Beställaravdelningen 2013-11-01 1 Minnesanteckningar Branschråd hemtjänst 2014-05-05 1. Mariann Godin Luthman, avdelningschef Beställaravdelningen, hälsar alla välkomna. Särskilt välkommen till det nya företaget, CL assistans. 2. Avdelningschef går igenom föregående protokoll men lyfter även en fråga från 2011 kring dubbelbemanning. En kartläggning har tidigare gjorts och en diskussion där man landade i att det oftast handlade om dubbelbemanning utifrån arbetsmiljöskäl och man gjorde då inte en bedömning att vidta några åtgärder vid det tillfället. Mariann belyser att diskussionen måste fortsätta och det kommer den att göra vid nästa branschråd i slutet av augusti eller i början av september för en diskussion kring ersättningen samt dubbelbemanning. Viktigt att ekonomichef Inger Hildebrandt deltar vid detta forum. 3. Info om skriftlig information de frågor som är ren information kommer att besvaras skriftligt. Detta för att inte ta allt för mycket tid till information på branschråden. 4. Jämförelsetjänster avdelningschef informerar om vikten att handläggarna har rätt redskap för att stödja brukare att välja hemtjänstutförare. Sara Lidqvist, webutvecklare, jobbar med detta och har Täby kommun som riktmärke. 5. Alla hem från idag Från den 5 maj 2015 är inriktningen att personer från lasarettet skall gå hem istället för att man skall erbjudas plats på korttidsplats. Rehab är en viktig insats för att detta skall fungera varför fler tjänster kommer rekryteras inom hemsjukvården. Eva s hemtjänster lyfter att det kan vara svårt då lasarettet inte har de hjälpmedel som man sedan behöver i hemmet. En viktig del för att det skall fungera. 6. Info från handläggarenheten kring omorganisation. Gunilla Rylander, enhetschef, berättar att man vill öka tillgängligheten genom att skapa ett mottagningsteam. Detta är endast för brukare. Utförare skall kontakta handläggare som tidigare. I mottagningsteam ingår boråd och vårdplanerare och detta startade den 22/4. Gotlands hemtjänster
Beställaravdelningen 2013-11-01 2 önskar telefonlista till handläggare och Gunilla kommer att uppdatera lista och skicka ut. Vidare så informerar Gunilla att man uppdaterar riktlinjer för de förändringar som man sen tidigare diskuterat som t ex dusch. 7. Maj-Lis Melander informerar om sitt nya uppdrag som processledare för arbetet med arbetssättet ÄBIC (äldres behov i centrum). En av anledningarna till införandet av metoden för att gå från ett insatsstyrt arbetssätt till ett mer behovsstyrt arbetssätt. Under hösten planeras en utbildning för utförare och handläggare för att få grunderna i metoden. Kommuner som arbetar inom modellen är t ex Malmö och Örebro. (skicka med material från Maj-Lis) Länk till ", Vägledning för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med dokumentation av äldres behov utifrån ICF". http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-2-12 Länk till utbildning i modellen : http://www.socialstyrelsen.se/aldre/boendeochstod/utbildning-aldresbehov-i-centrum 8. Kvalitetsuppföljning styrkor och förbättringsområden Avdelningschef berättat om hur Beställarenheten arbetar systematiskt med att analysera resultat. Gruppdiskussion kring Kvalitetsberättelser och Patientsäkerhetsberättelse. Reflektioner: - Frågorna var detaljerade och tvingade fram svar vilket var bra - En idé kan vara att involvera omvårdnadspersonal ex från Evas hemtjänster - Årshjul är en bra struktur. Gott exempel är Omsorgshuset! - Förändringar och omorganisationer tar mycket tid - Egenregin arbetar för att vara ett företag och göra likadant i alla områden - Man behöver utveckla systematiken i kvalitetsarbetet - Viktigt att komma ihåg att jobba med förändringar som är möjliga för att föra arbetet framåt - Gott exempel för kontinuitet är Gotlands Hemtjänster
