LSS-utbildning ger Ava nya infallsvinklar

INOM VÅRD & OMSORG LSS-utbildning ger Ava nya infallsvinklar SIDAN 11 DEC 2013 MÅNGA INTRESSANTA ÄMNEN PÅ MMM-DAGARNA SIDAN 4 9 BO ÄR UNIK IT-SEKRETERARE INOM VÅRDEN MITTEN PERSONLIGT STÖD SKA GE FLER FAST ARBETE SIDAN 15

KRÖNIKAN av Carina Funeskog, HR-strategiska avdelningen Här finns framtiden Tänk att våra jobb är framtidsjobb. Om man som ung idag vill vara säker på att man ska kunna hitta ett arbete efter gymnasie- eller högskola då ska man välja vårdutbildningar. Efter att ha varit med på MMM dagarna är jag uppfylld av all den kunskap, engagemang och trevliga stämning som jag mötte där. Det var så intressant att höra om utvecklingsprojekt som alla hade det gemensamt att ge våra brukare ett rikare och självständigare liv. Jag lyssnade bland annat på våra Silviasystrar som pratade om att ett viktigt verktyg i arbetet med personer med demenssjukdom var härmning. Om tex personalen åt tillsammans med brukarna så gick det lättare genom att de kunde härma ett välkänt beteende. Härming är alltid ett viktigt verktyg. Den gyllene regeln säger att så som du vill att andra ska vara mot dig ska du vara mot andra - härmning. Så enkelt, men ändå så svårt. På seminariet uppstod en diskussion kring om man fick ha pedagogiska luncher eller inte för sin chef, det var inte svårt att förstå frustrationen. Om nu vårdjobb är framtidsjobb, varför får vi så mycket signaler om att unga inte vill arbeta inom vården? Unga vill göra skillnad, de vill betyda något och få bekräftelse. Kan man få det bättre på något annat sätt än att vara en viktig kugge i en medmänniskas liv. Varför lyckas vi inte med att locka unga personer till våra jobb? Employer branding heter det på ett finare sätt när man vill arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare. Den viktigaste kanalen i det arbetet är nöjda medarbetare som berättar stolt om sina jobb. Är du stolt? Det är snart dags för vår medarbetarenkät, jag ser fram emot att se svaret på den frågan i resultatet. Det är viktigt att vi får veta för vi vill vara en attraktiv arbetsgivare, för unga och för dig! Jag är stolt över att få ta del av det viktiga arbete vi gör och att få visa upp så mycket driv, engagemang och kunskap i detta nummer av Spaning. Vi i redaktionen önskar er alla en god jul och ett gott nytt år. Carina Funeskog, HR-strategiska avdelningen 2 Spaning ges ut av Malmö stad och är en tidning för dig som arbetar eller vill arbeta inom vård och omsorg. Ansvarig utgivare Carina Funeskog. Produktion: Maria Sehlin, Redaktionen.nu och Lisa Janzon, Malmö stad. Skribent: Mia Ising, Maria Sehlin. Grafisk form: Benny Mårtensson www.bennymartensson.se Fotograf: Peter Kroon www.peterkroon.net Tryckeri: Holmbergs Beställ fler exemplar av tidningen på 040-34 21 06. MMM-DAGAR TUTADES IN SIDAN 4 DELAKTIGHETSSLINGA ÖKAR INFLYTANDET SIDAN 8 KURS GER NYA INFALLSVINKLAR SIDAN 10 BOSSE FÖRENAR NYTTA MED NYTTA MITTEN SAMTAL SOM MOTIVERAR SIDAN 16 BRA DISKUTERA OLIKA LÖSNINGAR SIDAN 18 VI FÅR EN VÄLDIGT BRA BAS SIDAN 20

Åsa Lindberg, Lena Rosenberg och Bertil Siöström samordnar satsningen. Ny modell ska ge lika bedömning Malmö ska införa ett nytt arbetssätt för biståndshand läggning. Det blir modellen ÄBIC som Socialstyrelsen tagit fram. Den handlar mycket om rättssäkerhet för med borgarna och att vi ska arbeta likadant över staden, säger utvecklingssekreterare Bertil Siöström. Redan förra året påbörjades processen med en diskussion om hur man kan arbeta mer lika med biståndsbeslut över staden. Då hölls workshop med ett stort antal deltagare från hela staden. Målgruppen var biståndshandläggare, utvecklingssekreterare och chefer. Den övergripande frågeställning var Hur kan samsyn kring biståndshandläggning skapas utifrån individanpassad omsorg och brukarorienterad organisationskultur?. Man identifierade fem framgångsfaktorer för utveckling av biståndshandläggning i Malmö stad, varav ett var att ta fram en gemensam modell för beslutsfattande, så kallat beslutsstöd. Vård och omsorgscheferna gav stadskontoret i uppdrag att hålla samman det fortsatta utvecklingsarbetet. I samma veva blev Socialstyrelsen färdig med sitt förslag till modell, ÄBIC, som är ett beslutsstöd med elva punkter. Man beslutade att välja det och att utbilda processledare för införandet. I dag är det ganska fritt för biståndshandläggarna hur de gör sina intervjuer, med den nya modellen blir det mer strukturerat, säger Lena Rosenberg som är systemförvaltare och har en bakgrund som biståndshandläggare. I och med att det blir en mer likvärdig och tydlig bedömning blir det också lättare för utförarna att följa de målbeskrivningar som biståndshandläggarna ger, säger hon. ÄBIC är en handläggningsprocess som vägleder biståndshandläggningen från ansökan till beslut och uppföljning. HAR BÖRJAT TRÄNA I Malmö stad är femton processledare nu utbildade i den nya arbetsmodellen. De har redan börjat arbeta efter den för att träna sig. Processledarna träffas nu regelbundet, under samordning av Bertil Siöström och Lena Rosenberg, och tar fram olika utbildningsexempel. De tränar på modellen för att själv kunna utbilda och stödja andra biståndshandläggare i förändringen, berättar Lena Rosenberg. Under våren kommer alla biståndshandläggare att utbildas i den nya modellen. Man har anställt Åsa Lindberg som huvudprocessledare för införandet av ICF i vår. Man kommer att börja arbeta efter modellen så smått över hela Malmö under nästa år för att fullt ut införa det den 1 januari 2015 då vi byter Origo mot Procapita, säger Lena Rosenberg. STÖD I PROCAPITA Det nya datasystemet, Procapita, stödjer det nya arbetssättet och gör det även mycket enklare att hämta den statistik som ska rapporteras till Socialstyrelsen. Vi har bra tajming. I och med att vi upphandlade ett nytt verksamhetssystem så kunde vi lägga in krav på att systemet ska stödja detta, säger Bertil Siöström. De tror att ÄBIC-modellen på sikt kommer att underlätta biståndshandläggarnas bedömningar. Men framför allt kommer vi att få en mer likvärdig bedömning av biståndsbeslut över staden, säger han. Mer information om beslutsstödet finns på Komin, under vård och omsorg, biståndshandläggning. ÄLDRES BEHOV I CENTRUM ÄBIC står för Äldres behov i centrum. Det är Socialstyrelsens nationella modell för en mer likvärdig och rättssäker äldreomsorg. I ÄBIC beskrivs varje individs behov utifrån den internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). För verksamheterna innebär modellen att information om individen hanteras lika av alla aktörer, vilket minskar risken för missförstånd. Både handläggare och utförare får stöd i att arbeta behovsinriktat och systematiskt. Modellen ger även bättre möjlighet för officiell statistik och öppna jämförelser. 3

