MATSVINN I BUTIK - vad som slängs och varför

Relevanta dokument
Köttguiden kloka köttval för miljön. Elin Röös

Natur och samhälle Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.

Institutionen för energi och teknik. Minskat matsvinn från livsmedelsbutiker. sammanfattning av ett forskningsprojekt kring matsvinn

Minska matsvinnet. Livsmedelsverkets Mat och måltidskonferens 11 nov 2015 Ingela Dahlin

I regionen ökade svinnet på grund av utgånget datum med 18% under perioden.

Ekokvitto för Arla Foods

Biobaserad ekonomi och cirkulär ekonomi. Cecilia Sundberg Institutionen för energi och teknik, SLU

Klimatrapport Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Vi tjänar på att minska matsvinnet

Hur äter vi hållbart?

DALARNA MINSKAR MATSVINNET REGIONALT SEMINARIUM OM MAT OCH MATSVINN

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel Maria Berglund, HS Halland

PRESSMEDDELANDE SCANDINAVIAN ORGANICS STORSATSAR MED DUBBLAT SORTIMENT

Kul att vara på Tillväxtdagen! - Med 18 års erfarenhet av ekobranschen

Lektion nr 6 Mitt mellanmål. Copyright ICA AB 2011.

SEMINARIUM Branschriktlinjer för Rätt Temperatur under Lagring och Transport för minskat svinn och ökad livsmedelssäkerhet

Historisk avkastning med Sigmastocks portföljmodeller

1 SCA-koncernen Presentation SCA-koncernen

Beräkning av näringsbelastning på Torne älv för PLC5

INITIATIVET FÖR MILJÖ ANSVAR

Matkonsult/Projektledare. Mindrematsvinn.nu 2011-mars Vad är matsvinn? Vad är matavfall?

Matsvinn i primärproduktion, distribution och handel Hur mycket är det? Vad kan vi göra för att minska svinnet? Marie Olsson, Professor, SLU Alnarp

Global Retail Theft Barometer 2009: Fortsatt kraftig ökning av butiksstölderna lågkonjunkturen bidragande faktor

Inköp och miljö 7,5 högskolepoäng

Stenåldern GRUNDBOKEN sid. 14

Konsumentföreningen Stockholm. Enkätundersökning. Juni 2011

Hem- och konsumentkunskap år 9

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

LAGRING av färska frukter och grönsaker samt spannmålsprodukter Underlag till regler för minskad klimatpåverkan inom livsmedelsproduktionen

Gården i ett livscykelperspektiv

WWF:s klimatundersökning i Sverige

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Osårbara? Kommunernas roll för en hållbar framtid

Vad är ett miljöledningssystem?

Inventering av det ekologiska utbudet i Sigtunas livsmedelsbutiker april 2014

En introduktion i Matens miljöpåverkan. Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012

EKOSYSTEM- FRISK LUFT DAGARNA 2015

Livsmedelsbutiker hösten 2011

Ny miljövänligare anläggningscement. Arvid Hejll, Investering Gävle

Inventering nr 2 av ekologiskt utbud i Sigtunas livsmedelsbutiker juli 2014

Så ställer vi / kommer vi att ställa klimatkrav i Trafikverket

SP biogasar häng med!

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

PROJEKT. Matfestival

Höjd arbetsgivaravgift - hårt slag mot ungdomar och tjänstenäring En genomgång av de ekonomiska effekterna av att fördubbla arbetsgivaravgifterna för

Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet

Revidering av ISO 9001:2015 Vanliga frågor (FAQ)

Konsumtion av skogens ekosystemtjänster - vilt, svamp och bär

GRÖNA HYRESAVTAL Fastighetsägarna Stockholm. Yogesh Kumar

Delmål. Försurade sjöar och vattendrag Försurad skogsmark Utsläpp av svaveldioxid Utsläpp av kväveoxider. Bara naturlig försurning

Svinnreducerande åtgärder i butik

TILLSAMMANS MINSKAR VI MATSVINNET

HANDLEDNING TILL PRESENTATIONEN: MINSKA MATSVINNET!

