Förstudie Energi- och mobilitetskontoret Linköpings kommun Torbjörn Eriksson Ipsos-Eureka AB Stockholm 2004-06-21
1. SAMMANFATTNING I undersökningen har 1000 individer i Linköping intervjuat avseende sina attityder och kunskap i energi och mobilitetsfrågor samt att deras generella resvanor har kartlagts. Energiförbrukning och växthuseffekt Hälften av de tillfrågade vet ganska bra hur mycket el det egna hushållet konsumerar (i termer av kostnader). Villa- och radhusägare är mer kostnadsmedvetna än övriga grupper. I dagsläget är hälften av alla villor/radhus anslutna till fjärrvärme. Villa/- radhusägarna har en positiv bild av fjärrvärme som energikälla. Mest positivt är att det upplevs som driftsäkert (78%) och enkelt/bekvämt (85%). Drygt hälften anser att det är billigt och 60% tycker att det är miljöanpassat. En mycket stor majoritet av Linköpingsborna (84%) anser att växthuseffekten beror på mänsklig påverkan. En majoritet har insikt i att växthuseffekten ökar om man värmer husen med olja/kol, ved och pellets råder det dock osäkerhet om. Kunskapen är mycket hög om att el som är framställt av vind- och vattenkraft inte bidrar till växthuseffekten. Däremot är kunskapen om kärnkraftens icke bidrag mindre. Att bensin och diesel bidrar till växthuseffekten vet i princip alla, kunskapen om naturgas (bidrag) samt raps och etanol (icke bidrag) behöver dock förbättras. Trafik Av linköpingsborna bor 35% inom en 3 km radie till sin arbetsplats, ytterligare 21% bor inom 5 km vilket innebär att 56 % har upp till eller kortare än 5 km till arbetet. Till arbetet och skolan är cykel och bil de vanligaste färdmedlen, noteras kan att andelen som promenerar till arbetet är större än de som åker buss. Kort om kollektivtrafiken Av Linköpingsborna är det nio procent som åker kollektivt dagligen samt 12% ytterligare som åker 2-4 gånger i veckan d v s 21% kan definieras som regelbundna användare. Största gruppen användare är åldersklassen 15-29 år där 31% åker två gånger i veckan eller oftare. En majoritet av Linköpingsborna (81%) har upp till eller kortare än 300 meter till närmaste hållplats från bostaden. Det finns en gemensam syn bland linköpingsborna att kollektivtrafiken är bra för miljön och ett trafiksäkert sätt att resa. I synen på enkelhet är dock såväl bilister som cyklister mer negativa. I undersökningen har för de tre färdmedlen, tolv påståenden ställts där de intervjuade har fått instämma med eller ta avstånd. Noterbart är att för kollektivtrafiken är andelen som tar avstånd större i sju av de tolv påståenden. - 1 -
De sju påståendena är; pålitligt billigt snabbt frihet hälsa trygghet personlig framtoning Motsvarande siffror för cykel är de två påståenden (trygghet och trafiksäkert) och för bil är det fyra påståenden (billigt, bra för hälsan, personliga framtonig och miljöanpassat). Kort om bilen Totalt är det 65% som åker bil minst 2 gånger i veckan (35% dagligen och 30% åker 2-4 gånger i veckan). Största gruppen bilanvändare är 30-54 år. Frihet att resa när jag vill och bekvämt är de faktorer som samtliga grupper anser är bilens styrka. Enkelt anser bilisterna och kollektivtrafikresenärernas också att det är, cyklisterna ger dock ett lägre värde. Kort om cykeln Mer än häften Linköpingsborna cyklar minst två gånger i veckan eller mer (52%). I den yngsta gruppen är det två tredjedelar och minst cyklar de äldsta. Miljöanpassat, billigt och bra hälsa är de tre faktorer som får högst betyg av samtliga grupper. Trafiksäkerheten och tryggheten är de två största problemen. Det generella färdmedelsanvändandet I undersökningen har vi sett att de flesta använder olika färdmedel för olika resor: 51% av de intervjuade cyklar minst 2 ggr/veckan 20 % åker kollektivt minst 2 ggr/veckan 65% åker bil minst 2 ggr/veckan. I undersökningen har ett begrepp huvudsaklig användare definierats enligt följande; de som använder ett färdmedel 2-7 gånger i veckan och som använder andra färdmedel mindre än 2 gånger. Totalt är det 53 % av individerna som kan definieras som huvudsakliga användare fördelat på något färdmedel, vilket innebär att 47 % växlar kontinuerligt mellan olika färdmedel. - 2 -
