olssons frö Viltåkrar 2012 foto: per jönsson Syftet med en viltåker är att gynna viltet samtidigt som man minskar viltskadorna på lantbruksgrödar och skogsmark. En viltåker ökar fodertillgången. Beroende på val av gröda kan man ha en grönfoderproducerande, en fröproducerande, eller en insektproducerande viltåker. Ofta anlägger man åkern som en kombination av dessa. Viltåker gynnar även viltet genom att den erbjuder skydd mot väder, vind och fiender/predatorer i det öppna jordbrukslandskapet. En korrekt placerad viltåker minskar viltets bete i kommersiella jordbruksgrödor och i skogsmark Placering av viltåker Placera viltåkern där viltet brukar hålla till. Placering längs skogskanter och läplanteringar, kring märgelgravar och vattenhål ökar skyddsarealen. Det finns ingen tumregel för hur stor en viltåker bör vara, man kan utgå från att en liten åker är bättre än ingen alls. Däremot är en långsmal yta att föredra fram om en rektangulär. Rättplacerade långsmala viltåkrar fungerar även som förflyttningsstråk i odlingslandskapet. Såtidspunkt Viltåkern kan med fördel sås senare än vanliga lantbruksgrödor. Optimal groningstemperatur för de flesta arter lämpade för viltåker är kring 8 10 C. Högre jordtemperatur ger snabbare groning och snabbare uppkomst och bättre konkurrensläge mot ogräs. Val av gröda Välj gröda efter lokala förutsättningar och efter vilken viltart man vill gynna. Det är viktigt att känna till vilka krav på biotop t.ex fasan eller älg har. Erfarenhet visar att viltåkrar med många olika arter fungerar mycket bra. Det bidrar på ett positivt sätt till den biologiska mångfalden. Svenska jägareförbundet har utmärkt litteratur i ämnet. Lättillgänglig information finns på Jägareförbundets hemsida under vilt-viltvård. Utbudet av färdiga blandningar är stort utomlands och inspiration till egna blandningar kan man enkelt hämta genom Internet. Vi saluför inte färdiga blandningar utan hos oss kan du köpa arterna i renvara. Därmed kan du skräddarsy din egen blandning.
Spännande arter för viltåker Hirs (Panicum spp.) Fältfåglarnas favoritgröda. Tanka Millet Mix är en blandning av olika ettåriga hirsarter. Lämplig som skydd och föda åt fältfågel höst och vinter. Relativt värmekrävande vid sådden, ca 15 C, men annars lättodlad och anspråkslös. Tanka blir drygt 1 m hög och är robust till växtsättet. Ger bra lä och skydd. Står bra även vid dåligt väder under hösten. Fröna äts begärligt. Lämplig utsädesmängd är 20 kg/ha i renbestånd. Bredsådd eller radsådd med 40 cm avstånd. Obesläktad med andra nyttoväxter. Jordärtskocka (Helianthus tuberosus) En allt populärare grönsak och mycket begärlig viltgröda. Viltet äter både knölarna och märgen i stjälken. Harva upp knölarna efter hand. Erbjuder både skydd och föda åt vilt. Flerårig ört som är släkt med solrosen. Upp till tre meter hög planta med lång vegetationsperiod, hinner sällan blomma. Bildar knölar i ändan av korta utlöpare. I storlek från valnöt till äggstora. Jordärtskocka trivs bäst på mullhaltig sandjord. Växtplatsen bör vara varm och solig. Planteras som potatis i 10 cm djupa fåror. Radavstånd 70 85 cm, 2 3 knölar per meter. Utsädesmängd 1000 2000 kg/ha. Skall gärna gödslas och kupas. Kvarglömda knölar övervintrar och förökar sig. Kan bli ogräsaktig. Honungsört (Phacelia tanacetifolia) Ettårig ört som är bin och humlors favoritväxt. Hög nektarproduktion och mycket lång blomningstid. Snabb tillväxt efter sådd. Lättodlad. Mörkergroende frön som måste myllas 1 2 cm vid sådd. Börjar blomma 8 10 veckor efter sådd. Sås ofta i omgångar. Lätt att blanda med andra arter, men aggressiv i blandningar. Obesläktad med andra nyttoväxter. Fryser bort under vintern. Bovete (Fagopyrum esculentum), sort Hajnalka Gammal kulturväxt som namnet till trots inte alls är släkt med vete. En av de bästa växterna för att attrahera en mångfald av insekter. Mycket snabbväxande och lättodlad på magra, lätta, näringsfattiga jordar där många andra ettåriga arter har svårt att trivas. Mycket aggressiv och konkurrerar bra med ogräs. Känslig för markpackning, svårodlad på lerjord. Bra skydd för småvilt och fältfågel. Smakliga frön för fåglar. Frostkänslig. Sådd när risken för frost är över i maj juni. Utsädesmängd 60 kg/ha. Full blomning efter 55 dagar, tröskmognad efter 75 dagar. Fryser ner vid första nattfrosten. Obesläktad med andra nyttoväxter utom rabarber. Bra förfrukt till