Utvärdering av samverkansavtal kring yrkesvux. November 2010 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning

Utvärdering av samverkansavtal kring yrkesvux November 2010 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning

Utvärdering av samverkansavtal kring yrkesvux Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 4 REFLEKTION OCH REKOMMENDATIONER... 7 KAPITEL 1 INLEDNING... 11 KAPITEL 2 SAMVERKANSAVTALETS INTENTIONER... 14 KAPITEL 3 ROLLER OCH ANSVAR... 19 KAPITEL 4 UTBILDNING OCH KVALITET... 28 KAPITEL 5 EKONOMI... 42 KAPITEL 6 MARKNADSFÖRING... 49 KAPITEL 7 IDÉ OCH ERFARENHETSUTBYTE... 52 OM SPLITVISION RESEARCH... 55 BILAGA 1 GENOMFÖRDA INTERVJUER... 56 BILAGA 2 DOKUMENT VI TAGIT DEL AV... 59 BILAGA 3 SAMVERKANSAVTAL... 60 2

Utvärdering av samverkansavtal kring yrkesvux Förord FÖRORD Syftet med denna rapport är att inför en eventuell avtalsförnyels 2012 ta reda på hur det befintliga samverkansavtalet inom yrkesvux fungerar och vad som kan förbättras inför en eventuell förlängning. Utvärderingen har genomförts av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning. Rapporten vänder sig till er som arbetar med yrkesvux inom samverkan i Göteborgsregionen. Den är tänkt att fungera som diskussionsunderlag inför utvecklingen av eventuellt kommande avtal. Citera och använd gärna materialet i rapporten, men uppge källan, Splitvision Research och GR Utbildning. Vi vill tacka alla som ställt upp på intervjuer under utvärderingen. Göteborg, den 22 november 2010 Splitvision Research 3

Utvärdering av samverkansavtal kring yrkesvux Sammanfattning SAMMANFATTNING Bakgrund Göteborgsregionen har inför 2010 2011 ingått ett fördjupat samarbete kring yrkesvux utbildningar. Detta sammanfaller med regeringens utökade satsning på yrkesvux, som inneburit att omfattningen på samverkan blivit större. Genomförande av utvärdering Utvärderingen är genomförd på uppdrag av GR utbildning, Peter Holmström, Kenneth Ardehed och Anders Löfgren. Utvärderingens syfte är att inför en eventuell avtalsförnyelse 2012 ta reda på hur det befintliga avtalet fungerar och vad som kan förbättras inför en eventuell förlängning. Ansvarsfördelningen inom samverkansavtalet baseras på ett tregruppsystem med politiker, förvaltningschefer och rektorer. Bland dem vi har talat med finns representanter från GRvux, kommunerna (utbildningspolitiker och (i huvudsak) ansvariga tjänstemän) samt representanter från arbetsmarknaden och utbildningsanordnare. Totalt har 52 personer intervjuats. Samverkansavtalets intentioner Samverkansavtalets intention är att skapa regional tillväxt. Det finns en samstämmighet kring att förutsättningarna för tillväxt finns men att det inte går att avgöra huruvida utbildningarna lett till tillväxt. Samverkansavtalet är, enligt Splitvision Researchs mening, någonting bra och värdefullt att bygga vidare på. Läs även Reflektion och rekommendationer. Samverkansavtalets styrkor och förbättringsområden Samtliga intervjupersoner som vi har träffat har haft betydligt mer positivt än negativt att säga om samverkansavtalet. De huvudsakliga styrkorna kan delas in i olika delar: Fördelar för regionen som en helhet Fördelar för de studerande Fördelar för kommunerna Fördelar för utbildningsanordnarna Det är viktigt att poängtera att ingen av de personer vi har talat med vill begränsa samverkan på grund av eventuella svagheter i avtalet. De negativa känslor som kopplas till avtalet baseras till stora delar, enligt vår mening, på 4

Studerandeprocessundersökning 2009 Sammanfattning rädslor och farhågor. Att lämna ifrån sig en del av makten över sin kommuns medel är ett risktagande och med det följer en oro för att man ska tappa inflytande. Det finns en oro för att GR ska växa sig för stort och kräva mer resurser än vad som faktiskt tjänas på samarbetet. Därför är de åsikter som lyfts mer i form av farhågor. Roller och ansvar Det samlade intrycket vi har fått genom intervjuerna är att organisationen fungerar bra. Både politiker och tjänstemän har berättat att de anser att det är bra att mycket beslutsstyrka inom samverkansavtalet finns på tjänstemannanivå snarare än på politikernivå. I arbetsgrupperna och i Vux UC är kommunerna representerade utifrån noder. Nodindelningens grundtanke är att förenkla diskussion och beslutsgångar. Dem vi har talat med tycker att nodindelning fungerar bra, men att man inte nödvändigtvis måste ha mest gemensamt med de man är geografiskt nära. Många av de traditionella roller som har funnits inom vuxenutbildning har i och med avtalet förändrats samtidigt som GRvux roll som central organisation förstärkts. Det finns funderingar i kommunerna kring vad som är lagom storlek för en central administration. I några fall har de nya rollerna (exempelvis granskningskommun och utbildningsanordnare) kolliderat med varandra och skapat jävssituationer som man framöver måste hantera. Utbildning och kvalitet Yrkesutbildningar inom samverkansavtalet omfattar under 2010 cirka 2 900 individer. Samtliga yrkesvux utbildningar inom GR:s samverkansavtal genomförs genom ramavtalsupphandling. Budgeten omfattar cirka 135 miljoner, vilket är mer än dubbelt så mycket som man förväntade sig inför avtalsskrivelsen. Ett område som många av de intervjuade lyfter som ett förbättringsområde är kontakterna med näringslivet. Utmaningen är att inte bara utgå från nuläget utan att försöka avläsa framtida behov. Det finns en bred samstämmighet kring att huvuddelen av ansvaret kring arbetsmarknadskontakterna måste finnas hos dem som har de kortaste kontaktvägarna. Det vill säga utbildningsanordnarna och rektorerna. I kombination med detta krävs dock en central organisation för att systematiskt sammanställa beslutsunderlag för vilka utbildningar som ska tas fram. Den geografiska spridningen av utbildningar upplevs som bra av de intervjuade. 5