MMM-DAGARNA Vad gör du på MMM-dagarna? NINNA FREDRIKSSON aktivitetsvärd, Hyllie Park KARIN CHEN sjukgymnast, Öster Jag är här för att få inspiration och höra om olika projekt. Jag har varit på tre seminarier, det om delaktighetsslingan var bra och intressant. Det är jättebra att få höra hur andra jobbar och jag hade gärna sett mer av mitt område: rehabilitering. Jag har varit på tre seminarier, Testbed om framtidens äldreomsorg var jätteintressant! Jag har varit på MMM en gång innan och tycker det är ett bra arrangemang, kul också att träffa gamla kollegor. MMM-general Lisa Gunnefur tutade in folk till seminarierna. Välbesökta MMM-dagar 21 olika seminarier per dag, 30 utställningar, runt 200 aktörer och totalt cirka 1100 besökare. Det är några siffror som beskriver årets MMM-dagar. Allting går som planerat, säger MMM-general Lisa Gunnefur som tutade in folk till nästa föreläsning. 4 HARALD NILSSON E-utvecklingsavdelningen, stadskontoret Det är första gången jag är här, jag ville se hur kollegorna har det. Jag har lyssnat på IT-pedagogerna om Jag vill appen, sen har jag gått runt och tittat på utställningen, det finns mycket intressant och det är jättetrevligt. BRITT HAGERIN undersköterska Danska vägen 16 Jag har varit på tre föreläsningar men tycker att man kan det mesta redan. En viktig fråga jag gärna hade hört mer om är hur vi tar hand om våra äldre, hur det ser ut på boenden och personalfrågor. Det är bra att MMM finns, jag har varit här två gånger innan men detta var sista för jag ska gå i pension snart. Årets MMM-dagar var som vanligt på Kockums Fritid. Konceptet var detsamma som tidigare år med sju parallella seminarier som besökarna fick välja mellan. I olika seminarier lyfte olika medarbetare i Malmö stad bland annat palliativ vård, framtidens äldreomsorg och anhörigperspektivet. Det är viktigt att ha lite olika ämnen att välja på, säger Lisa Gunnefur. En nyhet för i år var att man för första gången hade helt vegetarisk lunch. Vi tyckte det var dags att göra något för klimatet och har fått positiva reaktioner på maten, säger Lisa Gunnefur. I utställningshallen fanns ett trettiotal olika utställare främst från olika verksamheter i Malmö stad. Här kunde man bland annat prova ett digitalt fotbollspel, lära mer om Guldstunder, få en glimt av visningslägenheten och möta deltagarna i dagliga verksamheten fika på stadshuset. I den sistnämnda montern stod bland annat Paola Lilja och Johanna Ohlsson. Det är ett jätteroligt jobb för man får träffa så många olika personer, berättade Paola Lilja för de som kom fram. Paola arbetar sedan sex år i stadshuset och har särskilt hand om kaffekokandet på våning 3 i stadshuset. Kollegan Johanna Ohlsson ansvarar för våning 5 men båda finns ofta i konferensavdelningen. De stod båda i montern fika på stadshuset där de arbetar som sin dagliga verksamhet. Johanna Ohlsson och Paola Lilja. Jag trivs jättebra, det är en härlig grupp. Det allra roligaste är när vi serverar buffé för det ser så gott ut, säger Johanna Ohlsson. På mässan berättade de vad de gör i både ord och med ett bildspel och påpekade att de även erbjuder andra tjänster än fikaservice. Det är vi som paketerar tidningen Spaning. När vi får en förfrågan försöker vi göra det, förklarade de.

Två gånger i veckan kör hemtjänstgruppen runt och hämtar brukare till en gemensam lunch på Mötesplats Träffpunkten. För den arbetsmetoden fick de 2013 års Guldgås och 40.000 kronor. Calle Hedberg, Nancy Wohlin, Amra Mosinovic, Jenny Öhlin och Lena Funke. Bästa matmodellen prisades För fem år sedan började hemtjänstgruppen i Husie med de gemensamma luncherna för brukare. Idén var Nancy Wohlins, hon tyckte att brukarna gott kunde erbjudas att äta tillsammans och startade samarbetet med mötesplatsen. Än i dag kör Nancy minibussen och plockar upp brukare och rullatorer runt om i området. Varje måndag åtta brukare och på onsdagar åtta andra brukare. Det betyder mycket för många, de ser fram emot lunchen och har fått nya bekantskaper som de håller kontakt med per telefon, säger Nancy Wohlin. Middagarna sätter guldkant på tillvaron. Det är som att gå bort och många klär sig fint, berättar Lena Funke. Redan i bilen börjar de äldre småprata med varandra och snart är sorlet igång. Det är mycket skratt och det är inget fel på aptiten dessa dagar, en del äter mycket mer än annars, berättar Calle Hedberg. Mötesplatsen ligger i gamla Hohögsskolan där en del av de äldre själv gått i småskolan. Här stannar de några timmar och äter mat från restaurang som serveras fint på vackert dukat bord. Det är en sådan fantastisk miljö. Är vädret fint dricker vi kaffet i trädgården och Nancy brukar baka kaka, säger Amra Mosinovic. Två hemtjänstmedarbetare är med under utflykten. Ibland kör vi vidare och tar en tur genom Bokskogen, berättar Jenny Öhlin. Samarbetet mellan hemtjänst Östers Husiegrupper och Mötesplats Träffpunkten var en av fyra nominerade till årets guldgås. De tog hem förstapriset med motiveringen att de har byggt upp en modell som inte bara ger en god måltid utan även bryter social isolering och sätter en guldkant på vardagen som varar mycket längre än måltiden. Från vänster: Salwan Marwan Sharif, Egzona Hyseni, Ayah Daabas, Grisilda Pergjegji. STUDENTER TOG PULSEN Studenter från vård och omsorgs gymnasiet var levande utvärderings enkäter på MMM-dagarna. Hur upplever du MMM, vad var bra och vad kan bli bättre? Det var några av frågorna som eleverna ställde till besökarna. Svaren var varierande berättar eleverna som noterade allt från torra kakor till god trivsel. De flesta tycker det är trevligt men det finns lite olika tips, säger Salwan. Alla fyra går sista året på gymnasiet och siktar på arbete inom vården, främst lockar psykiatri och akutsjukvård. Det är roligt att jobba här, säger Egzona och Ayah. Och nyttigt att träffa folk som jobbar inom vården, säger Grisilda. FoU Malmö ska nu sammanställa svaren i en utvärdering av MMM-dagarna. 5

