Remiss, nya regler för slakt, kapitel 10, få ändringar i djurreglerna, kapitel 5 Svara senast 31 mars 2013 Svara till regler@krav.se Hjälp oss göra våra regler bättre! KRAVs styrka är en bred förankring bland livsmedelsaktörerna. Remisserna är avgörande för att få fram bra regler hjälp oss i det arbetet och ge oss dina synpunkter på förslaget. Med den bredd av erfarenhet, kunskap och engagemang som finns bland KRAVs anslutna och medlemmar landar vi i de bästa reglerna. En referensgrupp för KRAV-godkänd slakt har tagit fram ett förslag till nya regler i kapitel 10 och några mindre förändringar i kapitel 5 djurhållning. En referensgrupp för livsmedelsförädling har tagit fram förslag på regler för minskad klimatpåverkan, som också föreslås gälla slakterier. Läs mer på vår hemsida, www.krav.se/regelremisser. När remisstiden är slut ser referensgrupperna över förslaget utifrån de svar vi fått. KRAVs regelkommitté går därefter igenom förslaget och lämnar det till KRAVs styrelse för beslut. Nya regler publiceras på vår hemsida omkring 1 juli 2013 och börjar gälla från 1 januari 2014. I några av reglerna finns övergångstider för dem som redan har KRAV-certifierad produktion. Varför? Vi ser över reglerna för KRAV-godkänd slakt för att: Utvärdera hur reglerna fungerar idag och ta vara på de förbättringsförslag som vi fått in sedan tidigare översyn. Reglerna ändrades senast 2004. Göra reglerna tydligare. Införa regler som minskar negativ klimatpåverkan. Vilka har varit med och tagit fram förslaget? Jenny-Ann Sundelöf, Team Ugglarp AB Johan Beck-Friis, Djurskyddet Sverige Christina Klingberg, SMAK AB Annelie Lundell, SCAN AB Katarina Lingehag- Ekholm, KRAVs regelkommitté & Djurskyddet Sverige Jenny Schultzberg, KIWA Sverige Arne Mustonen, Närkes Slakteri Lena Lindström, Djurens Rätt Eva von Heideken, Ekologiska Lantbrukarna
Paula Quintana Fernandez, KRAV Kjell Sjödahl Svensson, KRAV Om remissen Svar som kommer från föreningar eller organisationer har större tyngd än remissvar från enskilda. Har du möjlighet att samverka med kollegor eller inom en förening för att diskutera och lämna ett gemensamt svar är det extra värdefullt för oss. Men vi är tacksamma också för svar från enskilda personer. Hur du svarar Vi vill gärna ha dina synpunkter på: Reglernas innehåll leder de till att syftet med översynen nås, är kraven rimliga, går reglerna att uppfylla? Språk går det att förstå vad vi menar? Går reglerna att kontrollera? Var konkret och hänvisa till den eller de regler du vill kommentera. Beskriv gärna konsekvenserna av en regel eller av de ändringar du föreslår. Maila ditt svar till regler@krav.se. Ange ditt namn och kontaktuppgifter så vi kan nå dig om vi behöver fråga dig om något. Det är värdefullt för oss om du talar om ifall du har egen KRAVgodkänd produktion och i så fall vilken, om du är konsument, finns i livsmedelsbranschen eller till exempel är lantbruksrådgivare. OBS! Vi behöver ditt svar senast 31 mars 2013. Du som inte har tillgång till dator hör av dig per telefon eller brev så skickar vi remissförslaget och eventuellt bakgrundsmaterial till dig med vanlig post. Vi publicerar de remissvar vi får in på vår hemsida, och anger ditt namn. Hör av dig om du har frågor! Paula Quintana Fernandez Kjell Sjödahl Svensson, Regelutvecklare djurhållning Kvalitetsansvarig paula.quintana@krav.se Kjell.sjodahl-svensson@krav.se regler@krav.se 018 17 45 04 018 17 45 03 Postadress: KRAV, Box 1037, SE 751 10 UPPSALA