Studerandeprocessundersökning 2009 Sammanfattning Ekonomi Den ekonomiska grunden i samarbetet är tvådelad. Den första delen är den kommunala grundposten om 33 kronor per invånare som varje kommun i förhand bidrar med, sammanlagt cirka 30 miljoner kronor. Den andra delen är det statsbidrag som regleras i Förordning (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning. Det finns en allmän inställning till att den ekonomiska uppgörelsen fungerar bra. Man upplever att man uppnått syftet som var att ekonomiskt förbinda kommunerna till sina åtaganden. För kommunerna har den ekonomiska kontrollen minskat och osäkerheten kring hur resurserna används ökat. Det här är dock något som det finns stor förståelse för och som man arbetar på att förbättra. Marknadsföring Samtliga avtalsparter ska enligt avtalet marknadsföra och informera om de utbildningar som erbjuds inom avtalet. Marknadsföringsaktiviteter sker både på uppdrag av GRvux och genom kommunernas egen informationsspridning. Marknadsföringen upplevs generellt som bra. Marknadsföringen sker främst via webbplatsen GRvux.se. Den nya webbplatsen utgör ett bra stöd och samtliga intervjuade parter uppger att de är nöjda med den. Några utbildningsanordnare upplever att den inte är tillräckligt effektiv med att nå alla grupper. När det gäller marknadsföringen av utbildningar gentemot näringslivet/arbetslivet sker de kontaktvägar som finns idag främst med att representanter på GR kontaktar och besöker näringsliv, branschråd och fackförbund (utifrån de områden och utbildningar som sätts upp). Idé och erfarenhetsutbyte Idé och erfarenhetsutbytet ser olika ut beroende på verksamhetsnivå. Rektorerna uppger att det sker ett stort utbyte, i huvudsak genom diskussioner i Vuxgruppen och arbetsgrupperna. Utbytet bland administratörer och vägledare med flera karaktäriseras av ett behov som uppkommit som en följd av strukturella förändringar: exempelvis de träffar som fanns kring antagningen och som finns kring Alvis. 6

Utvärdering av samverkansavtal kring yrkesvux Reflektion och rekommendationer REFLEKTION OCH REKOMMENDATIONER Ett mycket bra arbete har gjorts inom avtalets tidsperiod. Ett differentierat och omfattande utbud har skapats. Man har snabbt byggt upp (byggt på) en organisation för att hantera samverkansformerna enligt avtalet, men också för att möta den förändring i utbud som varit möjlig genom statlig finansiering. Som vi har fått det beskrivet för oss hade aktörerna inom samverkansavtalet 1 200 verksamma utbildningsplatser efter fyra månader, inklusive en månads ställtid. Vid årsskiftet kommer cirka 2 900 studerande att ha läst en yrkesutbildning inom GR:s yrkesvuxutbud. I detta avsnitt lyfter vi våra rekommendationer vad gäller förändring och utvecklingspotential, såväl inom befintligt som kommande avtal. En stor del av det vi lyfter som förändringspotential är frågor som redan är kända och där man idag arbetar med att åtgärda dessa. Anledningen till att vi ändå lyfter dessa frågor är att vi vill synliggöra och medvetandegöra detta inför samtliga aktörer. Vi har delat in rekommendationerna i tre olika områden: Kontakter med näringslivet/arbetslivet Administration och samverkansformer Förtydliganden och tillägg inför nästa avtal Kontakter med näringslivet/arbetslivet Det är viktigt att i nästa halva av befintligt avtal än mer arbeta med en struktur och ett system för hur utbildningar ska tas fram samt hur kontakter med näringsliv, fackförbund och branschorganisationer ska ske. Det är även viktigt att tillvägagångssättet gällande hur utbildningar tas fram blir mer känt ute i verksamheterna. GR:s yrkesvuxutbildningar behöver också bli mer kända ute i näringslivet/arbetslivet. Det virtuella kompetensrådet ifrågasätts på vissa håll ute i kommunerna. Många av de intervjuade uppger att det inte fungerar tillräckligt väl. Både politiker och ett flertal av rektorerna efterfrågar mer diskussion runt visionerna med yrkesvuxutbildningar. De skulle önska att det tillsammans sätts en visionsplan och att det etableras en diskussion runt vilka utbildningar som är tillväxtskapande. Det är viktigt att ta tillvara på den kraften och den ambition som finns i kommunerna. Stora delar av det arbete som görs i dag hos GR är starkt knutet till ett fåtal enskilda personer, vilket gör arbetet mycket sårbart. Vår rekommendation 7

Utvärdering av samverkansavtal kring yrkesvux Reflektion och rekommendationer är att bygga upp en mer formell struktur för hur omvärldsanalys och kontakter med näringslivet/arbetslivet ska ske. Flera har nämnt KY utbildningarnas struktur för att ta fram utbildningar som ett arbetssätt att ta efter vad gäller yrkesvux. Flera har också nämnt Teknik college och Vård och omsorgscolleges sätt att arbeta med omvärldsanalys och utbildningsförankring som framgångsrika. Det finns en enighet kring att ansvaret för den regionala omvärldskollen måste åtminstone till viss del ligga på rektorerna. De näringslivsrepresentanter vi har talat med har också uttryckt en ovilja mot att delta i fler branschråd. Istället rekommenderar vi att GRvux och rektorerna i större utsträckning tar del i de olika branschråd och nätverk som redan finns. GRvux bör här fokusera på de nätverk som finns bland branschorganisationer, fack och arbetsgivarorganisationer. Rektorerna i sin tur bör fokusera på att utveckla relationerna via kommunernas arbetsmarknadsnämnder och de lokala företagsnätverk som finns. Det behövs sedan en struktur och en form att föra samman alla dessa insikter till ett beslutsunderlag. Administration och samverkansformer Som vi ser det bottnar en stor del av de farhågor, den kritik som lyfts samt den administrativa problematik som finns i verksamheten i att det delvis är en ny organisation och delvis ett nytt uppdrag. Detta delvis har dock möjliggjort att man har kunnat komma igång snabbt, kunnat erbjuda stora volymer med utbildning, samt att man snabbt fått en professionellt fungerande verksamhet. Inför det nya avtalet är det viktigt att man lyfter och diskuterar dessa befintliga delar till förmån för det nya. Frågor som bör diskuteras är exempelvis: Ska all yrkesvuxutbildning ske inom samverkansavtalet? Idag finns det bland vissa av rektorerna en förhoppning att GR inte ska kunna starta så många utbildningar som det finns möjlighet för med det statsbidrag som beviljats. Detta för att kommunerna behöver pengar för de ykesvuxutbildningar som kommunerna driver i egen regi. Ska central antagning genomföras? Det finns en diskussion kring central antagning i kommunerna. Det här kan vara ett sätt för GR att underlätta för kommunerna. Hur ska utbildningarnas nytta följas upp? Vilka underlag behövs för att utvärdera vilka utbildningar som leder till tillväxtskapande och vad menas med tillväxtskapande? Här kan väl utformade effektstudier ge svar på vilka utbildningar som ger önskade effekter. För att detta ska kunna göras på ett korrekt sätt behöver man koppla samman effekterna och vilka behov utbildningarna skapats utifrån. 8