MMM-DAGARNA Samarbete ger 6 När Pärlans dagverksamhet och hemtjänstens minnesteam integrerades fick det flera fördelar. Vi har fått fördelar åt båda håll, säger arbetsterapeut Petra Sveberg Persson som arbetar på dagverksamheten. Gammal svensktoppsmusik ljuder ur högtalarna. Två undulater tjattrar i en bur. På hyllorna står gamla kryddburkar och bruna glasflaskor och på väggen hänger gammaldags hattar och klänningar. Här, vid Pärlans fikabord, sitter Petra Sveberg Persson och Rita Lundberg och löser korsord med gästerna. Alla gäster har demensdiagnoser och har sina dagliga aktiviteter här. Ordspråket Dra sitt strå till ------, vilket ord saknas, frågar Petra. Stacken! kommer svaret snabbt från flera runt bordet. Det är svårt att förstå att gästerna har svårt med minnet, de här ordspråken sitter i ryggmärgen. Tonen är hjärtlig, de skojar och retas med varandra mellan korsordsraderna. Vi känner varandra så bra, vi är nästan som en storfamilj, säger vårdbiträde Rita Lundberg. BOR HEMMA Pärlans dagverksamhet finns på Mötesplats vid Kirsebergs torg. Hit kommer varje dag åtta äldre med demenssjukdomar. De bor alla hemma och har hemtjänstinsatser. Här ordnas bland annat korsord, sittgympa, spel och sångstunder. De är ofta ute och går, har en egen trädgårdstäppa som de sköter om och tar sig an vardagssysslor som bakning allt beroende på deltagarnas intresse och önskemål. Vi vet att Pärlan är viktig för många. Några av våra gäster hade inte kunnat bo kvar hemma om de inte hade gått här. Här får de en meningsfull vardag, höjer självförtroendet och håller minnet och glädjen igång, säger Petra Sveberg Persson. BÖRJADE SAMARBETA För snart två år sedan omorganiserade man verksamheten så att Pärlan och hemtjänstens minnesteam i området delvis har samma personal. Tidigare jobbade man var för sig. Numera arbe-

Rita Lundberg och Petra Sveberg Persson arbetar i två olika verksamheter men samarbetar på Pärlan. I dag är det korsord som gästerna löser galant. bättre omsorg tar arbetsterapeut Petra på Pärlan och den andra tjänsten på Pärlan alternerar mellan fyra medarbetare från hemtjänstens minnesteam. En av dem är Rita Lundberg. Det är en väldig fördel att arbeta så här, jag lär känna brukarna på ett helt annat sätt, säger Rita Lundberg. Hon har sin tjänst i stadsområde Norrs speciella hemtjänststeam för personer med demenssjukdomar, minnesteamet, men arbetar tre månader per år på Pärlan. Mitt arbete hemma hos dem blir mycket lättare eftersom jag känner dem bättre, här har jag tid att lyssna på deras historier och de är mycket piggare eftersom det pågår olika aktiviteter och de träffar andra gäster, säger Rita. Petra Sveberg Persson säger att samarbetet har inneburit ett stort steg framåt i arbetet. Som arbetsterapeut gör hon även hembesök för att se vilka hjälpmedel som den äldre kan behöva. Det är mycket lättare att få de äldre att acceptera mina råd nu när de känner mig från dagverksamheten. Förr kunde de hända att de sa nej vad jag än rekommenderade men nu litar de på mina råd om hjälpmedel, berättar hon. HAR UTBYTE Idén till samarbetet kom från ansvarig chef. Förr jobbade vi parallellt och hade inget samarbete trots att vi jobbar med samma gäster, säger Petra Sveberg Persson. Hon ser en styrka också i att flera ur hemtjänstpersonalen alternerar på Pärlan eftersom det gör att det alltid finns välkända inhoppare som kan vikariera här. Varje fredag har man gemensamt möte och går igenom alla brukare för att diskutera hur de verkar må, då kan man få reda på hur det fungerar hemma eller vad som kommit fram på dagverksamheten. Vi utbyter erfarenheter, det är en styrka att vi samarbetar så här, säger Petra Sveberg Persson. Arbetsmodellen har blivit så uppmärksammad att de i höst både talat om den på rådhuset, inför centrala pensionärsrådet, och deltagit som utställare på MMM-dagarna. Vi är så stolta över vårt samarbete, vi ser att det blir bättre för alla, säger hon. Här får de en meningsfull vardag, höjer självförtroendet och håller minnet och glädjen igång. 7

