2/2009 TTkanalen FACKLIG INFORMATION FÖR MEDLEMMAR I TJÄNSTETANDLÄKARFÖRENINGEN 1
Styrelsen Kansliet Ont i ryggen?? Sönderstressad??? Ordf Kenth Nilsson 0292-533 00(b) 018-611 09 80/90 (a) fax: 0292-533 10 kenth@tjanstetandlakarna.se Vice ordf Hans Göransson 0157-185 80 hans.goransson@dll.se Birgitta Jälevik 013-22 88 30 birgitta.jalevik@lio.se John Bratel 031-741 34 00 john.bratel@vgregion.se Chaim Zlotnik 08-12 31 52 34 chaim.zlotnik@ftv.sll.se Kanslichef Björn Petri 08-54 51 59 81 bjorn@tjanstetandlakarna.se Susanna Magnusson (ombudsman) 08-54 51 59 84 susanna@tjanstetandlakarna.se Mats Olson (ombudsman) 08-54 51 59 83 mats@tjanstetandlakarna.se Aino Landes (ekonomi) 08-54 51 59 85 aino@tjanstetandlakarna.se Medlemsregister och medlemsförmåner 08-54 51 59 88 Inger Wass (sekreterare) 08-54 51 59 82 inger@tjanstetandlakarna.se Som medlem i Tjänstetandläkarna finns möjlighet att avgiftsfritt få delta av Rygginstitutets yrkesinriktade rehabiliteringskurs för personer med besvär i rörelseorganen eller Rygginstitutets arbetslivsinriktade rehabiliteringskurs för personer med stressrelaterade besvär. Kostnaden för vistelsen på Rygginstitutet bekostas av AFA. För ytterligare information och ansökningsblankett, kontakta Susanna Magnusson, tel: 08-54 51 59 84 eller Inger Wass, tel: 08-54 51 59 82 Du kan också kontakta det Rygginstitut som ligger närmast din ort Rygginstitutet, Luleå Tel: 0920-26 85 50 Rygginstitutet, Sundsvall Tel: 060-64 73 00 Rygginstitutet, Stockholm Tel: 08-54 43 11 10 Rygginstitutet, Växjö Tel: 0470-70 74 40 www.rygginstitutet.se Siv Larsson 0911-104 08 0911.66689@telia.com Foto: Urban Orzolek www.tjanstetandlakarna.se 2
Ledare Kenth Nilsson TTKANALEN TT-kanalens uppgift är att infor- mera om och kommunicera fackliga frågor inom tjänstetandläkarom- rådet. Grafisk design Katarina Lapidoth Layout Inger Wass Tryck AB Norrmalmstryckeriet Österlånggatan 43 Box 2287 103 17 Stockholm Tel 08-54 51 59 80 Fax 08-660 34 34 E-post kansliet@stf-tt.org Web www.tjanstetandlakarna.se Arbetsgivare, dags för skärpning! Det är nu mer än trettio år sedan den nya arbetslagstiftningen kom med Medbestämmandelagen (MBL) och Anställningsskyddslagen (LAS) som främsta regelverk. Mycket vatten har runnit under broarna sedan dess. Från början var parterna ganska trevande i sina ambitioner att precisera reglernas rätta innebörd. Många situationer landade också i domstol för att få besked. Så i mitten av åttiotalet hade vi fått så många avgöranden att vi hade ganska klart för oss hur medbestämmandet skulle hanteras. Vid den tiden hade vi också kommit dithän att vi hade avtal parterna emellan om medbestämmandets närmare innebörd. Sedan ett par år har vi ett nytt avtal på central nivå om samverkan, kallat FAS 05, vilket står för Förnyelse, Arbetsmiljö och Samverkan. Avtalet tog ganska lång tid att få fram beroende på att mycket arbete lades ner på det. Från centralt håll har parterna också lagt ner ganska stora ansträngningar på att få genomslag för avtalets ideer i det lokala samverkansarbetet. Så långt är allt gott och väl. Från våra lokalavdelningar hör vi emellertid att samverkanssystemet verkar fungera sämre än på länge. Det gäller naturligtvis inte överallt, men jämfört med förr är missnöjet tydligare nu. En god samverkan mellan fack och arbetsgivare bygger i hög grad på att det finns en genuin vilja från båda håll. Mitt intryck är att det oftare finns en sådan vilja från vårt håll än från arbetsgivaren. När en sådan viljemässig obalans uppstår är det logiskt att fråga sig vad som kan göras för att nå förbättringar. I viss mån kan en självrannsakan vara på plats. Har vi orealistiska förväntningar på vad vi bör samverka i för frågor eller har vi inte tillräckligt tydligt marknadsfört värdet av samverkan i verksamheten? Kanske gör vi det ibland för krångligt för arbetsgivarna att inhämta vår uppfattning. Jag tycker mig för min del se - där samverkansarbetet fungerar sämre - att arbetsgivarna glömt bort hur det blir när man bortser från värdet av delaktighet i verksamheten. Allt oftare talas det inom våra avdelningar om att säga upp samverkansavtal, vilket betyder att samverkan grundar sig direkt på MBL. Då riskerar vi att återigen att hamna i domstol pga formalia. Slusatsen blir: Arbetsgivare, byt stil! 3