Beställaravdelningen 2013-11-01 3 - Egenregin arbetar med kvalitetsråd som t ex arbetat fram en enkät riktad till brukare för att hitta viktiga förbättringsområden. - Unea s hemtjänst har varit bra på att sätta ord på det man gör och bryta ned kvalitetsdokumentet för att få delaktighet i kvalitetsarbetet. - Man vill lära av varandra - Man har olika förutsättningar beroende på storlek - Riskanalyser utifrån brukare är ett förbättringsområde. Unea och Eva s informerar om att de arbetar utifrån brukarnivå och är därmed goda exempel - Man behöver kartlägga sina processer - Egenkontroll är ett förbättringsområde Mariann visar förslag på mall (skicka med mall) (Vägledning ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete) 9. Öystein Berge, projektledare för e-hälsa, informerar om Trygghetslarm och E-hälsa. En synpunkt som framkommer är att kraven för utförare av trygghetslarm behöver kompletterar med vad som gäller när ett larm slås ut. Utförare av trygghetslarm behöver då identifiera brukare i behov av tillsyn samt informera berörda utförare om detta. Detta innebär uppdrag och kvalitetskrav behöver kompletteras med hemtjänstutförarens uppdrag. I kvalitetskraven ska det även finnas krav när det gäller tilläggslarm. De externa utförarna behöver få information om hur det gör när det ser ett behov av trygghetslarm. Larm som används som begränsningsåtgärd, där ska samråd ske med hälso- och sjukvårdspersonal. Vid datorn Hanna Ogestad Kvalitetsutvecklare
ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Foto Matton
, ÄBIC är en modell som utvecklats för att skapa förutsättningar för strukturerad vård och omsorgsdokumentation. Den information som dokumenteras om individen är därför beskriven med ett gemensamt språk. Det gemen- hinder och hälsa, ICF. En sådan dokumentation kan lättare återanvändas med bibehållen innebörd vilket minskar risk för missförstånd och dubbeldokumentation. ÄBIC utgår från regelverket för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten och omfattar både handläggare och utförare inom äldreomsorgen. bidrar till: Behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Gemensamt språk och strukturerad dokumentation Bättre underlag för planering och uppföljning Vad innebär det att arbeta behovsinriktat? Ett behovsinriktat arbetssätt börjar med att ta reda på; vad vill den äldre uppnå, vad är viktigt, stödjande eller hindrande i det dagliga livet. Först därefter presenteras förslag fram andra behov som den äldre har. Ett exempel: Maja säger att hon har problem med matinköp. En insatsstyrd handläggare ger snabbt Maja förslag om hjälp med matdistribution. Med ett behovsinriktat arbetssätt ger handläggaren Maja möjlighet att beskriva både vad som är viktigt, vad Maja vill uppnå (mål) men också vad som är svårt i samband med att handla mat. Är det att planera en inköpslista? Ta sig till och från affären? Hantera pengar? Lyfta och bära? Tillaga maten? Genom att ta reda på vilka behov och mål som behöver tillgodoses kan tjänsten anpassas till just Majas behov. Det kan i detta fall vara så att Maja behöver hjälp att planera sina inköp en gång i veckan samt ansöka om färdtjänst för att komma till affären. Matlagning klarar Maja av och vill utföra så länge det fungerar. Vad innebär det att arbeta på ett systematiskt sätt? I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ställs bland annat krav på att processer och rutiner är Den beskrivna arbetsprocessen i ÄBIC och strukturerad dokumentation utifrån ICF kan ingå och utgöra en del i det systematiska kvalitetsarbetet för såväl handläggare som utförare av äldreomsorg i syfte att stärka den äldres rättssäkerhet och insyn. Vad innebär det att dokumentera på ett strukturerat sätt? En strukturerad dokumentation innebär att där det är möjligt används det gemensamma språket tillsammans med fasta svarsalternativ. En sådan dokumentation ger underlag för att följa utvecklingen för en individ över tid men också för att göra sammanställning av resultat för grupper av individer och för verksamheten i stort.