Utvärdering av samverkansavtal kring yrkesvux Reflektion och rekommendationer Delar man redan arbetar på och är medvetna om är exempelvis: Det administrativa systemet har inte levt upp till de behov som finns i kommunerna och hos GR. Så som systemet har varit, har det varit tungrott att följa det ekonomiska läget och de studerande. Med ett nytt, gemensamt system kommer man, i realtid, att kunna göra ekonomiska rapporteringar och följa de studerande. En snabbare återkoppling och informationsspridning vad gäller bland annat studie och yrkesvägledning och nya utbildningar behöver det arbetas mer med. Det här har lyfts av både dem som arbetar i verksamheterna, men även från GR och är något som berörda parter upplever att de behöver förbättra framöver. Däremot uppger de intervjuade som är i beslutsled, och som sitter i de olika arbetsgrupperna och utskotten, att de upplever att det finns en bra struktur för informations och kommunikationsspridning. Jävssituationen vid granskning. Denna fråga är lyft och diskuterad inom gruppen. Att rektorer granskar fristående utbildningsanordnare och själva planerar att lägga anbud på utbildningen i nästa omgång är inte lämpligt. I dagsläget är det främst problematiskt ur granskningsperspektivet, hur ska man förhålla sig till eventuella kvalitetsbrister som upptäcks när granskaren kan beskyllas för att inte vara opartisk? När det gäller granskningen finns det en tydlig struktur, ett bra arbetssätt, vilket de intervjuade förmedlar. Däremot har några av de intervjuade lyft att det finns en otydlighet i vad som ska göras med det insamlade materialet. Det är något som gruppen som arbetar med kvalitetsfrågor är medvetna om och det är där de står idag. Det man är eniga om är att det ska finnas en transparens och att det granskade materialet ska digitaliseras. Frågan om hur det ska arbetas med, bearbetar gruppen nu. Det finns en otydlighet gällande vissa delar i avtalet. Detta kanske inte behöver skrivas in i ett nytt avtal, men det kan behöva förtydligas i skrift vad som gäller och vad som avses. Exempel på sådant som behöver förtydligas i skrift är ersättning vid granskning av utbildningsanordnare och fördelning av de statliga medel som eventuellt ej nyttjas inom GR:s samverkansutbildningar. I de fall där utbildningsanordnarna inte har kunnat sköta sina egna administrativa åtaganden i Alvis, har huvudkommunerna fått gå in och sköta detta åt utbildningsanordnarna. Detta har utgjort en belastning för dessa huvudmannakommuner. I nästa halva behöver man i högre grad knyta dessa utbildningsanordnare till administrationsnätverket och exempelvis ha utbildningsanordnarträffar för hur detta ska göras. 9

Utvärdering av samverkansavtal kring yrkesvux Reflektion och rekommendationer Att få med i nästa avtal Några av det intervjuade rektorerna har lyft att de i nästa avtal önskar att det ska vara friare att köpa in utbildning från andra kommuner (utanför samverkansavtalet) för 33 kronan. Som det ser ut idag har några av kommunerna inte råd att erbjuda sina invånare specialutbildningar i kommuner utanför avtalet. I nästa avtal har någon enstaka bland de intervjuade uttryckt att det behövs ett förtydligande om vilka som ska ha rätt att söka en utbildning inom GR:s yrkesvuxutbildningar. Ska sökande från andra kommuner kunna antas? Samtliga av dem vi intervjuat, som vi diskuterat avtalets längd med, förhåller sig mycket positiva till den längre avtalsperioden som råder för detta befintliga avtal. De uttrycker också att det är bra att avtalet denna gång är mer formaliserad och mer förbindande än tidigare avtal. Deras önskan är att nästa avtal också sträcker sig över en längre period. Ett längre avtal bör ha en flexibilitet, så att avtalet och samverkansdelarna i avtalet kan fungera om och när en förändring sker vad gäller statsbidragen och om frivux blir en realitet. Ett flertal av de vi har intervjuat anser att man inför nästa avtal bör fokusera på att förtydliga roller och inkludera de roller som uppstått under denna avtalsperioden. Ett exempel är begreppet Granskningskommun som bör formaliseras i avtalet. 10

Utvärdering av samverkansavtal kring yrkesvux Kapitel 1 KAPITEL 1 INLEDNING Bakgrund Satsningen på yrkesvux aviserades av regeringen i budgetpropositionen för 2009. Syftet med satsningen är att motverka brist på yrkesutbildad arbetskraft och att nå de grupper på arbetsmarknaden som saknar gymnasieutbildning eller har en gymnasial yrkesutbildning som behöver kompletteras. Vidare anges att näringslivet/arbetslivet bör kunna påverka utbildningsutbudet och att stor flexibilitet i tid och rum ska karakterisera utbildningarna. Inför 2010 tilldelades Göteborgsregionen 1 400 yrkesplatser och 375 teoretiska platser. Dessa har därefter utökats till totalt 2 100 platser. I samverkansavtalet ingår GR och kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Kommunerna inom GR har samarbetat kring yrkesinriktad vuxenutbildning en längre tid. Samverkansavtal har funnits sedan 2003, men då har samtliga utbildningar ägt rum i egen regi och avtalen sträckt sig halvårsvis. De tidigare samverkansavtalen har varit utan förbindelse vad gäller deltagande och omfattning. Den huvudsakliga skillnaden i det nuvarande avtalet i jämförelse med tidigare avtal är ett större ekonomiskt åtagande för kommunerna, där pengar läggs i en centralt administrerad utbildningspott. Den nuvarande tvååriga avtalsperioden sträcker sig till den 31 december 2011. Utvärderingsuppdraget Utvärderingen är genomförd på uppdrag av GR utbildning, Peter Holmström, Kenneth Ardehed och Anders Löfgren. Utvärderingens syfte är att inför en eventuell avtalsförnyelse 2012 ta reda på hur det befintliga avtalet fungerar och vad som kan förbättras inför en förlängning. Verksamheten har följts upp utifrån fyra perspektiv: Funktionellt Ekonomiskt Effektivitetsmässigt Känslomässigt Vår utgångspunkt har varit att behandla samtliga frågor utifrån alla perspektiv. I de fall där det inte har framkommit något relevant har vi valt 11