(O)skäliga villkor i anställningsavtal Vi ser allt oftare exempel på enskilda överenskommelser mellan anställda tandläkare och deras arbetsgivare som avviker från det som varit gängse normer. Ibland kan sådana villkor få effekter som är helt orimliga om de blir aktuella att tillämpa. I grund och botten finns det stora likheter mellan anställningsavtal och vilket annat avtal som helst, t ex hyresavtal eller köpeavtal. Det är fråga om två parter som enas om prestation och motprestation. Oftast följer sådana avtal standardiserade system som är väl genomtänkta, t ex genom kollektivavtal. Vanliga villkor som semester eller pensioner brukar införlivas i anställningsavtalen, helt enkelt genom en hänvisning till kollektivavatal. Det vi nu ser är allt fler exempel på avsteg från de standardiserade avtalen till förmån för individuellt utformade sådana. Ett vanligt exempel på individuellt utformade anställningsavtal är avtal för ST-tandläkare. I avtalet kan då regleras att den enskilde genomgår specialiseringstjänstgöring och erhåller under tiden lön från arbetsgivaren. När specialistkompetensen efter genomgången utbildning är klar påbörjas samtidigt en tjänst hos arbetsgivaren som specialist. I avtalet kan personen ha förbundit sig att stanna hos arbetsgivaren i ett visst antal år. Skulle nu den nybakade specialisten vilja avbryta anställningen i förtid är han eller hon enligt kontraktet skyldig att betala tillbaka en viss summa till arbetsgivaren. Ofta är summan beroende på hur länge man arbetat kvar efter specialistutbildningen, ju längre man arbetat kvar desto mer har skulden till arbetsgivaren minskat. Exemplen här bredvid är tagna från faktiska förhållanden och kommer från situationer där föreningen rådfrågats om konsekvenserna av att gå in i sådana avtal. Det är framför allt från två perspektiv som avtal av den här typen blir besvärliga. Den ena aspekten är alla oklarheter om vilka situationer som påverkar eventuella återbetalningskrav. Hur räknas t ex föräldraledighet eller sjukdom under studietiden eller under den efterföljande tjänstgöringen? Vad händer om det beror på arbetsgivaren att arbete inom den nyförvärvade kompetensen inte kan erbjudas? Den andra aspekten är naturligtvis storleken på det återbetalningskrav som kan bli aktuellt. I exemplen här bredvid kan de i värsta fall uppgå till belopp som är helt förödande för den enskilda. Frågan är ju då om det förhåller sig så att man faktiskt kan bli tvungen att betala tillbaka sådana belopp. I vilken mån sådana här avtal är giltiga är en tämligen vanlig fråga från den som ingått eller överväger att ingå ett sådant avtal. Det enkla och snabba svaret är att avtalet är giltigt. På samma sätt som i alla andra avtal är utgångspunkten att ingångna överenskommelser gäller. Det som kan förändra skyldigheten att leva upp till avtalet är om de krav på t ex återbetalning som ställts kan anses vara oskäliga. Faktorer som brukar påverka en sådan bedömning är om det kan sägas finnas en likvärdighet i de båda parternas prestationer i avtalet, om återbetalningsbeloppet från mer allmän synpunkt kan anses rimligt och 4
om det tydligt framgår vilka omständigheter som får återbetalningskravet att lösa ut. Som i så många andra situationer förorsakar avtal av det här slaget inga problem i de situationer allt går som man har tänkt sig från början. Den STtandläkare som genomgår utbildningen som planerat och därefter jobbar sina år hos arbetsgivaren kommer att i sinom tid återgå till en mer reguljär relation till arbetsgivaren. Över en tidsperiod av 6-8 år kan dock mycket hända som stör den planering man har gjort upp. Om det då känns angeläget att komma ur sitt åtagande kan det visa sig både kostsamt och besvärligt. Vill man då hävda att villkoren i överenskommelsen inte ska tillämpas eller åtminstone jämkas, är det stor risk att man hamnar i tvist med arbetsgivaren. Sådana tvister avgörs av domstol. Bortsett från risken att förlora får man också räkna med en handläggningstid på minst ett år. Man bör alltså noga tänka igenom hur kontraktet är utformat innan man skriver på det för att inte riskera att hamna i ett svårt läge alternativt i en rättslig process. Susanna Magnusson Björn Petri Några exempel på innebörden av avtal om utbildning med krav på återarbete Exempel 1 En specialisttandläkare erbjuds ledighet för att genomgå forskarutbildning. Utbildningstiden beräknas till fyra år. Arbetsgivarens åtagande Arbetsgivaren betalar 75 % av heltidslönen (i vårt exempel 75 % av 