ICF ett språk och en struktur för att beskriva hälsa ICF är dels en modell som gör det möjligt att beskriva en persons sammantagna häl- ska: erbjuda ett gemensamt språk för att beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd och förbättra kommunikationen mellan olika professioner möjliggöra jämförelser av data mellan till exempel kommuner, olika delar av verksamheter ge en vetenskaplig grund för att förstå och studera hälsa och hälsorelaterade tillstånd erbjuda ett systematiskt kodschema för användning i it-system ÄBIC och evidensbaserad praktik Målet för evidensbaserad praktik är att hjälpen ska vara av god kvalitet. För att kunna ta reda på om det lyckats, behövs både systematiskt arbetssätt och användning av gemensamt språk. Det innebär upprepade uppföljningar och insamling av uppgifter om hur det har gått för alla som fått en viss insats, oavsett om insatsen är vetenskapligt utvärderad eller inte. Den insamlade informationen kan sedan sammanställas på gruppnivå och användas som underlag vid utvärdering och utveckling av äldreomsorgen. Stöd för dem som vill införa modellen Att införa ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med användning av ICF för strukturerad dokumentation är ett långsiktigt förändringsarbete. Det förutsätter beslut från ledningen, lokalt stöd i form av t.ex. utbildning, handledning och kontinuerlig uppföljning. Det behövs vidareutveckling av de verksamhetssystem för individbaserad dokumentation som används inom äldreomsorgen. En framgångsfaktor är uthållighet eftersom det i allmänhet tar 2 4 år innan ett nytt arbetssätt är så väl inarbetat att det blivit en självklar del av den ordinarie verksamheten. utbildning i två steg för de personer som kommunen valt ut som processledare för införandet av ÄBIC. Efter utbildningen känner deltagarna till arbetssättet och hur ICF kan användas för att strukturerat dokumentera äldres behov i den dagliga livsföringen, oavsett boendeform. Röster om Så många steg i arbetsprocessen tänkte vi först, men sedan har vi insett att stegen tydliggör det vi gör. Det är mer tidskrävande att dokumentera på ett strukturerat sätt i början när man inte är så van. Samtidigt hjälper det oss att fokusera på det som är viktigt. ICF-språket är inte helt naturligt så det kändes lite konstigt i början, men man vänjer sig. Man förstår ju att det innebär fördelar att ha ett gemensamt språk.
Läs mer och kontaktuppgifter Läs mer om ÄBIC, beställ vägledningen och anmälan till processledarutbildning: www.socialstyrelsen.se/aldres-behov-i-centrum Om du har frågor, synpunkter eller funderingar om modellen eller utbildningarna, skicka dem till: aldres-behov-i-centrum@socialstyrelsen.se ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt (artnr 2013-12-29) kan beställas från Socialstyrelsens publikationsservice. www.socialstyrelsen.se/publikationer E-post: publikationsservice@socialstyrelsen.se Fax: 035-19 75 29 Publikationen kan även laddas ner från www.socialstyrelsen.se
Socialförvaltningen Beställaravdelningen 1 (1) Datum 2 maj 2014 Förslag på mall för egenkontroll Mallen grundar sig på SOFS 2011:9 Föreskrift om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. 2 Vårdgivare eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska utöva egenkontroll. Vad Resultat Styrkor Förbättringsområden Öppna jämförelser Kvalitetsregister Brukarenkäter Säg vad du tycker klagomål och synpunkter Rapporter av vårdskador Rapporter av missförhållanden Kvalitetsbesök Beställaravdelningen Journaler, akter, annan dokumentation Förhållningssätt och attityder hos personal Uppgifter från patientnämnd Synpunkter från IVO eller revisorer Handlingsplan Uppföljning Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 90 00 vxl E-post registrator_son@gotland.se Webbplats www.gotland.se/socialtjanst Org nr 212000-0803