Alternativa drivmedel Fyra av tio (41%) Linköpingsbor vet var man kan tanka biogas. En ¼ känner till att biogas alltid är billigare än bensin och 29% uppger att de vill veta mer om biogas samt att nästan hälften (46%) känner till att alla biogas bilar har två tankar och kan drivas på såväl bensin/diesel och biogas s.k. bi-fuel. Inställning till kommunens projekt En stor majoritet av Linköpingsborna är positiva till de satsningar som kommunen avser att göra i dessa två ämnesområden, 91% till trafiken och 96% avseende energi. - 3 -
2. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 1 2. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 4 3. INLEDNING... 5 4. SYFTE OCH METOD... 5 4.1. Teknisk rapport och arbetsgrupp... 6 5. SOCOEKONOMISKA OCH DEMOGRAFIKSA FAKTORER... 7 6. ENERGI...11 6.1. Förbrukning av el...12 6.2. Fjärrvärme...15 6.3. Växthuseffekten...16 7. TRAFIK / MOBILITET...19 7.1. Resor till/från arbetet och skolan...19 7.2. Det generella färdmedelsanvändandet...21 7.3. Huvudsaklig användare...23 7.4. Attityd och kunskap till färdmedel...27 8. ALTERNATIVA DRIVMEDE L...32 9. INSTÄLLNING TILL KOMMUNENS ENE RGI- OCH MOBILITETPROJEKT...34 10. RESULTAT OCH REKOMMENDATIONER...35 Bilagor: Korstabeller - 4 -
3. INLEDNING Linköpings kommun har fått pengar till ett Mobilitets- och energikontor från Naturvårdsverket i Klimatinvesteringsprogrammet KLIMP. Mobilitets- och energikontorets verksamhet ska genom kommunikation och informationsinsatser underlätta linköpingsbornas möjlighet att; göra smarta resval öka kännedomen om biogas som fordonsbränsle öka kunskapen om hur man kan minska sin energiförbrukning öka kunskapen om förnyelsebara energikällor för uppvärmning I KLIMP-ansökan angav Linköpings kommun på ett tydligt sätt att i de övergripande informationsmålen har kommunen valt att inte kvantifiera målen eftersom man idag har begränsad kunskap om hur stor kännedom linköpingsborna har om de olika områden som projektet kommer att inriktas på. Utifrån ovan har Linköpings kommun beslutat om- och genomfört en förstudie där ett representativt urval av linköpingsbor intervjuats om deras attityder och kunskap avseende energi- och trafikfrågor. 4. SYFTE OCH METOD Syftet med studien har varit att skaffa kunskap om nuläge för att kunna formulera kvantifierade mål samt att fungera som ett underlag för inriktningen på delprojekten. Mer specifikt; att skaffa kunskap om nuläge för att kunna formulera kvantifierade mål att vara underlag för inriktning på delprojekt vara en viktig generell kunskapskälla för samtliga involverade i projektet vara ett uppföljnings/utvärderingsverktyg för hela projektet I förstudien har 1000 st Linköpingsbor i åldern 15-75 år intervjuats via telefon. De intervjuade har rekryterats via ett obundet slumpmässigt urval och den genomsnittliga intervjutiden har varit 17-18 min. Intervjuerna har genomförts av Intervjubolaget AB i Härnösand. Intervjuerna har fokuserat på individernas kunskap och inställning till frågor rörande: Energi och drivmedel Färdmedelsval i lokala resor - 5 -
1.1 4.1. Teknisk rapport och arbetsgrupp Bruttourval Bortfallsorsak Felaktigt telefonnummer Sjuklig psykiskt/fysiskt Ej målgruppstillhörig Talar/förstår ej svenska Har redan deltagit på intervju (dubblett) 2074 176 55 246 28 27 Nettourval 1542 Ej anträffbar under tiden för fältarbetet Vägrare 171 371 Genomförda intervjuer 1000 Svarsfrekvens 65% Förstudien har en hög svarsprocent, 65%. Nedan personer har ingått i arbetsgruppen. Helena Kock-Åström, Linköpings kommun Annelie Frick, Linköpings kommun Torbjörn Eriksson, Ipsos-Eureka AB Torbjörn Eriksson har ansvarat för analyser och slutrapport. - 6 -
