HNS strategi 2012 2016 HNS en föregångare Effektiv vård för patientens bästa
Vad är en strategi? Med strategin avses vid HNS det mål- och verksamhetsprogram som samkommunens fullmäktige godkänt. Strategin revideras varje fullmäktigeperiod. Denna strategi har godkänts vid HNS fullmäktiges sammanträde 19.10.2011 och är i kraft åren 2012 2016. Omvärld i förändring Förändringar i lagstiftningen Hälso- och sjukvårdslagen som till stor del ersätter lagen om specialiserad sjukvård och folkhälsolagen trädde i kraft 1.5.2011. I lagens mål betonas kundorienterad hälso- och sjukvård, förstärkt primärvård, hälsofrämjande och minskade hälsoskillnader, vårdens kvalitet och patientsäkerhet samt begränsning av ökningen av kostnaderna. Efter att hälso- och sjukvårdslagen trätt i kraft kan patienterna i samförstånd med den remitterande läkaren välja en vårdgivare inom specialistvården vid vilken offentlig verksamhetsenhet som helst inom ett specialupptagningsområde (erva). Från och med början av 2014 kommer valfriheten att omfatta alla offentliga verksamhetsenheter inom specialistvården i Finland. Patientens valfrihet kommer att innebära 1. en konkurrens av vissa patientgrupper mellan producenter; 2. att det blir svårare än tidigare att förutse antalet patienter som ska vårdas; 3. att sjukvårdsdistriktets ekonomiska planering och grunder för faktureringen förändras i en mer marknadsorienterad riktning. En förstärkt primärvård kräver nya åtgärder av sjukvårdsdistriktet för att kompetensen inom primärvården ska kunna förbättras och en välfungerande vårdkedja i centrala sjukdomsgrupper arbetas fram. Detta kräver ett smidigt och organisationsneutralt samarbete mellan sjukvårdsdistriktets experter och primärvårdens personal. I statsminister Katainens regeringsprogram definieras riktlinjer för en förvaltningsreform inom hela social- och hälsovården som en del av kommunsystemets strukturella reform. Reformerna är baserade på en 27.4.2011 publicerad promemoria av Socialoch hälsovårdsministeriets arbetsgrupp med preliminärt förslag till en övergripande reform av hälsooch sjukvårdens struktur, finansiering, utveckling och övervakning. 2 Beredningen av reformerna kommer att börja omgående och de kommer eventuellt att träda i kraft re-dan åren 2015 2016, dvs. i slutet av den här strategiperioden. Förberedelserna inför dem kommer centralt att påverka verksamhetssätten inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. Även ett antal andra lagreformer påverkar hälso- och sjukvårdens omvärld, bl.a. förändringar i lagstiftningen om konkurrensneutralitet samt bestämmelser på EU-nivå (direktiv om hälsovårdstjänster). Befolkning och sjukdomsprevalens Befolkningen i HNS-distriktet väntas fortsätta att växa med cirka 1,0 % per år under de kommande åren. Tillväxten är snabbast i gruppen över 65-åringar. De stora årskullarna åldras och deras behov av hälso- och sjukvård ökar. I denna åldersgrupp belastar särskilt cancersjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar (inklusive cerebrovaskulära sjukdomar), nedsatt syn och hörsel samt kirurgiska sjukdomar i rörelseapparaten märkbart specialistvården. Andra sjukdomar med relevans för minskad funktionsförmåga hos befolkningen är bl.a. diabetes och depression. I takt med pensioneringen ökar befolkningen som står utanför företagshälsovårdens tjänster. Detta ökar trycket på att använda den offentliga hälsooch sjukvården. En betydelsefull aspekt i Finland är den stora skillnaden i hälsostatus mellan de olika sociala grupperna. Detta är en mångfacetterad följd av sociala faktorer, men delvis också av strukturerna och rutinerna i hälso- och sjukvårdssystemet. En allt viktigare faktor som påverkar efterfrågan är den så kallade konsumerismen 11. Användarna av specialistvården är mer medvetna om sina sjukdomars behandlingsalternativ än tidigare. De är också vana vid att kräva tjänster enligt sina önskemål. Den valfrihet hälso- och sjukvårdslagen erbjuder gör det möjligt för patienten att välja den vårdgivare som bäst motsvarar patientens önskemål. En stor del av resurserna inom den offentliga specialistvården är inriktad på högspecialiserad och dyr vård. Åtagandena i vårdgarantin reglerar mycket noggrant omfattningen av specialistvården. Minskningarna i den nuvarande tjänstevolymen skulle förutsätta revolutionerande genombrott i förebyggande insatser, nya innovativa behandlingsformer som ersätter sjukhusvården eller uppluckringar i de krav som ställs i lagstiftningen. Utvecklingen av de offentliga finanserna Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts verksam- 1 läran enligt vilken marknaden ska formas utifrån konsumenternas önskemål
het är beroende av den finansiering som distriktet får av medlemskommunerna. Det så kallade hållbarhetsgapet i de offentliga finanserna leder till att man utan en ganska snabb ekonomisk tillväxt eller en märkbar höjning av skattesatsen blir tvungen att skära ner i de offentliga utgifterna för att bryta den ökande skuldsättningen. Internationella ekonomiska osäkerhetsfaktorer återspeglar sig i Finland och orsakar osäkerhet i de offentliga tjänsternas finansieringsmöjligheter. Trots den likabehandlingsprincip som ingår den nuvarande lagstiftningen blir man sannolikt under de närmaste åren tvungen att prioritera de offentliga tjänsterna och investeringarna mer strikt än tidigare. Inom social- och hälsovården kommer i synnerhet äldreomsorgen att kräva ytterligare finansiering. Därför är det sannolikt att den kommunala finansieringen till specialistvården i framtiden är relativt sett mindre än tidigare. Det finns dock en allt större efterfrågan på specialistvårdens tjänster. Detta orsakar tryck på att öka produktiviteten. Det finns också tryck på att öka även medborgarnas eller deras arbetsgivares finansieringsandel inom hälso- och sjukvården. Detta bör beaktas i HNS strategi. Tillgång på personal HNS har i sin tjänst nationens största kluster av hälso- och sjukvårdsexperter som klarar av även den mest högspecialiserade specialistvården. På grund av personalens snabba pensionering är det osäkert om universitetens och yrkeshögskolornas utbildningsvolymer räcker till att täcka det regionala personalbehovet. Tillgången på personal är tillsammans med ekonomin den största enskilda riskfaktorn för HNS framgångsrika produktion av tjänster. Framgången i rekryteringen förutsätter att HNS är en attraktiv arbetsgivare. De höga boendekostnaderna gör det dock svårt att rekrytera personal, särskilt i huvudstadsregionen. En stor del av specialistvårdens tjänster fungerar enligt 24/7 -principen, vilket förutsätter att sjukvårdspersonalen är beredd att arbeta med jouruppgifter eller i treskift. Den privata sektorn är ute efter HNS personal speciellt genom att erbjuda bättre lön samt flexibla arbetstider. En tillräcklig personal är för olika aktörer i första hand en fråga om konkurrenskraft. Tillgången på personal kommer att bli en kritisk produktionsfaktor inom specialistvården. HNS bör använda alla personalpolitiska medel och möjligheter, inklusive arbetskraftsinvandring, för att säkerställa tillgången på arbetskraft. Tekniska framsteg Den tekniska utvecklingen inom medicinen är snabb. Nya undersöknings- och behandlingsmetoder utvecklas och tas i bruk. Specialistvården förnyas vart femte år. Vårdens resultat förbättras och ökar befolkningens funktionsförmåga och livslängd. I en alltmer globaliserad värld kan även spektret av sjukdomar förändras snabbt och oväntat. Icke-smittsamma sjukdomar är det överlägset största hotet mot funktionsförmågan, men epidemier av smittsamma sjukdomar och bl.a. sjukhusinfektioner är en växande risk. Användningen av informations- och kommunikationsteknik (ICT) i hälso- och