Översikt och motivering Här är de viktigaste förändringarna som vi föreslår. Slakt (kapitel 10) 1) Alla slakterier ska ha en djurskyddsansvarig - ny regel 10.1.2 En djurskyddsansvarig kan göra avsevärda förbättringar i hanteringen av levande djur på slakteriet och arbeta med kontinuerlig förbättring. Regeln om att alla KRAV-godkända slakterier ska ha en djurskyddsansvarig oavsett antal slaktade djur är därför väsentlig. Genom ett årligt möte med djurskyddsansvariga på samtliga KRAV-slakterier säkerställs ett idéutbyte om hur djurhanteringen på slakterierna kan förbättras. 1) Svar: HS Certifiering AB Hur blir det om djurskyddsavsvarig inte kan komma eller inte kommer av någon orsak, blir det då en avvikelse mot regeln, enligt avvikelsehanteringssystemet? Detta behövs tydliggöras för att vi ska kontrollera detta som revisorer. Om det finns särskilda skäl till varför man inte kan delta, vilka är dessa isf som är okej mm. 2) Två årliga revisionsbesök - regel 10.1.4 Genom att införa ett extra oanmält revisionsbesök på slakterierna kan det helt inriktas på hanteringen av levande djur. Görs besöket oanmält kan den dagliga hanteringen revideras och det blir tydligare vilka rutiner som används och hur de fungerar. 2) Svar: HS Certifiering AB I första stycket framgår det att det ska vara ett oanmält besök, sedan i andra meningen ( Görs besöket oanmält ) öppnas det för att man kan tolka det som att det kan vara okej att göra anmält besök också. Bra med oanmält besök då man ser hur det fungerar i verkligheten. Detta skulle fungera bra för oss som certifieringsorgan då vi inuläget endast har småskaliga gårdsslakterier, men vi kan tänka oss att detta kanske är svårare på en del större slakterier då man ev. behöver någon person som måste guida revisorn igenom slakteriet. När det gäller de småskaliga slakterierna gäller det att man som revisor vet när de slaktar, då detta inte alltid förekommer dagligen. Kan detta oanmälda besök även göras på konventionella djur som slaktas? 3) Rådgivning med fokus på djurvälfärd regel 10.1.5 I vissa situationer har det stora värden att få synpunkter utifrån från specialkompetens på hur hanteringen av levande djur kan förbättras. De situationer vi föreslår listas i regel 10.1.5. Läs vår utredning om bedömning av djurvälfärd på slakterier på www.krav.se/slaktregeloversyn
3) Svar: HS Certifiering AB Bra regel, men för att vi ska kunna kontrollera denna regel behöver vi veta vem som kan ge denna rådgivning. Alltså ett förtydligande över vem/vilka som kan utföra denna rådgivning till slakterierna. 4) Elektrisk pådrivare och hård drivning regel 10.2.4 och 10.2.5 Reglerna ska även i fortsättningen innebära att enskilda KRAV-djur som man använt elektrisk pådrivare på ska underkännas. Vi har försökt göra regeln tydligare. Regel 10.2.5 tar upp förbud mot hård drivning och den gäller precis som kravet på en minskad användning av elektrisk pådrivare, alla djur som hanteras på slakteriet, både KRAV-godkända och konventionella. 4) Svar: HS Certifiering AB Regel 10.2.4. Slakteriet ska även arbeta förebyggande för att elektrisk pådrivare överhuvudtaget inte ska användas på konventionella nötkreatur Frågan är då om det okej att använda ibland på nöt eller inte alls då det står senare i meningen att överhuvudtaget inte ska användas på konventionella nötkreatur. Alltså förebyggande och överhuvudtaget inte är förvirrande tillsammans. Denna mening bör förtydligas, ska de jobba förebyggande eller får de inte alls använda elektrisk pådrivning på nöt? Hur är det då på lamm och gris? Är det regel 10.2.5 som anger att de ska arbeta förebyggande för att minimera användningen av elektrisk pådrivare på dessa djurslag? 5) Tydligare när djur får övernatta regel 10.5.2 Vi vill göra det tydligare i vilka situationer som KRAV-godkända djur får övernatta på slakteriet. Det gäller dels vid tekniska problem, dels om övriga djur i större utsträckning än vanligt behövt gå före i slaktkön av djurvälfärdsskäl, samt om transporterna är långa och djuren kommer till slakteriet tidigast 2 timmar innan slakteriet normalt stänger. Övernattande grisar ska ha leksaker. Huvuddelen av de KRAV-godkända djuren ska slaktas samma dags om de kommer till slakteriet. Läs vår utredning om stress i samband med slakt på www.krav.se/slaktregeloversyn 5)Svar: HS Certifiering AB Denna regel är svår, enligt våra erfarenheter är att i de flesta fall blir djuren lugnare om de får övernatta, då de oftast är stressade efter transporten och då ska fortsätta till bedövningen så snabbt som möjligt. Men med övernattning under förutsättning att de har bra/stora utrymme, fri tillgång på grovfoder, vatten, torr liggplats, bra ventilation samt att det måste vara lugnt (ljud) under natten och givetvis att det är djur som är vana att vara inne på något sätt uppfattar vi dem lugnare. Men i vissa fall kan det säkert vara tvärtom, då vissa djur aldrig i stortsätt varit inne och då kanske skulle bli väldigt stressade över att behöva stå inne och då kanske det är bäst att de