5. SOCOEKONOMISKA OCH DEMOGRAFIKSA FAKTORER Totalt har 1000 intervjuer genomförts. Nedan redovisas i korthet de intervjuades demografi och socioekonomiska faktorer. Figur -1 Kön/ålder Kön Ålder Kvinna Man 49 51 25 47 26 15-29 år 30-54 år 55-75 år Undersökningen har en jämn fördelning mellan könen, 51% män respektive 49% kvinnor. Av de intervjuade är: Åldersfördelning 15-29 år 25 % 30-54 år 47 % 55 år eller äldre 26 % - 7 -
Figur 2 Kort Östgötatrafiken / Boendeform Kort för Ö-traf i finns i hushållet Boendeform 51 nej 49 Villa / radhus 37 45 Hyres lgh ja 18 Bostadsrätt Drygt hälften av de intervjuade (55%) bor i ett hushåll som äger sitt boende dvs bor i villa (37%) eller i bostadsrätt 18%. Resterande 45% bor i hyreslägenhet eller liknande. I nästan hälften av alla hushåll (49%) finns det minst en hushållsmedlem som har kort för Östgötatrafiken. - 8 -
Figur - 3 Körkort / disponerar bil / disponerar cykel Körkort för bil Hushållet disponerar bil Personen disponerar cykel nej 15 nej 18 nej 7 85 82 93 ja ja ja Tabell Körkortsinnehav Körkort Man Kvinna Total Ja 90 81 85 Nej 10 19 15 Tabell Hushållets disposition av personbil Disponerar Villa / Bostads Hyres Total bil radhus -rätt -lgh Ja 99 83 68 82 Nej 1 17 32 18 Inte förvånande är det boende i villa/radhus som har det största bilinnehavet. Av boende i hyreslägenhet är det nästan 1/3 som inte har bil. Av de intervjuade är det hela 93% som har en egen cykel. Inga större skillnader mellan ålder, boende etc. - 9 -
Figur 4 Sysselsättning / avstånd till arbetet/skola Sysselsättning Avstånd bostad arbete/skola annat studerar Förvärvsarbetar 28 16 57 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 56% 19 24 21 22 13 + 10 km - 10 km - 5 km - 3 km - 1 km Bas: förvärsarbetar/studerar Av de intervjuade förvärvsarbetar 57% och studerar gör 16%. Tabell Avstånd mellan bostad och arbete/skola (bas: förvärvsarbetar / studerar) Avstånd till arbete / skola Villa / radhus Bostads -rätt Hyres -lgh Total 0-1 km 8 12 17 13-3 km 11 26 30 22-5 km 20 25 20 21 Summa 39 63 67 56 Intressant att notera är att boende i villa- och radhus rent generellt har längre till arbete och skolan. I tabellen ovan ser vi att bara 39% av de som bor i villa/radhus har kortare eller upp till 5 km till arbetet eller skolan. Som jämförelse ser vi att i de två andra boendegrupperna är det i princip 2/3 som har arbete/skola inom 5 km. - 10 -
6. ENERGI Detta kapitel fokuserar på linköpingsbornas inställning och kunskap till dels sin egen energiförbrukning men också deras intresse av förnyelsebara energikällor för uppvärmning av hus. I detta avsnitt, för att svaren skall vara relevanta, har frågorna bara ställts till de individer som har ansvar eller delansvar för hushållets ekonomi. I undersökningen har vi m a o exkluderat ungdomar som bor hemma samt inneboende eller liknande. Figur 5 Ansvarar / delansvarar för hushållets ekonomi nej 12 ja 88 Ansvar eller delansvar för ekonomin i hushållet har 88%. Tittar vi på åldersfördelning är det naturligtvis i den yngre gruppen som lägsta andel finns. Tabell Ansvarar/delansvarar för hushållets ekonomi Åldersfördelning 15-29 år 30-54 år 55 år eller äldre Ja 72 95 92 Nej 28 5 8-11 -
1.2 6.1. Förbrukning av el Figur 6 Energi - Vet respektive vet inte hur mycket EL hushållet förbrukar 48 55 55 36 Vet inte 52 45 45 64 Vet ganska bra total hyreslgh villa/radhus Hälften av de tillfrågade som ansvarar för ekonomin vet ganska bra hur mycket el det egna hushållet konsumerar. I undersökningen har vi inte ställt någon kontrollfråga om deras svar grundar sig på förbrukning i watt eller kronor. Erfarenheten säger dock att svaret till största del bygger på kostnaden i kronor. Villa- och radhusägare är som synes av figuren mer medvetna. - 12 -
Figur 7 Energi - andel som planerar att vidtaga aktiva åtgärder för spara energi, fördelat på boendeform. 43 38 36 38 total hyreslgh borätt villa/radhus Totalt är det 38% som under de två närmaste åren, säger sig, planera för att vidtaga åtgärder som sparar energi. Figur 8 Andel av villaägare som känner till hushållets förbrukning av energi för uppvärmning 31 Vet inte 69 Vet ganska bra villa /radhus ägare Bas: 307 villaägare Studeras enbart villa/radhusägare är det sju av tio (69%) som har kunskap om hur mycket energi som förbrukas för uppvärmning av huset. - 13 -
