Hälsa och Sjukdom. vad innebär dessa begrepp? Vad är vårt uppdrag i hälso- och sjukvården?

Relevanta dokument
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.

Folkhälsopolitisk policy för Östergötland

Lägre kostnader och bättre hälsa samtidigt är det möjligt?

mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,

Mål och budget för Tomelilla kommun

Hälso- och sjukvårdslag (SFS 1982:763) Ramlag Vänder sig till de förtroendevalda (politiker m fl) samt till allmänheten

Uppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård

Arbetsmaterial enbart för diskussion. Framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms län

Det började med ädelreformen 1992

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt?

Lågt socialt deltagande Ålder

Socialstyrelsens författningssamling

KOMMUNSTYRELSEKONTORET

Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre

Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård

Folkhälsorapport 2015 i sammanfattning. Mona Backhans, Joanna Stjernschantz Forsberg, Anton Lager (redaktörer)

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Nya Perspektiv för värmlänningarnas bästa

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Risk- och händelseanalys

Regel 1 - Ökad medvetenhet

Avgiftsbefrielse för uppföljningsbesök hos tobaksavvänjare efter graviditet

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Barnhälsovårdens nya program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård

Barns lagliga rättigheter till information, råd, stöd och skydd. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Flik 1.3. BJURHOLMS KOMMUN Äldre- och handikappomsorg. Att lämna samtycke

Hälso- och sjukvårdslagen

Styrgruppens mål Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1

Upprättad Reviderad AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer

Förebyggande insatser mot spelproblem i Sveriges regioner och landsting

Hälso- och sjukvård Förebyggande insatser. Matti Leijon, PhD, MPH Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet, Region Skåne

Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterad sjuklighet hur stor roll spelar sociala faktorer? Tomas Hemmingsson Sorad Stockholms universitet

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Kan det vara så att kvinnor behöver mer för att få lika mycket som män? Eller är det tvärtom?

Arbetsplan Jämjö skolområde

Ärende bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Halmstad

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Rutin för hantering av medicinska avvikelser

Evidensbaserad praktik -till nytta för individen

Hur kommer teknologiska landvinningar påverka sjukvården?

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Distriktssköterskeutbildning I, 50 poäng (DIS1R) (DIS1D)

Om chefen är den sista som får veta. Varför är det enklare att berätta att man brutit benet än att man brutit ihop?

Kristina Nordmark Verksamhetsutvecklare, äldreomsorgen Skellefteå kommun

Hospicevård i Göteborg

Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6. Uppdaterad januari 2013

Hälsoläget i Gävleborgs län

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 1(1) LJ2014/1368. Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen

Britt-Mari Banck Christian Farman

Yttrande över departementspromemorian Bortom fagert tal Om bristande tillgänglighet som diskriminering (Ds 2010:20)

Kan du inte komma till tandläkaren så kommer vi till dig.

Bakgrund. Psykiatrireformen Försöksverksamhet Beslut om statsbidrag 2000

FREDA-farlighetsbedömning

UNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!

Folkhälsa och översiktlig planering i samverkan. Botkyrka kommun

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Antagna av Kommunstyrelsen Kvalitetsgarantier Detta kan du som brukare förvänta dig av Hemtjänsten i Eksjö kommun

SEMINARIUM I ALMEDALEN 2 JULI 2009 ÄR ÄLDREVÅRD UTAN KUNSKAP VÄRDIG? ETT SAMARBETE MELLAN

Socialdepartementet

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Informationshantering och journalföring. informationssäkerhet för god vård

Min resa som chef på Hagalidsgården

Masterprogram i AT/FHV/LOG/MED PED/OMV/SG - Examination i kurs Hälsa, kvalitet och interprofessionellt lärande

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef

Reglemente för omsorgsnämnden i Vellinge kommun

Uppdrag att ta fram ett utbildningspaket för vårdpersonal om bemötande

Social- och äldrenämndens väsentlighets- och riskanalys med mål och nyckeltal 2014

INTYG om provtjänstgöring

Arbetsplan för Kometen

Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård

Arbetsplan Jämjö skolområde

Infektionssjukdomar. Välfärdssjukdomar. Bristsjukdomar. Schematisk bild över förändringar i sjukdomspanoramat

Den etiska plattformen i behov av renovering? Prioriteringscentrum, Linköpings universitet

Verksamhets- och finansieringsplan för verksamhetsåret 2007

Socialstyrelsens författningssamling. Socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende

Hur kan hälso- och sjukvårdens insatser utvecklas för att minska sociala skillnader i hälsa?