Utvärdering av samverkansavtal kring yrkesvux Kapitel 1 att inte notera detta i rapporten utan att enbart presentera det som framkommit. Uppdragets genomförande Uppdraget har genomförts genom att vi har intervjuat representanter från GRvux, kommunerna (utbildningspolitiker och (i huvudsak) ansvariga tjänstemän) samt representanter från arbetsmarknaden och utbildningsanordnare. Vi har totalt intervjuat 52 personer under perioden augusti oktober 2010. Intervjuerna har genomförts med semistrukturerad metod. De flesta intervjuer har ägt rum på de intervjuades arbetsplatser, några på vårt kontor och några har genomförts per telefon. Varje intervju har tagit mellan 1 1,5 timmar i anspråk. Semistrukturerade intervjuer innebär att intervjuerna sker utifrån teman där den intervjuade i högre grad än vid traditionella intervjuer får samtala fritt. Styrkan med att använda semistrukturerade intervjuer är att det ges utrymme för att följa den beskrivning och fördjupning som den intervjuade ger. Detta utan att ge avkall på vår möjlighet att få svar på vissa förutbestämda frågor. Rapportens struktur Rapporten är indelad i sex delar utifrån samverkansavtalets processindelning: Samverkansavtalets intentioner Roller & ansvar Utbildning & kvalitet Ekonomi Marknadsföring Erfarenhetsutbyte Läsanvisningar Det är befattningar och inte enskilda personers bedrifter som omfattas av utvärderingen. Därför nämns bara befattningar i utvärderingen, inte namn på personer. Vi har i intervjuerna stött på en del material som inte direkt berör utvärderingsuppdraget av samverkansavtalet, i huvudsak kring upphandlingsförfarandet. Vi har dock ändå valt att ta med kommentarer om upphandlingen eftersom det strukturellt är nära kopplat till samverkansavtalet. 12

Utvärdering av samverkansavtal kring yrkesvux Kapitel 1 Begrepp 33 kronan: De finansiella medel som utgör den grundläggande delen i samverkansavtalet: varje kommun bidrar med 33 kronor per invånare. Vux UC: Den nodbaserade grupp av förvaltningschefer som ingår i beslutskedjan inom samverkan. Även kallad Fövaltningschefsgruppen. Vux gruppen: Den sammansättning av vuxenutbildningschefer som ingår i beslutskedjan inom samverkan. Även kallad Chefsgruppen, Rektorsgruppen och Vuxenutbildningsgruppen. I rapporten benämns denna grupp genomgående som Vux gruppen. Vi använder termen utbildningsanordnare i rapporten. 13

Utvärdering av samverkansavtal kring yrkesvux Kapitel 2 KAPITEL 2 SAMVERKANSAVTALETS INTENTIONER Avtalssyfte Samverkansavtalets syfte är att bidra till uthållig tillväxt inom Göteborgsregionen. Detta ska ske genom att stödja och samverka med regionens arbetsliv och genom att utnyttja regionens samlade utbildningskapacitet för att skapa tillväxtskapande utbildningar. Syftet förutsätter en nära kontakt med både privat och offentlig arbetsmarknad samt med de olika utbildningsinstanserna i regionen. Tillväxtbegreppet Tillväxtbegreppet innebär olika saker för intervjupersonerna vi har träffat. Definitionsmässigt handlar ekonomisk tillväxt om en relativ ökning i produktion. Ekonomisk tillväxt möjliggörs av efterfrågansökningar samt investeringskraft. Investeringar innebär en ökad efterfrågan på produktionsresurser. Därför skapar det bland annat nya arbetstillfällen, exempelvis när resurserna är i form av kompetens. För att det ska vara möjligt krävs tillgängliga resurser. Avtalets syfte, att bidra till tillväxt genom att tillhandahålla den typ av kompetens som just nu efterfrågas av näringsliv/arbetsliv, är således högst relevant för uthållig tillväxt. Yrkesvux har goda förutsättningar att leda till tillväxt eftersom det fyller en viktig funktion i den samhälleliga utbildningsstrukturen, där gymnasiet står för majoriteten av yrkesutbildningar. Arbetsförmedlingen utgör också ett kompletterande utbildningsorgan. Här bedriver man dock mer kortsiktig, konjunkturutjämnande utbildning, det vill säga arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Yrkesvux uppfyller här en viktig del i syftet med att möta kompetensbehov och skapa tillväxt. Det är dessa tankar de flesta intervjupersoner reflekterat kring. Många gör även en koppling till entreprenörskap och egenföretagande. Andra gör en koppling till nytänkande och otraditionella utbildningar, och driver tesen att tillväxten skulle öka om man spenderade mindre pengar på den typ av utbildningar som traditionellt har bedrivits i kommunal regi. Att tänka nytt kring traditionell utbildning är nödvändigt för att kunna följa de snabba skiften som sker på arbetsmarknaden idag. Det är viktigt att komma ihåg att tillväxtskapande utifrån avtalets huvudsyfte är att bidra med den typ av kompetens som arbetsmarknaden behöver. Detta är oberoende av om kompetensen finns i gamla, väletablerade yrken eller i nyskapade titlar. Några intervjupersoner reflekterar kring att tillväxtskapande handlar om resursutnyttjande och att ta tillvara på det man har i form av arbetskraft som kan utvecklas. Man talar bland annat om att individen växer. Detta är en viktig aspekt av utbildning, men kan snarare klassas som personlig utveckling än ett direkt mått på tillväxt. 14

Utvärdering av samverkansavtal kring yrkesvux Kapitel 2 Utnyttja den samlade utbildningskapaciteten Yrkesutbildning är en typ av tjänst som lämpar sig för stora marknader. I jämförelse med allmänna studier på vuxenutbildning är yrkesutbildning dyrare att starta och i högre grad differentierad. Att slå ihop alla kommuners egna marknader för yrkesutbildning möjliggör ett antal fördelar. En mycket viktig fördel är att antalet potentiella studerande ökar, vilket gör att även mycket specialiserade utbildningar är möjliga att genomföra. I en situation där arbetsmarknaden kräver allt mer komplexa kompetenser är detta avgörande för möjligheten att skapa tillväxt. En annan fördel är att varje utbildningsanordnare får möjlighet att specialisera sig på de utbildningsområden där de är starkast, vilket skapar en effektivare utbildning med högre kvalitet. I effektiviseringen ingår också processen att gå från en organisationsstyrd till en efterfrågestyrd verksamhet. Det är en känslig process eftersom den innebär resursförflyttningar mellan utbildningsanordnare. Vad har åstadkommits? Majoriteten av intervjupersonerna är överens om att förutsättningarna för att tillväxt ska skapas finns, bland annat därför att utbildningarna är väl anpassade till vad arbetsmarknaden behöver. De anser även att förutsättningarna hela tiden förbättras eftersom relationerna med arbetsmarknaden utvecklas. Men de är också ense om att det ännu inte går att avgöra huruvida utbildningarna har varit framgångsrika. Det krävs uppföljning av de studerande, där huvudfrågan är huruvida de fått arbete inom sitt utbildningsområde bör vara huvudfrågan. Samverkansavtalets styrkor Samtliga intervjupersoner som vi har träffat har haft betydligt mer positivt än negativt att säga om samverkansavtalet. Majoriteten har haft mycket svårt att komma på något negativt. De huvudsakliga styrkorna kan delas in i olika delar: fördelar för regionen som en helhet, fördelar för de studerande samt fördelar för kommunerna. Det finns även fördelar för utbildningsanordnarna. Naturligtvis innebär fördelar för de studerande och för kommunerna även positiva effekter för regionen som helhet. 15