höstsådda grödor. Solros (Helianthus annus), sorter Tremia och Birdy Mycket vacker, dekorativ högvuxen ört. Favoritföda för de flesta vilda fåglar. Bra skyddsväxt för fältfågel och småvilt. Passar bäst på lite lättare, varmare jordar. Tork och värmetålig. Djupt rotsystem som gör den mindre känslig för näringsbrist än vanlig spannmål. Passar bra för gödsling med stallgödsel. Kan odlas med både 40 och 70 cms radavstånd. Bredsås ofta i blandningar med andra arter. Bör inte sås för tidigt. Bra konkurrensförmåga mot ogräs. Obesläktad med andra nyttoväxter. Hampa (Cannabis sativa), sort USO 31 Nu även tillåtet att använda som viltåker. Högvuxen, hampsort, ca 3 meter, för både frö och fiberproduktion. Ettårig växt som ger bra skydd för småvilt och fågel i slättlandskapet. Mycket smakliga frön för både småfågel och fältfåglar. Uppmärksamma dock att det finns flera specialregler kvar kring odling och försäljning av hampfrö (se nedan). Hampan är en näringskrävande gröda som passar bäst att odla på näringsrika mull och myrjordar. Aggressiv snabb tillväxt. Lättodlad vid god kvävetillgång. Relativt köldtålig och kan odlas i hela landet. Frömognad kräver dock värme. USO-31 blir ca 3 meter hög och frömognad inträffar 120 140 dagar efter sådd. Hampa sås när jorden är ordentligt varm, ca 10 C i fast och fin såbädd. Sådjup 2 3 cm. Lämplig utsädesmängd cirka 25 kg/ha. Utmärkt förfruktsvärde, genom sin goda saneringsförmåga mot ogräs och djupa rotsytem. Specialregler kring hampa: hampan får endast odlas i renbestånd sorten skall vara godkänd och utsädet certifierat arealen hampa skall redovisas separat med speciell grödkod och gårdsstöd sökas på denna areal etiketter skall skickas in till länsstyrelsen utsäde finns endast i certifierade 25 kg säckar. utsäde finns endast som beställningsvara Fodermärgkål (Brassica oleracea), sort Caledonian Klassisk art för viltåkrar. Högvuxen, stjälkstyv kålväxt som skadas mindre av snö än andra viltväxter. Mycket köldtålig. Klarar sig normalt ända fram till mars april. Fodermärgkål trivs bäst på näringsrika jordar i god kultur, med låg förekomst av kvickrot. Mycket krävande på näring, och mycket viktigt att lyckas med ogräsbekämpningen. Gödslas gärna med 120 180 kg kväve per hektar. Som viltgröda är det ofta bättre att så efter 1 juni eftersom det ger mindre problem med ogräs och jordloppor. Vid sådd innan 1 juni och vid upprepad odling bör betat utsäde användas. Caledonian är en klumprotsresistent sort och passar bättre än andra sorter för upprepad odling. Foderrova (Brassica rapa), sort Barkant Foderraps (Brassica napus), sort Interval Foderraps (Brassica sp), sort Pasja Snabbetablerade ettåriga kålväxter för bete, ensilage och viltbete. Kraftigt, bladrikt växtsätt med god ogräshämmande förmåga. Ger bra skydd åt småvilt och fågel. Bladen tål frost ner till 8 10 C. Trivs bäst vid god tillgång på kväve. Bra omväxlingsgrödor i växtföljder med mycket vall. Sådd från mitten av maj till början av september. Blandas gärna med varandra vid sådd, eller med ettåriga baljväxter. Lämpligt sådjup 2 3 cm. Känsliga för markpackning vid sådden. För mer om blandningar med ettåriga kålväxter se ettåriga blandningar för klövvilt och hare. Foderrova Barkant producerar både blast och en rova som sitter i markytan. Flexibel användningstid eftersom djuren äter av både bladen och rovan. Lättodlad. Fungerar bra vid både låg och hög näringstillgång. Sönderfrusna rovor är ett begärligt foder för hare och rådjur under vinter och tidig vår. Barkant blir av en tennisbolls storlek och större. Blandas ofta med blodklöver och andra kålväxter. Lämplig utsädesmängd 3 6 kg/ha. Foderraps Interval sås cirka 8 veckor innan planerad användning. Stora blad som ger bra skydd och marktäckning. Interval har egenskaper inkorsade från fodermärgkål och håller därför kvalitén bättre vid mognad än andra foderrapssorter. Kan sås från mitten av maj till början av augusti. Mycket frosttålig sort med hög tillväxt under eftersommaren. Bra rapssort för blandning med fodermärgkål. Lämplig utsädesmängd 6 kg/ha. Foderraps Pasja är en korsning mellan foderrova och kinesisk kål, kallas leafy turnip på engelska. Skulle kunna kallas blastrova. Den har mycket snabb återväxtförmåga efter avbetning. Övervintrar normalt i Götaland. Passar bäst för hårt betade viltåkrar. Kan sås till början september, dvs. betydligt senare än andra kålväxter.
