Strategi för Informationssamordning vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län Kriskommunikationsnätverket
Innehåll 1 Inledning... 3 2 BAKGRUND... 4 2.1 Kriskommunikationsnätverket...4 2.2 Representanter i kriskommunikationsnätverket...4 2.3 Möten och inriktning för kriskommunikationsnätverket...4 3 värdegrund... 5 4 lagstiftning... 6 5 Samverkan i länet vid en händelse... 7 5.1 Sammankallning...7 5.2 Kriskommunikationsnätverket roll under en händelse...7 6 Strategi för informationssamordning...8 6.1 Generella förutsättningar för informationssamordning...8 6.2 Budskap...9 7 Målgrupper och kanaler...10 7.1 Målgrupper....10 7.2 Kanaler...10 8 Samverkan via tekniska system...12 8.1 Samverkan...12 8.2 Kanaler/tekniska system...12 8.3 Lägesbild och lägesrapport...13 9 Utbildning, övning och utvärdering...14 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Agenda för kriskommunikationsnätverkets samverkansmöten Agenda för Regionala rådets samverkansmöten Informationsansvar Titel: Strategi för informationssamordning vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län Rapportserie nr: 14/2013 Författare: Kommunikationsenheten Grafisk form: Plan Sju kommunikation AB Kontaktperson: Länsstyrelsen i Norrbottens län, 971 86 Luleå Telefon: 0920-225 50 00, fax: 0920-22 84 11 E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet: www.lansstyrelsen.se/norrbotten ISSN: 0283-9636 2
1 Inledning Kriskommunikationsnätverket i Norrbottens län är ett forum för samverkan kring krisinformation och informationssamordning mellan länets aktörer. I nätverket deltar framför allt aktörernas kommunikationsansvariga och/eller kommunikatörer. Nätverket är en del av Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor. Regionala rådet syftar till att utveckla och stärka beredskapen för kriser samt förmågan att hantera kriser genom ökad samordning och samverkan inom området krisberedskap och skydd mot olyckor. Samverkan kring informationssamordningen i länet kan beskrivas som ett verktyg för att på effektivare sätt hantera stora olyckor och kriser som påverkar Norrbottens län. Som en del av ansvarsprincipen har också regeringen i propositionen Stärkt krisberedskap för säkerhets skull 1 valt att förtydliga myndigheters ansvar att initiera och bedriva sektorövergripande samverkan. Fastställande och revidering Strategin ska årligen granskas och vid behov revideras av representanterna i kriskommunikationsnätverket. Planer och instruktioner Strategin för informationssamordning vid stora olyckor och kriser är en av Regionala rådets två strategier för samverkan och är en praktisk tillämpning av den överenskommelse om samverkan som förankrats och undertecknats av organisationerna i Regionala rådet och länets kommuner. Till strategierna finns det presentationsmaterial som kan användas vid information och utbildningsinsatser om samverkanskonceptet i Norrbottens län. Aktuella versioner av dokumenten finns tillgänglig hos respektive aktör samt hos Länsstyrelsen. Överenskommelse om samverkan BILAGA 5 BILAGA 4 BILAGA 3 BILAGA 2 BILAGA 1 BILAGA 3 BILAGA 2 BILAGA 1 DOKUMENT: Strategi för samverkan vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län DOKUMENT: Strategi för informationssamordning vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län Presentationsmaterial 1 Stärkt krisberedskap för säkerhets skull, prop. 2007/08:92 s 37 3
2 Bakgrund 2.1. Kriskommunikationsnätverket Kriskommunikationsnätverket består av representanter/kommunikatörer från organisationerna i Regionala rådet 2 samt alla kommuner i länet. Det etablerades år 2009 för att utveckla och förbättra informationssamordningen vid kriser i Norrbottens län. Vintern år 2013 tog en arbetsgrupp inom kriskommunikationsnätverket fram underlag till en ny strategi för informationssamordning vid stora olyckor och kriser. Arbetet utgick från en befintlig strategi från år 2011 samt kriskommunikationsnätverkets diskussioner hösten år 2012. Parallellt genomförde Regionala rådet hösten 2012 och våren 2013 en process för att utveckla den regionala förmågan till samordning och samverkan vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län. Några representanter/kommunikatörer deltog i båda processerna i syfte att överföra kunskap och erfarenheter mellan processerna och deltagarna. Den här strategin är utformad utifrån resultatet av båda processerna. 