MMM-DAGARNA Delaktighetsslinga ökar 8 Inflytande och kvalitet är ledord i en delaktighetsmodell som tillämpas inom äldreomsorgen i tidigare stadsdel Västra Innerstaden. Vägledda samtal ska öka brukarens möjlighet att påverka verksamheten. Modellen bygger på att anställda med uppdrag att vara vägledare leder så kallade delaktighetsslingor. I dessa ansvarar de för att leda samtal så att brukarna blir delaktiga och att det skapas en bra dialog. De leder alltid samtalen på andra arbetsplatser än den egna. Tanken är att detta ökar brukarens förtroende när det handlar om att ge synpunkter på daglig och nära omsorg. Det handlar om att stärka brukarnas inflytande, att öka förståelsen för den gemensamma vardagen och att brukare och personal gemensamt kommer överens om förbättringar, sammanfattar Mia Reuterborg, kvalitetsutvecklare i stadsområde Innerstaden. KOMMUNFÖRBUNDETS MODELL Kommunförbundet Skåne tog ursprungligen fram modellen 2008 i samverkan med en rad aktörer inom LSS. Nu har modellen nått äldreomsorgen, berättar hon. Dåvarande Västra Innerstadens stadsdelsförvaltning nappade på delaktighetsmodellen. Våren 2011 utbildades 14 vägledare inom särskilt boende två per äldreboende. Våren 2012 utbildades 18 vägledare inom hemtjänst och LSS-boende, två per hemtjänstområde/ boende. OBEROENDE PART Snart är det dags för en ny serie samtal, med Carina Edahl och Malena Möller som vägledare. De arbetar till vardags på Skogshills äldreboende respektive Marietorps vårdboende. Båda har gått utbildningen, som löper under en termin, och de har redan lett två slingor tillsammans. Det kan vara lättare för de äldre att prata med oss, som de inte har runt sig i vardagen, om vad som kan bli bättre, säger Malena Möller och får medhåll av Carina Edahl: Vinsten är att någon kommer utifrån och har tid att lyssna. De blir sedda och det vill ju alla. De har båda fått uppleva brukarnas uppskattning, att få prata om kvalitet i vardagen är välkommet. De uppskattar att vi pratar i lugn och ro och att det görs i en sittning tillsammans med andra brukare. Det är nog lättare att föra fram sin synpunkt då, menar de båda. Det blir en guldstund för dem och samtalen lyfter också oss i vår yrkesutövning! Carina Edahl ger ett exempel: En synpunkt jag tagit med mig till min enhet är att vi måste försöka att inte slamra vid måltiderna. Något problem med att förmedla synpunkter till annan personal ser de inte. De synpunkter vi ger ska inte tas personligt, det här är ett verktyg och en möjlighet som bygger på att alla är lyhörda och delaktiga. Det är inte meningen att vi ska utföra förändringarna. OLIKA TEMAN Vi har valt att ha gemensamma teman för alla delaktighetsslingor inom särskilt boende respektive hemtjänst. Hittills har vi haft teman om social aktivitet, mat och måltid och bemötande, exemplifierar Mia Reuterborg. En slinga inleds med ett informationsmöte, som följs av fyra samtalsträffar. Brukarna träffas utan personal och vice versa, innan man slutligen träffas tillsammans. Vägledarna är med på alla träffar. På den sista gemensamma träffen kommer chefen in mot slutet, för att svara på frågor och för att få

Carina Edahl och Malena Möller. inflytandet information om synpunkter och önskemål som brukare och personal inte kan hantera själva. Hur lång tid en slinga tar att genomföra varierar. Det har ibland dragit ut på tiden, på grund av att det är svårt att hitta tider då alla kan och för att möten ställs in på grund av sjukdom. I vår görs en mer systematisk utvärdering av modellen, för att kunna ta beslut om dess fortlevnad i det nya stadsområdet Innerstaden. Malena Möller och Carina Edahl är överens med Mia Reuterborg om att det kan vara lite svårt att samla alla i en slinga, men fördelarna överväger. Vi fortsätter gärna att arbeta med delaktighetsmodellen, vi ser vad den betyder för brukarna. Fotnot: Delaktighetsmodellen presenterades på MMM-dagarna den 26-28 november. Den som vill veta mer kan kontakta Mia Reuterborg. DELAKTIGHETSMODELLEN I KORTHET Chefen för boendet/hemtjänstgruppen och vägledarna informerar personal och brukare. Brukarna tar ställning till om de vill vara med. Tre till fem brukare per slinga och lika många personal eller färre. Fyra träffar om 1,5 timme: brukarträff 1, personalträff 1, brukarträff 2 samt en gemensam avslutande träff. Vid behov fler träffar. Vid varje träff diskuteras temat, därefter skickas stafettfrågor till den andra gruppen. Två vägledare stimulerar samtalet och hjälper gruppen att formulera stafettfrågor. Avslutande träff med brukare och personal, som kan enas om förbättringar. Lösningar för framtidens äldreomsorg Hur kan äldreomsorgen samverka med omvärlden? Hur kan samarbetet med brukare, anhöriga, forskare och företag se ut för att utveckla äldreomsorgen? Projektet Testbed för äldreomsorgen i Malmö stad arbetar just nu för att finna svar på viktiga framtidsfrågor. I våras undersökte Malmö stad tillsammans med Malmö högskola vilka områden Malmö stad har behov av att utveckla inom äldreomsorgen, med fokus på hemtjänsten. Det resulterade i ett antal behovsområden och idéer som kan provas inom äldreomsorgen. Testbed innebär att vi utvecklar och testar nya idéer som kan bidra till att öka kvaliteten inom äldreomsorgen. Idéerna kan vara nya produkter, tjänster, arbetsprocesser eller organisatoriska lösningar, säger Jaklina Strand. Hon är utrednings- och utvecklingssekreterare på avdelningen för vård och omsorg på stadskontoret, och den som är projektledare. Testbed handlar om ett nytänkande för att öka kvaliteten i vården och omsorgen för äldre kvinnor och män i Malmö, sammanfattar hon. Och, inte minst viktigt: Allt ska utgå från de äldres behov. De nya idéerna utvecklas tillsammans med äldre och personal i miljöer där de ska användas. TEST I SKARPT LÄGE Jaklina Strand. Testbed, engelskans motsvarighet till svenskans testbädd, kan vara en miljö där olika aktörer utvecklar och testar innovativa idéer tillsammans med blivande användare. Malmö stad har redan en testbed inom miljöteknik Malmö Cleantech Testbed. I den förstudie som avslutades i våras undersöktes förutsättningarna för att etablera en testbed för äldreomsorgen. Vår testbed ska inledningsvis fokusera på äldre som bor i eget hem. Vi ska utveckla idéer och lösningar för den äldre i det egna hemmet, säger Jaklina Strand. STÖD FRÅN VINNOVA Vi testar lösningar på de behov vi ringat in. Det rör allt från social samvaro till trygghet och säkerhet, förklarar Jaklina Strand. Vinnova, Verket för innovationssystem, medfinansierar med max 2,5 miljoner kronor första året. Projektet presenterades på MMM-dagarna, dels genom en utställning där besökarna fick dela med sig av sina idéer och dels genom seminarium. FAKTA TESTBED FÖR ÄLDREOMSORGEN Fokusgrupper och workshop har under förstudien ringat in tre behovsområden social samvaro, trygghet och säkerhet, den egna bostaden/bostäder. Malmö högskola och Medeon AB är projektpartners. Projektet utförs med stöd från VINNOVA. Treårigt test- och utvecklingsarbete är igång hösten 2013. 9

