EOS Basket passar alla! - Ett projekt kring basketboll på klubb-, distrikts- och nationell nivå för personer med funktionshinder

EOS Basket passar alla! - Ett projekt kring basketboll på klubb-, distrikts- och nationell nivå för personer med funktionshinder

Innehållsförteckning 1. Syfte... 3 2. Idrottsklubben Eos och Svensk Basketboll... 3 3. Erfarenheter av projektet Alla vinner... 3 4. Bakgrund... 4 5. Målgrupp... 4 6. Målsättning... 4 7. Metod... 5 8. Tidsplan... 6 9. Dokumentation... 6 10. Rapportering... 6 11. Budget... 7 Bilagor 2

Idrottsklubben Eos som grundades 1949 har under många år engagerat ungdomar i idrottssammanhang med basketboll som den stora verksamheten inom klubben. IK Eos är en av de föreningar som har medverkat i Allmänna arvsfondens och FUB: s projekt Alla vinner. Föreningen önskar nu bygga vidare på dessa erfarenheter med målet att ytterligare stärka och fördjupa integrationen av personer med funktionshinder i klubbens ordinarie verksamhet. I denna projektbeskrivning redovisas hur idéen till projektet har vuxit fram och hur den är tänkt att genomföras, samt vilka kostnader som är förenade med projektet. 1 Syfte Att förankra och utveckla basketboll och olika sociala aktiviteter för personer med funktionshinder med utgångspunkt från IK Eos, samt att utveckla ett samarbete med andra basketklubbar i regionen och övriga landet. 2 Idrottsklubben Eos och Svensk Basketboll IK Eos verksamhet riktar sig till basketintresserade barn-, ungdomar och vuxna i Lunds kommun. Föreningen är ansluten till Riksidrottsförbundet (RF) och har 625 medlemmar, varv 475 barn och ungdomar i åldern 7-20 år. I IK Eos mål och visionsprogram betonar klubben att man medvetet satsar på breddidrott. Basketboll för alla är föreningens mål. Ledare från IK Eos har tidigare fått utmärkelser för sitt ungdomsarbete från både Lunds Kommun och Svenska Basketbollförbundet. Svensk basketboll har med stöd av Svenska Basketbollförbundet gjort sig känd som föregångare inom idrotten när det gäller integration av ungdomar med invandrarbakgrund exempelvis i Rinkeby (Akropol Basket) och i Angered där många Basketbollklubbar i Göteborg håller till. Där har invandrade ungdomar fått möjligheten att knyta kontakter med svenskt föreningsliv. Vi tror att dessa erfarenheter kan vara värdefulla även i arbetet med andra former av utanförskap. Personer med funktionshinder har också svårt att delta i olika idrottsföreningar och föreningen vill skapa förutsättningar för att även denna grupp ska kunna komma in i det vanliga föreningslivet. I Basketförbundets riktlinjer Svensk Basket vill, beskrivs riktlinjerna för hur sporten ska utvecklas för både barn, ungdomar och vuxna. Under rubriken Basketboll för handikappade beskrivs förbundets filosofi när det gäller rekrytering av personer med funktionshinder. Furbundet menar här bl.a. att basketboll för utvecklingsstörda ska integreras i basketbollfamiljen, vilket kan bidra till att verksamheten sprids över landet. En stor profil inom basketsporten för döva är Cecilia Ferm från Solna Basketklubb i Stockholm. Cecilia besökte IK Eos i december 2002 i samband med en informationskampanj inom ramen för projektet Alla vinner. IK Eos vill i projektet ta vara på dessa visioner, erfarenheter och förebilder som finns inom svensk basket, men som kanske ännu inte är så kända för en bredare allmänhet. 3 Erfarenheter av projektet Alla vinner Föreningen IK Eos deltar sedan hösten 2002 i projektet Alla vinner. Klubben försöker på så vis inspirera både sig själv och andra lagidrottsföreningar att locka till sig deltagare med funktionshinder. Föreningen är övertygad om detta är ett nytt och betydelsefullt sätt att utveckla föreningen som helhet. Genom projektet Alla vinner har föreningen fått värdefulla kunskaper och erfarenheter kring deltagare med funktionshinder. Klubben är nu mer bekant med funktionshindrades villkor i allmänhet och hur man konkret leder basketbollträning för olika handikappgrupper. Klubben har samtidigt skaffat sig värdefulla kontakter inom skola, kommunal omsorg och habilitering etc. som kan användas för att utveckla olika verksamheter vidare för personer med funktionshinder. Via projektet Alla vinner har föreningen också fått en djupare förståelse för vad tillgänglighet, både mänskligt och fysiskt, kan innebära för personer med funktionshinder. 3