2.3. Möten och inriktning för kriskommunikationsnätverket Kriskommunikationsnätverket träffas 1 gång/ år på initiativ av Länsstyrelsen. Mötena kan ha följande innehåll: Samverkan och informationsutbyte mellan ingående parter Kunskapshöjande åtgärder - samordnas om möjligt med Regionala rådet Utveckling/ändring av kriskommunikationsnätverket och gemensamma strategin och dess bilagor Behov av gemensamma ansökningar av finansiering hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap till regionala utvecklingsprojekt i samverkan med Regionala rådet och med utgångspunkt ifrån identifierade behov i länets risk- och sårbarhetsanalys Behov av samordning av utbildnings- och övningsfrågor i samverkan med Regionala rådet och med utgångspunkt ifrån behovet av gemensamma utvecklingsprojekt 2.2. Representanter i kriskommunikationsnätverket Försvarsmakten Kommunförbundet Norrbotten Kommunerna Kustbevakningen Länsstyrelsen i Norrbottens län Norrbottens läns landsting Polismyndigheten i Norrbottens län Svenska Kyrkan, Luleå Stift Swedavia Trafikverket Vattenfall Eldistribution Vattenfall Vattenkraft 4 2 I Regionala rådet ingår också Sveriges Radio Norrbotten, Sjöfartsverket, SOS Alarm samt två kommunrepresentanter tillskillnad från kriskommunikationsnätverket där alla kommuner ingår.
3 Värdegrund Regionala rådet har tagit fram en värdegrund som gäller för samverkan och informationssamordning före, under och efter en händelse i Norrbottens län. samverkan för samhällets bästa Värdegrunden utgår ifrån målet att samverkan ska genomföras för samhällets bästa. Samverkan är ett verktyg för att hantera stora och olyckor och kriser på ett effektivare och bättre sätt. Människor bor, verkar och vistas i länet och de står i centrum för den gemensamma värdegrunden. Deltagande organisationer verkar i samhället för människors bästa. Deltagande organisationer ska visa respekt för varandras verksamheter, mandat och uppdrag. All samverkan ska genomsyras av effektivitet och ett aktivt deltagande från alla berörda. Alla organisationer ska ta gemensamt ansvar och utifrån ett helhetsperspektiv arbeta för att förbättra samverkan och samordningen före, under och efter en stor olycka eller kris som påverkar Norrbottens län. Gemensamt ansvar Respekt Helhetsperspektiv Människor Effektivitet Aktivt deltagande 5
4 Lagstiftning Länsstyrelsen har i uppdrag att inrätta, utveckla och förvalta ett regionalt råd för krisberedskap och skydd mot olyckor. Syftet med rådet ska vara att skapa nödvändig samordning. 3 Ansvaret för samordning och samverkan finns också reglerat i andra lagar och förordningar och ligger till grund för samarbetet i Norrbottens län. Svenska krishanteringssystemet Det svenska krishanteringssystemet baseras på tre grundprinciper: Ansvarsprincipen innebär att en verksamhets ansvar vid normala förhållanden även gäller vid kris dvs. ingen övertar ansvaret från någon annan. Likhetsprincipen innebär att en verksamhet som ansvarar för en händelse vid normala förhållanden ska hanterade den på ett liknande sätt även vid kris. Närhetsprincipen avser att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast ansvariga och berörda. 4 Som en del av ansvarsprincipen har också regeringen i propositionen Stärkt krisberedskap för säkerhets skull 5 valt att förtydliga myndigheters ansvar att initiera och bedriva sektorövergripande samverkan. Samverkan innebär inte att Regionala rådet eller kriskommunikationsnätverket vid en händelse övertar någon ledning eller enskild aktörs ansvar eller mandat. Samordning uppnås genom samverkan och koordinerat beslutsfattande. Sektor och geografiskt områdesansvar Sektoransvar innebär att alla myndigheter och organisationer inom en samhällssektor 6 också har ett ansvar inom sitt område vid en kris. Utöver det ansvaret finns också behov av att samordna de olika sektorernas arbete inom varje geografiskt område. Det geografiska områdesansvaret gäller för kommunerna på lokal nivå, länsstyrelserna på regional nivå samt regeringen på nationell nivå. 7 Ansvaret innebär att det inom varje geografiskt område finns en aktör som ansvarar för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella åtgärder gällande krisberedskap. Det geografiska områdesansvaret innebär också ett särskilt ansvar för samordning av information till allmänheten och media. 6 3 Förordning(2007:825) med länsstyrelseinstruktion 54 4 Samverkan vid kris för ett säkrare samhälle, prop. 2005/06:133 s 51 5 Stärkt krisberedskap - för säkerhets skull, prop. 2007/08:92 s 37 6 Samhällsektorerna är indelade i sex samverkansområden: teknisk infrastruktur, transporter, farliga ämnen, ekonomisk säkerhet, geografiskt områdesansvar, skydd undsättning och vård. 7 Budgetproposition 2012/13:1, uppgiftsområde 6, kap 4 Samhällets krisberedskap ss. 71-72