10 Ava Hanning är en av de första som går kurserna.

Kurs ger nya infallsvinklar Nu lyfts 50 anställda på olika LSS-boenden med tre olika utbildningar. Det handlar om kurser i psykologi, specialpedagogik och äldres hälsa. Det har varit ett eftersatt område, det har inte funnits grundutbildningar med rätt inriktning på många, många år, säger Ronny Gullberg som är enhetschef på Sociala resursförvaltningen. Utbildningarna, som Malmö stad har köpt in från vård- och omsorgsgymnasiet, erbjuds medarbetare som arbetar med personkrets 1. Det handlar om delkurser som finns i gymnasiets nya vård- och omsorgsprogram och riktar sig till personer som arbetar med brukare med utvecklingsstörning. Det här är ett eftersatt behov. Inte sedan 1992 har det funnits sådana kurser, det har varit en brist i utbildningssystemet, säger Ronny Gullberg. Malmö stad har köpt in kurserna för 50 medarbetare. De flesta har arbetat i många år. Ronny Gullberg säger att det finns ett par hundra medarbetare till som skulle behöva de här utbildningarna. Tidigare har vi rekryterat folk med olika kompetenser - det har sina fördelar, men det är jättebra att det äntligen finns kurser riktade till LSS och funktionshinderområdet, nu hoppas vi att fler väljer dem på gymnasiet och att vi får fortsätta den här satsningen, säger Ronny Gullberg. TVÅ GRUPPER Den ena gruppen studerar specialpedagogik och psykiatri, den andra äldres hälsa och livskvalitet. Ämnena har valts ut i samarbete med förvaltningarnas LSS-enheter, stadskontoret avdelning vård och omsorg och Universitetsholmens gymnasium. Att lära om äldre är ett ämne som blivit viktigare i takt med att brukarna blir allt äldre och drabbas av bland annat demenssjukdomar, säger Gunilla Mandin på FoU Malmö. Utbildningen började i slutet av augusti och deltagarna studerar en dag i veckan. GER TRYGGHET Ava Hanning går utbildningen efter att ha arbetat inom vård och omsorg i åtta år. Det känns jättebra! Det ger en trygghet att få denna kunskap, jag har känt att jag saknat en vårdutbildning, säger Ava Hanning. Hon säger att hon halkade in på ett bananskal i vården. Egentligen är hon utbildad inom sömnad och design och har gjort egna klädkollektioner men eftersom branschen var tuff såg hon sig om efter en tryggare inkomstkälla. Sömnaden har nu blivit en hobby. Jag har jobbat på Systembolaget och varit personlig assistent, men för fem, sex år sedan började jag arbeta på Grynbodgatans gruppboende inom LSS. Jag trivs jättebra, brukarna är så härliga individer, de är roliga och spännande, säger Ava Hanning. ROLIGT STUDERA När möjligheten kom att läsa in gymnasiekompetens inom vård och omsorg på arbetstid var hon inte sen att tacka ja. Hon läser kurserna specialpedagogik 1 och 2 och psykologi på Universitetsholmens gymnasium en dag i veckan under ett år. Det är roligt! En del av det vi läser kan jag redan efter att ha lärt mig genom jobbet, men det är bra att få bekräftat att man gör rätt, och diskussionerna med de andra i gruppen är kul det ger nya infallsvinklar, säger Ava. Hon hoppas på sikt att kunna använda sina nyvunna kunskaper till nya utmaningar gärna inom LSS. Jag tycker det är roligt att prova nya saker och kan tänka mig att så småningom röra på mig men stannar gärna inom vård och omsorg, kanske som projektledare, funderar Ava. Fotnot: Personkrets 1 är personer med utvecklingsstörning, autism eller autism- liknande tillstånd som har biståndsbeslut enligt LSS. 11

Bo Hansson är otvivelaktigt unik som IT-sekreterare inom vård och omsorg i Malmö stad. Och han är unik i sitt sätt att tänka teknik på alla nivåer, intygar chefen. Frågan är om han inte också är unik i sin obegränsade strävan att skapa nytta i allt från pyssel i stugan till teknikutveckling på jobbet. TÄTT INPÅ Namn: Bo Hansson. Ålder: 58 år. Familj: sambo. Bor: Sibbarp, Malmö Hobby: fotografering och fiske. Semester: gärna i fritidshuset norr om Hörby. Är noga med: att leva sitt liv effektivt. Läser just nu: en faktabok om ventilation. å Bo Hanssons nattduksbord ligger en bok om ventilation han vill få kläm på hur han kan fixa ventilationen på hemmaplan. Något som säkert inte alla drömmer om när de går till sängs, men Bo Hansson drivs av och trivs med dylika utmaningar. Jag tillbringar mycket tid i fritidshuset och där älskar jag att fixa, såga och hitta fiffiga lösningar på alla tänkbara problem. Jag kallar fritidshuset för tidshuset! STOR KUNDKRETS Ännu mer tid tillbringar han på jobbet som ITsekreterare, placerad i stadsområde Innerstaden. Här ansvarar han, enkelt uttryckt, för både strategi, utveckling och support. Kunder är alla, från administratörer på förvaltningen till brukare ute i äldreomsorgen. Totalt 1 300 användare servar han. Samtidigt som han just nu också är i färd med att förnya all infrastruktur för IT i förvaltningen på Västra Rönneholmsvägen. Idéer och initiativ är det gott om, men tiden den är inte sällan en bristvara. Bo Hansson hade gärna sett att han hade mer tid för att göra nytta utanför förvaltningens väggar. Det är otroligt viktigt att vara ute i verksamheten. Ett måste om du ska kunna ta reda på vilka behov där finns. Bo Hansson beskriver sin vardag i tårtbitar: 20 procent avancerad support för användarna, 50 procent planering och stöd för cheferna samt 30 procent utveckling och uppföljning. TIDIG VÅRDERFARENHET Det är inte en slump att han har ett jobb med anknytning till vården om än med informationstekniken i fokus och efter en lång och krokig resa. Som ung och handelsutbildad avlöste säljjobben varandra för IT-Bosse : på Ica Maxi, SCA och i eget företag. Men redan innan han började denna bana tog han sina första steg i vården. Jag satt vak på psyket här i Malmö. Patienterna led av anorexia, det var ledsamt. Men jag kände att jag fick en enormt bra kontakt med patienterna och att det var ett utmanande jobb. Det blev även nattjobb på boende och arbete i nattpatrull. På vägen har han också arbetat för pastatillverkaren Barilla, som ville ha hjälp med försäljningen i Sverige. Bo Hansson och hans företag anlitades. Det vi skulle sälja på ett år sålde vi på tre veckor! Då beslutade de att plocka hem försäljningen. Pastatillverkarens kovändning hindrade inte Bo Hansson från att hålla sig sysselsatt. Saab startade i Malmö och dit gick Bo Hansson, för att få jobbet att sätta upp produktionslinjen. INGEN NÖRD Hans intresse för datateknik hade väckts i arbetet på SCA, där han såg nyttan med tekniken. Sedan dess har utvecklingen varit lavinartad. IT, informationsteknik, är ett samlingsbegrepp för datateknik och telekommunikation och de möjligheter IT ger i dag är till synes oändliga. När Malmö stad införde nytt vård- och omsorgssystem, omkring 2002, fick Bo Hansson frågan om han ville hjälpa till i utbildningen. Något han gärna gjorde. Det låg i linje med mitt intresse för innovationer. Men jag är inget datafreak! Teknik ska vara nyttigt, inte häftigt. Jag brinner för att undersöka vad som kan göras mer praktiskt. Ingen nytta inget intresse. Så är det med mig, slår Bo Hansson fast. UPPFINNARJOCKE När Bo Hanssons nuvarande chef, Christin Jonsson, ville lyfta IT-frågorna inom vård och omsorg fick han så småningom den roll han har idag. Ett uppdrag som kombinerar det bästa av två världar, sett med Bo Hanssons ögon: att få vara Uppfinnarjocke och att få verka i vården. Engagemanget har bland mycket annat lett till att ett 20-tal sköterskor som rör sig ute på fältet fått en app som mer eller mindre fungerar som kontor. Genom appen tar de emot bokningar av uppdrag som ska utföras, de får tillgång till praktikanter, har sitt schema i den och använder appen för uppföljning och fakturering, bland annat. Både behoven och möjligheterna är gigantiska, för brukare såväl som anställda, menar Bo Hansson. Å, det finns så mycket nytta att göra med ny teknik! utbrister han. Och det är det allra bästa med jobbet, att jag kan bidra till att frigöra tid och ge en ledig hand i vården.