Figur 9 Min villa/radhus huvudsakliga uppvärmning sker med. 50 14 11 13 6 4 2 Direktv-el vattenb-el olja v-pump ved fjärrv vet ej Bas: 307 villa/radhusägare Hälften av alla villor/radhus använder idag/är anslutna till fjärrvärme. Varför använder man den energikällan som uppgetts i ovan figur? Tabell Anledning till varför man använder en viss energikällan Anledning Var installerat när vi köpte huset 56 Enklast, bekvämaste energikällan.. 6 Billigaste 19 För dyrt att byta 4 Valde när vi byggde huset 8 Annat / vet 11 Som synes av tabellen är den största anledningen, att det redan var installerat när huset inköptes. - 14 -
6.2. Fjärrvärme Figur 10 Fjärvärme Villa/radhusägares syn på Billigt Driftsäkert Enkelt - bekvämt Spar utrymme Miljöanpass at 55 78 85 61 60-11 -2-3 -12-5 Bas: 307 villa/radhusägare Villa/radhusägarna har en positiv bild av fjärrvärme som energikälla. Mest positiv är att det upplevs som driftsäkert (78%) och enkelt/bekvämt (85%). Billigt, anser 55% att det är, men 11% upplever det som dyrt. Sex av tio (60%) tycker att det är miljöanpassat. - 15 -
6.3. Växthuseffekten Nedan frågor har besvarats av alla intervjuade (1000 st). Figur 11 Växthuseffekt; vilket av följande påståenden stämmer bäst in på växthuseffekten, jordens temperaturökning Växthuseffekten har naturliga orsaker Vet ej 1 10 5 Existerar ingen 84 Växthuseffekten beror på mänsklig påverkan En mycket stor majoritet av Linköpingsborna (84%) anser att växthuseffekten beror på mänsklig påverkan. Tabell Anledning till växthuseffekten Åldersfördelning 15-29 år 30-54 år 55 år eller äldre Mänsklig påverkan 90 85 76 Naturliga orsaker 6 8 18 Intressant att notera är att åldersgruppen +55 år är en aning mer skeptisk till att växthuseffekten beror på mänsklig påverkan, ¾ instämmer med övriga grupper. - 16 -
Nedan följer en redovisning av några frågor som syftar till att mäta kunskapen om vad som påverkar växthuseffekten. Figur 12 Växthuseffekten - ökar om vi värmer våra hus med Nej Olja,kol 5 Ved 34 Pellets - spannmål Sol Nej 41 87 83 Ja 50 Ja 27 7 Figur -13 Växthuseffekten - ökar om vi använder el som är framställd av vindkraft kärnkraft vattenkraft Olja/kol 11 Nej 89 62 83 81 Ja 26 5 9-17 -
Figur - 14 Växthuseffekten - ökar om vi kör våra fordon med Bensin 4 Diesel 8 Biogas Naturgas Raps Etanol 91 83 66 52 58 48 Nej 18 26 17 28 Ja En stor majoritet har insikt i att växthuseffekten ökar om man värmer husen med olja/kol och detsamma kan sägas om att solenergi inte bidrar. Ved och pellets råder det desto större osäkerhet om. Kunskapen är mycket hög om att el som är framställt av vind- och vattenkraft inte bidrar till växthuseffekten. Däremot är kunskapen om kärnkraftens icke bidrag mindre. Att bensin och diesel bidrar till växthuseffekten vet alla (mer eller mindre). Kunskapen om naturgas, raps och etanol behöver dock förbättras. - 18 -
7. TRAFIK / MOBILITET Av Linköpingsborna är det nästan ¾ som studerar eller arbetar. Nedan kort redovisning av hur de reser till arbetet skolan. 7.1. Resor till/från arbetet och skolan Figur 15 Färdmedelsanvändandet till arbetet / skolan sällan/aldrig 41 47 67 76 83 5 6 5 8 17 13 5 6 5 4 32 10 25 6 6 4 9 13 3 bil förare bil-pass buss cykel gång 1 g / mån 1 g/veckan 2-4 ggr/v dagl Bas 725 individer (arbetar / studerar) Ovan figur ger ingen exakt bild av resandet till/från arbetet/skolan men den ger en bra uppfattning om utnyttjandet av färdmedel för dessa resor. Cykel (32% dagligen) och bil (25% dagligen) är de vanligaste färdmedlen till arbetet / skolan. Andelen som promenerar till arbetet är större än de som åker buss. - 19 -