sjukvården fortsätter att öka, vilket ställer ökande krav på hälso- och sjukvårdens datasystem. Deras driftstörningar kan i värsta fall medföra omfattande störningar för specialistvårdsverksamheten. Patienternas elektroniska tjänster ökar successivt och utgör en integrerad del av vårdapparaten. Under strategiperioden tas t.ex. e-recept i bruk och ett nytt patientdatasystem anskaffas. Universitetsforskningen hjälper den medicinska utvecklingen framåt. Möjligheterna att snabbt kartlägga patientens arvsmassa och välja individuella alternativa behandlingar (personalized medicine) ger redan inom de närmaste åren bättre vårdresultat i vissa svåra sjukdomar. För att HNS ska kunna hålla jämna steg med den medicinska utvecklingen förutsätter att den egna expertkompetensen inte äventyras. Forskningsfinansieringen är en växande utmaning. Den internationella och inhemska konkurrensen inom forskningen har ökat och bara starka forskningsenheter och forskningsmiljöer med goda resurser behåller sin attraktionskraft. HNS som organisation HNS organisation är i sig en del av omvärlden. HNS bildades genom att slå samman Helsingfors stads specialistvård, Nylands sjukvårdsdistrikt och Kommunalförbundet för Helsingfors universitetscentralsjukhus. HNS har varit verksamt sedan år 2000. Det är landets största sjukvårdsdistrikt och Hucs är landets största och viktigaste sjukhus. www.hus.fi 3
HNS är en tvåspråkig samkommun inom vars område andelen befolkning med svenska som modersmål är högre än i något annat sjukvårdsdistrikt. HNS har omorganiserats flera gånger på kort tid. Inom HNS-distriktet har nettoutgifterna/ invånare för specialistvården i kommunerna ökat mer begränsat än i resten av landet. Verksamhetens produktivitet har förbättrats. Kvaliteten på tjänster har varit fortsatt hög och tillgängligheten har förbättrats. Å andra sidan är även befolkningen inom HNS-distriktet friskare och yngre än i resten av Finland. Inom alla tjänster är HNS inte den ledande sjukhusorganisationen i fråga om konkurrenskraft. Det finns fortfarande mycket i verksamheten som kan utvecklas och effektiviseras. Förutsättningen för att detta ska kunna genomföras är ett stimulerande ledarskap med samspelsperspektiv och intraprenörskap. Som kommunernas gemensamma sjukhussamkommun är förtroendet mellan HNS och dess ägarkommuner grunden för all framgång. Hucs status som vårt lands största och viktigaste sjukhus är central inom HNS. Det nuvarande Hucs har bildats genom att slå samman Hucs sjukhus i Helsingfors, Jorvs sjukhus i Esbo och Pejas sjukhus i Vanda. Till följd av det här arrangemanget är Hucs dels ett toppsjukhus på tertiär nivå, ett centralsjukhus för alla kommuner i Nyland, dels en producent av specialistvård på så kallad basnivå i huvudstadsregionen. Detta innebär utmaningar, vars lösning hör till de centrala frågorna under strategiperioden. HNS verksamhet styrs av värderingarna: Alla människors lika värde Patientorientering Kreativitet och innovation Hög kvalitet och effektivitet Transparens, förtroende och ömsesidig respekt HNS strategiska målsättningar åren 2012 2016 är: Patientorienterad vård i rätt tid Högklassig forskning och undervisning Ett mer utvecklat partnerskap med primärvården Effektiv och konkurrenskraftig verksamhet Förutsättningarna att uppnå de strategiska målsättningarna är: En kompetent och motiverad personal Kontrollerad ekonomi som är i balans Fungerande lokaler, teknik och miljöansvar Nyskapande ledarskap och organisation Ägarsamfundens och intressenternas förtroende HNS åren 2012-2016: (vision) HNS är en internationellt högklassig, kunskapsgenererande sjukhusorganisation där undersökningen och vården av patienterna är av hög kvalitet, rättidig, säker och kundorienterad. HNS tjänsteproduktion är konkurrenskraftig och dess sjukhus och enheter erbjuder eftertraktade arbetsplatser. 4
Våra målsättningar och mål åren 2012 2016 1. Patientorienterad vård i rätt tid HNS huvuduppgift är att ordna och producera specialistvårdstjänster för befolkningen i sina medlemskommuner och enligt bestämmelser eller avtal även för den övriga befolkningen. Den kvantitativa befolkningstillväxten och den åldrande befolkningen beaktas proaktivt för att säkerställa en tillräcklig tjänstevolym. Patienterna kommer snabbt till vård och de vårdas på lika villkor enligt medicinska vårdkriterier. Undersökningen och vården av patienterna är säker och av hög kvalitet. Detta förutsätter att vårdens resultat mäts och jämförs med andra sjukhus både i Finland och internationellt. Undersöknings- och vårdrutinerna ska vara effektiva och evidensbaserade. Utöver den höga medicinska kvaliteten och vårdkvaliteten är det viktigt att patienten upplever vårdtillfället som positivt. Kundorienteringen förbättras. Patienterna vårdas individuellt och i ett bra samspel med patienterna. HNS är ett tvåspråkigt sjukvårdsdistrikt. Målen: 1.1. Vårdresultatens kvalitetsjämförelse För att förbättra undersökningen och vården av patienterna utvärderas vårdens resultat systematiskt och resultaten jämförs i förhållande till andra sjukhus både i Finland och internationellt. Detta förutsätter en klinisk kvalitetsstyrning. 1.2 Patientsäkerhet En säkerställd patientsäkerhet är baserad på ett system där säkerhetsrisker och avvikelser rapporteras, analyseras och korrigerande åtgärder sätts in vid behov. 1.3 Behovsenlig vård Med epidemiologiska undersökningar och andra analyser utvärderas utbudet på vårdtjänsterna i förhållande till efterfrågan samt behovet hos befolkningen och på basis av dem inriktas och utvecklas utbudet på vårdtjänsterna till befolkningen för att säkerställa tillgången på likvärdig och jämlik vård. Tjänsterna utvecklas kunskapsbaserat. Framtida förändringar monitoreras regelbundet. 1.4 Vårdens resultat Undersökningen och vården av patienterna baserar sig på vetenskapligt dokumenterad evidensbaserad kunskap och kunskap om vårdens resultat. Nya behandlingsformer utvecklas och introduceras på ett kontrollerat sätt. 1.5. Vård på lika grunder Patienterna tas in för vård och vårdas enligt nationellt och internationellt godkända kriterier. Patientens hemkommun, sociala ställning eller andra motsvarande skäl ger inte rätt att avvika från dessa principer. 1.6. Prehospital akutsjukvård och brådskande vård Brådskande vård ges omedelbart i enlighet med principerna om vårdens angelägenhetsgrad. Vården börjar som effektiv prehospital akutsjukvård inom hela HNS-distriktet. 1.7. Tillgång på planerad vård i rätt tid Den ickebrådskande, dvs. i förväg planerade undersökningen och vården genomförs flexibelt med beaktande av patienternas individuella behov och de hälsomässiga och sociala konsekvenser en försenad vård får. Undersökningarna och vården av patienterna inplaneras med tanke på vårdens resultat i så rätt tid som möjligt och omfattningen av tjänsterna utformas enligt befolkningens behov så att minst vårdgarantin uppfylls. Svängningarna i utbudet och efterfrågan balanseras förutom med egen flexibel verksam-het också genom att använda konkurrensutsatta underleverantörer. För patienterna skapas en möjlighet att själv boka tid för en planerad vård. Utfallet av vårdens tillgänglighet följs upp systematiskt. I en vårdsituation på poliklinikerna, behandlingsenheterna och avdelningarna följs de överenskomna tidsschemana. Avbokade vårdtider på grund av orsaker som beror på sjukhuset minskas. 1.8. Vård av långtidssjuka Vården av patienter som behöver långvarig eller upprepad vård och uppföljning genomförs tillsammans med primärvården med iakttagande av servicekedjor som tagits fram för behandlingen av centrala folksjukdomsgrupper, principer för god medicinsk praxis och regionalt överenskomna servicekedjor med www.hus.fi 5
