Omega-3 från fiskolja är viktigt för en bra start i livet Intervju med Dr Alex Richardson, verksam vid universitetet i Oxford, på Food and Behaviour Research (FAB), Inverness, Skottland (www.fabresearch.org ) och författare till boken They are what you feed them 1. Hur påverkas det ofödda barnets neurologiska utveckling om den blivande mamman äter fiskolja? Alla gravida kvinnor måste se till att få i sig tillräckligt mycket av de längre fleromättade omega-3- fettsyrorna, som finns i fisk och skaldjur (EPA och DHA), eftersom dessa näringsämnen är absolut nödvändiga för att det ofödda barnet ska kunna utvecklas normalt och vara friskt. DHA är särskilt viktigt eftersom denna omega-3 är en strukturell byggsten för alla cellmembran, och i allra högsta grad för hjärnan, hjärtat och andra livsviktiga organ som utvecklas hos fostret. Omega-3 måste man få i sig genom kosten (precis som vitaminer och mineraler) eftersom människokroppen inte kan bilda det själv. De längre fleromättade omega-3-fettsyrorna från fiskolja är de allra viktigaste, eftersom dessa fetter behövs för att hjärnan, hjärtat och immunförsvaret ska utvecklas och fungera normalt, men också för många andra aspekter av vår fysiska och mentala hälsa och förmåga. Tyvärr så innehåller västvärldens moderna kost ganska lite omega-3-fettsyror. Bilaga 1 innehåller en översikt över de livsmedel som innehåller de längre fleromättade fettsyrorna. Dessutom undviker många gravida att äta fisk och skaldjur eftersom de är rädda att de innehåller miljögifter. Fiskoljekosttillskott av hög kvalitet är därför ett säkert och effektivt sätt att försäkra sig om ett tillräckligt intag. Varför är de längre fleromättade omega-3-fettsyrorna så viktiga under graviditeten? Hjärnans struktur och funktion DHA är särskilt viktigt för utvecklingen av det ofödda barnets hjärna och nervsystem. Det är en avgörande byggsten för hjärn- och nervcellernas membran, vilka uppgår till hela 10 % av all hjärnvävnad (om man bortser från hjärnans vatteninnehåll). I livets inledningsskede utökar DHA både hjärncellernas verkliga tillväxt och kopplingarna mellan dessa. Det innebär att brist på DHA när livet tar sin början kan ha en negativ effekt på de neurologiska nätverk som stöttar en normal informationsbearbetning i hjärnan och nervsystemet. Noggrant kontrollerade befolkningsstudier har visat att barn vars mödrar ätit lite eller ingen fisk eller skaldjur (och inte tar fiskoljetillskott) löper en signifikant högre risk att drabbas av låg intelligens (IQ), bristande sociala färdigheter, impulsivitet och andra negativa utvecklingskonsekvenser, jämfört med barn vars mödrar ätit mer fisk (och därmed mer DHA) under graviditeten. DHA behövs också för att bilda ämnen som skyddar hjärncellerna mot inflammationer och annat som kan påverka hjärnan negativt.