Utvärdering av samverkansavtal kring yrkesvux Kapitel 2 Fördelar för regionen som helhet: Resursutnyttjande. Utbildningar kan bedrivas ändå, trots att det lokala behovet inte är så stort. Kunskapsutbyte mellan aktörer inom vuxenutbildningsområdet. Att samverkan sätter fokus på att arbetsmarknaden inom regionen är gemensam och att människors rörelsemönster sträcker sig över kommungränser. Upphandling och gemensam prissättning. Ger tyngd i förhandlingar att vara fler. Fördelar för de studerande: Utbudet. Ingen kommun i samarbetet, utom möjligen Göteborg, hade ensam kunnat erbjuda ett så stort och mångfacetterat utbildningsutbud som finns tillgängligt nu. Alla invånare får samma möjlighet att utbilda sig när utbudet inte längre är kommunbundet. Fri rörlighet. Många intervjupersoner påpekar att om gymnasieungdomar är kapabla att välja utbildning själva, så borde vuxna rimligen också få möjlighet till det. Samordning. Det upplevs som positivt för invånarna i regionen att kunna hitta och ansöka till alla utbildningar i regionen på ett och samma ställe. Fördelar för den kommunala verksamheten: Konkurrens. Kommuner med liknande utbildningar slipper rivalisera om samma studerande. Skapar medvetenhet om de egna utbildningarna. Tydlig prislapp på vad vuxenutbildning kostar. Denna punkt upplevs som viktig framförallt av de små kommunerna. Mindre sårbarhet mot nedskärningar i budgeten. Det ekonomiska åtagandet i avtalet gör att de ekonomiska resurserna är förutsägbara under avtalsperioden. Fördelar för utbildningsanordnare: Större marknad för potentiella studerande utan att skriva avtal med flera kommuner. Möjlighet att specialisera utbildningar. Möjlighet att knyta större kontaktnät med kommunala representanter. Kommunerna har inte längre möjlighet att neka invånare utbildningsplatser. 16

Utvärdering av samverkansavtal kring yrkesvux Kapitel 2 Samverkansavtalets förbättringsområden Det är viktigt att poängtera att ingen av de personer vi har talat med vill begränsa samverkan på grund av eventuella svagheter i avtalet. I princip samtliga av dem vi talat med är överens om att samverkan är rätt väg att gå. Det finns också en stor förståelse för att alla nya organisationer har barnsjukdomar. Man är överens om att det som åstadkommits inom samverkansavtalets ramar är imponerande utifrån den tid som gått. De negativa känslor som kopplas till avtalet baseras till stora delar, enligt vår mening, på rädslor och farhågor. Att lämna ifrån sig en del av makten över sin kommuns medel är ett risktagande och med det följer en oro för att man ska tappa inflytande. Det finns en oro för att GR ska växa sig för stort och kräva mer resurser än vad som faktiskt tjänas på samarbetet. Därför är de åsikter som lyfts mer i form av farhågor. Områden som de intervjuade ser att man behöver förbättra: Högre delaktighet och insyn för kommunerna i processer och i ekonomin. Hantera inlåsningseffekten för invånarna i de kommuner som inte tillåter studier utanför GR. Utveckla samarbetet med grannkommuner inom noderna. Man syftar då främst på att återuppta och utveckla de projekt som fanns innan samverkansavtalet fördjupades. Utveckla relationer med näringslivet/arbetslivet och satsa på att träffa ännu mer rätt med utbildningar i tiden. Förtydliga roller i utförandet av utbildning. Undvika att kommuner gör det arbete som fristående utbildningsanordnare ska göra enligt avtal. Kvalitetsarbetet. Ta fram mätbara indikatorer och hitta sätt för att undvika dubbla roller i granskningsprocessen. Även arbeta på att skapa en kommunoberoende granskning. Förändra kommunernas perspektiv från protektionism till ett helikopterperspektiv i enlighet med uppfattningen om att arbetsmarknaden är gemensam. Ge utrymme för visioner och långsiktigt tänkande i GR vad gäller yrkesutbildningssatsningar. Tydligare kommunikation från politiker gentemot tjänstemän för att underlätta processen till efterfrågansstyrd organisation samt att visualisera fördelar och visioner Upphandlingsformatet. Betänka balansen mellan att pressa pris och bibehålla kvalitet. I de fristående utbildningsanordnarnas perspektiv finns det förbättringsområden främst inom samordning av olika aspekter. Exempelvis så att man får en enhetlig granskning och att man måste hantera flera olika inloggningar i Alvis. De snabba uppstartstiderna och kraven på geografisk 17

Utvärdering av samverkansavtal kring yrkesvux Kapitel 2 tillgänglighet ställer också högre flexibilitetskrav på utbildningsanordnarna som de måste arbeta vidare med. Även Alvis har varit ett ämne där många ser förbättringsmöjligheter. Arbetet med att förbättra Alvis är dock en pågående process som vi ser fungerar väl utifrån förutsättningarna och därför inget vi kommer att fokusera på. Vi kommer heller inte att utvärdera processen som föregicks före det gemensamma Alvis. 18