foto: per jönsson Djup kraftig pålrot och troligtvis den bästa kålväxten att ta upp kväve under hösten. Lättodlad, bra mot ogräs. Inte samma smaklighet som de andra kålväxterna. Sås gärna i blandning med andra kålväxter och baljväxter. Lämplig utsädesmängd 6 kg/ha. Rörflen (Phalaris arundinacae), handelssort ur Chiefton Rörflen är ett flerårigt högvuxet, vassliknande gräs som ger gott skydd åt vilt. Speciellt är det ett omtyckt vinterskydd för fasaner och rapphöns. Rörflen är vildväxande på näringsrik, fuktig mark i större delen av landet. Den är flerårig och bildar täta bestånd genom underjordiska utlöpare. Mycket vinterhärdig och tål översvämning. I starten är rörflen långsam och det är därför viktigt att ha ogräsfri jord. Lämplig utsädesmängd 15 kg/ha. Cikoria (Cichorium intybus), sort Puna II Flerårig, högvuxen ört som blir upp mot 2 meter hög. En av de allra bästa skyddsgrödorna för hare och fältfågel under sensommar och höst. Mycket smaklig betesgröda för klövvilt och gäss. Tål hårt betestryck. Dekorativ växt i landskapet med vackra blå blommor. Insektrik. Lång blomning från juli till slutet av september. Högavkastande, djuprotad och torktålig. Passar bäst på djupa, näringsrika, välgödslade jordar. 2 3 årig växt på näringsfattiga jordar, men kan bli mycket uthållig på bördig mark. Utsädesmängd 4 5 kg/ha. För mer om blandningar med cikoria se fleråriga viltblandningar klövvilt och hare sid x och fleråriga fågel och mångfaldsåkrar sid x. Getärt (Galega orientalis), sort Gale Flerårig baljväxt som är tålig och långlivad. Bra växt för viltåkern genom att den inte behöver skördas årligen för att trivas. Ger både foder och skydd åt viltet. Uthållig proteinrik gröda med god resistens mot sjukdomar. Getärt är en utomordentligt bra nektar och pollenväxt, i klass med honungsört. Getärt har djupgående rötter och ett glest växtsätt. Passar bäst på luckra och väldränerade jordar. Svåretablerad eftersom fröet gror långsamt och växtsättet ger dålig konkurrensförmåga mot ogräs. Köldtålig, men kan utvintra pga av isbränna eller om plantorna är för dåligt etablerade och späda. Kräver rätt mycket fukt vid sådden eftersom den ofta har en stor andel hårda frön i utsädet. Sås vårförsommar på 1 2 cm sådjup. Utsädesmängd i monokultur 30 40 kg/ha eller i blandningar med 8 12 kg/ha getärt och 10 kg timotej eller ängssvingel. Användning av bakteriekultur är att rekommendera. Kummin (Carum carvi), sort Volhouden En av de smakligaste betesväxterna för klövvilt under sen vinter och tidig vår. Startar tillväxten tidigare än andra vallväxter. Något långsam etablering, men väl etablerad är den mycket uthållig. Tål både torka och fukt. God vinterhärdighet från Götaland till Norrland. Lätt att blanda med andra vallväxter. Utsädesmängd 8 kg/ha. Käringtand (Lotus corniculatus), sort Oberhaunstadter, Leo Mycket smaklig för hjort, rådjur och hare under sommaren. Går bättre än klöverarterna på lite torrare, näringsfattigare jordar. Tålig mot värme och torka. Kan bli uthållig. Ympas med speciell bakteriekultur. Utsädesmängd 12 kg/ha. Bakteriekultur till baljväxter Baljväxter lever i symbios med kvävefixerande rhizobiumbakterier. För att baljväxterna skall kunna etablera sig och växa bör jorden innehålla den artspecifika bakteriestammen. Har man inte tidigare odlat baljväxten i fråga måste man tillföra bakteriekultur i samband med sådd. Vi har specifik bakteriekultur för käringtand, lupin och lusernarter. Bakteriekultur säljs i påsar avsedda för viss mängd frö Ympningen sker på följande sätt: Tag 0,15 0,5 dl vatten/kg frö. Blanda vatten med bakteriekulturen till en grötliknande massa. Blanda ut med fröet. Blanda först varje art för sig, med sin egen bakteriekultur. Blanda därefter alla fröerna i vallblandningen med varandra. Blandningen får gärna stå 12 24 timmar efter ympningen, men inte längre än 2 4 dagar. Obs! Förvara kallt och mörkt