fastställt ansvar och vars kvalitet och funktion följs upp systematiskt. HNS erbjuder hälsovårdscentralerna det expertstöd som de behöver. 1.9. Palliativ vård och vård i livets slutskede Inom den palliativa vården och vården i livets slutskede kommer man sjukvårdsområdesspecifikt överens om servicekedjorna tillsammans med primärvården och socialvården så att varje patient har en individuellt överenskommen vårdplan och ansvariga personer oberoende av organisationsgränserna. 1.10. Patienternas valfrihet Patientens lagstadgade rätt att påverka valet av vårdenhet tillsammans med den behandlande läkaren och den övriga hälso- och sjukvårdspersonalen förstärks genom att förutsättningarna för valet förbättras, resurser inriktas på basis av efterfrågan och genom att man svarar på patienternas vårdbehov mer flexibelt än tidigare. Patientens möjligheter att påverka också valet av den behandlande läkaren på sjukhuset förbättras. 1.11. Patienternas bemötande och individualitet Patienternas bemötande är respektfullt, humant och individuellt. Patientens rätt att vara involverad i beslut som gäller patienten och patientens sjukdom och få tillräcklig information om undersökningar och vård förbättras. 1.12. Språkliga rättigheter Finsk- och svenskspråkiga patienter får vård på sitt modersmål. För personalen ordnas kontinuerligt språkkurser och personalen uppmuntras att använda patientens modersmål. Patienter som hör till andra språkgrupper stöds i vårdrelaterad kommunikation, bl.a. med tolktjänster. På skyltarna inom sjukhusområdet används finska, svenska och engelska. De teckenspråkiga personernas tjänster tryggas. 1.13. Barnets ställning Barndomen identifieras som en faktor som på ett övergripande sätt reglerar patientens och familjens behov och rättigheter och påverkar behandlingen av sjukdomar. Barnens sjukvård utvecklas med barndomens egenvärde ständigt i fokus. 1.14. Respons från patienterna Patienterna har möjlighet att kontinuerligt och systematiskt ge respons om den vård de har fått och om verksamheten vid HNS enheter. Denna respons rapporteras regelbundet till olika nivåer i organisationen och dess resultat används i utvecklingen av verksamheten. Klagomål, besvär och anmärkningar som gäller vården av patienter behandlas utan dröjsmål. Patientombudsmannaverksamheten är kundorienterad, respekterar patienternas synpunkter och bidrar med hjälp vid patienternas problem. Om dess resultat rapporteras på regelbunden basis. 1.15. Patientnära vård Vården av patienterna ordnas så nära patientens boendeort som det med tanke på den medicinska kvaliteten och kostnadsnyttan är möjligt. Hemsjukhusverksamheten utvecklas tillsammans med primärvården. Mobila verksamhetsformer utvecklas och utökas och de möjligheter kommunikationstekniken erbjuder i vården utvecklas. 1.16. Tillgänglighet till sjukhusvård Framkomligheten till och vid sjukhusen underlättas med kollektivtrafikarrangemang och genom att förbättra parkeringsmöjligheterna tillsammans med kommunerna. Sjukhusreceptionernas funktioner och patienternas vägledning förbättras. 1.17. Undersöknings- och vårdlokaler, patienthotellverksamhet Undersöknings- och vårdlokalerna utvecklas ytterligare så att de blir ännu bättre med tanke på vården av patienterna. På lång sikt är målet en persons patientrum. Högkvalitativ sjukhushygien säkerställs. Ett separat patienthotell byggs. 1.18. Patienthandledning, patientinformation Informationen till patienter och deras anhöriga utvecklas utifrån en evidensbaserad och tvärvetenskaplig forskning. Vid patienthandledningen används innovativt ny informationsteknik. För alla kundservicemedarbetare ordnas kundserviceutbildning. 6
1.19. För patienter viktiga stödtjänster För patienter viktiga stödtjänster, som måltider, kläder och kommunikationsmöjligheter under sjukhusvistelsen utvecklas på ett systematiskt sätt. Tredje sektorns frivilliga partnerskap ökas som en del av patientens välbefinnande. 1.20. Konst och kultur på sjukhusen Patienternas vårdmiljöer utvecklas utgående från ett separat handlingsprogram så att de främjar hälsan och stödjer patientens egna resurser. En mångsidig användning av konst och kultur får en större roll som en del av patienternas välbefinnande och vård. Inom hela HNS och dess olika sjukhus tillsätts konstkommittéer. 1.21. Familjens, de anhörigas och närståendes roll De behov patienternas närstående har beaktas i sjukhusens lokaler och verksamhet. De stöds och deras resurser tas till vara i vården av patienten. De närstående är en viktig målgrupp för hälsofrämjande. 1.22. Patientorganisationer HNS anordnar varje år för olika patientorganisationer samråds- och informationsmöten där patientorganisationerna har möjlighet att föra fram sin syn till HNS beslutsfattare, ledning och experter. 2. Högklassig forskning och undervisning Det finländska samhället förväntar sig med rätta av HNS sådan sjukdomsdiagnostik och vård som är baserade på den nyaste kunskapen. En nödvändig förutsättning för att uppnå detta mål är en högklassig forsknings- och undervisningsverksamhet. Inom forskningen och undervisningen agerar HNS i nära samarbete med Helsingfors universitet, dess medicinska fakultet och andra högskolor och yrkesläroanstalter. Förutsättningarna för forskningen förstärks både ekonomiskt och administrativt. Den separata forskningsstrategin uppdateras. Mejlans campus utvecklas i samarbete med andra aktörer som ett internationellt erkänt centrum för toppforskning som i en nordisk jämförelse placerar sig bland de två och i en europeisk jämförelse de fem bästa. Med högkvalitativ grund-, specialiserings- och fortutbildning garanteras en hög kompetens och säkerställs tillgången på kvalificerad arbetskraft även i framtiden. I utbildningen utnyttjas hela HNS nätverk av sjukhus och verksamhetsenheter. En separat utbildningsstrategi tillsammans med specialupptagningsområdets andra sjukvårdsdistrikt och verksamhetsområdets viktigaste utbildningsinstitutioner tas fram. En bättre identifiering av kompetensbehoven inom primärvården och möjligheterna att svara mot utbildningsbehovet beaktas. Målen: 2.1. Universitets- och högskolesamarbete Helsingforsregionens universitetscentralsjukhus (Hucs) utgör Helsingfors universitets medicinska fakultets kliniska verksamhetsmiljö. Hucs och fakulteten är en odelbar helhet. Att på alla möjliga sätt fortsätta och utveckla detta samarbete är ett av HNS nyckelmål. Gemensamma tjänster och ömsesidigt deltagande i ledningsarbetet är en viktig del av detta samarbete. Avsikten är att det konkreta samarbetet på Mejlans campus ska bli så bra att det blir en global förebild. För att uppnå detta mål bildar HNS, HUs medicinska fakultet, Biomedicum Helsinki och Institutet för molekylärmedicin i Finland tillsammans Hel-sinki Academic Medical Center, och detta namn kommer att användas i kommunikationen i så stor utsträckning som möjligt. Samarbetet omfattar också övriga HNS sjukhus och verksamhetsenheter och andra universitet och högskolor. För att universitetssjukhuset ska få en tydligare roll och utvecklas tas ett separat dokument fram som sammanfattar Hucs roll dels som undervisnings- och forskningssamfund, sjukhus på tertiär nivå, centralsjukhus i HNS-distriktet, dels som sjukhus som stödjer primärvården i huvudstadsregionen. www.hus.fi 7