45.000 kr) under utbildningstiden samt arbetsgivaravgifter. Arbetstagarens åtagande Arbetstagaren förbinder sig att - oavsett om studierna fullföljs eller ej - återgå och stanna i tjänst under lika lång tid som studierna varit. Konsekvenser av att arbetstagaren bryter sitt åtagande Om arbetstagaren lämnar sin anställning innan åtagandet fullgjorts, beräknas en återbetalning i pengar baserad på lön och sociala avgifter för den återstående tiden av åtagandet. Med en lön på 33.750 kr/mån och sociala avgifter på 42 % uppstår alltså en skuld för varje månad som inte fullgörs på 47.925 kr. Maximalt kan återbetalningskravet alltså beräknas för 48 månader vilket blir drygt 2,3 miljoner kr. Med en marginalskatt på drygt 50 % behöver vederbörande alltså tjäna nära 4,5 miljoner kr för att kunna återbetala skulden med arbetsinkomster. Exempel 2 En tandläkare erbjuds att genomgå specialistutbildning inom ramen för sin anställning. Arbetsgivarens åtagande Arbetsgivaren ställer utbildningsplats till förfogande och betalar utbildningslön under utbildningstiden (i vårt exempel 28.000 kr/mån, vilket är en lönesänkning med ca 10.000 kr/mån jämfört med bottentjänsten som allmäntandläkare) samt arbetsgivaravgifter. Arbetstagarens åtagande Arbetstagaren förbinder sig att efter utbildningen arbeta hos arbetsgivaren som specialist under tre år. Konsekvenser av att arbetstagaren bryter sitt åtagande Om arbetstagaren lämnar sin anställning innan de tre åren efter studierna förflutit, beräknas en återbetalning i pengar baserad på lönen under utbildningstiden och antalet månader som återstår av åtagandet. För varje månad som inte fullgörs blir återbetalningskravet 28.000 kr. Maximalt kan återbetalningskravet alltså bli drygt 1 miljon kr. Om studierna avbryts, blir arbetstagare återbetalningsskyldig för hela det utbetalda lönebeloppet, alltså 28.000 kr multiplicerat med antalet utbildningsmånader. För en återbetalning med arbetsinkomster och drygt 50 % marginalskatt kan inkomsten behöva bli närmare 2 miljoner kr. 5
Nytt samarbete med Försäkringskassan i strategiska frågor Försäkringskassan har bjudit in till ett samarbete i frågor av strategisk betydelse för kassans arbete med att administrera tandvårdsstödet. Det första mötet har ägt rum och avsikten är att fortsätta med två träffar per termin. Det nya tandvårdsstödet upplevs av många som en administrativ plåga. Även för Försäkringskassan innebär det stora problem att ordna dataflöden och gränssnitt mot andra system så att umgänget mellan kassan och vårdgivarna flyter hyggligt smärtfritt. Till skillnad mot tidigare system, är Försäkringskassans uppgift numera inte att utforma regelverk kring tandvårdspriser eller ersättningsbara åtgärder. Den uppgiften ligger i stället på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Kassans åligganden handlar om att administrera ersättning, utöva tillsyn över att reglerna tillämpas rätt och att handha viss information som t ex prisjämförelseportalen. Den grupp som vi nu bjudits in till, tillsammans med Privattandläkarna och Folktandvårdsföreningen kommer därför antagligen att kretsa mycket kring tandvårdsstödets tekniska funktionssätt. Gruppen har haft sitt första möte och frågor som då diskuterades var bl a IT-stödet, lansering av prisjämförelseportalen, efterhandskontroller och digital överföring av bilder. Meningen är att det framöver ska vara två möten per termin. Med tanke på den inriktning som diskussionerna i gruppen verkar få, är det väldigt angeläget 6 att vi som deltar där, får intryck i stort och smått från hur kontakterna med Försäkringskassan fungerar. Vi är alltså tacksamma för alla iakttagelser och reflexioner som vi kan få. Enklast är att maila några rader till kansliet@tjanstetandlakarna.se, men självklart fungerar alla andra kanaler också. maila erfarenheter/synpunkter till kansliet@tjanstetandlakarna.se Förändring i styrelsen Siv Larsson som varit ledamot i Tjänstetandläkarnas centrala styrelse sedan den 1 januari i år, kommer att lämna sitt uppdrag vid årets slut. Anledningen till att Siv lämnar uppdraget två år i förtid är att hon fått ett nytt arbete och väljer nu att satsa på det. Valberedningen har redan påbörjat sitt arbete med att hitta en ersättare och förhoppningen är att en ny ledamot kan väljas vid Tjänstetandläkarnas föreningsmöte den 27 november. Tjänstetandläkarna önskar Siv lycka till i det nya arbetet.