5 Samverkan i länet vid en händelse 5.1. Sammankallning Länsstyrelsen samordnar och sammankallar kriskommunikationsnätverket. Larm eller information som kan leda till att nätverket sammankallas kan komma via: SOS Alarm till Länsstyrelsens tjänsteman i beredskap (TIB) Organisationerna i nätverket Andra myndigheter Media Allmänheten Beroende på händelse kan delar av eller hela nätverket sammankallas. Nätverket kan även sammankallas på Regionala rådets initiativ. Nätverket kan genomföra möten utan att Regionala rådet sammankallas men rådet bör informeras för kännedom. Representanter kan komma att delta både i kommunikatörernas möte samt i regionala rådets för att säkerställa inriktning och beslut om gemensamma åtgärder. 5.2. Kriskommunikationsnätverket roll under en händelse Kriskommunikationsnätverket är en plattform för informationssamordning i länet. Uppgifter som diskuteras och hanteras i samverkan kan handla om: Gemensam tolkning av läget, den förväntade utvecklingen, konsekvenser och allmänhetens behov av information Vidtagna och planerade åtgärder som kan påverka andra aktörer Identifiering av ansvariga aktörer och övriga samverkansbehov Men fokus för kriskommunikationsnätverket är framför allt: Gemensamt budskap Samordning av information till allmänhet och media Samordning av gemensamma informationsinsatser som till exempel pressmeddelanden och presskonferens Behov och möjligheter att stödja varandra i kommunikationsarbetet I kapitel 8 kan du läsa mer om hur kallelsen till samverkan kan gå till. Händelse Larm/ information Länsstyrelsen Deltagare i Regionala rådet Samverkan 7
6 Strategi för informationssamordning 6.1. Generella förutsättningar för informationssamordning All kommunikation, var för sig och tillsammans, ska utgå från och genomsyras av den gemensamma värdegrunden (se kapitel 3). Varje organisation leder sitt eget informationsarbete internt och externt samt deltar i samverkan för ökad kvalitet och effektivitet ur ett helhetsperspektiv. Kommunikationen ska syfta till att nå målen för samhällets krisberedskap, det vill säga att: Minska risken för och konsekvenserna av allvarliga störningar, kriser och olyckor Trygga hälsan och den personliga säkerheten för människor samt Hindra eller begränsa skador på egendom eller miljö Krisinformation ska vara: Snabb Korrekt Tydlig och Samstämmig Ansvarsprincipen och att hänvisa rätt Varje aktör ansvarar för kommunikationen utifrån de tre grundprinciperna i svenska krishanteringssystemet (se kapitel 4). Det innebär förenklat att den som ansvarar för en verksamhets kommunikation under normala förhållanden också ansvarar för den när det är kris. En grundregel och förutsättning för vår samordning är att vi har goda kunskaper om vad de olika organisationerna i Regionala rådet/kriskommunikationsnätverket ansvarar för, i syfte att så effektivt som möjligt kunna hänvisa media och allmänhet till rätt organisation (se bilaga 3). Ett syfte med samordningen är att förhindra att flera aktörer svarar på samma fråga och ger olika svar. Detta gäller framför allt faktafrågor och rekommendationer. Ta kontakt tidigt hellre en gång för mycket Det är svårt att veta vilken händelse som är eller kommer att bli en kris. Därför ska vi ta kontakt med varandra tidigt. Det är bättre att vi informerar varandra en gång för mycket, än en gång för lite. Den som ser minsta behov av samverkan eller utbyte av information kontaktar Länsstyrelsen som kallar till ett samverkansmöte. Informera snabbt initialt men enligt värdegrund I en potentiell krissituation är det generellt sett viktigare att komma ut med lite information snabbt som kan kompletteras i efterhand, än att invänta mer information och en samordnad lägesbild. Det är därför helt korrekt att berörda organisationer informerar allmänhet före samordning har hunnit ske. Det viktiga här är då att kommunicera utifrån vår gemensamma värdegrund och budskapsplattform. 8
