) förutsätter en årlig genomsnittlig effektivisering på 1,0 procent. 101
Miljoner kronor Finansiering av investeringar 2,5 procent a I början av perioden överstiger utgifterna för investeringsverksamheten överskottet från den löpande verksamheten (resultat och avskrivningar) vilket kommunen löser genom att ta upp nya lån. 1 000 800 Den löpande verksamheten Övrigt tillförda medel Nettoupplåning Investeringsverksamheten Efter 2019 minskar investeringsutgifterna och det finns möjlighet att amortera på kommunens låneskuld. 600 400 200 0-200 -400-600 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 Utfall Prognos 102
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Miljoner kronor Långfristiga lån 2,5 procent a Givet ett resultat på 2,5 procent samt 1,3 miljarder i realisationsvinster ökar lånebehovet fram till 2019. Nivån uppgår som högst till 3 000 miljoner 2019. Perioden 2020 till 2025 skapas tack vare ett starkt resultat och höga realisationsvinster ett utrymme för att amortera ned lånen till 2 300 miljoner kronor. Den långfristiga skulden beräknas passera det i budget 2013 beslutade lånetaket på 2 500 miljoner kronor år 2016. Lån på 3 000 miljoner genererar vid 3 procents ränta en årlig räntekostnad på 90 miljoner kronor. 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Långfristiga lån Utfall Prognos 103
Självfinansieringsgrad av investeringar 2,5 procent a Då kommunen finansierar delar av investeringarna med lån fram till och med 2019 kommer själv-finansieringsgraden för dessa år att understiga 100 procent. För 2020 och framåt överstiger investeringsutrymmet de planerade investeringsutgifter och därmed blir självfinansieringsgraden över 100 procent. 200% 175% 150% 125% 100% 75% 50% 25% Självfinansieringsgrad 0% 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 Prognos 104
Alternativ: 2,5 procent b I detta alternativ planerar kommunen för en resultatnivå på 2,5 procent av intäkterna från skatter, statsbidrag och utjämning. Vidare antas att kommunen erhåller realisationsvinster från markförsäljning motsvarande 1,3 miljarder kronor fram till år 2025. Utöver de investeringsutgifter (inklusive exploatering) som redovisats tidigare tillkommer investeringar på 1 000 miljoner åren 2021 2025. Dessa avser att spegla den osäkerhet som finns avseende de externa aktörernas vilja att möta stora delar av investeringsbehoven inom grundskolan efter 2020 samt att utgifterna för överdäckningen i Stadsutveckling i Nacka är osäker. En resultatnivå på 2,5 procent (inklusive ökade ränteutgifter och avskrivnings-kostnader) förutsätter en årlig genomsnittlig effektivisering på 1,0 procent. I övrigt följer detta scenario de antaganden som redovisats i tidigare kapitel. 105
Miljoner kronor Finansiering av investeringar 2,5 procent b I början av perioden överstiger utgifterna för investeringsverksamheten överskottet från den löpande verksamheten vilket kommunen löser genom att ta upp nya lån. Efter 2019 minskar investeringsutgifterna och det finns möjlighet att amortera på kommunens skuld. 1 000 800 600 Den löpande verksamheten Övrigt tillförda medel Nettoupplåning Investeringsverksamheten Den extra miljard i investeringar som lagts till åren 2021 till 2025 kommer kräva ytterligare lånefinansiering. 400 200 0-200 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 Utfall Prognos 106
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Miljoner kronor Långfristiga lån 2,5 procent b Givet ett resultat på 2,5 procent samt 1,3 miljarder i realisationsvinster samt ytterligare en miljard i investeringar 2021 2025 ökar lånebehovet i princip till 2024. Nivån uppgår till 3 600 miljoner 2024. År 2025 skapas tack vare ett starkt resultat och höga realisationsvinster ett utrymme för att amortera ned lånen till 3 500 miljoner kronor. Den långfristiga skulden beräknas passera det i budget 2013 beslutade lånetaket på 2 500 miljoner kronor år 2016. Lån på 3 400 miljoner genererar vid 3 procents ränta en årlig räntekostnad på 102 miljoner kronor. 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Långfristiga lån Utfall Prognos 107
Självfinansieringsgrad av investeringar 2,5 procent b Då kommunen finansierar delar av investeringarna med lån fram till och med 2024 kommer självfinansierings-graden för dessa år att understiga 100 procent. Först 2025 överstiger investeringsutrymmet de planerade investeringsutgifter och därmed blir självfinansieringsgraden över 100 procent. 125% 100% 75% 50% Självfinansieringsgrad 25% 0% 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 Prognos 108
Alternativ: 1 procent b (lyxfällan) I detta alternativ planerar kommunen för en resultatnivå på 1 procent av intäkterna från skatter, statsbidrag och utjämning. Vidare antas att kommunen erhåller realisationsvinster från markförsäljning motsvarande 1,3 miljarder kronor fram till år 2025. Utöver de investeringsutgifter (inklusive exploatering) som redovisats tidigare tillkommer investeringar på 1 000 miljoner åren 2021 2025. Dessa avser att spegla den osäkerhet som finns avseende de externa aktörernas vilja att möta stora delar av investeringsbehoven inom grundskolan efter 2020 samt att utgifterna för överdäckningen i Stadsutveckling i Nacka är osäker. En resultatnivå på 1 procent (inklusive ökade ränteutgifter och avskrivnings-kostnader) förutsätter en årlig genomsnittlig effektivisering på 0,9 procent. I övrigt följer detta scenario de antaganden som redovisat i tidigare kapitel. 109
Miljoner kronor Finansiering av investeringar 1 procent b (lyxfällan) I början av perioden överstiger utgifterna för investeringsverksamheten överskottet från den löpande verksamheten vilket kommunen löser genom att ta upp nya lån. Efter 2019 minskar investeringsutgifterna och kommunens skuld ökar i mindre omfattning. Den extra miljarder i investeringar 2021 till 2025 kommuner kräva ytterligare lånefinansiering. 1 000 800 600 400 Den löpande verksamheten Övrigt tillförda medel Nettoupplåning Investeringsverksamheten 200 0-200 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 Utfall Prognos 110
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Miljoner kronor Långfristiga lån 1 procent b (lyxfällan) Givet ett resultat på 1 procent samt 1,3 miljarder i realisationsvinster samt ytterligare en miljard i investeringar 2021 2025 ökar lånebehovet till 2024. Nivån uppgår till 4 600 miljoner. Den långfristiga skulden beräknas passera det i budget 2013 beslutade lånetaket på 2 500 miljoner kronor år 2015. Lån på 4 600 miljarder genererar vid 3 procents ränta en årlig räntekostnad på 138 miljoner kronor. 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Långfristiga lån Utfall Prognos 111
Självfinansieringsgrad av investeringar 1 procent b (lyxfällan) Då kommunen finansierar delar av investeringarna med lån fram till och med 2024 kommer självfinansierings-graden för dessa år att understiga 100 procent. 100% 75% Självfinansieringsgrad 50% 25% 0% 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 Prognos 112