UTVECKLING AV TIDIG MOTORISK FÖRMÅGA

Relevanta dokument
Gör lika varje gång, hitta din struktur! Observera det motoriska utförandet!

Motorisk utveckling under de första åren Maj Utifrån vilket synsätt? Arv och/eller miljö? Kine Johansen 1. Motoriska teorier

Kan vi hitta barn med DCD tidigt?

KNÄKONTROLL FOTBOLL (ÖVNINGARNA HÄMTADE FRÅN SVENSKA FOTBOLLSFÖRBUNDET)

Sjukgymnasten tipsar om rörelser att göra hemma

Träningsprogram - sommaren 2010

När jag har arbetat klart med det här området ska jag:

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Kondition + spänstträning, 1-2 pass/vecka

Disclosure. SOMP-I skapades av Kristina Persson. SOMP-I ägs av Barnens rörelsebyrå Kristina Persson & Kine Johansen är delägare i företaget

Kvalitetsrapport Så här går det

Konsultation med skolan

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Att sova eller inte? Variation i sömntid hos mjölkkor

Rallylydnad Nybörjarklass

Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

UPPVÄRMNING. Ta med styrketräningen på semestern:

Repetitivt arbete ska minska

Verksamhetsplan HT -09 och VT -10

Typisk motorisk utveckling. Teori - motorisk utveckling

12 månader FILM 0-15 mån

LPP laboration. Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

Muskötens förskolas. Kvalitetsredovisning. För år 2009/2010. Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck

Start. Mål. Rallylydnad Nybörjarklass. Mom nr Skylt Beskrivning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Det behövs specialister inom demensvården

Resultat från enkät för Ledare i tjejfotbollslag Gäller säsong manna

Resultat från enkät för Ledare i tjejfotbollslag Gäller säsong manna

Syfte med

Kom ihåg vilodagarna! Alla de tre träningsprogrammen

SBBF SBBF Region (2012/2013) :00-01:30

Sammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott

Likabehandlingsplan för läsåret

Lathund, procent med bråk, åk 8

Syftet med en personlig handlingsplan

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

D A B A D B B D. Trepoängsproblem. Kängurutävlingen 2012 Benjamin

Systematiskt kvalitetsarbete

Matematiken har alltid funnits omkring

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan

Rörelse ger dig mer energi, och du sover bättre.

Systematiskt kvalitetsarbete

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Din fantastiska kropp

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Program Handledning Förutsättningar: Träningar Teori

SANNOLIKHET. Sannolikhet är: Hur stor chans (eller risk) att något inträffar.

8 European Foundation for Osteoporosis

Lärande. Hälsa. Förebyggande arbete och hur vi kan arbeta för a5 få 7llbaka barn och unga 7ll skola, studier, prak7k eller arbete. Mål. provivus.

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Kvalitetsrapport Så här går det

Hur du presenterar och marknadsför dig under själva intervjun är avgörande för att du ska bli en intressant kandidat.

Likabehandlingsplan 2015

Om autism information för föräldrar. Välkommen till första tillfället!

Bilaga B Kartläggningsmaterial - Litteracitet Samtals- och dokumentationsunderlag avkodning, läsning, läsförståelse och skrivning

Vi skall skriva uppsats

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

حرکات تمرینی برای ماهیچه های فک که تحت فشار قرار دارند

Vilka är Pysslingen Förskolor?

Nämnarens adventskalendern 2007

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

SOLCELLSBELYSNING. En praktisk guide. Råd & Tips SOLENERGI LADDA MED. Praktiska SÅ TAR DU BÄST HAND OM DIN SOLCELLSPRODUKT

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

BÅGSKYTTEFÖRBUNDET MEMBER OF SVERIGES RIKSIDROTTSFÖRBUND AND FÉDERATION INTERNATIONALE DE TIR A L ARC

Teckenuppgift Träningsspel av substantiv och verb Isabelle Örneholm och Sarah Weström

Tränarguide del 1. Mattelek.