Fleråriga viltåkrar klövvilt och hare Alla blandningsförslag nedan kan sås in med 2 kg honungsört och 1 2 kg foderraps Interval/Vitsenap per hektar. Vill man ha mer insekter väljs alternativet med vitsenap. Vill man ha mer bete väljs alternativet med foderraps Interval. Renbestånd Ofta sår man en enda baljväxt eller cikoria i renbestånd. Baljväxterna är odlingsmässigt enkla för att de inte behöver kvävegödslas. De fixerar sitt eget kväve från luften. De flesta baljväxter är utmärkta värdväxter för bin, humlor och insekter. Några exempel på utsädesmängd rödklöver 8 kg/ha vitklöver 4 kg/ha käringtand 8 kg/ha gullusern 10 12 kg/ha cikoria 4 kg/ha Rödklöver är lätt att så in på de flesta jordar. Växtsättet är aggressivt och det gör att den funkar bra även med mycket rotogräs på fältet. Rödklöver ger ett bra viltensilage med mycket protein och vatten. Alsikeklöver liknar rödklöver i växtsättet och är ett alternativ på jordar som är för dåligt dränerade för rödklöver. Vitklöver kräver intensiv putsning eller högt betestryck för att fungera bra. Bra viltgröda där det finns stora hjortbestånd. Käringtand och gullusern är inte lika aggressiva mot ogräs som rödklöver. Däremot kan de väl etablerade bilda mycket långliggande vallar. Käringtand är relativt okänslig för både ph-värde och dålig dränering, medan gullusern kräver jordar med ph-värde över 6,5. Cikoria fungerar bäst på bördiga, näringsrika jordar, speciellt leror. Bra skydd för småvilt och fågel. Tålig mot hård betning. Artrika viltblandningar Genom att så en blandning av flera arter uppnår man större bredd vad gäller torktålighet, vinterhärdighet och uthållighet på vallen. Flerårig viltblandning 1 Rödklöver 5 kg alsikeklöver 1 kg käringtand 1 kg blålusern/gullusern 1 kg cikoria 1 kg, kummin 1 kg Totalt 10 kg/ha Flerårig viltblandning 2 Vitklöver 3 kg käringtand 3 kg kummin 2 kg svartkämpar 2 kg cikoria 1 kg Totalt 11 kg/ha Slåtterängsblandning 2 Rödklöver 1 kg vitklöver 1 kg humlelusern 1 kg käringtand 3 kg blålusern Luzelle 1 kg kummin 1 kg pimpernell 1 kg svartkämpar 1 kg Olssons gräsblandning 10 kg Totalt 20kg/ha Flerårig viltblandning 1 är en artrik, smaklig blandning för ensilage och bete. Liknar en ren rödklövervall, men betydligt mer artrik. Högvuxen och insektrik. Ger bra skydd i landskapet. Bra förfrukt till spannmål. Passar bäst i 2 4 åriga vallar. Flerårig viltblandning 2 är en mer lågvuxen blandning. Den passar bra för hårt betestryck och på lite magrare jordar. Lämplig för långliggande vallar och mer extensiv skötsel. Gynnas av putsning. Slåtterängsblandning 2 liknar viltblandning 1, men innehåller en högre gräsandel. Bra blandning där man vill använda ensilaget i lantbruket och återväxtbetet till viltet. God anpassning för varierande jordar. Artrik och insektrik. Ettåriga viltblandningar Ettårig viltblandning 1 Foderraps Interval 2,5 kg, foderrova Barkant 2, 5 kg, fodermärgkål Caledonian 1 kg, (Italienskt rajgräs 5 kg ). Ettårig viltblandning 2 Foderraps Interval 1 kg, foderrova Barkant 2 kg, hirsblandning Tanka Millet 5 kg, bovete 5 kg, solros 25 000 frö. Ettårig viltblandning 3 Fodervicker 30 50 kg, (blodklöver 10 kg), foderraps Interval 1 kg, foderrova Barkant 2 kg. Ettåriga snabbetablerade blandningar för bete av klövvilt och hare under höst och vinter. Sås normalt från början av juni till