KONVENTIONER MILJÖ, ARBETSFÖRHÅLLANDEN, MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH KORRUPTION

KONVENTIONER MILJÖ, ARBETSFÖRHÅLLANDEN, MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH KORRUPTION

MILJÖ Utsläpp till luft Klimatkonventionen, 1992 Klimatkonventionen är en global konvention med åtgärder för att förhindra klimatförändringar. Den har arbetats fram inom FN, undertecknades vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio 1992 och trädde i kraft 1994. Konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar, 1979 Konventionen syftar till att minska skador på naturresurser orsakade av försurning genom svaveldioxider, kvävedioxider och andra förorenande substanser från förbränning av fossila bränslen. Det har lagts till ett antal Kyotoprotokollet, 1997 Till klimatkonventionen hör Kyotoprotokollet, som undertecknades 1997 och trädde i kraft i februari 2005. Kyotoprotokollet har som mål att de årliga globala utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 5 procent från året 1990 till perioden 2008-2012. Montrealprotokollet, 1987 Till Wienkonventionen hör Montrealprotokollet (Montreal Protocol on Substances that Deplete the Ozone Layer). Där specificeras hur parterna ska halvera produktion och konsumtion av de mest ozonnedbrytande ämnena samt stoppa fortsatt ökning av produktion och användning av tre typer av haloner. Protokollet undertecknades 1987 och trädde i kraft 1989. protokoll till konventionen som reglerar tillåtna utsläpp av svavel, kväveoxider och flyktiga organiska ämnen. Senare har även protokoll för tungmetaller och organiska ämnen som inte är flyktiga lagts till. Helsingforsprotokollet till konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar, 1985 Detta protokoll, till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar, syftar till att begränsa utsläppen av svavelföroreningar eller dess gränsöverskridande flöden med minst 30 procent.

Sofiaprotokollet till konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar, 1988 Detta protokoll, till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar, syftar till att begränsa utsläppen av svavelföroreningar eller dess gränsöverskridande flöden. Göteborgsprotokollet till konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar, 1999 Detta protokoll, till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar, syftar till att begränsa utsläppen av svavelföroreningar eller dess gränsöverskridande flöden. MARPOL-konventionen, 1973 Internationella konventionen om förhindrande av havsförorening från fartyg (MARPOL) handlar om att förebygga utsläpp av olja, kemikalier, toalettavfall, fast avfall och luftföroreningar från fartyg till havs eller i hamn. Ramsarkonventionen, 1971 Ramsarkonventionen eller våtmarkskonventionen är en global naturvårdskonvention om att skydda och bevara våtmarker och vattenmiljöer och deras livsformer och använda dem på ett hållbart sätt. Den undertecknades 1971 och trädde i kraft 1975. Kemikalier Wienkonventionen, 1985 Detta är en global konvention med åtgärder för att förhindra utsläpp av ämnen som bryter ner ozonskiktet. Konventionen, som har arbetats fram inom FN, undertecknades 1985 och trädde i kraft 1988.Utsläpp till vatten Helsingforskonventionen, Östersjökonventionen (HELCOM) Denna regionala miljöskyddskonvention för Östersjöområdet, inklusive Kattegatt, syftar till att återställa miljön i Östersjöområdet och bevara dess ekologiska balans. Grundläggande miljöprinciper som försiktighetsprincipen och principen om att förorenaren betalar ingår. Konventionen gäller för hela avrinningsområdet. Rotterdamkonventionen, 1998 Rotterdamkonventionen handlar om export och import av farliga kemikalier. Syftet med konventionen är att ge kunskap om farliga kemikalier som är förbjudna eller som omges av stränga restriktioner. I huvudsak innebär konventionens regler att ett land som tar emot vissa farliga kemikalier måste informeras i förväg av exportlandet och dessutom godkänna importen. Konventionen omfattar bekämpningsmedel och industrikemikalier. Stockholmskonventionen, 2001 Genom Stockholmskonventionen har en överenskommelse nåtts om att förbjuda produktion, användning och handel med långlivade organiska föroreningar, så kallade POP:s (persistent organic pollutants). Till denna Dokumentnamn 2/8