4 Bakgrund IK Eos vill bidra till att förverkliga handikappolitikens mål Den svenska lagstiftningen har lagt grunden för funktionshindrades rätt att leva, studera, arbeta och utöva sina fritidsaktiviteter tillsammans med andra medborgare i samhället. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) ger personer med funktionshinder samma rätt att ta del i samhällslivet precis som alla andra medborgare. För fritidsområdet innebär detta att kommunerna i 15 LSS har ett ansvar att tillgängliggöra det allmänna fritids- och kultur utbudet för personer med funktionshinder. Regeringen anser i propositionen 1999/2 000:79 att kraftfulla åtgärder behövs för att personer med funktionshinder ska få rätt till full delaktighet, ett värdigt bemötande och möjligheter att själv bestämma över sina liv. Människors lika värde är en grundläggande utgångspunkt för hur vårt samhälle ska utformas. De nationella målen ska vara: en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet och att jämlikhet ska uppnås i levnadsvillkoren för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. Följande arbetsområden ska prioriteras under de närmaste åren: att handikapperspektivet ska genomsyra alla samhällssektorer, skapandet av ett tillgängligt samhälle och ett förbättrat bemötande. Social mångfald är viktigt för alla Fritiden har stor betydelse för personer med funktionshinder precis som för alla andra människor. Den är en källa till frihet, glädje, avkoppling och gemenskap, omväxling i vardagen, spännande utmaningar, upplevelser och självförverkligande. Att funktionshindrade kan delta tillsammans med andra i samhällets allmänna fritidsaktiviteter är positivt för alla. Funktionshindrade får möjlighet att lära och ta intryck av andra deltagare. Men det innebär också att de få samma möjligheter att utvecklas socialt och skaffa sig vänner som betyder så mycket för alla människors självkänsla och självförtroende. Idrottens betydelse för barns och ungdomars fysiska utveckling är väldokumenterad. Samtidigt vet vi att fysisk aktivitet också har betydelse socialt, för självförtroende och självbild, och för elevernas prestationer i skolans teoretiska ämnen. Genom att bli mer tillgänglig kan idrotten bidra till att funktionshindrade får en högre livskvalitet, blir mindre beroende av stöd från omgivningen och blir aktiva samhällsmedborgare. Idrottsföreningar som satsar på social mångfald och på att inkludera deltagare med funktionshinder i sin ordinarie verksamhet, bidrar samtidigt till att personer utan funktionshinder kan öka sina kunskaper, vidga sina vyer och utveckla en djupare förståelse och tolerans för att människor är olika. Direkta sociala kontakter mellan personer med och utan funktionshinder i olika fritidsaktiviteter är ett mycket effektivt sätt att påverka attityder till funktionshinder. De positiva värderingar som skapas i olika fritidsaktiviteter kan sedan spridas från föreningen och vidare ut i samhället. 5 Målgrupp IK Eos välkomnar personer med olika funktionshinder, såväl barn, ungdomar som vuxna. Kontakter med olika handikappgrupper i Lund kan skapas och upprätthållas via Handikapprådets fritidsgrupp i Lunds kommun, Handikappföreningar och olika verksamheter för funktionshindrade i kommunen. Kontakter med funktionshindrade utanför Lunds kommun kan byggas upp via skolan och olika handikappföreningar. 6 Målsättning Projektets målsättning är: - Att förankra basket för deltagare med funktionshinder på alla nivåer i IK Eos. - Att från grunden bygga upp en allsidig verksamhet för deltagare med funktionshinder i IK Eos. - Att öka kunskaperna om bemötande och lustfylld träning för deltagare med funktionshinder. - Att öka kunskaperna om IK Eos och basketsportens möjligheter hos olika nyckelgruppen som t.ex. föräldrar, stödpersoner och personal inom kommunens omsorgsverksamhet. - Att informera om IK Eos verksamhet för funktionshindrade via massmedia. - Att bygga upp ett samarbete med särskolan och andra verksamheter för funktionshindrade i kommunen. - Att skapa möjligheter för deltagare med funktionshinder att spela basket tillsammans med andra. - Att skapa ett samarbete med skolor och 4