Synen DHA är särskilt viktigt för utvecklingen av det ofödda barnets syn, eftersom denna omega-3 utgör över 30 % av näthinnan. DHA-molekylens unika form och egenskaper gör att ljus kan omvandlas till de elektriska och kemiska signaler som stöttar alla aspekter av synen, och det finns inget annat ämne som kan göra detta som ens kommer i närheten av DHAs effektivitet. Brist på DHA kan därför leda till en bred skala av problem med synen, och barn till mödrar som ätit lite fisk (och därför hade ett lågt DHA-intag) löper en ökad risk, både att få dålig syn och att få problem med den motoriska koordinationen. Kontrollerat försök med fiskoljetillskott under graviditeten Många randomiserade, dubbelblinda, placebokontrollerade försök har visat att tillskott av fiskolja till moderns diet under graviditeten kan ha betydande fördelar för spädbarnens hälsa och utveckling. Doserna har varierat mellan 150 och 1 200 mg DHA/dag Två separata metaanalyser visar att DHA förlänger graviditeten ökar födelsevikten minskar risken för för tidig födsel (< 34 veckor) med 31 % 1 för alla graviditeter totalt och med 61 % 2 för högriskgraviditeter. Inga biverkningar vid doser på upp till 2,7 g/dag omega-3 (EPA + DHA) totalt DOMInO-försöket som finansierats av de australiensiska myndigheterna är det största randomiserade, dubbelblinda, placebokontrollerade försöket hittills som undersökt effekterna av DHA-tillskott under graviditeten. Forskarna rekryterade 2 400 kvinnor, som fick tillskott från den 20e graviditetsveckan fram till födseln, antingen av Efalex Mor och barn, som ger 800 mg DHA och 100 mg EPA per dag (den aktiva behandlingen) eller av ett matchande placebo som utformats så att det inte gick att urskilja från den aktiva behandlingen, fast den återspeglade fettsyresammanställningen i en genomsnittlig australiensisk diet. Försöket utformades utifrån två huvudmål: (1) att ta reda på om DHA-tillskott leder till en minskad förekomst av postnatal depression bland mödrarna (mätt utifrån en standardiserad skala) och (2) att ta reda på om DHA-tillskott förbättrar den genomsnittliga kognitiva och språkliga utvecklingen hos barnen vid 18 månaders ålder (även här utifrån standardiserade bedömningar) 1 Szajewska et al 2006. Am J Clin Nutr. 2006 Jun;83(6):1337-44 2 Makrides et al 2006, Cochrane Database, Jul 19;3:CD003402
Fler mätningar gällande graviditeten och födseln och barnens allmänna hälsa och utveckling (inklusive allergier) genomfördes också. Precis som man förespått så förekom postnatal depression mindre bland de mödrar som fått DHA jämfört med mödrarna som fått placebo (9,67 % kontra 11,15 %), även om denna skillnad endast var signifikant på trendnivå (relativ risk 0,85, p < 0,09). Uppseendeväckande nog så var förekomsten av postnatal depression mycket lägre hos BÅDA grupperna jämfört med genomsnittet i Australien (som är 15-16 %) med andra ord så var placeboeffekten mycket tydlig. Uttryckt på ett annat sätt så innebär DHA-tillskottet under graviditeten en minskad förekomst av postnatal depression hos mödrarna med 38 % (37,6 %), men bara genom att delta i studien (vilket ledde till att både mamman och barnet fick extra uppmärksamhet) så minskade den förväntade förekomsten av postnatal depression med 28 % (27,8 %). Vad gäller barnets utveckling vid 18 månaders ålder så visade inte den genomsnittliga kognitiva och språkliga utvecklingen några signifikanta skillnader mellan de två olika grupperna, fast språkutvecklingen var en aning bättre hos barnen till mödrarna som fått en aktiv behandling jämfört med barnen till mödrarna som fått placebo (p < 0,09). Däremot så fanns det en mycket signifikant minskning av andelen barn som utvecklades långsamt bland mödrarna som fått DHA-tillskott från 6,9 % till 2,7 %. Det upptäcktes dessutom ett antal andra signifikanta fördelar med DHA-tillskott, bland annat: Allmänt hälsotillstånd För tidig födsel förekomsten minskade med 50 % Låg födelsevikt förekomsten minskade med 35 % Genomsnittlig födelsevikt 68 g tyngre i den aktiva gruppen Allvarliga negativa incidenter för spädbarnens hälsa minskade med 61 % Inläggningar på intensivvårdsavdelning minskade med 43 % Antalet dödsfall bland foster/spädbarn minskade med 66 % Inga allvarliga negativa biverkningar varken för modern eller barnet Mycket bättre allmänt hälsotillstånd hos spädbarnen i den aktiva gruppen jämfört med placebogruppen. 2. Så om man vill ha ett smart barn bör man alltså börja tidigt redan när barnet ligger i livmodern. Varför? Det är väldigt viktigt att börja tidigt eftersom moderns näringsstatus från befruktningen och under hela graviditeten kan ha livslång effekt på barnets hälsa och utveckling.