2.2. Principer och riktlinjer för HNS forskningsarbete Forskningens ställning som en av HNS grundläggande uppgifter erkänns inom hela organisationen och i medlemskommunerna. På HNS sjukhus och andra enheter fokuserar man på sådan forskning som, om det lyckas, leder till en grundläggande ny kunskap och till en förbättrad diagnostik och vård med hjälp av den. Forskningen är programbaserad och inriktad på stora helheter och internationellt erkänd. I en separat forskningsstrategi definieras specifikt principerna, riktlinjerna och prioriteringarna för forskningen samt metoderna för att uppnå de fastställda målen. Den etiska grunden för forskningen är klar och uttalad. Forskningsresultaten används i den kliniska tjänsteproduktionen och dess resultat rapporteras regelbundet till beslutsfattare och intressenter. 2.3. Övrig hälsovetenskaplig forskning HNS koordinerar och stödjer aktivt forskningen inom primärvården inom sitt område. Avsikten är att skapa bättre förutsättningar för alla HNS olika yrkesgrupper som bedriver vetenskaplig forskning. Inrättandet av en professur i vårdvetenskap vid Helsingfors universitets medicinska fakultet främjas. Forskningen i hälsoekonomisk vetenskap och ledarskap inom hälso- och sjukvård förstärks. 2.4. Inflytande i nationella beslut Tillsammans med universitet, högskolor och andra universitetssjukvårdsdistrikt arbetar man för att stärka rollen för forskningen inom den kliniska medicinen i den nationella vetenskaps- och forskningspolitiken och finansieringsbeslut. Man arbetar för en väsentlig höjning av beloppet av den statliga finansieringen (tidigare statsandelsfinansiering) för forskningen tillsammans med andra universitetssjukvårdsdistrikt. 2.5. Samarbete med andra samfund och med industrin Den praktiska betydelsen av forskningsresultaten som underlag för nya produkter och tjänster förstärks genom att reformera och aktivera användningssystemet för innovationer som gjorts vid HNS. Det vetenskapliga samarbetet med industrin utvecklas. HNS konkurrenskraft som ett ställe för kliniska prövningar av läkemedel förstärks. Beställda studier har samma oberoendekrav och etiska krav som den övriga forskningen. HYKS-Instituuttis verksamhet utvecklas i samarbete med andra bakgrundsorganisationer. 2.6. Forskningsfinansiering Forskningsfinansieringens transparens ökas i förhållande till tjänsteproduktionen. I HNS budget inkluderas ett separat forskningsanslag som i mån av möjlighet höjs under strategiperioden. 2.7. Undervisningsverksamhetens omfattning och finansiering Undervisningsverksamheten på HNS sjukhus och verksamhetsenheter utvecklas tillsammans med undervisningsansvariga universitet, högskolor och andra utbildningsinstitutioner. De behov av arbetskraft som servicesystemet förutsätter föregrips med regelbundna samråd med statsförvaltningen, Nylands förbund och utbildningsenheterna. Uppskattningar av utbildningsvolymer tas fram tillsammans. Man arbetar för en ökad statlig ersättning för läkarutbildningen tillsammans med de övriga universitetssjukvårdsdistrikten. Man arbetar också för att specialiseringsutbildningen för den övriga akademiska forskningspersonalen ska omfattas av de statliga ersättningarna. Finansieringen för den övriga undervisningsverksamheten tryggas med avtal. 2.8. Läkarnas grundutbildning HNS utvecklar tillsammans med Helsingfors universitets medicinska fakultet läkarnas grundutbildning och är för sin del beredd att främja utvecklingen av utbildningens innehåll och en kvantitativ utvidgning av utbildningen i linje med det beräknade behovet. 2.9. Specialiseringsutbildning Läkarnas och tandläkarnas specialiseringsutbildning 8
dimensioneras enligt minskningstakten för de nuvarande specialistläkarna och på basis av en uppskattning utifrån en behovsanalys så att antalet specialistläkare är tillräckligt för behoven inom servicesystemet i framtiden. Specifikt tas hänsyn till utbildningsbehovet när det gäller specialistläkare i allmänmedicin och fortbildning när det gäller läkare inom primärvården på HNS sjukhus. Den specialiseringsutbildning för läkare och tandläkare samt övrig personal som ges på HNS sjukhus och andra verksamhetsenheter är systematisk och möjliggör också tillräckliga teoretiska studier. HNS anser det vara mycket viktigt att det vid HUs medicinska fakultets alla medicinska och odontologiska specialiteter finns åtminstone en lärare på professorsnivå. 2.10. Vårdpersonalens grund- och vidareutbildning HNS utvecklar i samarbete med utbildningsinstitutionerna på området grund- och vidareutbildningen för studerande inom hälso- och sjukvården. Genom att delta i planeringen av utbildningsprogrammen förbättrar HNS överensstämmelsen med arbetslivet när det gäller vårdpersonalens kompetens. 2.11. Specialupptagningsområdets (erva) utbildningsprogram Under HNS ledning tas fram ett gemensamt utbildningsprogram för hälso- och sjukvårdspersonalen inom Hucs specialupptagningsområde (HNS, Carea, EKSOTE). I det ska ingå en analysbaserad plan om specialistläkarnas framtida utbildningsvolymer inom området. 3. Ett mer utvecklat partnerskap med primärvården Den röda tråden i hälso- och sjukvårdslagen är en förstärkt primärvård och den övergripande ledningen av hälso- och sjukvården. HNS ska erbjuda hälsovårdscentralerna i sina medlemskommuner jämlikt partnerskap och samtidigt respektera primärvårdens egna principer. Detta är en betydande förändring i HNS verksamhet. Målen: 3.1. Hälso- och sjukvårdens helhet, ny struktur Samarbetet mellan primärvården, de till den nära anslutna sociala tjänster (äldreomsorg, specialomsorgerna om utvecklingsstörda, uppfostrings- och familjerådgivningar, missbrukarvård, handikapptjänster) och specialistvården utvecklas genom gemensamma avtal, genom att gallra bort överlappningar och genom att förändra servicestrukturen i en allt mer primärvårds- och öppenvårdsorienterad riktning. Patientregistren som koordineras av HNS är en förutsättning för ett smidigt samarbete. För att kunna hantera efterfrågan på specialistvård som ordnas med offentliga medel behövs nya typer av innovativa verksamhetsformer, såsom uppsökande vård eller primärvårdsstyrd specialistvård. 3.2. Hälsofrämjande Ojämlikheten i hälsa mellan olika befolkningsgrupper är det största hälsorelaterade problemet och riskfaktorn i Finland. Hälsofrämjande och minskad ojämlikhet är hela samhällets uppgift. Det är endast med förebyggande åtgärder och genom att påverka riskfaktorerna bakom kroniska sjukdomar som sjukligheten och samtidigt vårdkostnaderna kan fås ner. HNS har en egen expertenhet för hälsofrämjande och en handlingsplan för hälsofrämjande som uppdateras årligen. 3.3. Samarbetsforum Utvecklingen av samarbetet mellan primärvården och specialistvården och genomförandet av strukturella förändringar förutsätter på många nivåer regelbundna yrkesövergripande samarbetsforum och samarbetsformer mellan HNS, dess sjukvårdsområden och kommunerna samt primärvården inom deras samarbetsområden. Vid HNS utvecklas systematiskt hanteringen av kundrelationerna. Ett centralt objekt för förhandlingarna mellan samarbetsforumen är strukturella förändringar mellan primärvården och specialistvården samt patientorienterade servicekedjor med övergripande ledning. www.hus.fi 9