basketklubbar utanför Lunds kommun. - Att bygga upp ett samarbete på distriktsoch riksnivå med Skånes- respektive Sveriges Basketbollförbund - Att verka för att IK Eos blir en resurs för kommunens LSS verksamhet när det gäller rekrytering av ledsagare och kontaktpersoner. 7 Metod Projekterarbetet under år ett är indelat i åtta olika etapper: 1) Bildande av en projektkommitté inom IK Eos; 2) utformning av en handikappolicy för IK Eos; 3) förankring av handikappolicyn i IK Eos kommittéer och styrelse; 4) utformning av en verksamhetsplan; 5) utbildning av berörda ledare; 6) information och rekrytering av deltagare; 7) prova på verksamhet för deltagare med funktionshinder; samt 8) bildande av fasta grupper inom klubbens verksamhet. Metoden kommer först att användas på klubbnivå och sedan anpassas till arbetet på regional- och riksnivå. Utbildning Genom att utbilda våra ledare internt och via externa kurser skapar vi utrymme för att fler ska kunna ta på sig ledaruppdrag och även knyta nya ledare till klubben som inte bara är intresserade av basketbollsporten utan även människor med funktionshinder. Föreningen kan då också uppmuntra sina ledare att ta uppdrag som ledsagare och kontaktpersoner inom kommunens LSS verksamhet. Stödpersonerna behöver information och utbildning om IK Eos verksamhet för att kunna stödja deltagarna under träning. För att medverka i föreningen så mycket som möjligt, behöver även de funktionshindrade deltagarna kunskaper om hur en förening som IK Eos fungerar och sköts. Möjligheter att lösa olika typer av uppdrag i samband med t.ex. egna arrangemang skapas då även för denna grupp. Rekrytering av deltagare Tanken är att successivt locka deltagare till föreningen genom Prova på verksamhet på så attraktiva tider som möjligt för olika målgrupper. Intresserade deltagare i olika åldrar kan först och främst rekryteras genom regelbundna kontakter med skola, fritidshem och fritidsgårdar, kommunens och regionens omsorgs-, och habiliteringsverksamhet etc. I introduktionen av basket för nya 5 grupper kan det också handla om att visa upp basketboll på skolornas idrottslektioner, ordna Öppet hus dagar etc. När kontakter väl är etablerade följer föreningen upp med olika förslag till fasta träningstider. Här kan det vara viktigt att skapa goda kontakter med föräldrar, stödpersoner och andra personalgrupper, t.ex. besöka föräldramöten; öppna upp Eos Hallen för aktiviteter som disco, basketträning för föräldrar och ungdomar tillsammans, föräldramöten i hallens konferensrum etc. Social mångfald En bred och stabil basverksamhet i klubben för deltagare med funktionshindrade är samtidigt en utgångspunkt för nya utmaningar med inriktning på social mångfald: att jämåriga med och utan funktionshinder kan träna tillsammans, att enskida deltagare kan ta plats i redan etablerade lag, att olika lag kan möta varandra, att öppna upp klubbens lägerverksamhet även för funktionshindrade, att utveckla kompisstöd eller fadderverksamhet i föreningen etc. Utbyte med andra föreningar En lagidrott förutsätter i ett längre perspektiv att det finns möjligheter att möta lag utanför den egna klubben. Inom ramen för projektet EOS Basket passar alla vill därför IK Eos knyta kontakter med funktionshindrade i andra kommuner i regionen. Tanken är att först bjuda in ungdomar till Prova på verksamhet via skolor som är intresserade. Samtidigt vill klubben uppmuntra klubbarna i dessa kommuner att ta hand om de ungdomar som vill fortsätta träna basketboll regelbundet. Stöd i detta arbete kan sökas från Skånska Basketbollförbundet. Utbytet mellan olika klubbar kan se ut på olika sätt: vänskapsmatcher, mindre turneringar, lägerverksamhet etc. Egna resurser I föreningens egen hall Eos Hallen finns möjligheter att bedriva både basketträning och sociala aktiviteter för nya grupper på dag- och kvällstid. Föreningen har god tillgång på ledare som kan engageras för olika arbetsuppgifter projektet. I föreningens styrelse och administration finns goda kontakter med Skånes- och Svenska Basketbollförbundet. Per Ericstam på Svenska Basketbollförbundet stöder projektet och menar att det ligger helt i linje med utvecklingsarbetet inom svensk basketboll på både disktrikts- och riksnivå.

Externa resurser Vid sidan av de kommunala förvaltningarna finns många organisationer som har viktiga kunskaper och resurser som kan underlätta föreningens arbete. Exempel på sådana organisationer är Handikapprådets Fritidsgrupp i Lund, SISU Idrottsutbildarna och Skånes Basketdistriktsförbund som idag har ett av de bästa utbildningsteamen inom svensk basketboll. Med dessa organisationer har IK Eos idag en väl fungerande studiecirkel-, respektive tävlingsverksamhet. Föreningen har också ett gott samarbete med olika skolor och kommunens Kultur- och fritidsförvaltning när det gäller nyttjandet av gymnastiksalar. 9 Dokumentation Dokumentationen av projektet kommer att bestå av faktainsamling och statistik kring projektets olika delområden, dagboksanteckningar och arkivering av olika planeringsunderlag och styrdokument som har använts för olika ändamål. 10 Rapportering Delrapporter kommer att sammanställas efter varje avslutat projektår liksom en ekonomisk redovisning. Kontaktperson i IK Eos Bertil Raalas 0702-54 20 24 8 Tidsplan Projektet beräknas pågå under tre år. Det första året ägnas åt att bygga upp en verksamhet i IK Eos med hjälp av projektets arbetsmetod. Det andra året ägnas åt att bredda verksamheten till andra kommuner i samarbete med Skånska Basketförbundet. Det tredje projektåret ägnas åt att ta vara på de kontakter som har skapats för att bygga upp en utbytesverksamhet mellan IK Eos och föreningar i andra kommuner i Skåne, samt att sprida verksamhetsidén vidare i landet via Svenska Basketbollförbundet. 6