6.2. Budskap I samband med stora händelser som föranleder samverkan tar berörda kommunikatörer fram en gemensam budskapsplatta. Det genomförs under ett samverkansmöte. Budskapsplattan förankras därefter i respektive berörd organisation och/ eller i Regionala rådet. Varje aktör kompletterar sedan dessa budskap med egna budskap utifrån det egna informationsansvaret. Det gemensamma budskapet handlar inte så mycket om faktaförmedling som om den gemensamma hållningen och inriktningen. Ett första budskap kan därför formuleras i den egna organisationen i avvaktan på att vi har hunnit samverka och fått fram en mer samordnad lägesbild och gemensamma budskap. Beståndsdelar i ett första budskap som inte har hunnit samordnas med övriga aktörer bör vara: Empati Ansvarstagande Värdegrunden för länets gemensamma krishantering Efter det inledande budskapet tar vi fram gemensamma budskap. De bör innehålla beståndsdelarna: Empati Ansvarstagande Värdegrunden för länets gemensamma krishantering Bedömning av läget (såsom det uppfattas just nu) Handlingskraft genom att indikera lösningar Eventuella rekommendationer 9
7 Målgrupper och kanaler 7.1. Målgrupper Gemensamma målgrupper i länet vid en kris är: Allmänheten Direkt berörda Ev. anhöriga Media, Myndigheter och/eller andra organisationer Språk och tillgänglighet Vid varje kris/händelse måste vi göra en snabb analys av vilka språk informationen kan behöva spridas på och om det finns något annat som föranleder att vi behöver säkra tillgänglighet av informationen till särskilda målgrupper. I länet talas flera minoritetsspråk; finska, meänkieli och samiska. Media i länet sänder nyheter på dessa språk. De flesta av dem som talar minoritetsspråk förstår även svenska. När det gäller att nå olika målgrupper med information behöver varje kommun ha god kännedom om vilka språk som förekommer bland kommunens invånare, vilka kanaler som ska användas för att nå dem samt hur man snabbt kommer i kontakt med relevanta översättare/tolkar. Beroende på säsong, plats och händelse kan även information till turister bli aktuellt. Här är ett nära samarbete med turismorganisationer och turismföretag av stor betydelse. 7.2. Kanaler I händelse av större olycka eller kris kommer vi använda alla tillgängliga kanaler som kan nå våra målgrupper så effektivt som möjligt. Här nedan är några av dessa. VMA-systemet VMA står för viktigt meddelande till allmänheten. Det är det snabbaste och effektivaste sättet att nå ut med viktig information till många människor. Det kan initieras av räddningsledare, eller vid extraordinära händelser av utpekade befattningshavare som finns listade hos SOS Alarm. VMA kan vara varningsmeddelande eller informationsmeddelande. Det skickas ut av Sveriges Radio P4 eller sändningsledningen via flera radio- och TV-företag som bland annat Sveriges Radio, Sveriges Television, Sveriges utbildningsradio, TV4, Kanal 5 och Kanal 9. Media Det är via media vi snabbt når ut med viktig information till allmänheten. Sveriges Radio har ett uttalat samhällsansvar och är därför en extra prioriterad kanal. Presskonferens Ett effektivt sätt att samordna information till media och allmänheten är att genomföra gemensamma presskonferenser. Länsstyrelsen ansvarar för inbjudan och praktiska arrangemang. Länsstyrelsen kan även leda presskonferenserna, om inte organisationerna kommer överens om annat. Presscenter Vid stort och långvarigt medietryck, inte minst från nationella och internationella medier kan ett presscenter underlätta för alla. Länsstyrelsen kan vid behov upprätta gemensamt presscenter eller kommer överens med annan organisation att denne gör det. Webb Webben är en prioriterad kanal vid kris. Varje organisation publicerar gemensamt budskap samt löpande information om händelsen på sin webbs första sida i enlighet med sitt verksamhetsansvar. På webben tydliggörs vilka frågor organisationen kan svara på samt när, var och hur mer information kommer att vara tillgänglig. Alla inblandade aktörer publicerar även information om tid och plats för nästa gemensamma presskonferens. På webben publiceras även eventuellt bakgrundsmaterial för allmänhet och media. Varje organisation publicerar även direktlänk och hänvisning till övriga respektive berörda organisationers webbplatser samt till Krisinformation.se. 10