3.4. HNS primärvårdsenhet Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska sjukvårdsdistriktet ha en primärvårdsenhet som koordinerar verksamheten på områdets hälsovårdscentraler och utvecklar för sin del samarbetet mellan primärvården och specialistvården. Primärvårdsenheten bildas under 2011. Dess verksamhet styrs av en styrgrupp som bildats av områdets hälsovårdscentraler. 3.5. Regional plan Den regionala planen för ordnande av hälso- och sjukvården som hälso- och sjukvårdslagen förutsätter utarbetas tillsammans med kommunerna och deras hälsocentraler under åren 2011 2012. Den uppdateras årligen. Inom HNS-distriktet utarbetas både sjukvårdsområdesspecifika och en hela HNS omfattande plan. 3.6. Konsultationer och specialistvården inom primärvården Tillsammans med hälsocentralerna utarbetas planer om ordnandet av de polikliniska specialistvårdstjänsterna vid hälsocentralerna i den omfattning som respektive hälsovårdscentral önskar. HNS mål är att med olika slags verksamhetsformer stödja hälsocentralläkarnas och den övriga primärvårdspersonalens arbete och att inte överföra deras uppgifter till specialistläkarna. 3.7. Primärvårdens gemensamma tjänster, samjour etc. HNS ordnar för kommunerna och primärvården sådana behövliga tjänster inom vilka det finns behov av att ordna tjänster som täcker ett sjukvårdsområde eller hela HNS-distriktet. Dessa tjänster omfattar förutom de som nämns i hälso- och sjukvårdslagen (prehospital akutsjukvård, sjuktransport, patientregister, regional beredskap, fortbildning etc.) bl.a. de gemensamma jourtjänsterna inklusive akut tandvård, hjälpmedelstjänster, IT-förvaltningens tjänster, upphandlingstjänster, läkemedelsförsörjning, laboratorietjänster och bilddiagnostiska tjänster, instrumentservice och andra tjänster enligt separat avtal. För ordnandet av tjänsterna kan vid behov en gemensam organisation byggas upp mellan HNS och kommunerna. Hälsocentralerna ordnar själva kärnverksamheten inom primärvården. 3.8. Remisser och epikriser Remiss- och epikrisverksamheten utvecklas med hjälp datasystemen i syfte att få en snabbare och flexiblare verksamhet. Remisserna behandlas genast och epikriserna bereds snabbt. Remisserna och epikriserna baserar sig på ömsesidigt överenskomna struk-turer. 3.9. Gemensamma servicekedjor För centrala patientgrupper utarbetas för varje sjukvårdsområde gemensamma servicekedjor för vilka man kommit överens om principerna för patienternas vård och de olika aktörernas uppgifter och arbetsfördelning och ansvar med beaktande av patienternas egna resurser och val. Servicekedjorna beskrivs i elektronisk form som ger en så smidig användning som möjligt. Servicekedjorna styrs och funktionen mäts organisationsövergripande. 3.10. Specialomsorger om utvecklingsstörda Samkommuen Eteva-kuntayhtymä ansvarar för ordnandet av specialomsorger om utvecklingsstörda inom HNS-distriktet. HNS har ett omfattande avtalsbaserat samarbete med samkommunen. 4. Effektiv och konkurrenskraftig verksamhet Förändringarna i hälso- och sjukvårdens omvärld framhäver på ett nytt sätt konkurrenssituationen mellan tjänsterna. Patienternas valfrihet ökar och läkarna tar hänsyn till patienten när de sänder de olika alternativ som vårdgivarna erbjuder. Som faktorer som med allt större tyngd påverkar valet av vårdenhet utkristalliserar sig tjänsternas kvalitet, tillgänglighet, väntetider, kundorientering och priset på tjänsterna. I detta nya sammanhang gäller det att trygga den primära utgångspunkten för HNS verksamhet för alla medborgare likvärdiga omfattande tjänster som representerar internationell toppkvalitet som av HNS förutsätter förmåga att skapa och upprätthålla en helhetsinriktad konkurrenskraft i förhållande till de aktörer som producerar begränsade, icke täckande tjänster utan forsknings- och undervisningsskyldigheter och skyldighet till myndighetsberedskap. 10
Målen: 4.1. Kvaliteten på tjänsterna Tjänster av hög kvalitet är en absolut förutsättning för konkurrenskraften. Kvalitetsstyrningens principer och metoder tillämpas allt mer i produktionen av kärn- och stödtjänster. Förekomsten av sjukhusinfektioner följs upp systematiskt och man arbetar metodiskt på att förebygga dem. HNS situation jämförs med andra sjukhus och en bättre nivå än för närvarande eftersträvas. Vid varje enhet på alla nivåer i organisationen fastställs målen för kvalitetsstyrningen och ansvariga personer utses. (punkt 1.1.) 4.2. Tillgången på tjänster En snabb och flexibel tillgång på tjänster och en anpassning enligt kundens behov samt beaktande av kundresponsen är en växande konkurrensfördel. HNS ägnar utvecklingen av dessa särskild uppmärksamhet. Skyldigheterna enligt undersöknings- och vårdgarantin ska helt klaras av och efter det fortsätter arbetet på att ytterligare förbättra tillgången på vård för olika patientgrupper för att säkra konkurrenskraften. 4.3. Tjänsternas priskonkurrens Genom att utveckla tillförlitligheten och produktifieringen hålls tjänsternas priser konkurrenskraftiga. Med prestations- och resultatlöner görs verksamheten mer flexibel och produktiviteten förbättras. Om det behövs segmenteras verksamheten enligt produkt- och kundgrupper och en produktspecifik prissättning som är noggrannare än DRG-prissättningen används. Kostnaderna för myndighetsuppdrag och de uppgifter som den allmänna beredskapen förutsätter finansieras i allt större omfattning med avgifter för specialskyldigheter. 4.4. Utvecklingsverksamhet En kontinuerlig utveckling av vårdproduktionen är nödvändig. Varje specialitet, verksamhetsenhet, resultatenhet och sjukvårdsområde bär för sin del ansvaret för utvecklingen av sin verksamhet. En centraliserad utvecklingsenhet samordnar och stödjer enheternas utvecklingsverksamhet, ansvarar för HNS gemensamma utvecklingsprojekt och gör analyser över förändringarna i omvärlden. Utvecklingsverksamheten stödjer samkommunens strategiska mål. 4.5. Intraprenörskap som verksamhetskoncept Marknaden idag kräver ett verksamhetskoncept som kallas intraprenörskap. I verksamhetskonceptet betonas klart och tydligt verksamhetsenhetens kundansvar, tillräckliga oberoende och flexibla verksamhetsmodeller, inklusive löner och interna köp. Att skapa en möjlighet för intraprenörskap ses inom hela HNS som ett övergripande verksamhetskoncept som förbättrar personalens engagemang och motivation. När man arbetar enligt konceptet för intraprenörskap präglas attityden till arbetet av entusiasm och initiativförmåga, ansvar och påverkan samt identifiering av helheten. Intraprenören litar på sig själv och sin arbetsgemenskap. Förändringen är för intraprenören en möjlighet. Intraprenörskapet stödjer under förändringen arbetsgemenskapens välbefinnande och attitydmässiga beredskap. Åt cheferna ger intraprenörskapet nya ledarskapsverktyg och -metoder. 4.6. Marknadsföring av tjänster För att klara sig i konkurrensen förutsätts möjligheter att marknadsföra tjänsterna. För detta skapas principer. Vid försäljningen av tjänster utanför medlemskommunerna utnyttjas framför allt Hucs starka varumärke som universitetssjukhus. 4.7. Försäljning utöver medlemskommunerna Tjänsteutbudet för försäljningen till andra än medlemskommunerna utökas på affärsekonomiska grunder. HNS är en aktiv aktör på den marknad där man tillhandahåller tjänster till försäkringsbolag, arbetsgivare och självbetalande patienter. Denna verksamhet avskiljs från den övriga verksamheten. Friska öppningar med nya affärsverksmodeller prövas. www.hus.fi 11