Fast förbindelse Fårö

Fullmäktigeberedningen för kostfrågor och antagande av kostpolicy KS-2011/575

Food and Agriculture Organization of the United Nations

Motion Vegetarisk veckodag

Antalet människor som lever i extrem

Smakstart. Effektmätning. Rapport 2013

Bekämpningsmedel Tillståndet i vår mat

Så beräknas kontrolltiden för livsmedelsverksamheter

Livscykelkostnader (LCC) som strategiskt verktyg

Information om riskklassning och avgifter för livsmedelskontroll

Affärsplan? Ett dokument där viktig information om ert företag samlas. Den ska förtydliga och visa era tankar kring hur ert företag ska drivas.

FOOD & FRIENDS MATRAPPORT 2016

facebookbarometern 2016

Handelsbarometern. December Svensk Handels indikator över optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag

KONKURENSMÖJLIGHET FÖR GOTLÄNDSKT LANTBRUK

NYHETER ISO 14001:2015

Forskningsprogrammet. Hållbar butik

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Lägre priser på världsmarknaden framöver

Vägledning till införande av HACCP

Sedan 2006 har ICA Gruppens direkta utsläpp av växthusgaser minskat med 16 (31) procent. Minskningen har skett till största delen tack vare ett

Borlänge är en miljökommun som vågar gå före!

X X. Drickchokladkort (att klippa ut) Elevblad 10

Cirkulär ekonomi och koldioxidfri järnframställning. 4 april 2016

Koncept Katalog 2009

Underlag för riskklassificering av livsmedelsanläggning

Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran?

Riskklassificering och årlig avgift för livsmedelsanläggningar

Kära gåvogivare, faddrar, vänner och medmänniskor

Ny lagstiftning, nya begrepp, nya avgifter

MOBILIS KAPITALFÖRVALTNING

Du får mer. När du handlar KRAV-märkt får du mer på köpet.

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg

Remiss av Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor

Hur påverkar du miljön? Hållbarhetsarbete i bostadsrättsföreningar. Hur många jordklot behövs om alla skulle leva som du?

Hållbar intensifiering Anders Anderson Hook

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2016 Skrivtid 3 timmar.

Branschriktlinjer Utomhusmatlagning

KODFÖRKLARING TYPER LIVSMEDELSBUTIKER

Vid ägarbyte Namn på den tidigare anläggningen: Fast lokal i byggnad Tält/Marknadsstånd Ambulerande verksamhet

Vi är specialister på att avgifta farligt avfall

Kampanjer under 104 veckor i sex butiker...

ANALYS AV BESÖKSNÄRINGEN I UPPSALA KOMMUN Magnus Johansson Jan Fineman Mina Mashouri

Räkna på samhällsekonomiska effekter ex. från vindparksprojekt

Del 2 Produktbladen Om att laga mat utomhus

Ekonomirapport från SKOP om Hushållens löneförväntningar, 28 januari 2016

Transkript:

Institutionen för energi och teknik Frukostseminarium, HUI, 25 okt, 2013 MATSVINN I BUTIK - vad som slängs och varför Ingrid Strid Sveriges lantbruksuniversitet Foto: Anna Åhnberg

SLU Institutionen för energi och teknik

Livscykelanalys som metod Energy and material Emissions Extraction of raw materials Production Use Waste management Att studera en produkt eller tjänst från vaggan till graven Att beräkna dess användning av resurser och påverkan på miljön

Minskat matsvinn i livsmedelsbutiker åtgärder och deras effekter på ekonomi och miljö 2010 2013 [3 år] Koordineras av SLU Finansierat av HUR & FORMAS via utlysningen Hållbar Butik I samarbete med Axfood, genom deras butikskedja Willys

Projekt-team Ingrid Strid Miljöbedömning Livscykelanalys Mattias Eriksson Materialflöden Livsmedelshygien Mikael Hernant Butikers lönsamhet Charlotte Lagerberg Fogelberg Konsumentattityder SLU SLU HHS Ideon AgroFood

Disposition

Jordbruk Svinn i livsmedelskedjan Odling Förädling Handel Hushåll Foto: Magnus Fond, Svensk Mjölk Konsumerad mat Förädlingsningssvinn Lagringsförluster Butikssvinn Hushållssvinn Foto: Magnus J Stark, Svensk Mjölk

I världen

Förluster av ätbar mat i olika världsdelar, kg per capita, år 34% 4% Europa Nordamerika Industr. Afrika, Mellanöstern Syd, SO Latinamerika Asien söder om Asien Sahara FAO (2011): 1/3 av den mat som produceras för humankonsumtion förloras