Personligt stöd ger nya arbeten Visst kan man jobba trots psykisk ohälsa. Det är grundtanken för den metod som ska få fler Malmöbor med psykiska funktionsnedsättningar i arbete. Lösningen är personligt stöd av arbetsspecialister. 14 Sex medarbetare på Sociala Resursförvaltningen är nu utbildade arbetsspecialister enligt IPS-metoden. Det här är en metod som ger bra resultat och som Socialstyrelsen rekommenderar. Vi har provat den i Malmö tidigare med väldigt goda resultat, berättar Susanna Agerius på Sociala Resursförvaltningen. Metoden provades 2008-2010 i ett forskningsprojekt i Malmö och då kom 90 procent av deltagarna ut i arbete, studier eller praktik i miljöer som inte är åtskilda från samhället i övrigt. Detta kan jämföras med 24 procent av deltagarna i traditionell rehabilitering förklarar hon. Uppdragsutbildningen av de sex medarbetarna har skett vid Lunds Universitet i en 7,5 poängskurs och de sex har nu bildat en arbetsgrupp under ledning av Susanna Agerius. De arbetar alla sedan tidigare med personer med psykiska eller intellektuella funktionsnedsättningar men på olika ställen: på arbetskollektivet Handkraft, i daglig verksamhet och på ACT-teamet. Många av dem vi träffar drömmer om att kunna arbeta, berättar Anna Strandlund som arbetar i ACT-teamet med personer med psykiska funktionsnedsättningar. ÅTERKOMMANDE STÖD Arbetsspecialisternas insats är att, tillsammans med deltagaren, hitta ett lämpligt jobb och att sedan ge individuellt stöd. Olika personer har olika stödbehov. Det kan handla om motiverande samtal, skriftliga instruktioner på arbetsuppgifter, telefonväckning eller hjälp att cykla till jobbet. Just det personliga stödet i arbetet är viktigt, eftersom det visat sig att målgruppen annars ofta förlorar arbetet snabbt igen. I ACT-teamet har man väldigt olika behov av stöd. En behöver hjälp att lära sig ett e-learningsystem, en annan att komma upp i rätt tid på morgonen, medan en tredje behöver stöd i att knäcka sociala koder, berättar Anna Strandlund. De första deltagarna är redan igång i arbete eller studier. Några har valt att börja studera, en har börjat arbeta och en utbildar sig till yrkeschaufför. Det här handlar om personer som varit utanför arbetsmarknaden i många år eller kanske aldrig arbetet. En av dem som nu är igång kommer från flera års slutenvård, det går alldeles utmärkt med det individuella stöd han har valt, säger Anna Strandlund. ALLA KAN ARBETA Att sköta ett arbete eller en sysselsättning är möjligt för de flesta personer med psykiska funktionsnedsättningar menar de, bara man får rätt stöd. Funktionshinder hänger inte ihop med arbetsförmåga, säger Anna Andersson med eftertryck. Miljö och anpassning är det viktiga, om det fungerar bra så går arbetet ofta bra, förklarar hon. Vi kan också hjälpa till att reda ut saker som uppstår på arbetsplatsen, säger Marie Björup. LÅNGSIKTIG SATSNING Arbetsspecialisterna är beredda att ge stöd så länge det behövs. Det finns inget självändamål med att avsluta stödet, säger Anna Andersson och drar en parallell: Den som är fysiskt handikappad och har en rullstol som hjälpmedel förväntas sig inte kunna resa sig upp ur den efter några år, säger hon. Här handlar det om personer med psykiska funktionsnedsättningar. Stödet kan se olika ut. Det handlar övervägande om stöd kring kognitiva, sociala och emotionella svårigheter, säger Susanna Agerius. Arbetsspecialisterna samarbetar med försäkrings kassan, arbetsförmedlingen och vuxenpsykiatrin för att hitta bra, långsiktiga lösningar som blir en väg mot återhämtning och hälsa. Det finns även en referensgrupp med representanter från de olika myndigheterna som ser över hur samarbetet kan bli bättre. Det finns i dag alldeles för många som arbetar med frivillig sysselsättning utan lön som skulle kunna vara ute i arbete och växa med det, säger Anders Sjöholm. Projektet har varit igång sedan mars i år och fortsätter under hela 2014. Det görs nu en kartläggning för att se hur behoven ser ut kring arbete och sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning i Malmö. Det finns en stor målgrupp i Malmö som har en psykisk funktionsnedsättning eller samsjuklighet och får olika stödinsatser enligt LSS och SoL eller finns inom Sociala resursförvaltningens verksamheter, säger Susanna Agerius. Hon har skickat ut ett frågeformulär om behoven till cirka 500 personer, hittills har 229 personer svarat och av dem vill 110 personer ha ett lönearbete. Många vill också ha hjälp med att få en annan form av sysselsättning, och där kan man se att vi behöver ha större flexibilitet och nytänkande, vi måste matcha aktiviteterna mot individen och inte tvärtom, säger Susanna Agerius. VILKET ÄR MÅLET? Att de som vill få arbete verkligen får det, säger Marie Björup. Och att attityden till arbete för personer med psykisk ohälsa förändras, säger Anna Andersson. Fotnot: Du kan läsa mer om projektet Kartläggning och utveckling av resurser och arbetssätt för arbetslivsinriktad rehabilitering samt meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funk tionsnedsättning på Komin under Sociala Resursförvaltningen, klicka på Socialpsykiatri och sedan på Arbetslivsrehabilitering. FAKTA IPS IPS står för Individual Placement Support, på svenska individuell placering med stöd. Syftet är att förbättra möjligheterna för personer med psykisk funktionsnedsättning att få och behålla arbete eller meningsfull sysselsättning. Det handlar om att ge återkommande personligt stöd. Metoden IPS är den som ger bäst resultat.