Kvalitetsarbete. Stora Paletten. Läsåret

Försäsongsträning Malmö Redhawks U /2016

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Väga paket och jämföra priser

Vet du vilka rättigheter du har?

Välkommen på fortbildning

Dash and Dot. Svårighetsgraden bestämmer du själv genom att välja någon av av de 5 appar som är kopplade till Dash & Dot.

SöFF:s SUP: Ledstjärnor Spelarutbildningsplan Träningsinnehåll

Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterad sjuklighet hur stor roll spelar sociala faktorer? Tomas Hemmingsson Sorad Stockholms universitet

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

NORMBRYTANDE BETEENDE I BARNDOMEN. Identifiering Bedömning Insats

Kan det vara så att kvinnor behöver mer för att få lika mycket som män? Eller är det tvärtom?

FaR - fysisk aktivitet på recept Aktivitetskatalog för Hällefors

Till Mammor I samband med att barnet är sex månader korrigerad ålder

Gruppindelning JUNIOR

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA

6sätt att slippa bottenmåla

Kängurun Matematikens hopp Benjamin 2006 A: B: C: D: E:

Utforska rymden med iphone

Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.

Är det nödvändigt att operera mitt brutna ben? Vad visar röntgenbilderna? Vad visar laboratorieundersökningarna?

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

KÄNSLA AV SAMMANHANG. Uppskattad dygnsdos i gr. och preparat (de sista 30 dagarna):

Matematiksvårigheter och dyskalkyli

4-3 Vinklar Namn: Inledning. Vad är en vinkel?

SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTRA SKARABORG. Kartläggning Aktivitetsersättning

Transkript:

UTVECKLING AV TIDIG MOTORISK FÖRMÅGA En heldagsutbildning i normal och avvikande motorisk förmåga under de första 3 åren Kris1na Persson, docent Kine Johansen, doktorand Båda Leg sjukgymnaster med specialistkompetens inom pediatrik RÖRELSE UTVECKLING KUNSKAP Barnens rörelsebyrå 2014 www.barnensrorelsebyra.se Barnens Rörelsebyrå

Varför är vi här idag? RÖRELSE UTVECKLING KUNSKAP inspireras a\ observera barns motoriska förmåga, både normal och avvikande få insikter om hur motoriska teorier ser ut idag och hur de påverkar våra bedömningar och behandlingar få insikter om hur en adekvat respek1ve en avvikande motorisk förmåga påverkar barns utveckling få insikter om hur fysioterapeuter ser på motorisk förmåga och hur de kan bidra med åtgärder för barn med problem i sin motoriska förmåga förstå vikten av a\ sä\a igång 1diga insatser

Klinisk prak1sk erfarenhet ca 0 mån Mångårigt arbete på Akademiska Barnsjukhuset med bedömning och behandling av barn som kommer från: Specialistmo\agningar på Barnsjukhuset, Neonatala uppföljningsmo\agningen, NUF BVC i hela C- län Barnen förs över 1ll habiliteringen så snart en sannolik diagnos har framkommit e_er bedömningar av oss sjukgymnaster, neurolog, psykolog, logoped m fl Gråzonsbarn blir kvar 1lls de får en diagnos, överförs 1ll annan verksamhet eller inte har några problem längre. Behandlingen sker individuellt eller i grupp och all1d i samarbete med föräldrar och andra berörda. 5-6 år

Metodutveckling och forskning Utveckling av bedömningsinstrument: SOMP- I (Structured Observa1on of Motor Performance in Infants) CAMPB (Combined Assessment of Motor Performance and Behaviour) Forskningsprojekt: Motorisk, perceptuell och beteendemässig utveckling hos barn som få\ neonatal intensivvård (NUF- projektet) Longitudinell uppföljning av mycket för 1digt födda barn (LOVIS projektet) Observa1on av motorisk förmåga inom barnhälsovården