Välkomna
Stärka behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med dokumentation av äldres behov utifrån ICF
Hälsa Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada WHO 1948 Foto: Matton
Stärka behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med dokumentation av äldres behov utifrån ICF
ICF som tankesätt Hälsotillstånd (störning/sjukdom) Kroppsfunktion & struktur Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer Personfaktorer
Vad bygger modellen på? Gemensamt språk och strukturerad dokumentation Handläggare utförare Individens behov Oavsett boendeform Handläggningsoch dokumentationsprocessen Regelverk och värdegrund Kunskap
Hantera ansökan Ursprunglig frågeställning Förtydligad frågeställning Inhämta fakta Den enskildes uppfattning Uppgifter - andra - handläggaren Bedöma behov Bedömt funktionstillstånd Avsett funktionstillstånd - mål Prövat behov av insatser Förslag på insatser Övergripande mål med insatser Besluta Slutligt beslut Planera Planerade insatser Genomföra Genomförda/ ej genomförda insatser Följa upp resultat Se inhämta fakta Bedömt funktionstillstånd Måluppfyllelse Den enskildes uppfattning om kvalitet
Bedöma behov Bedömt funktionstillstånd Avsett funktionstillstånd - mål Prövat behov av insatser Förslag på insatser Övergripande mål med insatser Foto: Matton Bedömt och avsett funktionstillstånd 2012-08-20 Datum: 2012-08-20 Bedömt funktionstillstånd Avsett funktionstillstånd Ingen Lätt Måttlig Svår Total Ingen Lätt Måttlig Svår Total Att röra sig på olika sätt Röra sig på olika platser Att tvätta sig Tvätta och torka kläder Rekreation och fritid Känsla av trygghet
Bedöma behov Bedömt funktionstillstånd Avsett funktionstillstånd - mål Prövat behov av insatser Förslag på insatser Övergripande mål med insatser Foto: Matton Prövat behov av insatser Datum: 2012-08-20 Behov kan tillgodoses Annat sätt Stödjande /tränande Kompenserande Att röra sig på olika sätt Röra sig på olika platser Att tvätta sig Tvätta och torka kläder Rekreation och fritid Känsla av trygghet
Bedömningsfaktorer Generisk skala för bedömning av kategorier i ICF 0 4 % ingen 5 24 % lätt 25 49 % måttlig 50 95 % svår 96 100 % total (0) ingen begränsning (inget, frånvarande...) (1) lätt begränsning (litet, lågt...) (2) måttlig begränsning (medel, ganska stort...) (3) svår begränsning (gravt, stort ) (4) total begränsning (fullständigt )
Faser i en implementeringsprocess 1. Behovsinventering 2. Införande 3. Användning 4. Vidmakthållande
Det ska bli bättre för den äldre Likvärdig handläggning och dokumentation Ökad rättsäkerhet, insyn och inflytande Få stöd och hjälp utifrån sina behov Följa och värdera resultat Ett helhetsperspektiv
och bättre för verksamhet och beslutsfattare Utveckla en evidensbaserad praktik Uppföljning av verksamhetens arbete Utveckla nationell statistik och öppna jämförelser Beslutsunderlag på lokal och nationell nivå
Urval ICF I Äldres behov I centrum Hälsotillstånd (störning/sjukdom) (ICD-10) Livsområden (Aktivitet & delaktighet) Kroppsfunktion Kroppsstruktur ÄBIC: Relaterade faktorer Omgivnings -faktorer Personfaktorer Figuren med damsugaren: Illustrations copyright by TAI TAKAHASHI, International University of Health and Welfare.
Definition implementering De procedurer som används för att föra in nya metoder i en ordinarie verksamhet och att säkerställa att de metoderna används som avsett och med varaktighet.