Författare Jansson K. Utgivningsår 2009

Transkript

1 Bibliografiska uppgifter för Odlarskolan 2 Författare Jansson K. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Odlaren Nr/avsnitt 2 Utgivare Förbundet organisk biologisk odling Redaktör Jansson K. Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker Nummer (ISBN, ISSN) ISSN Denna skrift (rapport, artikel, examensarbete etc.) är hämtad från VäxtEko, databasen som samlar fulltexter om ekologisk odling, växtskydd och växtnäring. Utgivaren har upphovsrätten till verket och svarar för innehållet.

2 Odlarskolan 2 Sommaren är i antågande och förhoppningsvis är landen fulla av plantor och nyss uppkomna frösådder. Nu gäller det att ta hand om det gröna, rensa, vattna och gödsla för att få fin skörd. Snart är det också dags att ta hand om sommarens bär. Text & foto: Karin Jansson I början av juni bör det mesta som man har sått och planterat på våren vara på plats. Nu finns det mycket att sköta om men också en hel del att skörda. Om du ska resa bort några veckor på sommaren är det viktigt att sköta om odlingarna ordentligt nu. Täckodlad mark klarar sig utan skötsel några veckor medan växterna på bar mark snabbt kan torka eller bli övervuxna av ogräs. Rensa och täck Om du krattade bort vintertäckningen i våras för att torka upp bäddarna ligger jorden nu bar. Förhoppningsvis har du fina rader av grönsaker som kommit upp och innan du täcker dem är det lämpligt att rensa ogräs och gallra. Var speciellt noggrann med flerårigt ogräs som maskrosor, tistlar och kvickrot och ta bort alla rötter. Ettårigt ogräs är lätt att bli av med genom marktäckning men man bör vara noga med att få bort dem så att de inte hinner sätta frön. Om du har svinmålla i landen kan du låta små plantor komma upp och skörda dem som spenat. Ta sedan bort plantorna innan de blommar. När landen är rensade är det dags att täcka. Täckningen ger näring men håller också jorden fuktig samtidigt som den ger mat till markorganismerna. Allt organiskt material som löv, halm, hö, gräsklipp mm kan användas som täckning. Växter som har stort näringsbehov, t ex tomater, gurka, pumpa, purjo, selleri och kål trivs om de täcks med färskt gräsklipp som är mycket näringsrikt. Potatis, rotfrukter och lök går bra att täcka med halm och löv eftersom de inte har samma behov av kväve. Detsamma gäller bönor och ärter som binder sitt eget kväve från luften. Stärk plantorna Friska plantor angrips inte så lätt av skadedjur och sjukdomar. Så här på försommaren märker man i och för sig sällan av några angrepp men genom att stärka plantorna nu kan man förebygga skador längre fram. Stenmjöl innehåller mineraler och är ett bra gödselmedel för jorden. Det kan också pudras över t ex kålplantor för att hindra angrepp av löss och loppor. Stenmjöl kan köpas hos stenkrossar men det finns också stenmjöl speciellt framställt för odling som säljs på garden centers. Nässlor är som bekant mycket näringsrika för oss människor men nässelvatten kan också användas för att stärka och gödsla plantor. Man plockar då stora nässlor och fyller en hink, häll sedan på vatten. Nässelvatten som fått stå i 2 dagar är en utmärkt växtmedicin som har allmänt stärkande egenskaper. Vattnet duschas över plantorna. Om nässlorna istället står en vecka kommer bladen att lösas upp och näringen går ut i vattnet. Nässelvattnet blir då ett gödselvatten som kan användas för plantor som är näringskrävande, se ovan. Späd nässelvattnet om det är starkt koncentrerat. 14 Odlaren nr