Anpassning 1ll utvecklingen. Nya motoriska teorier Hjärnforskning Nya barngrupper Metodutveckling Vad vill vi hi\a när vi observerar barn? Och kan vi göra något åt det? RÖRELSE UTVECKLING KUNSKAP

Normer Metodologi Hjärnans mognad Cefalo- caudal Distal- proximal Reflexer Utveckling av motoriska teorier Mognadsteorier Bernsteins studies Ekologiska teorier Hjärnans plas1citet Dynamiska teorier Ac1on- percep1on- ac1on Darwin, C Gesell, A Mcgraw, M Shirley, M Bayley, N Bernstein, N Gibson, J Gibson, E Edelman, GM Kugler, P Kelso, J Turvey, M Thelen, E Von Hofsten, C Thelen, E Adolph, K osv RÖRELSE UTVECKLING KUNSKAP

Ac1on - percep1on - cogni1on Motor development has all too o_en been considered as a set of milestones with li\le significance for the psychology of the child. Nothing could be more wrong Motor ac1ons are present before birth and, in normally developing children, they evolve in interac1on with the perceptual and cogni1ve systems during the early years of life In other words, cogni1on is a product of how the child moves through the world and interacts with it! (Progress in brain research 2007 Editors C.von Hofsten & K Rosander) RÖRELSE UTVECKLING KUNSKAP

Vilka konsekvenser kan de\a få? RÖRELSE UTVECKLING KUNSKAP

Konsekvenser av bristande motorisk förmåga Fysiska problem Kontrakturer Muskelsvaghet Bristande kondi1on skele\påverkan osv Inlärningsproblem Motorik Percep1on Kogni1on Beteendeproblem Sociala problem

Vad vet vi om resultat från!dig interven1on? Otydliga resultat på grund av många metodproblem: Litet antal barn Heterogena grupper Kontrollgrupper saknas Olika interven1oner, briskälligt beskrivna Lång1dsuppföljning saknas Olika/okänsliga utvärderingsinstrument Numera större andel studier med bra kvalitet men ju bä\re kvalitet desto otydligare resultat, men begynnande posi1va. Butler & Darrah 2001 Cornill H et al 2005 Ziviani J et al 2010 Dirks T et al 2011 Spi\le A et al 2012 Öberg GK et al 2012

Motorisk förmåga vid ca 2 mån Ryggläge Magläge Huvudet börjar hållas i medelläge Armar med öppna händer börjar ly_as från underlaget Medrörelser i bålen Fot- och tåledsrörelser kan uköras oberoende av benets rörelser Kortvarigt ly_ av huvudet Kortvarigt underarmsstöd, löst knutna händer Kortvarig nacksträckning Ofullständig sträckning i hö_en, isolerade fot- och tåledsrörelser

Avvikande motoriskt ukörande vid ca 2 mån - Oro vid lägesändringar - Rörelsefapgdom - Asymmetriska rörelser - Hårt knutna händer - Inslagna tummar - Avsaknad av isolerade fot- och tåledsrörelser RÖRELSE UTVECKLING KUNSKAP

Motorisk förmåga vid ca 4 mån Ryggläge Magläge Kan hålla huvudet i medelläge och vrida huvudet helt åt båda håll För ihop händerna i medellinjen och börjar gripa Stabil bål Kan föra fotsulorna mot varandra med benen i lu_en Ly_er huvudet stadigt och vrider helt åt båda håll Underarmstöd med öppna händer Sträckning av hela ryggraden Kan röra i knä- och fotled utan a\ påverka hö_leden

Avvikande motoriskt ukörande vid ca 4 mån Samma som 1digare men även Oförmåga a\ hålla huvudet stadigt i olika kroppslägen Få rörelser mot tyngdkra_en Okoordinerade rörelser Ökade och tydligare avvikelser när barnet vill röra sig målinriktat RÖRELSE UTVECKLING KUNSKAP