Förutsättningarna att uppnå de strategiska målsättningarna och till dem relaterade mål: 5. En kompetent och motiverad personal Vid HNS är det personalen som står för all vårdproduktion, forskning och undervisning. En tillräcklig, kompetent och motiverad personal utgör kärnan när det gäller att lyckas med att uppnå alla HNS mål. För att HNS ska ha framgång i framtiden är nyckelfrågan för HNS att lyckas med att rekrytera kompetent personal och att hålla personalen kvar vid HNS. Detta kräver ett starkt fokus på personalpolitiken. Målet är att HNS är den mest uppskattade arbetsgivaren inom sitt område och att arbetsplatserna på HNS sjukhus och vid andra verksamhetsenheter är efterfrågade. Målen: 5.1. Tillräcklig personal och rekrytering Vid HNS uppskattas personalbehovet övergripande och per enhet, och metoder och verktyg för utveckling av en optimal personalstruktur och -dimensionering skapas. Målet är att åren 2012 2016 lyckas med att rekrytera den personal som krävs för undersökning, vård och stödtjänster. För särskilt kritiska områden görs separata rekryteringsplaner. Hela rekryteringsprocessen utvecklas. Med ett gott bemötande av vikarier och studerande säkerställs attraktiviteten. Den ordinarie personalens andel av arbetsinsatsen utökas årligen med en procentenhet genom att öka antalet interna vikarier. 5.2. Personalens kompetens Kompetensbehovet hos HNS personal bestäms av de tjänster som HNS medlemskommuner och andra kunder behöver. Kompetensutvecklingen sker systematiskt och den omfattar utöver utbildningsinstitutionernas grundutbildning och specialutbildning HNS egen utbildningsverksamhet som bygger på en kompetensinventering enligt vilken utbildningsbehovet fastställs. Introduktionsverksamheten och arbetshandledningen utvecklas. Anslaget för utbildning ökas med 10 % årligen under åren 2012 2016. 5.3. Fortbildning för personal Personalutbildningen vid HNS sker systematiskt och grundar sig på en helhetssyn. Utbildningen syftar till att upprätthålla kompetensen och att öka kompetensen inom strategiskt viktiga områden. HNS inför ett fortbildningsprogram som följer internationella medicinska specialitetsspecifika rekommendationer och som kommer att utgöra en viktig del av yrkesbedömningen av personalen bl.a. vid utvecklingssamtalen. 5.4. Arbetshälsa och arbetarskydd Arbetshälsan och trivseln i arbetet följs upp årligen och förbättras systematiskt. Syftet är att genom att sörja för personalens arbetsförhållanden, arbetarskydd och arbetsförmåga minska antalet sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Flexibla arbetstidsarrangemang tillämpas. Vid genomförandet tas hänsyn till vårdproduktionen och en rättvis behandling av de anställda. Karriärutvecklingen vid HNS förbättras. 5.5. Interaktivt ledarskap Ett interaktivt, rättvist och tydligt ledarskap främjar arbetshälsan och förbättrar produktiviteten. Det årliga utvecklingssamtalet med chefen är var och en av HNS arbetstagares rätt och skyldighet. Genomförandet av utvecklingssamtalen och hur man lyckas med innehållet följs upp och cheferna utbildas i uppgiften. 5.6. Utveckling av verksamheten i samarbete Utvecklingen av verksamheterna tillsammans med personalen det må sedan vara fråga om de strategiska linjerna för hela HNS, nya behandlingsmetoder eller verksamhetsmo-deller för enheterna utökas i olika former. Ett samarbetsförfarande och en öppen intern kommunikation som genomförs med framgång på HNS alla nivåer tryggas. 5.7. Avlöning Vid HNS utvecklas ett sporrande lönesystem som stödjer rekryteringen av personal, personalens kompetens och resultat. Lönerna ska vara konkurrenskraftiga i förhållande till andra aktörer inom den offentliga hälso- och sjukvården. 5.8. Annan premiering HNS utvecklar vid sidan av avlöningen också andra former för premiering och uppmärksammande av resultatrik och framgångsrik verksamhet. 12
5.9. Personalmat, rekreationsverksamhet HNS erbjuder sina anställda en möjlighet till mångsidiga, näringsriktiga och smidiga kosttjänster på arbetsplatsen. HNS stödjer personalens konditionsfrämjande och rekreationsverksamhet. 5.10. Personalbostäder HNS utökar utbudet av personalbostäder för sina anställda. Detta är särskilt en avgörande framgångsfaktor i huvudstadsregionen när det gäller att trygga tillgången på arbetskraft. 5.11. Företagshälsovården Företagshälsovårdens innehåll utvecklas och företagshälsovården breddas, både den förebyggande verksamheten och också företagssjukvården. Verksamheten utvecklas utgående från den egna företagshälsovården. Företagshälsovårdens resurser ökas. 5.12. Resor till och från arbetet Stödet för resorna till och från arbetet utökas genom att gynna kollektivtrafiken. Nya former utvecklas för ordnande av personalens resor till och från arbetet. För problemen med parkeringen, inklusive kostnaderna för parkeringen, söks för alla anställda rättvisa lösningar på Hucs-området. 5.13. Jämställdhetsplanen HNS har en jämställdhetsplan som följs upp, utvärderas och nödvändiga korrigeringar görs i verksamheten. 6. Kontrollerad ekonomi som är i balans För att HNS ska lyckas i sin vårdproduktion krävs att samkommunen har en stabil ekonomi. Ekonomin bygger på långsiktig planering och är förutsägbar och kan också stå emot branschspecifika svängningar i kostnader och i intäkter. Driftskostnaderna och investeringarna är sinsemellan i balans och likviditeten är tryggad. Vid utvärderingen av effektiviteten och produktiviteten granskar man förutom HNS egna kostnader också kommunernas totala hälso- och sjukvårdskostnader och verksamhetens bredare ekonomiska konsekvenser. Andelen finansiering från annat håll än den medlemskommunsbaserade finansieringen utökas systematiskt. Målen: 6.1. Målet för produktivitetsutvecklingen Bättre produktivitet bl.a. genom nya vårdprocesser, centraliserad och standardiserad verksamhet, bättre planering av utnyttjandet av kostsamma lokaler och utrustning, differentierade arbetstider, gemensam upphandling etc. andra medel. Nya innovativa produktivitetshöjande lösningar utvecklas. Som produktivitetsmål beräknat för hela HNS uppställs för den DRG-vägda produktionen/realkostnaderna för åren 2012 2013 1,5 % per år och för åren 2014 2016 minst en (1)% per år. System för mätning av produktiviteten utvecklas. 6.2. Budgetföljsamhet i de bindande nettokostnaderna Från och med år 2012 fastställs för HNS som bindande mål sådana nettokostnader som möjliggör förändringar i verksamhetsintäkterna, finansieringskostnaderna/ intäkterna och beaktande av annan försäljning än den till medlemskommunerna på ett smidigare sätt än tidigare. Samtidigt kräver detta ett större ansvar för hanteringen av hela ekonomin. Förändringarna i de bindande nettokostnaderna fastställs årligen med beaktande av produktivitetsutvecklingen, specialistvårdens behovsfaktorer, HNS investeringar och personalpolitiska satsningar. 6.3. Tillräcklig inkomstfinansiering Av inkomstfinansieringen består 80 % år 2011 av försäljningsintäkter för försäljningen av tjänster till medlemskommunerna. Tillsammans med övriga inkomster ska detta täcka nettoverksamhetskostnaderna, finansieringskostnaderna och avskrivningarna. Med medlemskommunerna bör man få till stånd en realistisk finansieringsnivå som täcker befolkningens vårdbehov. Andra intäkter än de som uppbärs av medlemskommunerna bör ökas. Den proportionella andelen av de inkomster som kommer från kommuner utanför sjukvårdsdistriktet och försäkringsbolagen måste växa minst 1 procentenhet per år. 6.4. Euro/invånare-målet Årlig uppföljning av både HNS medlemskommuners siffra för nettoutgifterna/ invånare för specialistvården och siffran för nettoutgifterna/ invånare www.hus.fi 13
för hälso- och sjukvården. Målet är att vara den förmånligaste i landet i fråga om utgifterna för specialistvården under åren 2012 2016 och i en jämförelse bland de 20 sjukvårdsdistrikten i landet bland de tre förmånligaste sjukvårdsdistrikten i fråga om utgifterna för hälso- och sjukvården. 6.5. Finansiering av investeringarna De stora sjukhusinvesteringarna finansieras huvudsakligen med lån under åren 2011 2016. Dessutom utreds ur totalekonomisk synvinkel och verksamhetssynvinkel på lång sikt genom jämförelsebedömningar när det gäller finansieringen av andra investeringar förmånligheten mellan lånefinansieringen och olika andra former av finansieringsalternativ. 6.6. Kassatillgångarnas tillräcklighet HNS likviditet och kassatillgångarnas tillräcklighet säkerställs. 6.7. Uppföljning av ekonomin Uppföljningen av utvecklingen av verksamheten och ekonomin fortsätter. Redan under år 2011 har man uppnått en aktuellare uppföljning som möjliggör en systematisk verksamhet och styrning av ekonomin. 