3 Bärbuskar trivs med täckning. De ska inte ha kväverik gödsel på våren eftersom det ökar bladtillväxten och minskar fruktsättning. nytta. Det är därför bättra att vattna en gång i veckan rejält än att dutta med vattenkannan varje dag. Åkerfräken innehåller kisel som stärker plantor och skyddar mot svampangrepp. För att få ut kislet behöver örten kokas, gärna en timme. Örtvattnet späds och duschas på plantorna. Effektiva mikroorganismer (EM) är en blandning av mikroorganismer som ger jorden och allt som växer en god balans. Spraya gärna EM på jorden och på plantorna för att öka motståndskraft mot sjukdomar och höja skörden. Kålplantorna kan behöva täckas med fiberduk för att skyddas mot kålfjärilen. I en mindre odling kan man också handplocka ägg och larver. Vattna Växterna behöver, precis som vi, tillgång till vatten. I en täckodlad trädgård behåller man markfukten och avdunstningen är mycket låg. Det gör att man en normal sommar knappast behöver vattna alls. Om marken har legat bar under våren eller om det är en torr sommar kan växterna behöva extra vatten. Det fungerar inte bra att vattna en täckodling med vattenspridare eftersom täcket då suger upp vattnet. Det är då bättre att gå med en slang och stoppa ned den i täcket vid varje växt. När man vattnar bör man alltid gräva lite i jorden för att kontrollera hur djupt vattnet har kommit. Ofta vattnar man för lite och det är bara de översta centimetrarna som är blöta. Se till att vattnet kommer ned till rötterna där det gör Sniglar Många har problem med snigelangrepp, framför allt från mördarsniglar. En blöt sommar kan sniglarna obehindrat ta sig fram i trädgården och äta av vad de har lust. Framför allt dras mördarsniglarna till bladväxter men de är också förtjusta i lite av varje, till exempel potatis och jordgubbar. En del har slutat att täcka sina odlingar eftersom täckmaterialet är ett utmärkt gömställe på dagen för mördarsnigeln. Andra menar att täckningen varken gör till eller från för mördarsnigeln. En torr sommar med få sniglar är täckning definitivt bra för odlingen medan man kan undvika täckning runt åtråvärda plantor en blöt sommar. Framför allt kan man vänta med att täcka tills växterna har etablerat sig ordentligt då är de inte alls lika begärliga för sniglarna. Men viktigast av allt är att bekämpa sniglarna redan tidigt på året. Plocka dem eller lägg ut järnfosfatpreparat. Man kan också lägga ut barriärer med kalk, locka dem till ölfällor eller skaffa snigelstängsel. Skörda bär De svenska bären - smultron, jordgubbar, hallon, vinbär, krusbär - är både underbart goda och fyllda av nyttiga vitaminer och antioxidanter. Bärbuskar och plantor gillar täckning och att marktäcka runt dem gör också att man slipper vattna och rensa ogräs. På våren ska bärbuskarna inte ha någon kväverik gödsel eftersom det gynnar tillväxt av blad på bekostnad av fruktsättning. Täck istället med kvävefattigt material som halm och löv. Under jordgubbarna ska man inte lägga gräsklipp på våren eftersom det lätt möglar och förstör bären. Däremot kan bären få lite mer gödsel och gräsklipp efter skörd eftersom de då ska bilda rötter och grenar för nästa säsong. Bär mår också bra av stenmjöl, aska eller Algomin vilket ger dem viktiga mineraler. Gödsling och marktäckning efter skörd brukar ge fin och riklig skörd året efter. Passa på och gör sylt och saft om du har mycket bär. Det går också bra att frysa in bären hela och koka sylten på vintern när man har mer tid. Skörda grönsaker Har du sått tidigt på våren kan det finnas färskt grönt att skörda redan i början av juni. Sallat, rädisor, majrova, salladslök och spenat är några av de tidigaste grönsakerna. Det går också bra 7 Odlaren nr

4 att odla många asiatiska bladgrönsaker i Sverige och de blir skördemogna på 6-8 veckor. Tänk på att inte så för mycket av bladgrönsaker och rädisor på en gång eftersom de snabbt blir tråkiga och träiga om man inte skördar dem. Det är bättre att så snabbväxande grönsaker i omgångar, t ex med två veckors mellanrum så har man hela tiden färskt grönt till hands. Snart kan man också skörda sockerärt, färska rödbetor, lök, vitlök, bondbönor och squash liksom färsk potatis. Bondbönorna kan man klippa ned efter skörd och blir det en fin höst kan man hinna få ytterligare en skörd. De passar bra till soppa och gryta eller bara som en primör med smör. Tänk på att skörda squash efter hand så att en frukt inte blir för stor eftersom plantan då inte orkar sätta fler frukter. Får du stor skörd av grönsaker går mycket att frysa in. Bönor, ärter, squash och mangold förvälls i saltat vatten och fryses in i små förpackningar så kan du lätt ta fram en burk eller påse till middagen. Vitlöken mognar tidigt på säsongen och den ska tas upp och torka innan den läggs för förvaring. Vanlig gul eller röd lök är också en snabb gröda. De första lökarna kan man ta innan löken har bildats och man använder då även den gröna blasten. När lökarna blivit stora och blasten börjar lägga sig är det dags att vika ned all blast så att lökarna får avmogna på landet. Både lök och vitlök kan förvaras i vanlig inomhustemperatur åtminstone ett halvår. Övergödsla De flesta grönsaker växer som allra mest i juni, juli och augusti och det är också då de behöver mest näring. Om man gödslar kraftigt på våren är det risk för att mycket av näringen går ut i marken och aldrig kommer växterna till godo. Det är därför bättre att gödsla försiktigt på våren och istället övergödsla, alltså tillföra gödsel längre fram på säsongen, de växter som är näringskrävande. Som nämnt kan man göra gödselvatten av nässlor. Man kan också lösa upp hönsgödsel i vatten eller använda mänsklig urin som man späder med 10 delar vatten. Ge de näringskrävande växterna en dos gödselvatten varje vecka när tillväxten är som störst. Naturligtvis häller man inte gödsel eller urin på de växtdelar som ska ätas. Gröngödsling Med gröngödsling menas växter som odlas för att myllas ned och ge näring till jorden. Man kan odla gröngödning på en del av landet hela säsongen för att förbereda för en krävande Under: Honungsört är en vacker gröngödningsväxt som samlar näring till landen kommande år. Så nya grönsaker I juli är det dags att så grönsaker för höstskörd. Bäst passar asiatiska blad, sallat och majrova som alla trivs i höstväder. Det kan dock vara svårt att få sallatsfröna att gro när det är varmt ett tips kan vara att sätta sådden i svalen tills grodden kommit upp. Asiatiska bladväxter trivs på höstkanten och många av dem klarar till och med en del frost. Under t.h: Några kvadratmeter på en uteplats kan ge många olika grönsaker. Här står skördemogen sallad samtidigt som ärter, bönor och tomater är på väg att ta över landet. Under: Ett styvt nät runt landen skyddar mot mördarsniglar. 16 Odlaren nr