Figur 16 Betalning för p-plats på arbetet Användning av cykelhjälm 100 100 80 74 80 72 60 60 40 40 20 8 18 20 11 6 10 0 Ja Nej ej bil till arbetet 0 ökat oförändrat minskat ej cyklist Bas: 725 individer Bas:1000 individer Av de som arbetar/studerar har 74% gratis p-plats vid arbetet (och skolan). Av gruppen 30 år eller äldre är det 79% som har gratis p-plats. (se korstabellerna). Alla intervjuade har också fått svara på en fråga avseende deras hjälmanvändande de senaste två åren. Elva procent uppger att de ökat sitt användande, sex procent har minskat vilket ger en nettoeffekt med +5% i ökning av hjälmanvändandet. - 20 -
7.2. Det generella färdmedelsanvändandet Samtliga intervjuade har fått uppge hur mycket de rest med bil, cykel eller kollektivtrafiken under mars och april 2004. Tabell - Olika färdmedels användning under perioden oktober/november. Färdmedel Kollektivt Cykel Bil Bas: 1000 5-7 dag/ vecka 9 35 35 2-4 dag /vecka 12 17 30 1 dag / vecka 8 7 10 1-3 dag/mån 16 5 7 Mer sällan / aldrig 56 36 18 Total 100 100 100 Figur 17 Använde kollektivtrafiken totalt under mars april sällan/aldrig 36 56 64 59 1 g / mån 21 1 g/veckan 16 8 12 9 13 17 14 16 13 5 10 9 10 8 5 2-4 ggr/v dagl Totalt 15-29 år 30-54 år 55-75 år Totalt av Linköpingsborna är det nio procent som åker kollektivt dagligen samt att ytterligare tolv (12%) åker 2-4 gånger i veckan, vilket innebär att 21% är regelbundna användare. Största gruppen användare är den yngsta åldersklassen 15-29 år där 31% åker två gånger i veckan eller oftare. - 21 -
Figur 18 Använde cykeln totalt under mars april 36 5 7 17 24 4 6 16 34 7 8 17 49 4 8 sällan/aldrig 1 g / mån 1 g/veckan 35 50 34 16 23 2-4 ggr/v dagl Totalt 15-29 år 30-54 år 55-75 år Mer än häften Linköpingsborna cyklar minst två gånger i veckan eller mer (52%). I den yngsta gruppen är det 2/3 som cyklar frekvent, minst cyklar de äldsta. Figur 19 Använde bilen totalt under mars april 18 7 10 27 10 14 16 6 7 9 9 sällan/aldrig 1 g / mån 30 11 30 34 1 g/veckan 27 35 25 41 34 2-4 ggr/v dagl Totalt 15-29 år 30-54 år 55-75 år Totalt är det 65% som åker bil minst två gånger i veckan (35% dagligen och 30% åker 2-4 gånger i veckan). Största gruppen bilanvändare är 30-54 år där det dagliga bilanvändandet uppgår till 41%. - 22 -
1.3 7.3. Huvudsaklig användare Hur stora är då de grupper som använder ett färdmedel huvudsakligt? Huvudsakligt användande definieras här enligt följande; Huvudsaklig användare = använder färdmedlet 2-7 dagar/vecka, och alla andra färdmedel mindre än 2 dagar/vecka Tabell - Huvudsakliga användare (enligt ovan definition). Samtliga som använder något färdmedel minst 2 ggr / vecka (bas mer än 1000 individer eftersom en individ kan använda flera färdmedel mer än 2 ggr under veckan) Andel som åker cykel 2-7 dagar/vecka bas 514 st Andel som åker kollektivt 2-7 dagar/vecka bas 203 st Andel som åker bil 2-7 dagar/vecka bas 654 st Andel som växlar färdmedel Total 1371 st 2-7 ggr/ veckan 51% 20% 65% + 100 % Andel huvudsaklig bas 183 st bas 42 st bas 314 st bas 461st Bas 1000 användare 18% 4% 31% 47% 100% (se figur nästa sida som visualiserar ovan tabell) I tabellen ovan ser vi att 47 % av Linköpingsborna växlar och använder kontinuerligt olika färdmedel under veckan. Övriga resenärskategorier fördelas enligt följande: - 31 % är huvudsakliga bilanvändare - 4 % är huvudsakliga kollektivtrafikanvändare - 18 % är huvudsakliga cyklister - 23 -
Figur 20 Alla användare & huvudsakliga användare Procent 100 80 * Huvudsaklig användare = använder färdmedlet 2-7 dagar/vecka, och alla andra färdmedel < 2 dagar/vecka 53% av målgruppen (31+ 4+18) är huvudsakliga användare. 47% växlar mellan färdmedel 60 40 65 48% av bilisterna 31 20% av koll.traf. 51 35% av cyklisterna 20 20 18 4 0 Åker BIL 2-7 dagar/vecka Huvudsakliga användare* Åker KOLL 2- Huvudsakliga 7 dagar/vecka användare* Åker CYKEL 2-7 dagar/vecka Huvudsakliga användare* Av Linköpingsborna är det m a o 47% som använder flera färdmedel frekvent varje vecka. Här torde det finnas en potential att vinna över bilresor till andra och mer miljöanpassade färdmedel. - 24 -