Utvärdering av samverkansavtal kring yrkesvux Kapitel 3 KAPITEL 3 ROLLER OCH ANSVAR Illustration 3:1. Organisationsskiss gällande beslutsvägar inom GR. Organisation Roll och ansvarsfördelningen gällande beslutsvägar inom samverkansavtalet finns väl beskrivet i avtalet. Grunden är ett tvågruppssystem med politiker i GR:s politiska styrgrupp, Utbildningsgruppen och gruppen med förvaltningschefer, kallad Vux UC. Utöver dessa grupper finns också Vuxgruppen, som innefattar verksamhetsansvariga rektorer. I anslutning till Vuxgruppen finns i nuläget fyra nodbaserade arbetsgrupper med inriktning mot marknadsföring, kvalitet, ekonomi och utbud. Det samlade intrycket vi har fått genom intervjuerna är att organisationen fungerar bra. De intervjuade säger också att det inom GR finns rutiner att hantera denna form av processer. Systemet har förutsättningar för att ha korta beslutstider och effektiva diskussioner med hänsyn till den lokalpolitiska processens procedur. En viktig förutsättning för detta är mötesstrukturen. Den snabbaste beslutsprocessen nås när mötesordningen i de olika grupperna följer beslutsordningen. Eftersom mötesscheman beslutas på helårsbasis är det viktigt att det planeras för från början. Många av frågorna och besluten processas och förankras innan de formella besluten tas. Detta för att inte beslut ska hamna i långbänk. Bland några av dem vi intervjuat, finns en antydning att besluten tas nån annanstans än 19

Utvärdering av samverkansavtal kring yrkesvux Kapitel 3 enligt den formella strukturen. De säger att vissa frågor inte blir diskuterbara, utan allt är redan klart före mötet. Utbildningsgruppen Utbildningsgruppen är GR:s politiska styrgrupp och ansvarar för de regionalpolitiska utbildningsmålen för all kommunal utbildningsverksamhet. Enligt utbildningsgruppens egna medlemmar är gymnasiet den skolform som upptar mest energi. Gällande vuxenutbildning tar Utbildningsgruppen beslut om bland annat samverkansavtalet, godkänner förfrågningsunderlag samt tar ställning till effektstudier. Under den senaste mandatperioden har gruppens politiska sammansättning skiljt sig från den i Göteborgs stad. Några av dem vi har intervjuat har påpekat att det ibland har varit problematiskt. Det har funnits krafter från Göteborg som har velat politisera mer i GR, vilket känts främmande då Utbildningsgruppen traditionellt byggt på en bred samstämmighet. Många vi har talat med säger att politiken tidigare inte har spelat så stor roll eftersom man oftast har varit överens oavsett partitillhörighet. Det har varit väldigt få konflikter under den senaste mandatperioden. Några politiker vi har talat med förklarar att när politiken tar mer plats försvåras möjligheterna att som en enad front förmedla en känsla till tjänstemän. Det upplevs som särskilt viktigt att ha möjlighet att förmedla känslor när konsekvenserna av de politiska besluten blir så stora som i ett samverkansavtal. I övrigt handlar kritiken mot Utbildningsgruppen om avsaknad av ett långsiktigt perspektiv. Bland några av de vi intervjuat finns det en uppfattning om att frågor avhandlas i takt med att de dyker upp och att utrymme för diskussioner saknas. Flera saknar diskussioner kring ett längre perspektiv och man upplever att det behövs mer visioner. Några politiker har också nämnt vikten av att Utbildningsgruppens medlemmar har mandat att besluta. Det finns en förståelse för att det i de fallen tar betydligt längre tid för att nå beslut inom kommunen, men det finns ändå en önskan om att fler kommuner skulle skicka representanter med rätt mandat. Vux UC & Vuxgruppen Vux UC:s främsta uppgift är att bereda förslag till Utbildningsgruppen, men tar även beslut om utbildningsområden, marknadsföringsinsatser, uppföljning, utvärdering, utveckling och handhar påtalade kvalitetsbrister. Vuxgruppen bereder de ärenden som Vux UC ska ta ställning till. Vuxgruppen ansvarar också för samråd med arbetsmarknaden och för fördelning av uppdrag till huvudmannakommuner. Vuxgruppen är sammansatt av vuxenutbildningsansvariga från samtliga kommuner. 20

Utvärdering av samverkansavtal kring yrkesvux Kapitel 3 Både politiker och tjänstemän har berättat att de anser det är bra att mycket beslutsstyrka i samverkan finns på tjänstemannanivå snarare än i Utbildningsgruppen. En politiker påpekar att det är bra för då är besluten redan förankrade ute i verksamheterna. Det finns generellt en större samstämmighet gällande samverkan bland politikerna i jämförelse med tjänstemännen. I och med införandet av Vux UC har beslutanderätten i flera frågor förskjutits. De kommunrepresentanter som förespråkade Vux UC berättar att syftet var att öka förvaltningschefernas och kommunernas inflytande, som de annars bedömde skulle minska alltför mycket i och med den nya ekonomiska uppgörelsen. En rektor vi har talat med anser att införandet av Vux UC tog kraften från rektorerna och att engagemanget avtog när gruppen inte längre äger frågorna. Man talar om att Vuxgruppens roll förändrats till en utförarroll. En rektor talar också om att arbetet i Vuxgruppen begränsas av de mängder pengar som man har fått. Istället för att diskutera långsiktigt och visionärt även här så har diskussionerna reducerats till att handla om akuta problem. Det är dock ett hanterbart problem, men som han tyckte var viktig att det lyftes. Arbetsutskottet Arbetsutskottets syfte är att planera Vuxgruppens möte. Det är en nodbaserad grupp. En medlem förklarar att det ibland är en utmaning att se till att arbetsutskottsmötena inte blir någon slags mellanmöte till Vuxgruppen så att det blir på en lagom nivå. Arbetsgrupper Idag finns det fyra arbetsgrupper: marknadsföring, utbud, ekonomi och kvalitet. Arbetsgruppen för ekonomi är sprungen ur antagningsgruppen, som upphörde att finnas när antagningsrutinen blivit mer etablerad. Samtliga arbetsgrupper är nodbaserade. Organisationen med en från varje nod upplevs som lagom av många rektorer. Man inser att det inte hade fungerat med samtliga 13 kommuner av många anledningar: det hade blivit otroligt mycket möten och ineffektiva diskussioner. Utbudsgruppen är den enda grupp som har en specifik regel för vilka representanter som får vara med. Eftersom de behandlar utbudet får inga rektorer vara jäviga. Det har resulterat i en snedfördelning där norra noden inte alls är representerad. Några rektorer lyfter också att det är en fördel att arbetsgrupperna är en del av Vuxgruppen, det är då betydligt enklare att få oklara delar förklarade och att fördjupa diskussioner. 21