mitten av juli. Aggressiv tillväxt med god konkurrenskraft mot ogräs. Kräver relativt god tillgång på kväve och vatten. Vid brist på kväve kan man lägga till 5 10 kg blodklöver per hektar. Vill man ha bättre marktäckning under vintern kan eventuellt italienskt rajgräs blandas i. Ettårig viltblandning 1 är en ren betesblandning medan ettårig viltblandning 2 är en kombinationsblandning för bete, insekter och fåglar. Ettårig viltblandning 3 innehåller en hög andel fodervicker, som är en ettårig baljväxt. Den passar bäst när man inte har tillgång till kvävegödsel eller på jordar som är lite för torra och näringsfattiga för att ge bra skördar av kålväxter. Fodervicker är mer odlingssäker än ärtor. Fodervickern är tåligare mot både för mycket och för lite vatten och tas inte lika hårt av duvor på våren. Mycket smaklig för klövvilt. Fryser bort under vintern. Blodklöver passar bättre för upprepad betning och på magrare jordar. foto: per jönsson
För fågel och mångfald Ettåriga kulturer Arter i renbestånd Solros 75 000 frön/ha bovete 60 kg/ha Hirsblandning Tanka Millet Mix 20 kg/ha hampa 25 kg/ha honungsört 12 kg/ha Sås gärna i remsor blandade med varandra. Blandningar Attraktiva blandningar för både fältfågel och vilda fåglar. Kan även användas för att gynna insekter och mångfald i jordbrukslandskapet. Bra skyddsgrödor för småvilt och fågel. Vackert blommande under en lång period. Attraktiva blandningar för en stor mängd insekter, humlor och bin. Kan eventuellt användas som fågelåker i EU-ansökan. Vid sena sådder kan man även komplettera med 5 kg hirs per hektar. Fågelåker/växtföljdsblandning Blålupin 25 kg bovete 5 kg honungsört 5 kg oljelin 5 kg solros 10 000 frön (Tanka hirsblandning 5 kg) Kan även blandas med vårvete 40 45 kg. Fågelåker och insektsblandning Blodklöver 5 kg persiskklöver 2 kg bovete 5 kg honungsört 5 kg oljelin 5 kg solros 10 000 frön, vitsenap Albatross 3 kg Kan även blandas med vårvete 30 40 kg. Växtföljdsblandning är en bra omväxlingsgröda i både ekologisk och konventionell växtodling. Innehåller enbart arter som är obesläktade med andra kulturväxter. Går bäst på inte alltför bördiga jordar. Kan sås från början av maj till början av juni. Ej övervintrande, fryser bort under vintern. Fågelåker och insektsblandning innehåller en varierad blandning av spannmål, oljeväxter, baljväxter och örter. God odlingssäkerhet under de flesta förhållanden. Blodklövern kan även ge ett bra bete för klövvilt under höst och vinter. Fleråriga kulturer Rådgivning och försäljning Olssons Frö Mogatan 6, S-254 64 Helsingborg Telefon 042-250 450 info@olssonsfro.se Gunnar Danielsson Berghult, 360 52 KOSTA Telefon, fax: 0478-502 40, mobil: 070-206 91 95 stig.gunnar.danielsson@telia.com Cikoriablandning Cikoria 4 kg vitsenap 2 kg honungsört 2 kg Totalt 8 kg/ha Hög, insektrik gröda som ger bra skydd och föda åt fåglar och småvilt. Hög och tät upptill, men gles i botten, vilket ger en omfoto: per jönsson tyckt miljö för fältfågel. Passar odlingsmässigt bäst på relativt bördiga, djupa jordar, gärna lerjordar. Vitsenap och honungsört ger skydd första året innan cikorian hunnit komma igång. Cikorian är också ett mycket smakligt bete för klövvilt och gäss. Lång blomning från juli till september med vackert ljusblåa blommor. Rörflen Rörflen är en av de bästa skyddsgrödorna för häckande fåglar. Den är ett kraftigt grovt gräs som ger ett bra skydd under en stor del av året. Går bra på både fuktiga och torra jordar. Långsam etablering men blir med tiden mycket tät. Kan sås från början av maj till mitten av juli. Utsädesmängd 10 15 kg/ha. www.olssonsfro.se