Susanna Agerius, Anna Strandlund, Anders Sjöholm, Anna Andersson och Marie Björup är arbetsspecialister. Saknas gör Lena Rosengren och Victoria Lilja. 15

Anette Stachowicz Jönsson. 16 Var med och påverka i medarbetarenkät I februari görs medarbetarenkäten. Den går ut till alla medarbetare med frågor om bland annat arbetsmiljö, hälsa, delaktighet och ledarskap. Undersökningen görs för att vi ska kunna utveckla verksamheten och Malmö stad som arbetsgivare, därför är det viktigt att alla svarar på den, säger Anette Stachowicz Jönsson. Hon arbetar på HR-strategiska avdelningen på stadskontoret och samordnar genomförandet av undersökningen. Medarbetarenkäten består av cirka 80 frågor och går ut till alla månadsanställda medarbetare. För första gången görs undersökningen helt digitalt främst via e-post. Redan förra gången svarade de flesta digitalt. Då, för drygt två år sedan, svarade 83 procent av de 18 000 tillfrågade vilket är en hög svarsfrekvens. Vi hoppas att lika många svarar denna gång. Det är jätteviktigt att alla tar sig tid att svara så att vi får ett representativt underlag för Malmö stad som helhet, säger Anette Stachowicz Jönsson. Om fler än fem medarbetare på en arbetsplats svarar så får de också ett eget resultat att arbeta med. Alla som svarar är garanterade anonymitet, endast företaget som genomför undersökningen vet vem som svarat. Undersökningen görs för att få ett underlag att utveckla verksamheten, arbetsmiljön, medarbetarskapet och ledarskapet. Genom att svara är man med och påverkar, säger Anette Stachowicz Jönsson. Resultaten visar förändringar och vikten av att identifiera förbättringsområden. Vi ser att man arbetar med resultatet och förbättringsområdena. Vi kan till exempel följa att medarbetarsamtalen fick bättre resultat än för några år sedan, säger hon. Medarbetarenkäten görs vecka 7 till 9 nästa år.

Samtal som motiverar Ett par hundra medarbetare inom LSS ska gå utbildningen Motiverande samtal. Thomas Wallberg och Linda Törnblad är två av dem: Nu kan vi få tydligare och mer levande samtal med vårdtagarna. Thomas Wallberg och Linda Törnblad. De är två av alla de 237 anställda inom Malmö stads 24 så kallade PK3-boenden, som ska gå eller har gått utbildningen. Motiverande samtal, MI efter engelskans Motivational Interviewing, har fått en bred användning i Sverige det senaste decenniet. Det är en dokumenterad metod med bra effekt. Motiverande samtal är ett förhållningssätt och en samtals- samt rådgivningsmetod. Syftet är att skapa ett klimat som är stödjande, inte dömande, kritiskt eller kontrollerande. Det ska underlätta för individen att undersöka sina egna behov och förstå problem och konsekvenser av sina vanor. ÖKAR ENGAGEMANGET På boendet på Grängesbergsgatan där Thomas Wallberg och Linda Törnblad arbetar har majoriteten av vårdtagarna schizofreni. Initiativlöshet och apati, även när det gäller att komma igång med aktiviteter man tycker är roliga, är en del av funktionsnedsättningen. Att det kan kräva en hel del för att ge dem stöd och motivation är inget nytt. Men det är nytt för de båda kollegorna att få lära sig och kunna tillämpa en särskild teknik för att föra mer motiverande samtal. Teori varvas med handledda övningar. Thomas Wallberg har gått utbildningen i höst och har förväntningar på vad den kan ge vårdtagarna: Jag tror att de kan få ett annat gehör för vad de egentligen vill. När vår kommunikation blir tydligare blir de mer engagerade. Det handlar om hur vi agerar inför och under olika samtal. Vi kommer att kunna involvera vårdtagarna bättre när vi planerar verksamheten och tar fram genomförandeplaner. TRYGGT OCH INBJUDANDE Linda Törnblad tror också att utbildningen kan bidra till att öka vårdtagarnas engagemang i vardagen. Sättet att tänka i samtalen känns både nytt och bra. Och ganska svårt! Det gäller att tänka efter hur du pratar och vilka ord du använder. Som erfaren omsorgspedagog vet hon vikten av tydlighet för att ge trygghet. Tydlighet kan vara svårt, men det är viktigt när du jobbar med schizofrena. Ska samtalet samtidigt locka till engagemang sätts begreppet tydlighet i ett bredare perspektiv. Linda Törnblad ger exempel: Du kan ställa öppna frågor för att försöka öka vårdtagarens engagemang. Sedan kan du återupprepa personens svar för att göra det tydligt vad ni sagt och är överens om. EFTERFRÅGAD UTBILDNING Spaning vänder sig till Joachim Tevebring, utredningssekreterare på Sociala resursförvaltningen Vux, med frågan varför en så viktig utbildning inte varit aktuell tidigare. Efterfrågan på utbildning i samtalsmetodik har funnits länge. Samtalet är det viktigaste verktyget för att höja och bibehålla vårdtagarnas motivation. Men det är först nu, när alla boenden är samlade i en förvaltning, som det verkligen fungerat att ta fram och införa en enhetlig utbildning och arbetsmetod. För en del av personalen innebär utbildningen nu ytterligare utmaningar varje arbetsplats utser också MI-ombud som ska få viss påbyggnad i utbildningen. Thomas Wallberg eller Linda Törnblad vet inte om just de blir MI-ombud. Men de ser i alla fall fram emot att ge sig in i de motiverande samtalen. UTBILDNINGEN MOTIVERANDE SAMTAL Syfte: Att ge personalen kunskap om samtal som kan motivera vårdtagarna. Mål: Att motiverande samtal blir ett naturligt verktyg i LSS-arbetet. Upplägg: Tre dagars grundutbildning och en dags påbyggnad för de MI-ombud arbetsplatsen utser. 17