Annons Salus Ansvar 7
B PORTO BETALT Arbete utomlands? Ska du arbeta utomlands? Då bör du gå ur AEA. Kom bara ihåg att gå med igen direkt när du kommer tillbaka till Sverige. Om du inte begär inträde inom åtta veckor efter hemkomsten kan du gå miste om inarbetade försäkringsperioder. Läs mer på www.aea.se Nya förhållanden? Du kan lätt ändra din adress, byte av arbetsgivare eller anmäla om autogiro genom att gå in på www.tjanstetandlakarna.se Tjänstetandläkarna rekommenderar + lägst 30 500 kr/mån + lokala faktorer + råd från den lokala fackliga företrädaren = Acceptabel ingångslön Nytt jobb? Kontakta alltid den lokala företrädaren för Tjänstetandläkarna innan du börjar ett nytt jobb så får du aktuell löneinformation. Avdelningarna Blekinge TT-avdelning Maria Kjellberg, 0455-73 64 93 maria.kjellberg@ltblekinge.se Dalarnas TT-avdelning Philip Mundt, 023-49 04 00 philip.mundt@ltdalarna.se Gotlands TT-avdelning Claes Svärd, 0498-20 46 80 claes.svard@gotland.se Gävleborgs TT-avdelning Erik Sjödin, 0291-107 30 erik.sjodin@lg.se Göteborgs TT-avdelning John Bratel, 031-741 34 00 john.bratel@vgregion.se Hallands TT-avdelning Sven Åke Nilsson, 0346-562 50 sven-ake.nilsson@lthalland.se Jämtlands TT-avdelning Maria Ekman, 063-14 23 32 maria.ekman@jll.se Jönköpings TT-avdelning Nils Andersson, 036-32 98 00 nils.andersson@lj.se Kalmar TT-avdelning Birgitta Ström Antonson, 0480-845 80 birgittasan@ltkalmar.se Kronobergs TT-avdelning Erik Mölleborg, 0470-58 77 00 erik.molleborg@ltkronoberg.se Mellersta NorrlandsTT-avdelning Lars Sandahl, 060-18 21 54 lars.sandahl@lvn.se Nordvästra Götalands TT-avdelning Öystein Enoksen, 0526-125 75 oystein.enoksen@vgregion.se Norrbottens TT-avdelning Clivia Erdel-Kickeritz, 0970-190 77 clivia.erdel-kickeritz@nll.se Skaraborgs TT-avdelning Carina Bergman, 0505-180 90 carina.bergman@vgregion.se SkånesTT-avdelning Magnus Steen, 0451-29 86 20 magnus.steen@skane.se Stockholms TT-avdelning Chaim Zlotnik, 08-123 152 34 chaim.zlotnik@ftv.sll.se Södra Bohusläns TT-avdelning Lena Rignell, 031-86 15 72 lena.rignell@vgregion.se Sörmlands TT-avdelning Anders Grankvist, 0150-563 90 anders.grankvist@dll.se Uppsvenska TT-avdelningen Isabel Ragnarsson, 018-611 63 30 isabel.ragnarsson@lul.se Värmlands TT-avdelning Tomas Misch, 054-61 69 50 tomas.misch@liv.se Västerbottens TT-avdelning Ulla Folkesson, 090-785 60 40 ulla.folkesson@vll.se Västmanlands TT-avdelning Tord Björkman, 021-17 66 00 tord.bjorkman@ltv.se Älvsborgs TT-avdelning Kerstin Björlin, 033-26 05 25 kerstin.bjorlin@vgregion.se Örebro läns TT-avdelning Peyman Ghiasi, 019-602 91 70 peyman.ghiasi@orebroll.se Östergötlands TT-avdelning Kristina Hult, 013-22 89 70 kristina.hult@lio.se 8