Dietistens roll i Diabetesteamet Monica Edholm Leg dietist Diabetescentrum SÖS
Dietistens uppgifter Gruppundervisning - diabetesdagvård & kurser ex. hypoglukemi, kolhydraträkning, fotsår Individuella kostsamtal via remiss (SÖS Internmed) Nutritionsbehandling till patienter på vårdavd. ex. Malnutrition, sår, komplikationer, multisjuka Undervisning och handledning av personal på avdelning, studenter, kandidater, kollegor, fortbildning Resurs inom området kost och nutrition Nätverksgrupper, näringsråd, konferenser
Vanliga frågeställningar Övervikt vid DM 2 & DM 1 ofta i kombination med hyperlipidemi. Generella frågor om kost ( DM 1) Svängande bl.s, ofta hypoglukemi Kost och idrott, prestation Vilka rön ska man tro på...?? Kolhydraträkning Kostbehandling vid komplikationer, t.ex diabetesrelaterad gastropares, fotsår, undernäring. Kostbehandling vid diabetes & annan diagn. Ex. celiaki, endokrina sjukd, pancreatit m.m.
Undervisning i grupp erfarenheter Bra modell för att uppdatering ang kosten och livsstilens positiva inverkan på diabetes Gruppens sammansättning kan ha stor betydelse ( ålder, grad av sjukdom m.m. ) Troligen resurssparande? trevligt! Möjligt med tema-inriktning Möjlighet för diskussion och ställa frågor Främja och stötta aktivt deltagande i diskussion Få hjälp & hjälpa varandra att hitta nya vägar Kan främja att pat tar större eget ansvar.
Kostråd Vilka råd?? Till vem? insulinbrist... övervikt.. undernärd metabolt syndrom.. insulinbehandling? stillasittande fysiskt aktiv? Målsättningen med kosten varierar
Skillnader mellan typ 1 och 2 diabetes Typ 1: Diabetes typ 1 behandlas alltid med insulin. Samspelet mellan insulinbehandling och kost är viktigt. Vid varje måltid måste individen kunna välja insulinmängd i rätt proportion till matportionen.
Skillnader mellan typ 1 och 2 diabetes Typ 2: Metabolt syndrom Övervikt är vanligt förekommande, även höga blodsockerhalter, blodfettsrubbningar och förhöjt blodtryck. Fettmängden och fettkvaliteten spelar en viktig roll. Fetma är en bidragande faktor vid typ 2-diabetes och direkt kopplat till insulinresistens. Målsättning att minska insulinresistens.
Målsättning med kostråden Livskvalite! Fungera i vardagen, få känna sig frisk Undvika senkomplikationer Kostråd för individen Hitta en strategi som pat är motiverad att följa utifrån aktuellt problem, behov, preferenser, kunskapsnivå, motivation och uppsatt mål. Ibland är vi ett bollplank - pat bestämmer själv grad och takt av livsstilsändring Timing! lämplig information i rätt tid Viktig framgångsfaktor att råden stämmer överens med individens preferenser och upplevs betydelsefulla för patienten
Några goda råd? ( påståenden från omgivningen ) undvik potatis! ta bort mjölken!! -drick lättöl istället!! undvik röda grönsaker riktigt smör är nyttigast! ALDRIG mer BANAN! om det smakar söt- SPOTTA UT det! unvik frukt! f.f.a RÖD frukt!!! MEN Aspartam är ju LIVSFARLIGT! Det finns ju plastkulor i margarin!! Ät inte efter kl 18.00!!!
Källor om kost www.slv.se - om hälsosam kost samt kost som förebygger mot övervikt m.m.. www.sundkurs.se - Karolinska Institutet & Hjärt-Lungfonden. Livsstilskurs, 6 ämnes-områden, bl.a KOST www.sbu.se - Ny rapport, systematisk litteraturöversikt Mat vid diabetes publicerad 2010 www.socialstyrelsen.se Vägledning Mat vid diabetes publiceras i Oktober 2011 (?) ett komplement till Nationella Riktlinjer för diabetes.
Vägledning Mat vid diabetes Socialstyrelsen På vilket sätt berörs vårdgivare och beslutsfattare? Med vägledningen kommer Socialstyrelsen att kunna ge hälsooch sjukvården stöd om vilken mat som kan rekommenderas vid diabetes. Hur kommer patienterna och deras närstående att påverkas? Vägledningen innebär att hälso- och sjukvården kan erbjuda patienterna rekommendationer baserade på bästa tillgängliga kunskap
Utbildningar CeFAM Centrum för AllmänMedicin LUCD - diabetesutbildning för personal inom primärvård. Kan även hålla kurs på din arbetsplats se broschyr! Samarbete med dietister i primärvård Kommundietister arbetar bl.a med att utbilda vårdenheter i kommunal regi.
Varierad kost rekommenderas alla
Kostråd bra verktyg för balanserad kost (läs mer www.slv.se) Måltidsordning Tallriksmodellen/modeller Kolhydrater, begr. socker Lämplig dryck Fiber, fullkorn Frukt, grönsaker, baljväxter Fett, fettkvalitet Fisk Nyckelhål Fysisk aktivitet
Matens sammansättning har betydelse!
Vilken tallriksmodell passar dig? Bildkälla: www.folkhalsoguiden.se
Tankar kring kostrådgivning Ofta behövs bara några mindre kostjusteringar, man behöver kanske inte att ändra hela kostmönstret. Gärna stegvisa ändringar! Lyft fram de positiva aspekter som redan finns hos patienten, kosten / livsstilen. Pats egna erfarenheter, ex tidigare lyckad viktnedgång? Börja om möjligt med justeringar som kan utgöra en förstärkning och kan verka motivationshöjande Gör patienten delaktig i besluten, resultatet blir mer hållbara!
Kostråd = ordination?? Kosten är komplex! Kanske hundratals matvaror med tusentals ingredienser dagligen?? Mängder av saker eller händelser kan sätta krokben för kost-och livsstilsändringar Sund kost är viktig MEN många andra aspekter påverkar hälsan: måltidsmönster, aktivitetsnivå, stress/vila mm. Många faktorer medverkar till förmåga att motiveras och lyckas med förändring Varaktiga effekter ses om man lyckas ändra och BEHÅLLA positiva levnadsvanor över en lång tid.
Energibalans Energiintag - mat & dryck Energiutgifter - basal metabolism - vardagsmotion - fysisk aktivitet Positiv energibalans vs negativ energibalans
Måltidsordning Frukost Lunch Middag mellanmål mellanmål kvällsfika?
Nyckelhålet Med nyckelhålsmärkt mat kan du enkelt förbättra dina matvanor. Mindre och nyttigare fett Mindre socker och salt Mer fullkorn, fiber
Allmänna råd vid övervikt Mycket grönsaker och frukt Fiber och fullkorn Vilken tallriksmodell passar dig? Bra fetter, lämplig mängd Begränsa kalori-rik dryck Regelbundna måltider Öka rörelse, minska stillasittande!
Fysisk aktivitet på Recept Kom igång med Fysisk aktivitet på Recept (FaR) Kurs anordnas av LUCD Målgrupp: läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster, dietister Team prioriteras!