7. Fungerande lokaler, teknik och miljöansvar Tillräckliga och fungerande lokaler är en stor utmaning för HNS under den närmaste framtiden. Ett om-fattande investeringsprogram är aktuellt just nu. Nyinvesteringar och reparationer bör öka verksamhetens produktivitet. Sådana lokaler som med tanke på kärnverksamheten blivit onödiga och olämpliga försöker man snabbt bli av med. HNS egendom hålls i gott skick och i all verksamhet beaktas energieffektiviteten. HNS är medveten om sitt miljöansvar och tillämpar ett särskilt miljöprogram som fastställts av styrelsen. Inom specialistvården riktas stora förväntningar på informations- och kommunikationstekniken (ICT). Den bör underlätta läkarnas och vårdpersonalens arbete och förbättra produktiviteten, men enligt kritiska synpunkter är detta inte alltid möjligt. Ytterligare satsningar görs på informationsteknik, men fördelarna måste vara entydigt övertygande. Målen: 7.1. Bättre lokaler Det fastställda investeringsprogrammet för stora projekt genomförs under åren 2012 2016. Ett investeringsprogram utarbetas som sträcker sig ända till år 2022, som också beaktar Barn- och ungdomssjukhusets behov samt Traumacentrets framtida placering inom Mejlansområdet. De nya byggprojekten och reparationerna planeras och genomförs från perspektivet för funktionalitet och effektiv vårdproduktion. För projekten görs förutom funktionella och byggtekniska planer beräkningar för produktiviteten. 7.2. Instrument, utrustning Den utrustning som krävs inom modern specialistvård skaffas inom ramen för anslagen i ekonomiplanerna antingen genom upphandling eller leasing med utvärdering av utrustningens och instrumentens produktionseffektivitet samt medicinsk nödvändighet. 7.3. Logistik Betydelsen av logistiktjänster i produktionen har ökat. För upphandling och distribution av material samt för upphandling och produktion av tjänster bedöms övergripande ur logistiskt perspektiv det effektivaste verksamhetskonceptet. Också patient- och personallogistiken utvecklas. I planeringen tas också hänsyn till primärvårdens behov och synergifördelar i kommunerna. Ny teknik utnyttjas i utvecklingen av förbättrad effektivitet och kvalitet i de logistiska processerna. 7.4. Miljökonsekvenser och miljöarbete HNS har ett miljöprogram och program för hållbar utveckling som uppdateras och vars tilllämpning följs upp. I planeringen av all verksamhet beaktas energieffektiviteten och miljökonsekvenserna. Med utökad miljöutbildning och miljökommunikation förstärks miljömedvetenheten i alla yrkesgrupper. 7.5. Informations- och kommunikationsteknik (ICT) Inom specialistvården är de informations- och kommunikationstekniska lösningarna kritiska. Satsningar görs på ICT med tillämpning av riktlinjerna i en särs- 14
kild ICT-verksamhetspolicy. Ett viktigt mål är att öka produktiviteten inom ICT-satsningarna ur kärnverksamhetens synvinkel. Överföringen av patientdata i elektronisk form oberoende av organisationsgränserna tryggas och medborgarnas egen e-självbetjäning utvecklas under strategiperioden. Personalens möjligheter att påverka ICT-utvecklingen säkerställs. 7.6. Strategiska partnerskap Inom teknikens olika områden skapas långsiktiga strategiska partnerskap med andra ak-törer. 8. Nyskapande ledarskap och organisation Som en stor arbetsgivare, en stor ekonomisk aktör och en producent av livsviktiga tjänster riktas på HNS ledning extremt höga krav. Genom ledarskapet skapas förutsättningar för en patientorienterad, kvalitativ, resultatrik och kostnadseffektiv verksamhet. Styrelsen och koncernledningen ansvarar för ledarskapet och beslutsfattandet på distriktsnivå. Sjukvårdsområdets sjukhus, affärsverken och dotterbolagen följer HNS strategi och koncernstyrning. Inom sjukvårdsområdena baserar sig den operativa ledningen på ett samarbete mellan de ledande tjänstemännen, nämnderna och områdets kommuner. Ledarskapssystemet bygger på ett ledarskap med en chef och tydliga ansvarsområden och befogenheter. De centrala direktörs- och chefsposterna är heltidstjänster. HNS organisation ska vara kundorienterad, tydlig och ändamålsenlig. Organisationen utvecklats i enlighet med principerna för processledning. I detta hänseende sammanställs produktionsfaktorerna personal, tjänster, förbrukningsartiklar, utrustning och lokaler utifrån patientgruppernas behov till helheter och organiseras till smidiga vårdprocesser. Samma princip gäller också för utvecklingen av stödtjänsterna och förvaltningsorganisationen. Målen: 8.1. Rekrytering av direktörer och chefer Vid valet av direktörer och chefer fokuseras på ledarskapskompetens och lämplighet för arbetet. De centrala direktörs- och chefsposterna är heltidstjänster. 8.2. Utbildning av direktörer och chefer Ledarskapsutbildningen på tre nivåer riktar sig till den högsta ledningen, mellanledningen och de närmaste cheferna. Varje direktör och chef är skyldig att delta i den kontinuerliga utbildningen och regelbunden utvärdering av den egna verksamheten. Inom ledarskaps- och chefsutbildningen satsar man på frågor kring affärsverksamhetsledningen av en ex-pertorganisation. Vid HNS sporras och uppmuntras cheferna till självstudier. 8.3. Utveckling av ledarskapskonceptet Inom HNS ledarskapskoncept är ledningsansvaret och befogenheterna tydligt definierade. Verksamhets-, personal- och ekonomiledningen bildar på de olika organisationsnivåerna en helhet (ledarskapskonceptet med en chef) som är baserar sig på kunskapsledning. De multiprofessionella aspekterna beaktas såsom avses i 4 i hälso- och sjukvårdslagen. 8.4. Principerna för förvaltningen Förvaltningsstadgan revideras genom att minska detaljnivån, delegeringen av beslutsfattande görs klarare, anvisningarna för den interna revisionen uppdateras (principerna om god förvaltning) och en koncernanvisning utarbetas. Förvaltningens regelverk uppdateras kontinuerligt. 8.5. Revision och övervakning HNS externa revisonssamfund är en branschledare och producerar för fullmäktige utvärderingar som tar fasta på det väsentliga i samkommunens verksamhet. Den interna revisionen är heltäckande organiserad och den betjänar effektivt samkommunens ledning. 8.6. HNS organisationsstruktur HNS organisationsstruktur utvecklas under åren 2012 2016 enligt förändringarna i lagstiftningen, medlemskommunernas eventuella beslut om ändringar i grundavtalet och på det sätt som styrelsens och fullmäktiges beslut förutsätter. De olika verksamheterna vid HNS organiseras som en helhet och på ett sätt som tryggar en likabehandling av befolkningen i medlemskommunerna enligt ändamålsenlighetens principer som resultatområden, www.hus.fi 15
resultat- eller ansvarsområden, balansenheter, affärsverk, aktiebolag eller externa tjänster. 8.7. Det interna beställar-utförarkonceptet Beställar-utförarkonceptet används mellan medicinska stödtjänster, allmänna stödtjänster och de egentliga sjukhustjänsterna. Separata förvaltningsenheter som producerar stödtjänster kommer att minska. Syftet är att förbättra koncernens övergripande styrning med beaktande av kundernas förändrade behov. Sjukhusen är i förgrunden för verksamheten och har det faktiska kundansvaret. För sjukhusen ska stödtjänsterna producera högkvalitativa, kostnadseffektiva och kundorienterade tjänster. Om det med tanke på HNS helhetsintresse är meningsfullt kan stödtjänstenheterna också betjäna medlemskommunkunderna och externa kunder. Produktionen vid de egna stödtjänstenheterna öppnas enligt prövning också för konkurrens. 8.8. Slimmad organisation De organisatoriska nivåerna vid HNS bör reduceras. Då kommer direktörerna och cheferna att direkt under sig ha flera anställda än för närvarande, men antalet organisationsnivåer blir färre än nu. HNS verksamhetsorganisation utvärderas enligt de mål som ställs för den slimmade organisationen och behovet av förändringar och förändringsmöjligheter utreds. 