Utvärdering av samverkansavtal kring yrkesvux Kapitel 3 GR administrationen GR administrationen består idag av cirka 8 personer (ej 8 heltidstjänster). Administrationens syfte är att svara för de sysslor som GR Utbildning enligt avtalet är ansvariga för, det vill säga kontakter med utbildningsanordnare, övergripande administration, effektstudier samt övergripande styrning och marknadsföring. De assisterar också Vuxgruppen vid utbildningsplanering samt sköter kontakterna med det virtuella kompetensrådet. GRvux har stegvis vuxit under avtalsperioden. Vår bedömning är dock att antalet anställda fortfarande är mycket lågt i förhållande till den omfattning av studerande som det blivit. De personer vi har träffat är genomgående mycket positiva till GRvux. Ofta beskriver representanter det som en framgångsfaktor. Man syftar då på personalens flexibilitet, proffsighet och på att organisationen upplevs som enkel och lättillgänglig. Grvux beskrivs också som bra på att samutnyttja resurser och att hinder upplevs som möjligheter. Det beskrivs också att personalen har hög kompetens och det är bra beslutskanaler. Många påpekar att det som åstadkommits av GRvux inom avtalsperioden är långt mer än vad man kunnat förvänta sig. Man uppskattar också det stöd som den centrala administrationen kunnat erbjuda till kommuner som av olika anledningar behövt hjälp med sina egna administrationer. Även möjligheten att kunna hjälpa varandra mellan kommunerna uppskattas. Det förekommer att representanter beskriver GRvux i termer som att det är bra nu, det verkar ha satt sig eller det verkar ha varit en process. Man syftar på att utgångspunkten varit skakigare än vad läget är idag, som är väldigt bra. I många fall har kommunerna förändrat sina egna administrativa organisationer samtidigt som GR:s växt fram, och några rektorer påpekar att det har varit ett nyttigt utbyte längs vägen. I denna process har det funnits vissa delar som fungerat mindre smidigt och det har i vissa fall varit väldigt omständigt för kommunerna innan allting har kommit på plats. Ett exempel är antagningen till de första omgångarna i våras. Det är viktigt att skilja mellan processer som inte fungerat och GR:s personals ansträngningar för att få det att fungera. Ingen vi talat med har på något sätt förknippat dessa omständigheter med GRvux. Några rektorer beskriver GR som att det initialt var en projektkatalysator: det var den samlande kraft som behövdes för att alla skulle tänka gemensamt. De förde ihop parterna och skapade grunden för samarbetet i dess nuvarande form. Ju längre tiden går och ju mer GR administrationen växer, stiger oron ute i vissa kommuner för att GRvux ska upphöra att huvudsakligen vara en katalysator och istället bli en egen aktör med en egen agenda. Organisatoriskt har administrationen ingen makt, men det påpekas att de har ett beredningsansvar och att de har viss påverkan över vilka frågor som tas upp. 22

Utvärdering av samverkansavtal kring yrkesvux Kapitel 3 Några rektorer är mycket kritiska till att organisationen som den ser ut nu blir mer än temporär. Även om nivån på administration är nödvändig nu så anser de att det nödvändigt att organisationen också krymper när statsbidraget minskar och att omfattningen på samverkan blir mindre. Man talar också om att det är viktigt att behålla kraften i kommunerna. En rektor påpekar att vissa kommuner i periferin av regionen redan nu tittar åt andra samarbeten, något som tolkas som en splittring gällande centraliseringen. De perifera kommunerna skulle på så sätt visa missnöje med en för hög grad av centralisering. För att behålla den starka samverkan som finns upplevs det som viktigt att den baseras på en fortsatt stor initiativkraft i kommunerna. Fler centrala funktioner? I våra intervjuer har vi bland annat ställt frågan om vad GRadministrationen kan göra utöver sitt arbete idag för att underlätta för kommunerna. Svaren har ofta kretsat kring att det huvudspår som finns idag är det rätta och att det gäller att fortsätta. Ett annat ämne som lyfts i samband med detta är central antagning. Det finns en diskussion kring central antagning i kommunerna. Det huvudsakliga argumentet är en större juridisk rättvisa för de studerande när de bedöms likartat oberoende av kommuntillhörighet. Några vi talat med ser det som nödvändigt i längden med en gemensam antagning just av detta skäl. Det skulle också avlasta kommunernas administration. För de rektorer som är emot central antagning handlar det om samma sak som ovan, att den centrala administrationen blir för stor och att inflytandet från kommunerna försvinner. En rektor påpekar också att kännedomen om lokala invånare som kan spela roll vid antagningen går förlorad. Det juridiska läget är oklart gällande central antagning. Eftersom antagning innebär ett myndighetsutövande är det kommunernas ansvar, som de i så fall måste avsäga sig. Om man på allvar börjar diskutera en central antagning bör man noggrant utreda detta. Det finns också ett önskemål kring att samordna de uppgifter som Skolverket efterfrågar i effektutvärderingarna. Vad vi har fått beskrivet för oss så kommer detta att finnas tillgängligt inom Alvis. Informationsflöden är ett annat arbete där GRvux kan underlätta för kommunerna. Av de rektorer och politiker vi har talat med anser samtliga att de får den information de behöver och att det är varken för mycket eller för lite. Däremot har det förmedlats att till förvaltningschefer och till operativ personal så fungerar inte informationsflödena. Det här är någonting som vi vet att GR:s personal är medvetna om och att man arbetar på att hitta lösningar. Yrkesvux berör ca 200 300 personer ute i kommunerna och hos utbildningsanordnarna, och en så komplex och decentraliserad organisation behöver anpassade informationsflöden. 23