Management och hälsa med hjärna och hjärta. HealthSCORE 2.0. verktyget för den hälsofrämjande arbetsplatsen. på individ-, arbetsgrupps- & Ledningsnivå

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsorådets reglemente

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Flyktingbarnteamet Göteborg

Patientsäkerhetsberättelse för verksamhetens namn. Fysio World Pal AB Sjukgymnastik

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

Hälsoekonomi och fysisk aktivitet. FaR-utbildning 3/

Etik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare

Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Svenska erfarenheter av att arbeta med hälsokonsekvensbedömningar (HKB) Ida Knutsson Enheten för miljöhälsa

Svar på motion om att utreda åtgärder för att öka tryggheten hos främst flickor

Om sociala skillnader i hälsa och levnadsvanor

KARTLÄGGNING AV BEHOV I DEN DAGLIGA LIVSFÖRINGEN

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 4. spelare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Transkript:

Hälsa och Sjukdom vad innebär dessa begrepp? Vad är vårt uppdrag i hälso- och sjukvården? Margareta Kristenson, Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Linköpings Universitet

1 Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.

Hälsa är Förmåga att uppnå sina vitala mål Nordenfeldt Biostatistisk normalitet Boorse

Hälsa är Socialstyrelsens termbank 2009..ett.. tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte enbart frånvaro av sjukdom eller skada

Hälsobegreppet har två dimensioner! Individens egen bedömning Mår bra Mår ej bra Frisk Medicinsk/ professionell bedömning Sjuk Blir lättar frisk? Blir lättar sjuk?

Sjukdom - Disease Baseras på Diagnos dvs professionens bedömning Patologi = Sjukdomslära

Dödsorsaker (% av dödsfall) Män Kvinnor Kranskärlssjukdom 24,0 19,2 Sjd i hjärnans kärl 9,2 12,5 Prostatacancer 5,5 - Bröstcancer - 3,2 Olycksfall (inkl trafik) 5,5 3,0

Sjukdomspanoramats utveckling över tid: Prognos av Peter Hjort 1980

Sjukdomsbehandling Att behandla, och rehabilitera specifik sjukdom utifrån kunskap om sjukdomars orsaker Patogenes det som skapar sjukdom

Sjukdomsprevention Att förebygga specifik sjukdom utifrån kunskap om sjukdomars orsaker Patogenes det som skapar sjukdom

Sjukdomsprevention Primär prevention förhindra insjuknande i hjärtinfarkt Sekundär prevention förhindra återinsjuknande i hjärtinfarkt Tertiär prevention förhindra komplikationer av sjukdomen

Sjukdom Disease Illness/Disability

Hälsa är Socialstyrelsens termbank 2009..ett.. tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte enbart frånvaro av sjukdom eller skada

Hälsorelaterad livskvalitet fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande/funktion ( oftast i relation till sjukdom) Kan mätas med självskattningsskalor

Sjukdomsbörda kan mätas i utifrån dess påverkan på sjukdom (död) och dess påverkan på livskvalitet: DALY = Disability Adjusted Life Years = YLL + YLD YLL - Years of Life Lost Antal döda i viss diagnos x antal förlorade levnadsår (i för hållande till förväntad livslängd) YLD - Years Lost because of Disability Sjukdomens påverkan på livskvalitet x år med sjukdomen

KKv DALYför kvinnor i olika diagnosgrupper, fördelat på YLD och YLL

Disease prevention/ Förebygga sjukdom Health Promotion /Hälsofrämjande Prevention - Förebygga Promotion Främja (gynna, stödja)

Hälsofrämjande Den process som ger individen möjligheter att öka kontrollen över sin egen hälsa och förbättra den WHO Ottawa manifestet

Hälsofrämjande åtgärd, enl. socialstyrelsens Termbank - 2009 - stärka eller bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande - att stärka människors möjlighet till delaktighet och tilltro till egen förmåga.