Krisinformation.se Webbplatsen Krisinformation.se förmedlar information från myndigheter med flera aktörer om pågående kriser. Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) driver webbplatsen och målgruppen är främst allmänhet och media. Under en kris kan Krisinformation.se ge bakgrundsinformation och generell fakta om krisens art/orsak, sammanfatta läget utifrån respektive myndighets publicerade information, länka till exempelvis andra myndigheter och kommuners webbplatser samt informera om aktuella telefonnummer till allmänheten. Gemensam FAQ Krisinformation.se kan också användas när vi vill ha en gemensam plats för att arbeta med att svara på allmänhetens vanligaste frågor. Via webbverktyget Mina sidor erbjuder MSB och Krisinformation. se informatörer på myndigheter möjligheten att lägga in frågor och svar. Här kan vi arbeta tillsammans med att besvara gemensamma frågor innan vi publicerar dem. När vi är överens publiceras frågor och svar i en FAQ på Krisinformation.se samt på andra myndigheters webbplatser. Krisinformation.se kan också om det råder ett stort informationsbehov från allmänheten samverka med en telefontjänst som kan besvara frågor. Svaren som lämnas utformas i samverkan med ansvariga myndigheter. Upplysning/callcenter Vid behov ska i första hand berörda aktörer förstärka sin egen växel för att kunna besvara frågor från allmänhet och media. Vid en omfattande händelse kan det dock finnas behov av att upprätta ett callcenter. Detta kan med fördel ske i samverkan med andra aktörer i länet samt med aktörer på central nivå, till exempel SOS Alarm och MSB. 113 13 113 13 är ett nationellt nummer som SOS Alarm ansvarar för. Dit kan allmänheten ringa för att lämna och få information vid allvarliga olyckor och kriser. All information som lämnas ut via 113 13 är verifierade av ansvariga aktörer såsom kommuner, länsstyrelser, centrala myndigheter etc. Vid en större olycka kan berörda organisationer gärna säkerställa att SOS Alarm har relevant information att lämna ut i ett tidigt skede. Intern kommunikation Det är viktigt att varje organisation också löpande informerar de egna medarbetarna om hanteringen och arbetet med händelsen via interna kanaler såsom intranät. Den egna organisationens anställda kan vara effektiva kommunikatörer i sina nätverk om vi ser till att de har och får bra information om hur vi arbetar med krisen. Sociala medier Alla organisationer använder de kanaler man har eller skapar i sociala medier utifrån egen policy och riktlinjer. 8 Viktiga budskap i sociala medier är de gemensamma budskapen samt att hänvisa till respektive webbplatser för mer information. Frågor som ställs till oss organisationer i sociala medier måste besvaras. Sociala medier är en mycket viktig kanal, inte minst när det gäller att få information från allmänhet om såväl händelsen, läget, behov, frågor, resurser som åtgärdsförslag. Via sociala medier kan vi få en bild av hur väl vår information hjälper medborgarna eller inte. I händelse av kris är det en bra idé att ta hjälp av varandra samt kontakter på andra organisationer i och utanför länet för att följa det som skrivs i sociala medier för att få större möjlighet att hinna kommunicera där vi behöver. Kommunikation om händelsen/krisen lär inte alltid ske i just våra myndighetskanaler. 8 Utgångpunkten är att det inte skapas någon gemensam kriskanal i sociala medier. 11
8 Samverkan och tekniska system 8.1. Samverkansplats Länsstyrelsen kallar till samverkansmöten (se kapitel 5). Tid och plats/kanal för det inledande samverkansmötet avgörs i samråd mellan initiativtagande aktör och Länsstyrelsen. Större delen av samverkan sker via olika kanaler/tekniska system. Länsstyrelsen är annars generellt sett den ordinarie platsen för fysiska samverkansmöten. I de fall händelsens karaktär och/eller geografiska omständigheter gör det olämpligt att samverka hos Länsstyrelsen eller i de fall samverkan på annan plats underlättar hanteringen av händelsen ska samverkan ske på annan plats. Deltagare som inte har möjlighet att delta i fysiska samverkansmöten ska kunna delta på distans. 