grupp hör några av vår tids värsta miljögifter, till exempel DDT, PCB och dioxiner. Avfall Baselkonventionen, 1992 Konventionen reglerar gränsöverskridande transporter av avfall. Det grundläggande syftet med Baselkonventionen är att skydda människors hälsa och miljön mot skada som transporter och bortskaffande av farligt avfall och annat avfall kan orsaka. Londonkonventionen, 1972 Konventionen handlar om dumpning och förbränning av avfall, även radioaktivt, i alla hav vilket innebär att deponering av kärnavfall inte får ske i havet eller på havsbotten utanför kusten. Transporter FN:s internationella konvention om transport av farligt gods på väg och terräng (ADR-S) Syftet med det internationella regelverket för transport av farligt gods på väg, ADR-S, är att öka säkerheten för människa och miljö när det gäller transport av farligt gods. Det ställs något olika krav på vilka säkerhetsföreskrifter som ska uppfyllas vid transporten beroende på vilken mängd, av en vara eller ämne, som transporteras. Dokumentnamn 3/8

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER, ARBETSFÖRHÅLLANDEN OCH KORRUPTION Arbetsförhållanden ILO:s trepartsdeklaration om principer för multinationella företag och arbetsmarknaden Denna anger principer inom områdena sysselsättning, utbildning, arbetsvillkor och förhållande mellan arbetsgivare och arbetstagare. Regeringar, arbetsgivare, arbetstagare liksom multinationella företag rekommenderas att följa dessa. ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, 1998 Deklarationen anger principer för de grundläggande rättigheterna i arbetslivet, till exempel föreningsfrihet och kollektiva förhandlingsrättigheter, tvångsarbete, diskriminering och användning av barnarbete. ILO:s konvention (nr 29) om tvångs- eller obligatoriskt arbete, 1930 Konventionen handlar om riktlinjer för utförande av arbete och tjänster under hot om något slag av straff och där personen i fråga inte erbjudit sig av fri vilja. Tvångs- eller obligatoriskt arbete får endast tillgripas för offentliga ändamål och inte till förmån för enskilda personer, bolag eller juridiska personer av privat karaktär. ILO:s konvention (nr 87) om föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten, 1948 Konventionens handlar om att arbetsgivare och arbetstagare har rätt att utan medgivande bilda och ansluta sig till olika typer av arbetar- eller arbetsgivarorganisationer och centralorganisationer. ILO:s konvention (nr 98) om tillämpningen av principerna för organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten, 1949 Konventionen handlar om att arbetares och arbetsgivares organisationer ska kunna lämna tillfredsställande skydd när det gäller anställningsförhållanden som är av organisationsfientlig art. Detta skydd omfattas av åtgärder som har till syfte att motverka att en anställning upphör på grund av att arbetaren är fackligt organiserad. ILO:s konvention (nr 100) om lika lön (mellan kvinnor och män), 1951 Bestämmelserna i konventionen handlar om principen; lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde. Lönesats för arbetsuppgift ska värderas objektivt på grundval av den arbetsinsats som uppgiften förutsätter. Enligt konventionen ska principen kunna tillämpas genom lagstiftning, erkänd ordning för fastställande av lön eller via kollektivavtal. Dokumentnamn 4/8