Utvärdering av samverkansavtal kring yrkesvux Kapitel 3 Utbildningsanordnarnas syn på organisationen Utbildningsanordnarna har av naturliga skäl en begränsad insyn i GR:s organisation. Men utifrån några av representanternas kommentarer kan man ändå konstatera att den i grunden är positiv för dem. För utbildningsanordnarna upplevs kontakten med GR som mycket positiv eftersom den är enkel och okomplicerad. Det uppskattas att det finns en flexibilitet och att beslutsvägarna är snabba. Många uppskattar också att GR:s organisation möjliggör att utbildningsanordnarna får ha inflytande och kan komma med förslag på utbildningar. Relationen mellan GR och utbildningsanordnarna beskrivs mer som ett gemensamt utbyte och samarbete än jämförelsevis den relation de fristående utbildningsanordnarna har till Göteborgs stads Vuxenutbildningsförvaltning. Orsaken till detta kan vara att både GR:s organisation och yrkesvux är så nytt att båda parter vinner mer på ett utbyte i jämförelse med en traditionell beställar och leverantörsrelation. Noder Kommunerna i GR är utöver Göteborg indelade i tre noder: Norra noden: Ale, Kungälv, Lilla Edet, Stenungsund, Tjörn Östra noden: Alingsås, Lerum, Partille Södra noden: Härryda, Kungsbacka, Mölndal, Öckerö Nodindelningens grundtanke är att förenkla diskussion och beslutsgångar. Istället för 13 representanter i arbetsgrupperna och Vux UC är det en från varje nod samt en från Göteborg. Att det skulle vara en geografisk indelning verkar ha varit självklart i detta avtal. Noderna är delvis baserade på redan existerande samarbeten. Indelningen är naturlig på så sätt att antalet samarbeten mellan kommuner inom noderna har varit fler än samarbetena över nodgränserna. Ett undantag till detta finns dock, Öckerö, som har placerats i södra noden. Kommunen hade inga särskilda kopplingar till södra noden innan samverkansavtalet och har heller inte utvecklat någon därefter. Några rektorer har också påpekat att man inte nödvändigtvis har mest gemensamt med de man är geografiskt nära. Vi har fått ett intryck av att kommuner i utkanten av regionen verkar i periferin. Det är svårare för deras deltagare att åka till de andra kommunerna och de är också i högre grad villiga att åka åt andra håll och studera. Exempelvis Lilla Edets invånare som skulle kunna åka till Trollhättan, eller Kungsbackas som skulle kunna åka söderut i Hallandsregionen. Kommunerna ställs då inför ett svårt val när det gäller att bevilja utbildning: är det närhetsprincipen som ska avgöra eller är det utbildningens karaktär? 24

Utvärdering av samverkansavtal kring yrkesvux Kapitel 3 Samverkan inom noderna Rektorer i södra och östra noden uppger att samarbetet mellan kommunerna inom noden har minskat sedan samverkansavtalet infördes. Rektorerna anger att det inte finns utrymme för sådana aktiviteter eftersom aktiviteterna inom GR är högre prioriterade. Man har dock en del väl rotade samarbeten. Exempelvis har Lerum och Partille samordnat all sin vuxenutbildning så att den är gemensam för båda kommunernas invånare och i södra noden samverkar man kring SFI. Kommunerna i norra noden är de som har mest utvecklad samverkan. De bedriver bland annat verksamhet som certifierade utbildningsanordnare inom Teknik college och har ett eget administratörsnätverk. Det är också de som uppger att de har tätast kontakt sinsemellan. Noderna som arbetsindelning Nodsystemet bygger på att man kommunicerar inom noden. Representanterna i arbetsgrupperna måste delge och diskutera förslag med övriga kommuner inom noden för att få en bred förankring. Vårt intryck kring hur dessa informationsflöden fungerar är splittrat. De flesta rektorer uppger att de får reda på det de behöver veta. Det finns dock antydningar om att det kanske inte fungerar så bra längre ned i organisationerna ute hos kommunerna, och att man på så sätt inte når all personal med förslag och diskussioner. En nackdel med nodrepresentation kan vara närvaro. Några representanter har uppgett att det kan vara svårt att få någon annan att gå om ordinarie inte kan, vilket gör hela noden sårbar. Noderna beskrivs som bra ur balanssynpunkt. Andelen utbildningsplatser och liknande är inte möjligt att få jämnt över kommunerna men det är möjligt att få jämnt i noderna. En annan fördel är balanserade diskussioner. Om diskussionen utgår från noderna snarare än från kommunerna så skapas balans i argumentationen gentemot stora Göteborg. Bäst diskussionsklimat bör det alltså bli om alla noder känner samma nivå av samhörighet med varandra. Så har det inte beskrivits för oss. Norra noden är betydligt mer aktiv i jämförelse med övriga noder och utgör därför ett starkare inflytande än övriga noder. Så länge betydelsen av frågor är geografiskt oberoende är detta inget problem. Så som vi har fått det beskrivit för oss driver dock norra noden i högre grad en viss typ av frågor i jämförelse med övriga noder. Det är frågor som exempelvis gäller högre grad av självstyre för kommunerna och mer vikt på ej upphandlad verksamhet. Norra noden är också själva medvetna om att de utgör en stark förhandlingspart. 25

Utvärdering av samverkansavtal kring yrkesvux Kapitel 3 Kommunerna Kommunerna innehar ett flertal roller inom samverkan. De är hemkommuner och huvudmannakommuner definierade enligt avtalet, och de är också beställare genom Vuxgruppen, utförare och granskare. Både politiker och rektorer har påpekat att roll och ansvarsfördelningen inte alltid är självklar för kommunerna. Problemet finns både på kommunal nivå, mellan kommuner samt gentemot GR och utbildningsanordnarna och gäller många vardagliga saker. Grundproblematiken beror på att flera av de traditionella rollerna kommunerna haft har förnyats i avtalet. Det är naturligt att omdefiniera roller i processen och att gå från en organisationsstyrd till en beställarstyrd verksamhet. Samtidigt är de nya rollerna ovana och många kommuner som inte har haft dessa roller förut behöver stöd i att utveckla sina organisationer. Även att det skett en perspektivförskjutning är problematiskt för kommunerna. Man är vana vid att tänka i ett långsiktigt perspektiv snarare än det korta som avtalsperioden innebär. En del av lösningen innefattar att förtydliga de kommunala rollerna. Kommunerna måste förtydliga vad som ska vara förvaltningens ansvar och vad ska som ska ske på enhetsnivå. Ett annat problem är att de roller som faktiskt är tydliggjorda inte har följts i praktiken. Ett exempel är den administration som läggs på utbildningsanordnarna genom upphandlingsavtalet, men som i vissa kommuner, av olika skäl, ändå hanterats av kommunerna. Några rektorer uppger att utbildningsanordnare inte alltid har den studievägledning som krävs lokalt, och att de studerande därför vänder sig till kommunerna. Eftersom man ändå känner ansvar för de som studerar i kommunerna har man inte avvisat dem eller ställt krav på utbildningsanordnaren. Det innebär att kommunen utfört uppgifter som utbildningsanordnaren har fått ersättning för. Jävssituationer När kommunernas roller kompliceras skapas också situationer med möjlig jävsproblematik. Det blir allra tydligast i det faktum att rektorerna i Vuxgruppen är både beställare och utförare av utbildning. Vi upplever att det länge har funnits en medvetenhet kring dessa frågor. Det finns också en stor förståelse för att mycket av detta beror på att problem avhandlats när de uppkommit istället för att utgå från en förarbetad struktur. Majoriteten av de intervjuade är också överens om att den snäva tidsramen och att budgeten blev så stor är saker som har påverkat. Ett annat exempel är vägledarna i de kommuner som har flera typer av samma sorts utbildning i kommunen, med både kommunala och fristående 26