Exempel på individinriktade hälsofrämjande åtgärder enl. socialstyrelsens Termbank - 2009 - att stödja en individ att orientera sig i en förändrad livssituation vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning.

Salutogenesis. det som skapar hälsa Känsla av Sammanhang. A. Antonovsky 1984

Hälsofrämjande resurser Känsla av sammanhang Meningsfullhet, Hanterbarhet, Begriplighet, Gränser Tillit Trygghet-Hopp Empowerment Kraft- Egenmakt-Självförtroende- Copingförmåga

Det hälsofrämjande förhållingssättet från det sekundsnabba leendet.. till professionella metoder,

Hälsofrämjande möten - från BVC till palliativ vård Hälsofrämjande möten inom BVC Att inge lust till rörelse och hälsa Lyssnande möten i tandvården Hälsofrämjande möten på IVA Hälsofrämjande smärtrehabilitering En hälsofrämjande sjukskrivningsprocess, Mötet med patienten som har en neurologisk sjukdom, Hälsofrämjande möten vid sjudomsprevention, Så stärker vi närstående Bekräftande möten - Integrerad psykiatri, En hälsofrämjande vård och omsorg för äldre Möten i livets slutskede med fokus på livsberättelse

Sjukdom olika perspektiv Disease Illness Sickness

Ett hälsofrämjande förhållningssätt är viktigt.. i alla skeden inom hälso- och sjukvården vid mottagningsbesöket på vårdavdelningen i anslutning till operation i terminal vården I rehabiliteringsprocessen i det förebyggande arbetet!

Kan prevention ha biverkningar? Städa så att det blir rent, annars kan ditt barn bli allergiskt!

Paternalism Den gode fadern vill så väl men vet själv bäst vad som är bra för barnen och därför bestämmer utan att fråga om deras åsikt

Empowerment Makt Vertikal eller Horisontell!

Empowerment strategier dvs. ett hälsofrämjande förhållningssätt ett sätt att förhindra paternalismiska handlingar!

Etik i vården - måldokument för Karlskoga lasarett

Två parter med kompletterande expertis Professionell aktör expert på sjukdomen Patienten expert på hur han/hon mår

Synergieffekt av två dimensioner Individens egen bedömning Mår bra Mår ej bra Frisk Medicinsk/ professionell bedömning Sjuk Blir lättar frisk? Blir lättar sjuk?

Dualismen.. René Descartes 1596-1650 Kroppen - Res extensa Själen Res cognitans

Risk för hjärtinfarkt i förhållande till antal riskfaktorer och egenupplevd hälsa Källa: Lars Weinehall, Umeå Universitet OR 20 Upplevd hälsa: God Ej god 23.7 10 0 8.4 4.3 2.9 2.7 1 0.7 1.3 0 1 2 3 Antal riskfaktorer Riskfaktorer: rökning, högt blodtryck, kolesterol >6.5 mmol/l

Risk för ny hjärtinfarkt i förhållande till grad av depression vid utskrivning, kontrollerat för effekt av andra riskfaktorer. P=0.01 P<0.001 P<0.001 BDI=Beck Depression Inventory Lespérance F & al.circulation 2002;105:1049

Känsla av hopplöshet och risk för sjukdom och död (CardioVascular Disease, Myocardial Infarction), effekt kontrollerad för andra riskfaktorer. Everson SA & al Psychosom Med 1996;58:113

Individer med låg självskattad hälsa har en flackare kortisolkurva vid en standardiserad laboratoriestresstest Kristenson et al: Int J Behav Med, 2001 Saliva cortisol, nmol/l 17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 Good Rather good Poor Baseline 16 20 30 40 (minutes)

1. Basal dygnsutsöndring CAR

Saliva cortisol levels and scale scores of psychosocial factors. LinQuest study N= 250 Steeper cortisol diurnal deviation related to Global Quality of Life Social support Coping p<0.01 p<0.05 p<0.05 Flatter diurnal cortisiol deviation related to Cynicism p<0.05 Depression p<0.01 Vital exhaustion p<0.01 Sjögren et al: Diurnal levels of saliva cortisol.. Int J of Behavioral Medicine 2006. XIV ISA