Motorisk förmåga vid ca 6 mån Ryggläge Vrider huvudet utan medrörelser i resten av kroppen Sträcker sig e_er och griper föremål och för dem 1ll munnen Vänder 1ll båda sidor och 1llbaka Kan böja i hö_en och ly_a benen så a\ hand- fotkontakt blir möjlig. Magläge God huvudkontroll utan medrörelser i bål och extremiteter Klarar enarmstöd bilateralt Tar stöd på symfysen och stöder på raka armar med öppna händer Kan sträcka ena benet och böja, abducera och utåtrotera det andra

Avvikande motoriskt ukörande vid ca 6 mån Samma som 1digare men även Skakighet Instabilitet Rörelsefapgdom Ökade och tydligare avvikelser när barnet vill röra sig målinriktat RÖRELSE UTVECKLING KUNSKAP

Motorisk förmåga vid ca 10 mån I denna ålder behöver inte barn bedömas i rygg- och magläge om de kan si\a stadigt och ta sig ur och i si\ande utan problem Si\ande Si\er stadigt och kan vrida obehindrat på huvudet och bålen. Fria arm- och handrörelser Fria ben- och fotrörelser Förfly\ning Förfly\ar sig med stor varia1onsrikedom

Avvikande motoriskt ukörande vid ca 10 mån Samma som 1digare men även utpräglad hänthet bristande samordning mellan händer och hand och syn medrörelser spändhet i högre posi1oner bristande varia1on instabilitet RÖRELSE UTVECKLING KUNSKAP

Motorisk förmåga vid ca 18 mån Grovmotorik Si\er stadigt på stol eller golv med fria arm och hand rörelser Reser sig upp från golvet och sä\er sig ner utan stöd Kan böja sig ner och hämta upp föremål från golvet Går stadigt med armarna ute_er kroppen Finmotorik Precisionsgrepp Händerna samarbetar Begynnande handdominans Hanterar sked och penna

Avvikande motoriskt ukörande vid ca 18 mån Samma som 1digare men även utpräglad hänthet bristande samordning mellan händer och hand och syn medrörelser spändhet i högre posi1oner bristande varia1on Instabilitet RÖRELSE UTVECKLING KUNSKAP

Motorisk förmåga vid 3 års ålder Grovmotorik Går i trappa utan handstöd med god stabilitet Kliver över föremål och nerför låg höjd med anpassade steg Väjer undan för hinder Hoppar ner från låg höjd med god balans Springer med fart Klarar start och stopp och snabba tempo- och riktningsändringar Finmotorik Placerar föremål med god riktning och kra_ Ritar styrd teckning Boll Kastar och fångar stor boll

Combined Assessment of Motor Performance and Behaviour, CAMPB Sy_et är a\: iden1fiera och beskriva barn med koordina1onsproblem med/utan bristande koncentra1on/uppmärksamhet genom a\ undersöka: koordina1on, motorisk kvalité under funk1on (bedöms enligt 9 kategorier) koncentra1on/uppmärksamhet på den egna funk1onsnivån (bedöms enligt 8 kategorier) Hemgren & Persson 1999 RÖRELSE UTVECKLING KUNSKAP

Motorisk- Perceptuell Utvecklingsskala, 0-7 år, MPU Innehåller 14 olika områden som kan delas in i följande större områden: Motorik Percep1on Tal ADL Skolförberedande uppgi_er Holle et al 1998 RÖRELSE UTVECKLING KUNSKAP

Koncentra1on vid 3 år enligt CAMPB RÖRELSE UTVECKLING KUNSKAP Op1mal koncentra1on Uppmärksam på sin om- givning, men kan sam1digt rikta si\ intresse mot undersökaren Låter sig inte störas av egna impulser eller ovidkommande intryck Visar tydligt intresse och genomför testuppgi_erna Uppfa\ar när nästa uppgi_ erbjuds Avvikande koncentra1on (ex) Svårigheter a\ rikta sin uppmärksamhet Störs av egna impulser och av ovidkommande intryck Kort uthållighet Uppfa\ar inte all1d när nya uppgi_er erbjuds Hemgren & Persson 1999