Bra diskutera olika lösningar Hur stöttar man bäst medarbetare inom hemtjänst så att de arbetar salutogent? Det är en av grundfrågorna i ett ledarutvecklingsprogram som nu pågår i Malmö. Jag uppmuntrar medarbetarna att arbeta mer med händerna på ryggen, det ger både nöjdare medarbetare och brukare, säger Ann-Kristin Isgren som gått programmet. Ann-Kristin Isgren är sektionschef i stadsområde Öster och har cirka 45 medarbetare inom hemtjänst, nattpatrull och ledsagare. Hon började som hemsamarit 1967 och har varit chef inom hemtjänsten i många år. I år har hon gått ledarutvecklingsprogrammet Att leda individcentrerad vård och omsorg. Utbildningen har varit jättebra! Det är kanske inga nyheter men det är väldigt bra att få träffa kollegor från andra områden och diskutera olika lösningar, säger Ann-Kristin Isgren. Med begreppet händerna på ryggen menar hon att personalen ska avvakta för att låta brukarna göra så mycket som möjligt själv. Förr var det så att vårdtagarna ansågs ha rätt till hjälp, och man hjälpte dem med allt. I dag har vi insett att det är bättre att ta tillvara på det friska och låta brukarna göra det de kan, säger hon. En anledning till att man inte alltid arbetar så kan vara stress. Som exempel tar Ann-Kristin att det är viktigt att låta äldre vårdtagare knäppa sin blus själv, även om det tar tid. Många känner sig stressade, men det handlar mycket om planering. Om man låter vårdtagaren knäppa blusen själv så kan man göra annat under tiden, säger hon. På så sätt blir vardagen mer meningsfull och delaktig för vårdtagaren. Genom att arbeta så här blir både vårdtagare och medarbetare mer nöjda, säger hon. Ann-Kristin Isgren säger att samtalet med medarbetarna är viktigt för att stötta arbetsmetoden. Hon träffar dem varje dag och frågar vad som är aktuellt. Det är viktigt att se alla och prata om hur det går. De utför ett fantastiskt jobb. De har många olika yrkesroller och de kan trolla med knäna, säger hon. Om någon har fastnat i ett problem så gäller det att fråga hur de tycker man ska lösa det, för det är inte jag som ska ha lösningen. Ann-Kristin Isgren lovordar sina medarbetare men menar att man ändå måste jobba aktivt med detta eftersom det ständigt dyker upp nya frågeställningar. I stället för att lägga energi på att irritera sig på att en brukare kanske inte vill duscha så måste man försöka förstå varför han eller hon inte vill duscha. Genom att göra det begripligt och göra brukaren delaktig så kan man ofta lösa problemet och hitta en annan väg, säger Ann-Kristin Isgren. Ledarskapskonsulten Börje Lindblom har nu varit ute och träffat hennes arbetsgrupp och pratat om ämnet, vilket var uppskattat. Själv fick hon i uppdrag att hitta förbättringsmöjligheter för sin verksamhet och där har hon minst en fundering för framtiden. Jag skulle vilja att vi delar upp arbetet efter behov och inte efter adress. Man kan dela upp efter exempelvis demens eller psykisk ohälsa. Om de medarbetare som brinner för ett visst område får arbeta just med det, tror jag att vi får både nöjdare personal och nöjdare brukare, säger Ann-Kristin Isgren. Ledarutveckling pågår För att kunna arbeta individcentrerat så måste också ledarna använda ett salutogent ledarskap. Det förklarar ledarskapskonsult Börje Lindblom. 18 Han håller i ledarutvecklingsprogrammet Att leda en individcentrerad vård och omsorg och har haft fem halvdagars seminarier för 18 sektionschefer inom hemtjänst. Därefter har han gett var och en handledning och är nu ute och utbildar personalen. Hela tiden med fokus på det salutogena synsättet. Det handlar om att utgå från varje enskild brukares behov och önskemål och att göra vardagen begriplig, hanterbar och meningsfull. Han förklarar att det handlar om ett paradigmskifte i hur man ser på vård och omsorg. Det är viktigt att vi bedriver en verksamhet där brukaren upplever en känsla av sammanhang. Vi måste hela tiden utgå från vad de äldre faktiskt kan för att få nöjda brukare, säger Börje Lindblom. Han förklarar att en bra ledarkultur är en förutsättning för att arbetsmetodiken ska fungera, ledare ska möjliggöra för medarbetarna. En av ledarnas uppgifter är att hitta förbättringsområden. Det är otroligt viktigt att ledarna ser var det finns hinder och vad man kan ändra på, kontinuerlig uppföljning av verksamheten är mycket viktig, säger Börje Lindblom.

Ann-Kristin Isgren. Genom att arbeta så här blir både vårdtagare och medarbetare nöjda. 19

Vi får en väldigt 20 Malmö stad har anställt sex nya medarbetare som börjar sin anställning som traineer med egen mentor. Det är ett sätt att locka etablerade yrkesverksamma till anställning. Det är mycket populärt, vi fick runt 150 ansökningar, berättar projektledare Ann Rubin. Den siste september började de sex medarbetarna med fasta anställningar i Malmö stad. De är alla etablerade sjuksköterskor och biståndshandläggare och lockades till Malmö stad mycket tack vare det ovanliga traineeupplägget. De valdes ut av 150 sökande och började sin anställning som trainee med tre månaders introduktion. Jag tyckte det var ett ypperligt tillfälle att lära sig alla verksamheter inom Malmö stad, säger Helena Fredriksson. Hon är sjuksköterska sedan 1998 och har mest arbetat på sjukhuset, men några kortare perioder varit inne och nosat på Malmö stads verksamhet. Nu är hon trainee på Trygghetens boende. Det skiljer mycket i att arbeta som sjuksköterska på sjukhuset och i kommunen, tack var traineeprogrammet får jag en bra inblick i Malmös organisation, säger Helena Fredriksson. Kollegan Karin Sundén håller med. Jag tyckte det var ett bra tillfälle att byta bana, jag ville göra något nytt efter mammaledigheten och här får jag en bra inblick i hela verksamheten direkt, säger Karin Sundén som arbetat på sjukhuset och nu är trainee inom hemsjukvården i Öster. Projektledare Ann Rubin berättar att de har mycket goda erfarenheter från förra årets traineeprogram, som var det första traineeprogrammet med både sjuksköterskor och biståndshandläggare. Traineeprogrammet startades eftersom det är svårt att rekrytera vissa yrkesgrupper och även svårt att börja arbeta utan erfarenhet av organisationen. Det här programmet är en bra rekryteringsgrund, deltagarna får en gedigen introduktion och