ILO:s konvention (nr 105) om avskaffande av tvångsarbete, 1957 Konventionen ställer krav på att man ska avskaffa, och inte anlita, tvångsarbete som medel för politisk påtryckning eller som straff för uppfattningar som motsätter sig de rådande politiska, sociala eller ekonomiska systemen. Tvångsarbete får inte heller användas som en arbetsdisciplinär åtgärd, straff för att man deltagit i strejk eller i diskriminerande syfte. ILO:s konvention (nr 111) om diskriminering vad avser anställning och yrkesutövning, 1958 Konventionen ställer krav på att alla, oavsett ras, hudfärg, kön, religion, politisk uppfattning, nationell härstamning eller socialt ursprung ska behandlas lika när det gäller anställning eller yrkesutövning. Nationell politik anpassad efter landets förhållanden och praxis ska utformas och tillämpas i syfte att avskaffa diskriminering och främja likställdhet när det gäller möjligheter och behandling i fråga om anställning och yrkesutövning. ILO:s konvention (nr 138) om minimiålder för tillträde till arbete, 1973 Syftet med denna konvention är att säkerställa att barnarbete avskaffas och att minimiåldern för tillträde till anställning successivt höjs till en nivå som gör det möjligt för ungdomar att uppnå full fysisk och psykisk utveckling. Enligt konventionen är minimiåldern för alla typer av anställning eller arbete, som medför risk för ungdomars hälsa och säkerhet, 18 år. ILO:s konvention (nr 182) om förbud mot och omedelbara åtgärder för avskaffande av de värsta formerna av barnarbete, 1999 Konventionen ställer krav på att det är förbjudet att utsätta barn under 18 år för slaveri, prostitution och annan olaglig verksamhet som kan skada barns hälsa, säkerhet eller moral. Effektiva åtgärder för att säkerställa förbud mot och avskaffande av dessa värsta former av slaveri ska omedelbart vidtas. ILO:s konvention om arbetstagares representanter, 1971 Konventionen uttrycker skydd för arbetstagarnas representanter. Den innehåller också bestämmelser om att dessa representanter ska ges möjlighet att fullgöra sina uppgifter. I detta anger konventionen också att hänsyn ska tas till företags behov och möjligheter. ILO Decent Work Agenda, 1999. Detta är ILO:s globala arbete med Decent Work- agendan, det vill säga att genom satsningar på jobbskapande, krav på drägliga arbetsvillkor, fackliga rättigheter och social trygghet verka för en rättvis globalisering. ILO:s deklaration om rättvis globalisering (2008) Deklarationen bygger vidare på ILO:s Decent Work Agenda och tar upp de fyra områdena: sysselsättning, socialt skydd, social dialog samt respekt för mänskliga rättigheter i arbetslivet. Här slås fast att de fyra områdena är inbördes beroende av varandra och att en del inte kan ryckas loss från de andra. Dokumentnamn 5/8

Mänskliga rättigheter FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, 1948. Deklarationen ställer krav på grundläggande mänskliga rättigheter som varje individ i samhället har rätt till oavsett skillnader vad gäller ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk åsikt, förmögenhet, härkomst eller social ställning. Ingen åtskillnad ska heller göras på grund av situationen i en individs hemland när det handlar om politisk, rättslig eller internationell status. Alla har rätt till en levnadsstandard, som är tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande. I det begreppet ingår mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala förmåner, vidare rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning. FN:s millenniumdeklaration, 2000 Deklarationen är en överenskommelse mellan världens ledare om vissa grundläggande värderingar som ska vara vägledande i alla internationella relationer. Värderingarna handlar om frihet, jämlikhet, solidaritet, tolerans, respekt för naturen och delat ansvar. I deklarationen anges även åtaganden som ska uppfyllas inom sju olika sakområden: * fred, säkerhet och nedrustning * utveckling och fattigdomsbekämpning * skydd av vår gemensamma miljö * mänskliga rättigheter, demokrati och god samhällsstyrning * skydd av de sårbara * åtgärder för att möta Afrikas särskilda behov * ett starkare FN ILO:s konvention (nr 117) om social handlingsplan (Grundläggande mål och normer), 1962 Konventionen innehåller generella principer kring sociala och ekonomiska förutsättningar som krävs för att jordens befolkning ska kunna utvecklas och må bra. Jordens befolkning har rätt till goda levnadsförhållanden och ett välbefinnande med möjligheter till utbildning, en skälig lön och ingen diskriminering. Korruption FN:s konvention mot korruption, 2003 FN:s konvention mot korruption handlar om att främja effektiva åtgärder för att bekämpa mutor. Med begreppet mutor avses missbruk av makt för egen vinning. Syftet med konventionen är också att främja åtgärder som stödjer internationellt samarbete för att förebygga korruption. OECD:s konvention om bekämpande av bestickning av utländska offentliga tjänstemän i internationella affärsförbindelser, 1997 Konventionen handlar om krav på att vidta de åtgärder som är nödvändiga i lagstiftningen för att straffa att någon erbjuder, utlovar eller lämnar otillbörliga penningförmåner, vare sig direkt eller genom mellanhänder, till en utländsk offentlig tjänsteman, för dennes räkning eller för tredje mans räkning, för att han ska vidta eller underlåta att vidta en åtgärd i tjänsten för att vinna eller upprätthålla en affärsmässig fördel i internationella affärsförbindelser. Dokumentnamn 6/8