5 Frågor & svar gröda kommande år. Man kan också använda gröngödning mellan grönsaksraderna istället för marktäckning. En växt som passar bra för detta är subklöver som är en låg klöverart som inte tar över odlingen. Klöver eller t ex honungsört kan också sås in efter att man har skördat. På detta sätt motverkar man att jorden ligger bar och att näring lakas ut. Potatis och lök skördas tidigt och istället för att bara låta jorden ligga kan man då så in klöver. Ett annat alternativ är att dra upp plantor av t ex asiatisk kål och sätta ut dem efter potatisen. Njut av grönsakslandet Så här på sommaren får man inte glömma av att njuta av sin trädgård. De grönsaker man skördar har en smak och fräschör som är bättre än allt man kan köpa i butik, även det ekologiska. Att gå direkt ut i landet och äta färska bär är en njutning som lockar fram en känsla av frihet och barndom. Har man täckt och skött om sina land väl på våren finns det nu tid att ligga i hängmattan och filosofera. Eller varför inte bjuda in vännerna till en primörfest? Det mesta kan idag köpas för pengar men egenhändigt odlade grönsaker och bär slår ut avancerade exotiska kulinariska njutningar och brukar uppskattas av alla, stora som små. G Purjo är en näringskrävande växt som gärna vill ha extra näring på sommaren. Den trivs bra med ett täcke av gräsklipp eller halm. Fråga: Kan man använda aska som gödningsmedel när man odlar ätbara växter? Svar: Träaska är rik på framför allt kalium (5-10 %) men den innehåller också fosfor, kalk och en rad andra mineraler. Grönsaker behöver mycket kalium för att utvecklas och kalium bidrar till växternas fruktsättning och blomning. Det är inte ovanligt att man i grönsaksland som har odlats många år får just kaliumbrist vilket man kan kompensera med vedaska. Aska är därför ett väldigt bra komplement till andra kväverika gödningsmedel som stallgödsel och urin. Aska brukar också rekommenderas till bärbuskar och till rosor. Det pågår också försök där man återför aska i större skala som gödningsmedel i skogen. Kalium från aska löser sig snabbt i vatten och man kan därför inte förvara aska utomhus utan skydd, då lakas näringen ut. Man måste också tänka på att strö ut den när växterna verkligen behöver den eftersom kalium annars bara försvinner i marken. Det är alltså bättre att strö ut aska på sommaren när växterna behöver mycket näring än på våren eller hösten. Aska måste dock användas med förstånd. Askan är mycket basisk vilket betyder att man höjer ph-värdet på jorden, det har alltså samma effekt som kalkning. Det kan vara okey att tillföra lite aska men om man använder stora mängder aska är det risk att man får en för basisk jord. Man ska inte heller använda aska på växter som skyr kalk, som rododendron. Däremot fungerar aska bra i gräsmattan där den hjälper till att få bort mossan. Ett annat problem med aska är att den kan innehålla tungmetaller som naturligt anrikas i träd. Det är svårt att veta om just den aska man har tillgång till innehåller mycket tungmetaller och man bör därför inte strö på några större mängder av aska i grönsakslanden. En vanlig rekommendation är att inte använda mer än en näve aska per kvadratmeter, detta är också en lagom dos för att undvika för stor ph-höjning. Häller man ut stora mängder aska riskerar man att slå ut jorden för flera år framåt. Tänk också på att askan måste komma från ved och inte behandlat eller impregnerat virke. Ett annat sätt att tillföra jorden aska är att strö den i komposten. Tänk dock på att stora mängder aska kan döda växter och få komposten att sluta fungera så även här gäller små mängder, några kilo till en kubikmeter kompost är okey. Man bör också känna till att kalium har ett balansförhållande till magnesium. Om man tillför mycket kalium minskar växternas förmåga att ta upp magnesium vilket visar sig genom att bladen får svårt att bilda klorofyll och får ljusa partier vid nerven. Karin Jansson Fråga: Undrar om ni har något tips på var jag kan köpa frö i storpack till gröngödsling? Tänkte satsa på honungsört, havre, perserklöver, fodervicker och rajgräs. Har varit och kikat i trädgårdsbutiker men de har bara mindre förpackningar som räcker till 20 kvm/påse och vi har behov till ca 400 kvm. /Anna Svar: Gröngödslingsfröer i små och större förpackningar finns hos Lindbloms frö, Större förpackningar och ett stort utbud finns hos Olssons frö, Karin Jansson Odlaren nr