Olika orsaker till svinn Fattiga länder Foto: David Ljungberg, SLU Rika länder Foto: Anna Åhnberg Skadedjur (insekter, gnagare) Värme, mikroorganismer Öppen lagring Långsamma transporter maten förloras Förpackningar Oplanerade inköp Kyla, Rädsla obrutna för Bäst-före-datum kylkedjor Hygien Vi har råd Snabba transporter maten ratas

I våra testbutiker I Sverige

Vikt (ton) Svinn i ton, avdelningsvis 6 butiker 500 450 400 350 300 Svinn Reklamationer 250 200 150 100 50 0 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 Chark Frukt&Grönt Kött Mejeri Ost

Värde (tsek) Svinn i tsek, avdelningsvis 6 butiker 9 000 8 000 7 000 6 000 Svinn Reklamationer 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 Chark Frukt&Grönt Kött Mejeri Ost

Klimatpåverkan [t CO2e/6 butiker] Svinn i CO 2 -ekv, avdelningsvis 6 butiker 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 Chark Frukt & Grönt Kött Mejeri Ost butikssvinn reklamationer

Animalier ca 50% av CF

Tomat, paprika och banan värst bland F&G

Köttfärs dominerar köttavd.

Grädde sticker ut på mejeriavd.

CF siffror i absoluta tal, ton CO 2 /år för 6 butiker tomat (68 ton), paprika (65 ton), banan (47 ton), sallad (20 ton), melon (18 ton) köttfärs (45 ton), lövbiff (17 ton), ryggbiff (14 ton) grädde längre ner på listan (7 ton)

Svinn av färskvaror (utom bröd), i våra butiker 2,2 % 6 butiker 3 år Dubbelkollad mot Δ Levererat Sålt F&G (stora variationer mellan år)

I Sverige

Uppskattning av svinnet i butiksledet från projektets data 59 ton/butik, år + 26 ton/butik, år = 85 ton/butik, år Ca 160 butiker, som utgör ca 11 % av branschen 125 000 ton/år

Förklaring av beräkning Antal butiker 128 Willys enligt Axfoods årsredovisning 2012 46 Willys Hemma 5 PrisXtra 179 sum 160 Willys-ekvivalenter Willys Hemma (W * 0,5), PrisXtra (W * 1,8) Marknadsandel 0,11 Lågpris (W, WH, PX) enligt Axfoods årsredovisning 2012 Svinnmängd 86322 kg per år och butik enligt data från 6 testbutiker, genomsnitt 125559 ton per år för alla butiker 125 000 ton för hela branschen per år

Naturvårdsverkets svinndata Sektor Uppkommen mängd (ton) Andel (%) Jordbruk?? Livsmedelsindustri 171 000 16 Livsmedelsbutik 67 000 6 Restaurang 127 000 12 Skolkök 30 000 3 Hushåll 674 000 63 Totalt 1 070 000 källa: SMED, 2013

Har svinnet någon betydelse? Maten: ca 25 % av svenskarnas klimatbelastning Hushållen svinnar ca 14% av inköpt mat Ja!

Disposition

Uppdragsrapport till Naturvårdsverket Etappmål: 20% minskning från 2010 till 2020

Beräknade åtgärder Åtgärd Införa ett tak för reklamationer av frukt&grönt (4,2% till 2,3%) Skänka mat till välgörenhet Öka aktiviteten i datoriserade beställningssystem Frysa ner och sälja kött på en andrahandsmarknad Införa ett stopp för kampanjer inom frukt&grönt Sälja köttfärs fryst istället för kyld

Trimma inflödet och skapa värde

Åtgärdernas kapacitet per butik och år Borttaget i väntan på klartecken från Naturvårdsverket, som är uppdragsgivare till sammanställningen.

Åtgärdernas kostnader per butik och år Borttaget i väntan på klartecken från Naturvårdsverket, som är uppdragsgivare till sammanställningen.

Svinnreducering i % Borttaget i väntan på klartecken från Naturvårdsverket, som är uppdragsgivare till sammanställningen.

Livsmedelsverket får 12 miljoner för att minska matsvinnet 2013-2015 Konsumentkampanj Branschdialog Kunskapsuppbyggnad Pressmeddelande 2012-09-20

www.slu.se/matsvinn