Kronhjort Cervus Elaphus (lat) Red Deer (eng)

Transkript

1 Kronhjort Cervus Elaphus (lat) Red Deer (eng) Efter jakt finns det ca kronhjortar i Sverige, Sörmland är det län som hyser flest kronhjortar. Vänster karta visar den ungefärliga utbredningen Höger karta visar avskjutningen

2 Nomenklatur samt benämning på handjuren Kronhjort - Officiellt namn (Kronvilt Jaktlig benämning) Hjort - Handjur Hind - Vuxna hondjur Smaldjur - Hind som ej fått sin första kalv Spets Handjur äldre än 10 mån Kalv - Yngre än ett år

3 Kronhjort levnadsmönster - Hindar, kalvar och spetsar samlas i flockar - Yngre hjortar kan leva i herrklubbar - Äldre hjortar oftast helt själva - Brunst sker slutet av augokt - Vid brunsten har hjortar harem med hindar som de aktivt håller reda på

4 Kronhjort - fakta Vuxen hjort har en mankhöjd på cm. Hjortar kan väga upp mot 300 kg medan hindarna ligger på ca 130 kg, Hjorten blir kapital vid års ålder Hornen fälls från februari till april.

5 Hind - Kalv - Smaldjur Hindarna reproducerar sig första gången vid två års ålder Hondjur som ej fått sin första kalv = smaldjur Hinden är dräktig i ungefär 233 dagar Föder i princip alltid en kalv, väldigt sällan två. Födseln maj - juni.

6 Kronvilt - fakta Kronhjorten har en låg reproduktion (30% av vinterstammen) Låg spridningsbelägenhet ortstrogna och flocklevade Hög ålder innan hjortarna blir fullvuxna Stammen mycket känslig för störning, felaktigt eller för högt jakttryck jmf rådjur, dovhjort och älg.

7 Tacksam att utfodra Lämpliga grödor på viltåkrar: Fodermärgkål Havre Vete Även vanlig klövervall går bra! Toppar av asp och tall attraktiva

8 Ensilage och annat foder Ensilage: Ärt-, havre-, vete- Även vanligt ensilage går bra! Annat foder: Sockerbetor Rödbetor Morötter

9 Kronvilt skador -skog Gran flängning Äter bark av gran främst i höga boniteter Blir problem i vissa områden Granbestånd i åldern år mest utsatta Bördigt blandlandskap av jordbruksmark och skog = större risk.

10 Kronvilt skador - jordbruk Främst lokalt på begärliga grödor då hjortarna är flocklevande Det kan uppstå både betligg- och trampskador Större risk i skogsdominerade landskap med en liten åkerareal.

11 Observera Det kan ofta vara annat vilt ex. vildsvin som finns ute i grödorna och ställer till problem, vildsvin är dock så låga att de är svåra att se på uppväxta fält. På träd kan det vara barkborrar eller andra insekter som kan ge skador liknande skador av vilt Vid ex. skyddsjaktsansökningar skall detta beaktas, om det finns skador vem har då gjort dessa?

12 Förebyggande åtgärder Planering och samordning Utfodring Viltåkrar Grödval Skrämselåtgärder ex. gasolkanon, rörelse i området

13 Skyddsjakt Tidigare åtgärder samt avskjutning? Lst beslutar om villkor (hur, var, när och av vem) Ur LST beslut: Vad gäller själva hägnet är det ett oeftergivligt krav att hägnstängslet är fullgott till konstruktion och skötsel. Det ska hållas i sådant skick att det verksamt avhåller innehållna djur från att rymma ur hägnet och frilevande vilt utanför hägnet från att tränga in i detta. Beslutet avslutas med: Det är enligt länsstyrelsens mening inte rimligt att lösa regelmässigt uppkommande konfrontationer mellan frilevande och hägnat vilt genom skyddsjakt. NVV avslag Foto: Olof Nilsson

14 Kronvilt jakt två alt. Kronhjortsskötselområde Frivillig sammanslutning Sköta en egen stam areal därefter 3-årig skötselplan innehållande vad man har, vart man vill komma och hur detta skall göras Avskjutning skall sedan följa planen Skötselplan fastställs av länsstyrelsen ofta på remiss till jägareförbundet Jakttid 16/8 andra måndagen i oktober, hind och kalv - Andra måndagen i oktober 31/1 alla djur

15 Oregistrerat område Allmän jakt på kalv Jakttid 16/8 dag före älgjakt samt januari OBSERVERA: man måste rapportera inom två veckor efter jakttidens utgång de kronhjortar man skjuter, gäller även kalv

16 Vad har vi? Inventering Avskjutningsstatistik Observationer runt foderplatser eller under brunst ÅRLIGEN Detta visar trender och tendenser men inget direkt antal, forskningen måste fortsätta för att se över inventeringsmetoder.

17 Hur når vi målen? Förvalta över stora ytor, dvs -Liknande inriktning på avskjutningen mellan jaktlag -Planera utfodringen -Åtgärder vid skada -Skjut kronvilt där de finns -Jaga i jaktlag som ger möjlighet till rationell beskattning

18 Jaktsätt Vakt- och smygjakt: 1 timme före solens uppgång till 1 timme efter solens nedgång. Jakt med hund 1 timme före solens uppgång till solens nedgång

19 Vakt- och smygjakt -Lite störning -Säkra skott -Större möjlighet att välja djur Foto: Olof Nilsson Foto: Magnus Nyman

20 Hundjakt Drivande hund Långsamma hundar Kan bukta mycket tätt Foto: Olof Nilsson

21 Hundjakt Kortdrivande (stöthundsjakt) Wachtel, terrier, spaniel, korsningar Viktigt med korta drev eller långsamt drev Ej packjakt!

22 Folkdrev Kan vara effektivt i små såtar Djuren kommer långsamt Kan vara svårt att få ut djuren

23 Eftersök Foto: Olof Nilsson Foto: Magnus Nyman

24 Bygga upp en kronviltstam Försiktig avskjutning, Om någon avskjutning skall ske bör helst endast kalv och hjortar med dåliga anlag fällas, dock inte fler kalvar än tillväxten

25 Viltförvaltning olika modeller Avlysningsjakt Stort område med en liten tilldelad kvot Kräver snabb rapportering, jakten avlyst när kvoten är fylld. Tilldelning + avlysning Om stammen ej tål beskattning av Varje enskilt jaktlag. Tilldelning ett djur per jaktlag och avlysning när kvoten är fylld. Tilldelning efter areal Vid en väletablerad stam. Tilldelning och avstämning Alt 1. De djur som ej fälls skjuts kommande år Alt 2. Fördelning kvarvarande djur. Alt 3. Fri jakt på kvarvarande djur.