1983 kom den nya hälso- och sjukvårdslagen Prefixet Hälso: patienten i centrum sjukdomsprevention samhällsmedicin

8 OTTAWA-manifestet

Krav på hälso- och sjukvården 2 a Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård...den skall särskilt 1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, 2. vara lätt tillgänglig, 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, 5. tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. 2 b Patienten ska ges individuellt anpassad information om 1. sitt hälsotillstånd, 2. de metoder för undersökning, vård och behandling som finns, 3. sina möjligheter att välja vårdgivare och utförare inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, samt vårdgarantin. 2 c Hälso- och sjukvården skall förebygga sjukdom eller skada. Lag (1998:1660).

Sverige fick år 2003 en nationell policy för folkhälsan Ett övergripande folkhälsomål, samt 11 målområden fokuserade på hälsans bestämningsfaktorer

Målområden 1: Delaktighet och inflytande i samhället 2: Ekonomisk och social trygghet 3: Trygga och goda uppväxtvillkor 4: Ökad hälsa i arbetslivet 5: Sunda och säkra miljöer och produkter 6: En hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7: Gott skydd mot smittspridning 8: Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9: Ökad fysisk aktivitet 10: Goda matvanor och säkra livsmedel 11: Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt frå narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande

Hälsans Hälsans bestämningsfaktorer bestämningsfaktorer Trafik Miljö Samhällsekonomiska strategier Jordbr. & livsmedel Utbildning Fritid & kultur Boende Arbetslöshet? Alkohol Arbetsmiljö Tobak Narkotika Socialt stöd Sex & samlevnad Sociala nätverk Matvanor Motion Barns vuxen kontakt Socialförsäkring Sömnvanor m.m. Socialtjänst Hälso-& Sjukvård Source: Adapted from Dahlgren & Whitehead, 1991

Den enda aktören som har som sitt uppdrag att skapa hälsa! Hälso- och Sjukvård

Sveriges Kommuner & Landsting: Vård på (o)lika villkor Vård på (o)lika villkor Källa 84: Halmin M, Bellocco R, Lagerlund M, Karlsson P, Tejler G, Lambe M. Longterm inequalities in breast cancer survival - a ten year follow-up study of patients managed within a National Health Care System (Sweden). Acta Oncologica, 2008; 47: 2: 216-24.

Regeringens proposition 2007/08:110, En förnyad folkhälsopolitik Hälsans framtidscenario ; Samproblemsjukdomar och vällevnadssjukdomar Behov att utveckla nya förhållnings -och arbetssätt

Hälso- och sjukvårdens uppgift är att.. utifrån bästa kunskap och evidens behandla sjukdom och rehabilitera efter sjukdomsperiod stödja den långvarigt sjuka individens möjlighet att leva ett bra liv, samt initiera och stödja sjukdomsförebyggande instser, vad gäller återinsjuknande samt nyinsjukande

Hälso och sjukvårdens utåtiriktade uppdrag (befolkningsperspektivet) Bidra med kunskap om sjukdomars orsaker och /eller Aktivt delta i multiprofessionella team, t ex med skola, barnomsorg för att påverka orsaker till sjukdom, skada eller ohälsa.

Hälsoorientering som en strategi för att skapa en effektivare hälso- och sjukvård Målet bästa möjliga hälsoresultat

2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Hur mäter vi vårdens måluppfyllelse??

Resurser Process Produktivitet Produkt Effektivitet Resultat?

Resultatmått Hälsorelaterad livskvalitet ADL- funktion Sjudomsbesvär, patientbedömning Sjukdomsbesvär, professionell bedömning Läkning/restitution Komplikationer Överlevnad/död

www.fhi.se Mål 6 På väg mot en mer hälsofrämjande Hälso-och sjukvård Sammanfattning av utredningsunderlag, proposition, riksdagsbeslut, indikatorförslag och exempel på tillämpning