Hur ser då färdmedelsfördelning ut bland de 47 % som växlar mellan olika färdmedel under en vecka. Tabell Vanligaste färdmedel för växlare Färdmedel växlare Cykel Kollektivt Bil (bas 461st) 5-7 dag/ vecka 44 12 28 2-4 dag /vecka 28 23 46 1 dag / vecka 4 7 8 1-3 dag/mån 2 13 3 Mer sällan / aldrig 21 45 15 Total 100 100 100 I ovan tabell kan vi se att bil och cykel är de färdmedel som gruppen anger att de använder mest. Det vanligaste är att de gör 2-4 resor i veckan med såväl bil som cykel. För att fördjupa förståelsen över hur individerna växlar mellan färdmedel redovisas även hur alla de som använt cykel, kollektivt eller bil mer än två dagar/vecka använt andra färdmedel, se nedan tabeller. Tabell Samtliga individer som CYKLAT minst 2 dagar/vecka Använder andra färdmedel Åker även kollektivt bas: 514 Åker även bil bas: 514 5-7 dagar / vecka 6 22 2-4 dagar / vecka 14 33 1 dag / vecka 10 12 1-3 dag/mån 18 10 Mer sällan / aldrig 51 23 100 100 Av de totala 51 % som har cyklat minst 2 dagar/vecka kan noteras att 20% också använder kollektivtrafiken minst 2 dagar i veckan och att 55% åker bil minst 2 ggr/vecka. - 25 -
Tabell - Samtliga individer som åkt KOLLEKTIVT minst 2 dagar/vecka Använder andra färdmedel Åker även cykel bas 203 st Åker även bil bas 203 st 5-7 dagar / vecka 34 17 2-4 dagar / vecka 16 37 1 dag / vecka 11 10 1-3 dag/mån 4 6 Mer sällan / aldrig 35 29 100 100 Av de 20 % som har åkt kollektivt minst två dagar/vecka kan noteras att 50 % cyklar samt att mer än hälften (54 %) åker bil, två gånger eller mer/vecka. Tabell Samtliga individer som åker BIL minst 2 dagar/vecka Använder andra färdmedel Åker även cykel Åker även kollektivt bas 654 st bas 654st 5-7 dagar / vecka 26 6 2-4 dagar / vecka 17 11 1 dag / vecka 9 7 1-3 dag/mån 7 14 Mer sällan / aldrig 42 62 100 100 Av de totala 65 % som åker/kör bil minst två dagar/vecka cyklar 43% två gånger i veckan. Andelen som använder kollektivtrafiken frekvent uppgår till 17%. - 26 -
Figur 21 Upp till 300 m i avstånd mellan hållplats och bostad Procent 100 Huvudsakliga Bilister Huvudsakliga Kollektivtrafikanter Huvudsakliga Cyklister Samtliga 80 60 40 72 91 88 81 20 0 Är det tillgängligheten till linjenätet som avgör om man åker kollektivt? I ovan figur redovisas de huvudsakliga användarnas avstånd till kollektivtrafiken från bostad. Noterbart är att bilisterna uppger att de har längre till hållplatsen i jämförelse med andra grupper. Totalt har 81%, 300 meter eller kortare till närmaste busshållplats. 7.4. Attityd och kunskap till färdmedel I detta kapitel fokuserar vi på individernas kunskap och attityd till olika färdmedel. Bas: huvudsakliga användare: 314 st bilister 42 st kollektivtrafikresenärer 183 st cyklister - 27 -
Nu följer några påståenden avseende dina bilresor i Linköping i vilken grad håller du med eller inte? Figur -22 100 Attityd till bil andel av olika resenärskategorier som instämmer (betyg 4-5) 80 60 40 20 0 frihet bekvämt enkelt pålitligt snabbt tryggt avkopplande trafiksäkert hälsa billigt personlig framtoning cykel 2-7 dag/veckan kollektivt 2-7 dag/veckan bil 2-7 dag/veckan miljöanpassat Frihet att resa när jag vill och bekvämt är de faktorer som samtliga grupper anser är bilens styrka. Enkelt anser bilisterna och kollektivtrafikresenärernas också att det är, cyklisterna har ett klart lägre värde. Tabell samma som ovan figur (de exakta värdena) Påståendet om bilen - Andel som håller med cykel 2-7 dag/veckan kollektivt 2-7 dag/veckan bil 2-7 dag/veckan Frihet 85 81 98 Bekvämt 80 76 95 Enkelt 69 86 93 Pålitligt 58 62 85 Snabbt 49 57 84 tryggt 48 54 73 avkopplande 46 43 58 Trafiksäkert 31 33 49 Hälsa 10 17 31 Billigt 8 7 22 personlig framtoning 8 22 20 miljöanpassat 6 7 9-28 -