En tillräcklig mängd längre omega-3-fettsyror är därför absolut nödvändigt för att stötta det ofödda barnets sunda utveckling. (Andra nödvändiga näringsämnen som vitaminer, mineraler och omega-6- fetter behövs också, men det är normalt sett mycket mer sällsynt att dessa saknas i moderns diet). Hjärnstruktur Rent strukturellt så är DHA kritiskt för uppbyggnaden av barnets hjärta och hjärna samt andra vitala organ och denna process inleds redan tidigt under graviditeten. Det neurorör som hjärnan och nervsystemet utvecklas ifrån bildas under de första sex veckorna efter befruktningen. Efter en kort tid har det blivit en igenkännlig hjärna. Ryggmärg, hjärna och nervceller fortsätter att bildas under den 12:e till 24:e graviditetsveckan (andra trimestern) och utvecklingen går ännu snabbare under den 24:e till 36:e graviditetsveckan (tredje trimestern). Efter att nya hjärnceller har bildats (i ett centralt område) så måste de förflytta sig eller migrera långa avstånd innan de kommer fram till slutmålet (i de yttre lagren av hjärnbarken). Även mycket små rubbningar under denna neuromigration får livslång effekt på hjärnans struktur, något som har kopplats till vanliga inlärningssvårigheter som till exempel dyslexi. Djurstudier har signifikant utvisat att omega-3-brist hos honan under dräktigheten kan rubba neuromigrationsprocessen, vilket leder till permanenta avvikelser i hjärnstrukturen (och om dessa är alltför allvarliga kan det hända att avkomman inte kan överleva). Hjärnfunktionen Djurförsök har utvisat att avkomma från honor med omega-3-brist löper signifikant större risk att drabbas av tecken på depression och ångest än avkomma från honor med ett tillräckligt omega-3- intag under dräktigheten. Beteendeproblem (som impulsivitet och hyperaktivitet), bristande inlärningsförmåga och minne hos avkomman har på motsvarande sätt associerats till att modern hade ett lågt intag av omega-3-fettsyror. Omega-3-tillskott före och efter födseln De flesta av de hjärnceller som en människa någonsin får bildas redan före födseln och därför måste blivande mödrar få i sig mycket omega-3 från fiskolja (särskilt DHA) under graviditeten för att stötta utvecklingen. Efter födseln fortsätter dock ansamlingen av DHA i hjärnan under barnets första två år. Detta beror på att de första två åren också är en kritisk period för hjärnans utveckling, genom att det rika nätverket med celler och kopplingar som utgör barnets hjärna och nervsystem formas och ombildas av dess miljö (inklusive dieten) samt genom barnets erfarenheter. DHA-innehållet i modersmjölk varierar kraftigt mellan olika individer och är en direkt återspegling av moderns intag av DHA från fisk och skaldjur (eller fiskoljetillskott). Både graviditet och amning kan tömma moderns lager av omega-3, så ett bra intag (antingen från fisk eller från kosttillskott) rekommenderas under den här perioden.
Bilaga 1 Livsmedel som innehåller essentiella omega-3-fettsyror De oljor som finns i fisk och skaldjur är i stort sett de enda naturliga källorna med EPA och DHA, de längre omega-3 som är biologiskt viktiga. Små mängder DHA finns i vissa ägg (men bara i ägg från fåglar som äter en naturligt eller konstgjort berikad diet) och i organkött (som lever, njurar, hjärta eller hjärna). Ett fåtal algarter kan också producera DHA, men de flesta alger och sjögräs (eller andra vegetabiliska oljor) innehåller bara kortare former av omega-3, om de över huvudtaget innehåller några. Kortare omega-3-fettsyror ger inte samma hälsofördelar som EPA och DHA. Enklare former av omega-3 finns i gröna bladgrönsaker och i vissa oljor från nötter och frön. Dessa kan omvandlas till EPA och DHA, men bara i begränsad utsträckning hos oss människor. Dessutom innehåller dessa livsmedel, med ett par ovanliga undantag som linfröolja, mer omega-6-fetter än omega-3, så de bidrar inte till att åtgärda det allvarliga överskottet på omega-6, jämfört med omega-3, som finns i de flesta moderna dieter. Faktum är att de flesta vegetabiliska oljor faktiskt försämrar läget.