8.9. Processliknande vård Vid HNS eftersträvas smidiga och effektiva processer i patientvården. Med vårdprocessen förstås en helhet där komponenterna i undersökningen och vården har sammanfattats i vården av samma kundeller patientgrupp, till exempel strarrprocessen, endoprotesprocessen, etc. Denna vårdprocess kräver ett multiprofessionellt samarbete mellan de olika specialiteterna och stödtjänsterna. Alla specialiteter har också gemensamma basala processer, dvs. generiska processer. Exempel på sådana är den elektiva polikliniken och dagsjukhusprocessen, akutprocessen, vårdavdelningsprocessen och operationssalsprocessen. Målet här är att inom alla specialiteter följa sådana gemensamma verksamhetskoncept som befunnits mest effektiva. 8.10. Processledning och processorganisation Med processledning avses att som en helhet leda olika resurser som är nödvändiga i en vårdprocess. Hur detta lyckas mäts med användningen av resurserna, kvaliteten på vården, vänte- och behandlingstiden etc. Inom centrala sjukdomsgrupper eftersträvas ledning av hela vårdprocesshelheten, dvs. ledning av vårdkedjan. Ägarskapet och ledningen av vårdprocessen gör patientvården smidigare. HNS verksamhetsorganisation utvecklas stegvis i riktning mot en processorganisation, där ansvarsenheterna bildas av vissa vårdprocesser och dessa tillsammans med flera olika tjänster av större helheter som kan kallas vårdlinjer. Detta innebär stora förändringar i den nuvarande organisationen beroende på processorganisationens tillämpningsområde. 8.11. Kompetenscentra Med ett kompetenscentrum avses bildande av en viss helhet för att ta hand om en bred vårdhelhet eller vården av en patientgrupp. Centrumet är relativt oberoende och hanterar olika produktionsfaktorer. Exempel på dessa är Hjärtcentrum, Neurocentrum, Endoprotessjukhus. Ögonsjukhus etc. Vid HNS bildas flera dylika enheter under åren 2012 2016 speciellt inom sådana områden där man antar att trycket till följd av patienternas val av vårdenhet ökar under de närmaste åren. 8.12. Arbetsfördelningen vid HNS sjukhus Som en del av den årliga planeringen av verksamheten och ekonomin vid HNS planeras verksamheten för respektive specialitet eller vårdprocess för hela HNS. I detta fall beaktas verksamhetens kvalitet, kostnader, tillgång till vård och konsekvenserna av förändringarna övergripande för sjukhusen. Också andra HNS-sjukhus än Hucs kan till en del ansvara för den vård som planerats för hela HNS behov. Respektive somatiska sjukhus uppgift är att stödja primärvården på sitt eget område inom centrala medicinska specialiteter. Dyr beredskap eller vård som kräver upprätthållande av specialresurser centraliseras. Poliklinikverksamhet och verksamhet dagtid produceras decentraliserat. 16
8.13. Organiseringen av den psykiatriska vården För att trygga en lika tillgång på kvalitativ vård och tjänster för mentalvårdspatienterna analyseras de nuvarande verksamhetsmodellerna och resurserna inom psykiatrin. Den komplexa vårdkedjan byggs i samverkan med kommunerna. 8.14. Social- och hälsovårdens regionala experiment HNS försöker aktivt påverka beslutsfattandet när landets social- och vårdstrukturer om-struktureras och HNS har beredskap att delta i experiment, om sådana blir aktuella innan lagstiftningen permanent förnyas. När lagstiftningen revideras är HNS mål att trygga ett högkvalitativt och kostnadseffektivt sätt att tillhandahålla den för befolkningen livsviktiga specialistvården. Detta kräver tillräckligt stora befolkningsområden och verksamhetshelheter. 9. Ägarsamfundens och intressenternas förtroende HNS åtnjuter sina medlemskommuners, deras hälsovårdscentralers, Helsingfors universitets, specialupptagningsområdets och andra sjukvårdsdistrikts samt statliga myndigheters och allmänhetens förtroende. Förutsättningen för detta är förutom HNS högkvalitativa tjänster, kundorientering och konkurrenskraft att HNS har en mångsidig växelverkan med sina intressenter, informerar dem om sin verksamhet och tar hänsyn till deras synpunkter i sin verksamhet. I synnerhet grundar sig samarbetet med medlemskommunerna på permanenta, utvecklingsbara samarbetsforum såsom regelbundna kommunförhandlingar. Målen: 9.1. Ägarstyrning Ägarstyrningen utövas i första hand genom HNS förtroendevalda som valts av kommunerna och den styrelse som valts av fullmäktige och sjukvårdsområdenas nämnder. Via direkta förhandlingar mellan HNS och medlemskommunernas tjänstemannaledning och förtroendevalda ledning och samarbetsorganen säkerställs att kommunernas synpunkter vidarebefordras till HNS förvaltning. HNS har också nära kontakt med de politiska partierna inom sitt verksamhetsområde. 9.2. Kommunförhandlingar Den nuvarande hälso- och sjukvårdslagstiftningen medger inte ett verkligt beställar-utförarkoncept mellan medlemskommunerna och sjukvårdsdistriktet som ägs av dem. Ansvaret för att ordna specialistvården finns dels hos kommunerna och dels enligt lagstiftningen hos sjukvårdsdistriktet. Specialistvårdens tjänster planeras i samarbete mellan kommunerna och sjukvårdsdistriktet genom att tillämpa partnerskapsprincipen. Kommunförhandlingarna mellan HNS och dess medlemskommuner är viktiga för samordningen av primärvårdens, socialvårdens och specialistvårdens tjänster. Deras innehåll utvecklas och rapporteringen förbättras ytterligare enligt kommunernas önskemål. Den regionala planen för ordnande av hälso- och sjukvården är en viktig del i utvecklingen av vårdstrukturen. 9.3. Nära kontakter med intressenter Som landets största aktör inom hälso- och sjukvården upprätthåller och utvecklar HNS nära relationer med viktiga intressenter, såsom Social- och hälsovårdsministeriet, Valvira, Institutet för hälsa och välfärd samt politiska beslutsfattare. 9.4. Bra extern kommunikation HNS satsar på en omfattande, mångsidig, välriktad och till sitt innehåll en tilltalande extern kommunikation. Kärnan i innehållet utgörs av HNS högkvalitativa och kostnadseffektiva vårdproduktion som får tjäna som exempel i den mångfacetterade kommunikationen. 9.5. Samarbetet inom specialupptagningsområdet och avtal om ordnande av specialistvård Hucs specialupptagningsområde består förutom HNS av Kymmenedalens sjukvårdsdistrikt (Carea) och samkommunen Södra Karelens social- och hälsovårdsdistrikt (Eksote). För specialupptagningsområdet (erva) skapas gemensamma, regelbundet sammanträdande samarbetsorgan och ett nära samarbete mellan specialiteterna. Tillsammans utarbetas det avtal för ordnandet av specialistvården på specialupptagningsområdet (erva) som hälso- och sjukvårdslagen förutsätter. Tillsammans upprätthålls www.hus.fi 17
ett centrum för prehospital akutsjukvård för specialupptagningsområdet (erva). Samarbetet utökas med det övriga närområdet Päijänne-Tavastland, Egentliga Tavastland, Egentliga Finland. 9.6. Samarbetet mellan universitetssjukhusen och sjukvårdsdistrikten HNS och Hucs är aktiva och tar initiativ när det gäller att utveckla samarbetet med alla våra universitetssjukhus och sjukvårdsdistrikt och den gemensamma intressebevakningen. Genom att förhandla tillsammans avtalas också om arbetsfördelningsfrågor. 9.7. Internationellt samarbete Specialistvården är den mest internationella av de kommunala tjänsterna. HNS sjukhus och specialiteter är en del av ett omfattande internationellt nätverk. HNS agerar också aktivt inom förvaltnings- och ledarskapsområden på internationella forum genom att delta i möten och konferenser och genom att organisera studieresor och -besök. Genom att följa den internationella utvecklingen inom sjukhusoch hälsovårdssektorn rapporterar HNS om omfattningen av det internationella samarbetet och resultaten. 18
www.hus.fi 19
Stenbäckinkatu 9 PL 100, 00029 HUS p. (09) 4711 www.hus.fi