8.2. Tekniska system Telefonmöte Telefonmöte är den vanligaste samverkanskanalen mellan aktörer i kriskommunikationsnätverket vid en händelse. Andra kanaler kan användas om alla deltagande aktörer har tillgång till systemen, till exempel Lync eller videokonferens. E-post E-post används för att sammankalla och delge information till företrädare för nätverket. Helst ska funktionsadresser användas för sammankallning vid större händelser i länet. SMS SMS kan också användas för att nå personer, funktioner och aktörer i nätverket, framför allt i sammankallande syfte. Rakel Rakel (Radio Kommunikation för Effektiv Ledning) är ett nationellt kommunikationssystem för samverkan och ledning. Det har byggts ut i hela Sverige för att stärka samhällets krishanteringsförmåga och underlätta den dagliga kommunikationen hos organisationer som arbetar med ordning, säkerhet eller hälsa. Rakel ska användas av Regionala rådet för veckovisa samverkansmöten. Kommunikationsnätverket kan också vid behov komma att använda Rakel för sin samverkan. Webbaserat informationssystem (WIS) WIS är ett nationellt webbaserat informationssystem som tillhandahålls av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Systemet är framtaget för underlätta informationsdelning mellan aktörerna i det svenska krishanteringssystemet före- under och efter en kris. Generellt sett gäller att respektive aktör svarar för att ha den nödvändiga kompetensen och organisationen som krävs. Vid förändringar på sidor som bevakas möjliggör WIS avisering via e-post vilket gör att ständig inloggning inte krävs för att bli informerad om händelser eller förändringar. WIS är en möjlig samverkanskanal för kriskommunikationsnätverket och här kan vi till exempel delge andra och varandra gemensamma budskap och planerade gemensamma kommunikationsinsatser som presskonferenser osv. 12
8.3. Lägesbild och lägesrapport Regionala rådet genomför varje vecka vid överrenskommen tid ett veckomöte i Rakel eller per telefon. Mötena tar max 15 minuter och genomförs utifrån särskilda rutiner och förbestämd agenda. Mötena genomförs i syfte att underlätta informationsutbytet, skapa en samordnad lägesbild samt upprätthålla god samverkansförmåga via Rakel. Vem som deltar vid mötena avgör respektive organisation. Lägesrapport Länsstyrelsen har rapporteringskrav och ska efter förfrågan från Regeringskansliet eller MSB lämna den information som behövs för samlade lägesbilder. För att kunna skapa en regional lägesbild behöver därför Länsstyrelsen samla in information ifrån berörda aktörer i länet. Innehållet i lägesrapporten är inte primärt till för andra aktörer än dem som den ska rapporteras till. Lägesrapporten ska därför inte blandas ihop med en regional lägesbild som mer i detalj beskriver läget i länet. 13
9 Utbildning, övning och utvärdering Kriskommunikationsnätverket och Regionala rådet har en gemensam övnings- och utbildningsplan. Information/intern utbildning Deltagare i kriskommunikationsnätverket och Regionala rådet har ett ansvar för att i olika forum representera och informera om Regionala rådets och nätverkets roll och hur samverkan och informationssamordningen ska fungera i Norrbottens län. Utbildning Utbildningsinsatser kan genomföras för nätverkets deltagare i samband med det ordinarie årliga mötet. Det kan vara i form av externa föreläsare eller genom interna föredrag från deltagande organisationer. Utbildningsinsatserna baseras på önskemål från nätverkets medlemmar. Vid behov kan även särskilda utbildningar anordnas av och för kriskommunikationsnätverket. Utbildningar bör gärna samordnas så att fler representanter för respektive organisation deltar, inte minst för dem som deltar som organisationens representant i Regionala rådet. Övning Informatörer/kommunikatörer ska delta vid Regionala rådets övningar. Egna inspel och övningar kan också genomföras i nätverkets regi. Vid gemensamma övningar i nätverket och/ eller Regionala rådet bär respektive deltagare den egna organisationens kostnader. Övningsoch utbildningsverksamhet kan också finaniseras genom gemensamma regionala utvecklingsprojektet som fått medel från till exempel MSB. Utvärdering Exempel på utvärderingsinsatser som kan genomföras i nätverkets regi: Utvärdering vid händelser Vid större olyckor och kriser i Norrbottens län ska erfarenhetsseminarier genomföras med syfte att ta tillvara på erfarenheter och utveckla samverkan och informationssamordningen i länet. Utvärdering av övning och utbildning Efter att gemensamma övningar och utbildningsinsatser genomförts ska en utvärdering genomföras i syfte att utveckla och förbättra informationssamordningen i länet. Utvärdering av varandras övningar Vid behov av utvärderare kan berörd organisation delge inbjudan via nätverket eller Regionala rådet. 14
15