INTRODUKTION - TYP 1 DIABETES Erik Moberg Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 140903
Diagnoskriterier - Diabetes fp-glukos 7,0 mmol/l (minst 2 ggr, 8 tim fasta) eller P-glukos (kapillärt) 12,2 mmol/l (venöst 11,1 mmol/l) eller 2-tim-värde (kapillärt) vid peroral glukosbelastning (75 g) 12,2 mmol/l (venöst 11,1 mmol/l). Fr o m 2014: HbA1c 48 mmol/mol
Nedsatt glukostolerans 2-tim-värde (kapillärt) vid peroral glukosbelastning 8,9-12,1 mmol/l Impaired fasting glucose fp-glukos 6,1-6,9 mmol/l
Diabetestyper Typ 1 autoimmun idiopatisk Typ 2 (insulinresistens + defekt insulinsekretion) Andra specificerade typer (genetiska rubbningar, endokrina sjd, pancreassjd, läkemedelsinducerad m fl) Graviditetsdiabetes
Autoimmun diabetes (typ 1) Autoimmun destruktion av betacellerna ( insulit ) Autoantikroppar (GAD, IA2) Samband med andra autoimmuna sjukdomar Lång subklinisk fas (flera år) med långsam utveckling av defekt insulinsekretion Oftast akut klinisk debut Remissionsfas - honeymoon-period Upphörd endogen insulinproduktion (90% efter 5 år)
Autoimmun diabetes (typ 1) Ärftlighet 10% har släktingar med typ 1 diabetes. 25-50% konkordans hos enäggstvillingar. Risk för barn: 1,5-6%. Koppling till HLA klass II antigen DQ 2 och DQ 8. Möjliga omgivningsfaktorer Virus (Coxsackie B, rubella m fl) Kemikalier ABO/Rh-immunisering Viktökning Psykisk stress D-vitaminbrist
Typ 1 diabetes - Geografisk variation. Åldersvariation. Könsvariation. Tidsvariation. Skandinavien och Sardinien har den högsta incidensen (Finland 54, Sverige 40/100.000/år i åldern 0-14 år (2003)) Incidensen typ 1 DM hos pojkar <14 år 350 ggr högre i Finland jmf med Kina. Insjuknandetopp vid 12 år hos flickor, vid 14 år hos pojkar. Fram till puberteten ingen större könsvariation, därefter vanligare hos pojkar/män. I Sverige har typ 1 DM ökat hos de yngre (<14 år) men minskat hos de äldre under de sista 20 åren.
LADA (Latent onset Autoimmune Diabetes in Adults) Autoimmun diabetes med debut i vuxen ålder 10-15% av patienter som klassificerats som typ 2 diabetes vid debuten Långsammare insjuknande Insulinkrävande efter 6 mån-flera år
Hur diagnosticerar vi olika diabetestyper? Klinik Ö-cellsantikroppar (C-peptidnivå) (Genetiska markörer)
Klinik Ärftlighet BMI Viktutveckling Symtomduration Ketonuri/ketoacidos
Ö-cellsantikroppar ICA (islet cell antibodies) - 80-90% GAD (glutamic acid decarboxylase) - 65-90% IA2 (tyrosinfosfatasliknande protein) - 60-70% Insulinantikroppar - 40-50% Hos friska föreligger ovanstående antikroppar i 1-3%
C-peptid Behov av exogen insulintillförsel anses föreligga om: f-c-peptid < 0,2 nm eller C-peptid efter stimulering med i.v. Glukagon eller måltid <0,7 nm OBS att dessa värden inte är strikt diagnostiska för typ 1 eller typ 2 diabetes och att C-peptidnivån blir falskt låg vid samtidigt lågt blodsocker samt vid långvarig hyperglykemi.
Behandling av typ 1 diabetes Typ 1 diabetes är en insulinbristsjukdom och behandlingen går i princip ut på att ersätta insulinbristen på ett så fysiologiskt sätt som möjligt men det finns problem: Att injicera insulinet subkutant är inte särskilt fysiologiskt. Förutom insulinet så påverkar det mesta i livet utfallet dvs blodsockret.
En person med typ 1 diabetes måste alltså ständigt planera lämplig insulindos i relation till en mängd saker såsom tidigare insulindos och sort, tid för matintag, måltidens innehåll, ev fysisk aktivitet tidigare eller senare under dagen, ev psykisk stress, ev annan sjukdom, fas i menscykeln, alkohol mm mm. Detta är inte helt lätt!!
Behandlingsmål HbA1c <52mmol/mol. Individuellt! Blodtryck <130/80 (<140/85 enl nyare riktlinjer) LDL-kolesterol <2,5 mmol/l (1,8 vid hög risk) Rökstopp Frånvaro av allvarlig hypoglykemi och symtomgivande hyperglykemi
Insulintyper Snabbverkande insulinanalog Snabbverkande regularinsulin Medellångverkande insulin Långverkande insulinanalog Effekt inträder Maxeffekt Duration (tim) (tim) (tim) 0-1/2 1-2 3-4 1/2-1 2-3 4-6(-8) 1-2 4-10 12-16(-24) 4-6 utan peak 24 (eller kortare)
Structure of insulin aspart (NovoRapid ) B30 Thr Gly Ile Val Glu Gln Cys Cys Asp Pro Tyr Phe Phe Gly Arg Thr Glu Asp Gly Lys B28 Cys A21 Asn Cys Val Tyr Leu Asn Tyr Glu Leu Leu Ala Gln Glu Tyr Leu Val Thr Ser Ile Cys Ser Leu B1 His Ser Gly Leu Cys Phe Val Asn Gln His
Insulinbehandling vid typ 1 DM Basal-bolusbehandling Snabbanalog x3 + långverkande analog x1-(2) Insulinpump Varning för insulinbrist! Insulin behövs även om man inte äter!
Insulinpump Direktverkande insulinanalog Ger ökad flexibilitet, jämnare blodsocker, minskad risk för hypoglykemier, något lägre HbA1c och ofta högre livskvalitet Kräver aktiv patient Risk för ketoacidos vid stopp i insulintillförseln
Hur justerar man insulindoserna vid typ 1 diabetes? Basinsulinet justeras fr a med ledning av fasteglukosvärdet men även med ledning av övriga preprandiala glukosvärden. Måltidsdoserna justeras med ledning av glukosstegringen före måltid - 1 ½ tim efter måltid.