får slaktas så snabbt som möjligt för att minimera tiden för stress. Eller om det är ngt sjukt djur som inte ska behöva lida, bör man slakta den så snart som möjligt. 6) Struktur på reglerna hela kapitel 10 Vi remissar ett förslag till ny struktur, där de regler som enbart gäller ett djurslag finns i slutet av kapitlet i ett avsnitt per djurslag. Många regler gäller hela slakteriet och alla olika djurslag, och de inleder kapitlet och följer flödet genom slakteriet, från att djuren kommer till slakteriet till avlivning. För att lättare kunna jämföra det nya regelinnehållet med dagens har vi behållit de gamla regelnumren trots ny placering av en del regler. Om vi beslutar oss för den nya strukturen i 2014 års regler anpassar vi regelnumren efter den. Blir reglerna lättare att använda med den nya stukturen? Har du fler förslag på förbättringar? 7) Anpassning till ny lagstiftning och översyn av registreringar Förslaget är anpassat till EU förordning 1099/2009 som träder i kraft 1 januari 2013. Vi har också gjort en utredning om vilka registreringar som görs på slakterier idag och anpassat reglerna 10.1.3, 10.2.7 och 10.2.8 till det. Läs våra utredningar om Hur EU:s nya förordning påverkar KRAVs regler och om Registreringar på slakterier på www.krav.se/slaktregeloversyn. Djurhållning (kapitel 5), avsnitt 5.11 8) Rekommendation om när djurgrupper sätts samman- regel 5.11.3 Vi vill förtydliga att lantbrukaren ansvarar för att djuren som hämtas till slakt är hanterbara och att om nya grupper behöver sättas samman så ska det göras i så god tid att gruppen hinner etableras innan transporten. 8) Svar: HS Certifiering AB Vad menas med hanterbara? Det kommer vara en svår regel för vissa att upnå då många av djuren inte är hanterade, då de endast får grovfoder eller betar ute på sommaren och kan vara mycket skygga för människor. 9) Lastning av höns och kyckling på gården ska göras av erfarna personer. ny regel 5.11.4 Det är viktigt att fjäderfä hanteras och samlas in på ett lugnt sätt av erfarna personer för att minska stressen och undvika att skada djuren.
Allmänna regler (kapitel 2), avsnitt 2.18 om energianvändning 10) Plan för minimerad användning av fossila bränslen 2.18.3 Alla ska ha en plan för minskad användning av fossila bränslen för att minska utsläppen av koldioxid. Regelavsnittet som rör alla KRAV-anslutna och idag handlar om sparsamt körsätt och att ta hänsyn till energiförbrukning vid investeringar har kompletteras med detta. 11) Förnybar el ny regel 10.1.6.1 På slakterier ska den elenergi som används för KRAV-certifierad produktion komma från förnybara energikällor, till exempel miljömärkt el. Regeln införs för att minska klimatpåverkan. Regeln läggs i kapitel 10 eftersom kraven på andelen förnybar el skiljer sig för olika regelområden: lantbrukare och butiker ska använda förnybar el till hela sin verksamhet, övriga till den KRAV-certifierade delen av sin produktion. Skillnaden beror på att det för företag med en liten andel KRAV-certifierad produktion och stor elförbrukning i nuläget inte bedöms som rimligt att helt gå över till förnybar el. 11) Svar: HS Certifiering AB Går det att dela upp energiavtalet i både miljömärkt och icke miljömärkt till en och samma produktionslokal? Eller blir det så att slakterierna är tvungna att teckan ett avtal för förnyelsebara energikällor för hela anläggningen? Hela förslaget till nya regler På länken Regeltext Slakt (kap 10) som du hittar på vår hemsida, finns hela regeltexten till kapitel 10 med alla ändringar vi föreslår, samt de avsnitt i kapitel 5 och 2 där vi föreslår förändringar; 5.11 och 2.18. På www.krav.se/regelremisser kan du också ladda ner övriga remissförslag som just nu finns ute för synpunkter.