Nu följer några påståenden om kollektivtrafiken avseende dina bussresor i Linköping i vilken grad håller du med eller inte? Figur - 23 Attityd till kollektivtrafik andel av olika resenärskategorier som instämmer (betyg 4-5) 100 80 60 40 20 0 miljöanpassat trafiksäkert enkelt bekvämt avkopplande pålitligt cykel 2-7 dag/veckan kollektivt 2-7 dag/veckan bil 2-7 dag/veckan billigt snabbt frihet hälsa trygghet personlig framtoning De tre grupperna har en gemensam syn på att kollektivtrafiken är bra för miljön och ett trafiksäkert sätt att resa. I synen på enkelhet är såväl bilister som cyklister mer negativa. Kollektivtrafikresenärerna upplever tjänsten som mer bekväm. Noterbart är att för de sju påståenden som får lägst betyg (lägst andel som instämmer) överväger andelen som tar avstånd från påståendet, d v s fler individer tar avstånd än håller med (se bilaga korstabeller). De sju påståenden är; pålitligt billigt snabbt frihet hälsa trygghet personlig framtoning - 29 -
Motsvarande siffror för cykel är de två påståenden (trygghet och trafiksäkert) och för bil är det fyra påståenden (billigt, bra för hälsan, personliga framtonig och miljöanpassat) där andelen avståndstagare är större än andelen som instämmer. Tabell samma som ovan figur (de exakta värdena) Påståenden om Kollektivtrafiken cykel 2-7 kollektivt 2-7 bil 2-7 dag/veckan Andel som håller med dag/veckan dag/veckan miljöanpassat 66 67 58 trafiksäkert 65 64 57 enkelt 28 53 22 bekvämt 35 50 29 avkopplande 41 50 33 pålitligt 42 43 38 billigt 21 36 20 snabbt 22 29 18 frihet 13 24 9 hälsa 14 21 14 trygghet 23 21 15 personlig framtoning 11 19 7-30 -
Nu följer några påståenden om cykelresor avseende dina inställning till resor med cykel i Linköping i vilken grad håller du med eller inte? Figur 24 Attityd till cykel andel av olika resenärskategorier som instämmer (betyg 4-5) 100 80 60 40 20 0 miljöanpassat billigt bra hälsa frihet enkelt pålitligt snabbt avkopplande bekvämt personlig framtoning cykel 2-7dag/vecka kollektivt 2-7 dag/vecka bil 2-7 dag/veckan trafiksäkert trygghet Miljöanpassat, billigt och bra hälsa är de tre faktorer som får högst betyg av samtliga grupper. Trafiksäkerheten och tryggheten är de två största problemen. Tabell samma som ovan figur (de exakta värdena) Påståenden om att resa med cykel Andel som håller med cykel 2-7 dag/veckan kollektivt 2-7 dag/vecka bil 2-7 dag/veckan miljöanpassat 99 96 88 Billigt 98 86 89 bra hälsa 96 88 82 Frihet 94 81 78 Enkelt 91 78 69 Pålitligt 83 64 61 Snabbt 80 54 43 avkopplande 71 61 50 Bekvämt 63 45 31 personlig framtoning 48 40 25 trafiksäkert 38 27 19 Trygghet 30 17 18-31 -
8. ALTERNATIVA DRIVMEDEL I detta kapitel redovisas tre frågor som handlar om Linköpingsbornas kunskap och intresse av alternativa drivmedel biogas. Figur 25 Procent 100 Vet du var man kan tanka biogas i Linköping Procent 100 Känner till att biogas alltid är billigare än bensin 80 80 60 59 60 40 41 40 26 29 45 20 20 0 Ja Nej 0 Ja Nej- men vill veta mer nej - ej intresserad Fyra av tio (41%) Linköpingsbor vet var man kan tanka biogas. En ¼ känner till att biogas alltid är billigare än bensin och 29% vill gärna veta mer om biogas. - 32 -
Figur 26 Procent 100 80 Känner till att alla biogas bilar kan tankas med bensin/diesel s.k. bi-fuel 60 40 20 46 21 33 0 Ja nej -vill veta meta mer nej - ej intresserad Nästan hälften (46%) känner till att alla biogas bilar har två tankar d v s kan använda två olika drivmedel (bensin/diesel och biogas) och här uppgår andelen som vill veta mer till 21%. - 33 -
9. INSTÄLLNING TILL KOMMUNENS ENERGI- OCH MOBILITETPROJEKT Figur 27 Bra eller dåligt att kommunen försöker påverka människors val av färdmedel.. Bra eller dåligt att kommunen försöker få människor att vidtaga energibesparingar åtgärder Procent 100% 3 6 Procent 100% 31 80% 24 80% 20 60% 60% 40% 67 40% 76 20% 20% 0% Ja 0% En stor majoritet av Linköpingsborna är positiva till de satsningar som kommunen avser att göra i dessa två ämnesområden. Två-tredjedelar anser att det är mycket bra att kommunen försöker påverka människors färdmedelsval. Andelen som anser att det är mycket bra att påverka människor till energibesparande åtgärder är ännu högre, 76%. - 34 -
10. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER Utifrån redovisat resultat är det främst inom två områden som Linköpings kommun (TEMP-kontoret) bör inrikta sina resurser gentemot. De två områden i nedan förslag är: Energibesparande åtgärder påverka hushåll att vidtaga aktiva åtgärder för att spara energi. Trafiken öka de miljöanpassades färdmedel andelar på privatbilens bekostnad. Naturligtvis är det även andra aktiviteter som kan genomföras, min bedömning är dock att ovan två områden skapar mest värde för Linköpings kommun. Anledningen är helt enkelt att i området växthuseffekt är kunskapen och insikt i vad som skapar växthuseffekten hög och att öka kunskap om exempelvis raps, etanol m.m. avseende drivmedel alternativt pellets/spannmål etc. till att värma huset innebär dock inga större beteende förändringar eftersom tröskeln att byta såväl värmekälla till fastighet eller ny bil till hushåll är hög. Andra områden som exempelvis biogas m.m. kan arbete inriktas på att stödja nationella initiativ som andra organisationer som exempelvis Fordonsgas AB och liknande organisationer initierar. Energi och energiförbrukning Hälften av de tillfrågade vet ganska bra hur mycket el det egna hushållet konsumerar. Av villa- och radhusägare är det 64% som har kunskap, bland de boende i bostadsrätt/hyresrätt är det en majoritet som saknar kunskap (och antagligen intresse) av energiförbrukning. Förslag: Öka andelen som tänker vidtaga aktiva åtgärder till att spara energi. Genomför aktivitet med syfte att höja såväl kunskap som intresse av att spara energi och kostnader utifrån det egna boendets energiförbrukning. Målgrupp: boende i flerfamiljshus (hyresrätt / bostadsrätt). Samarbetspartners: Eftersom 45% bor i hyresrätt torde en dylik aktivitet lätt kunna ske i samarbete med fastighets/hyresvärdar som direkt ser/kan mäta resultat i minskade kostnader. - 35 -
Trafik och färdmedelsval. Många Linköpingsbor cyklar ofta, drygt 50% cyklar minst två gånger i veckan. Andelen som använder bilen frekvent är också hög 65% d v s i princip två tredjedelar använder bilen frekvent. I undersökningen har ett segment växlare åskådliggjorts, med växlare avses en grupp som inte använder något specifikt färdmedel mer än andra. Andelen växlare uppgår i undersökningen till 47%, vilket innebär att nästan hälften av linköpingsborna har ett rätt så fritt förhållande till användandet av olika färdmedel. Detta torde också innebära att de är rationella och därmed öppna för bra argument som tilltalar gruppen. Förslag Aktiviteter - för respektive färdmedel. Kollektivtrafiken - arbetet bör inriktas på två områden. Produkten/tjänsten som idag inte upplevs som pålitlig eller snabb av någon grupp samt att vare sig cyklister eller bilister upplever den som enkel att använda. Som tidigare också lyts fram i undersökningen är kollektivtrafiken också det enda färdmedlet där andelen som tar avstånd i påstående frågorna är en majoritet. Imagen/profilen. Eftersom produkten antagligen är bättre än den generella uppfattningen bland linköpingsborna har Östgötatrafiken antagligen ett image problem att brottas med. Detta problem måste lösas genom att engagera såväl ägare vad vill de med kollektivtrafiken inom kommunen och länet samt att via intressant kommunikation och aktiviteter visa upp företaget Östgötatrafiken och skapa en bättre relation till marknaden och även intressenter som media. Cykeln fortsätta arbetet med olika cykelkampanjer. I och med att resurser från KLIMP finns tillgängliga finns förutsättningarna att genomföra flera och mer riktade kampanjer gentemot tydliga målgrupper, exempelvis skolor, arbetsplatser etc. Bilister: Här bör också möjligheten att rikta sig direkt mot bilister övervägas, det som kan vara av intresse här är att exempelvis genomföra liknande kampanj med bilbesiktning som genomfördes i Gävle (inom EU projektet TAPESTRY och som gav ett bra resultat). - 36 -