Koordina1on vid 3 år enligt CAMPB Op1mal koordina1on Exakta viljemässiga rörelser och rä\ anpassad kra_ Stabiliserar sin kropp i olika lägen God uppfa\ning om kroppens läge i rummet Samordnar syn och motorik Anpassar si\ rörelsetempo 1ll sin egen förmåga och situa1onens krav Avvikande koordina1on (ex) Saknar ibland exakta vilje- mässiga rörelser och rä\ anpassad kra_ Visar överskjutande balans- rörelser Visar ökad mängd medrörelser Kan uppvisa skakighet eller instabilitet Visar ovanstående avvikelser även vid enklare uppgi_er Hemgren & Persson 1999

Developmental Coordina1on Disorder, DCD E\ motoriskt problem DCD förväxlas o_a med ADHD (A\en1on Deficit/Hyperac1ve Disorder) kan visa liknande problem t.ex. a\ tappa eller ha omkull föremål, ramla av stolen, slå emot föremål, svårt a\ si\a s1ll - står för bristande motorisk kontroll Missiuna et al 2007

Developmental coordina1on disorder, DCD Inkluderande kriterier: A. Klar försening eller klumpighet B. ska påverka skolinlärning eller dagliga ak1viteter Exkluderande kriterier: C. ej orsakad av en neurologisk skada typ CP, muskeldystrofi D. ej pga. mental retarda1on DSM- IV- TR (2000)

Prevalens DCD Popula1onsstudier interna1onellt 6-10% Sverige 13.5% VLBW/Preterm (<32 w) 20-69% ELBW/Preterm (<28 w) 47% DCD är e\ stort hälsoproblem hos barn! DSM- IV- TR; APA 2000 Kadesjö & Gillberg 1999 Ornstein et al 1991 Herrgård et al 1999 Weisglass- Kuperus et al 1994 Goyen et al 1998 Jongmans el al 1997 Olsén et al 1998 Torrioli et al 2000 Hemgren & Persson 2002, 2004 Foulder- Huges et al 2003 Hack et al 2005 Dewey & Wilson 2001 Visser 2003

Motorisk förmåga vid 5-6 års ålder Grovmotorik Går med välkoordinerad gång Springer koordinerat vuxet Springer uppför/nerför trappa Hoppar jämfota, flera meter Hoppar på e\ ben både på höger och vänster ben Står på e\ ben ca 10-20 sek Cyklar på tvåhjuling Finmotorik God precision Äter med kniv och gaffel Boll Kastar, studsar och fångar stor och liten boll

Learned helplessness hos barn med DCD Bristande koordina1on jämfört med jämnåriga barn < 4 år Bristande ADL funk1oner Bristande medverkan i leken i förskola Bristande social förmåga samt kompisproblem i skolan Låg självkänsla Emo1onell ohälsa Tonåren Missiuna et al 2007

DCD, e\ stort hälsoproblem Låg fysisk ak1vitet Inlärningsproblem Perceptuell dysfunk1on Språkstörningar Faught et al 2005 Cairney et al 2005, 2007 Scho\ et al 2007 Losse et al 1991 Kaplan et al 1998 Dewey et al 2002 Tseng et al 2007 McConnell et al 1995 Schoemaker et al 2001 Hemgren & Persson 2006 O Brian et al 2008 Visscher et al 2007 Gaines & Missiuna 2007

forts hälsoproblem hos DCD Psykosociala- emo1onella problem ADHD Risk för psykiatriska problem Smyth & Anderson 2000 Skinner & Piek 2001 Segal et al 2002 Poulsen et al 2007 Missiuna et al 2007 Kadesjö & Gillberg1998 Kaplan et al 1998 Piek et al 1999 Gillberg & Kadesjö 2003 Mar1n et al 2006 Tseng et al 2007 Hemgren & Persson 2002, 2006, 2008 Rasmussen & Gillberg 2000 (DCD+ADHD=DAMP)