HANDLEDNING TILL PRESENTATIONEN: MINSKA MATSVINNET!

Transkript

1 (47) HANDLEDNING TILL PRESENTATIONEN: MINSKA MATSVINNET! Naturvårdsverket har tillsammans med Livsmedelsverket och Jordbruksverket tagit fram en Powerpoint-presentation om matsvinn. Presentationen är fri att använda. Presentationen är tänkt att vara ett stöd för dig som vill: ge en överblick över matsvinnsområdet berätta om hur man kan arbeta för att minska matsvinnet ge en introduktion när man startar ett matsvinnsprojekt I det här dokumentet ger vi förslag till vad du kan säga till respektive PPt-bild. Fotografierna i dokumentet och i powerpointpresentationen får inte lyftas ut och användas i andra sammanhang. Lycka till! Fotograf: Karin Alfredsson

2 (47) Fotograf: Karin Alfredsson Egen presentation Minska matsvinnet! De frågor jag kommer att ta upp: (Här kan du som talare förstås stryka och lägga till.) Vad är matsvinn? Varför är det ett problem och vad blir bättre om man minskar matsvinnet? Orsaker till att matsvinn uppstår i olika delar av livsmedelskedjan. Tips och åtgärder för olika delar i livsmedelskedjan. Så kan kommuner, branschorganisationer och myndigheter arbeta för att minska matsvinnet.

3 (47) Det slängs stora mängder matavfall varje år. I Sverige över 1,2 miljoner ton (2012) varav cirka hälften är matsvinn. Globalt uppskattas matavfallet till 1,6 miljarder ton (2007) per år varav 1,3 miljarder ton matsvinn. Matsvinnet är den mat som slängs men som hade kunnat ätas om maten behandlats annorlunda och ätits upp i tid. Vad är matsvinn? Matsvinn är mat som hade kunnat ätas om den behandlats annorlunda och ätits upp, men som slängdes istället. Exempel på matsvinn är frukt, grönsaker, bröd, matrester, mjölk och kaffe. Matsvinn kallas också onödigt matavfall. Det är också den del av matavfallet som vi enkelt kan göra något åt! Vad är matavfall? Matavfall är summan av både matsvinn och oundvikligt matavfall. Oundvikligt matavfall uppkommer i matlagningen eller tillverkning och är svårt att minska. Exempel på oundvikligt matavfall är kaffesump, ben och skal.

4 (47) Foto: sxc Vi är nästan 7,5 miljarder människor idag beräknas vi att närma oss 9,5 miljarder vilket kommer att innebära stora utmaningar inte minst för matförsörjningen. Idag hamnar ungefär en tredjedel av all mat som produceras från jord till bord för mänsklig konsumtion i världen aldrig i någons mage. Den mat som slängs skulle kunna mätta den drygt 1 miljard människor som idag lider av hunger - samt ytterligare drygt 2 miljarder människor! En hållbar livsmedelsproduktion och livsmedelskonsumtion är avgörande för att klara flera av de globala resursoch miljöproblemen som klimatförändringar, vattenbrist, skogsskövling och utfiskning av haven. Att många saknar tillgång på mat beror inte på matbrist utan orsakerna är att det brister i distributionssystem, matvaruhantering och logistik. Matbristen beror också på socioekonomiska och kulturella förhållanden. Orsakerna ser olika ut i olika delar av världen och orsakerna skiljer sig också åt beroende på var i livsmedelskedjan de uppstår. I utvecklingsländer sker matsvinnet främst i livsmedelskedjans tidiga led, i produktion och transport, och där är exempelvis otillräcklig infrastruktur och brist på lagringsmöjligheter (kylning) bidragande orsaker till matsvinn. I rika länder sker matsvinnet främst i livsmedelskedjans senare led, i butik, restaurang och i hemmen. Här är exempelvis brist på medvetenhet och dålig planering i hemmen, samt höga estetiska krav på maten som många har råd att kasta, bidragande orsaker till matsvinn. Källa: WHO UN World population prospects ( Food Wastage Footprint - Impacts on Natural Resources (Summary Report), FAO Siffror, FNs livsmedelsprogram wfp,

5 (47) Bildbyrå: Pixelfactory När livsmedel produceras uppstår utsläpp av växthusgaser inom jordbruket. Det sker också utsläpp när livsmedel transporteras. Utsläpp från hushållens konsumtion av livsmedel står för ungefär en tredjedel av de totala utsläppen av växthusgaser från hushållens konsumtion Det är en något högre andel nu än för 20 år sedan. Utsläppen i Sverige från hushållens konsumtion av livsmedel har minskat med drygt 30 procent sedan Samtidigt har utsläppen i andra länder ökat med mer än 80 procent 1. Totalt uppgår utsläppen från livsmedel till drygt 22 miljoner ton koldioxidekvivalenter vilket motsvarar mer än 2 ton per person, mindre än en tredjedel orsakas av utsläpp från produktion i Sverige 2. Utsläppen från animalieprodukter utgör stor del av utsläppen. Användning av fossila bränslen för odling och transporter och utsläpp från tillverkning av handelsgödsel utgör i de flesta fall en mindre del av ett livsmedels klimatpåverkan. Vi importerar ungefär fyrtio procent av den mat som vi omsätter i Sverige. Vår mathushållning medför alltså idag betydande miljökonsekvenser även utanför landets gränser. Matens växthusgasutsläpp på global nivå (borträknat påverkan av förändrad markanvändning) uppskattades motsvara 3,3 miljarder ton koldioxidekvivalenter 2007 enligt FN-organet FAO. Det är mer än tre gånger så mycket som utsläppen orsakade av vägtransport i hela EU under 2010 (motsvarande 0,9 miljarder ton koldioxidekvivalenter). Och när det gäller matsvinn så har dessa utsläpp uppstått i onödan. 1 NV , 2 NV ,

6 (47) Klimatpåverkan från hushållens totala mängd matsvinn, ton/år (både mat och dryck), motsvarar växthusgasutsläppen från genomsnittlig körning av bilar under ett år. Vi vill uppmärksamma att i konsumentkommunikationen inom det gemensamma regeringsuppdraget om minskat matsvinn kommunicerades siffran bilar som baserades enbart på matsvinn från hushållens fasta avfall. Källa: Naturvårdsverket. (2015) Minskat matavfall miljönytta och kostnadsbesparingar. Rapport 6697

7 (47) Bildbyrå: Pixelfactory Vår produktion av mat står för en betydande del av vår miljöpåverkan. Att minska matsvinnet är ett sätt att minska matens miljöpåverkan! Några exempel på miljöpåverkan som matsvinnet orsakar helt i onödan: Klimatet: Om maten som går till spillo globalt representerade ett land så skulle det landet vara det tredje största landet i världen att producera växthusgasutsläpp efter USA och Kina. Markanvändning: Jordbruksmark motsvarande en landyta större än Kina eller Kanada, används för att producera mat som aldrig äts. Vattenanvändning: Sötvatten som används globalt för att producera mat som aldrig äts upp, motsvarar vattenflödet i floden Volga under ett helt år eller tre Genevesjöar (= 250 kubikkilometer) Exempelvis krävs det 140 liter vatten för att producera kaffebönor till en kopp kaffe och stora mängder ved eller olja för att torka kaffebönorna. Det är resurser som går till spillo tillsammans med kaffet som hälls ut i vasken. Att producera en liter mjölk kräver 900 liter vatten och ett kilo ris kräver liter vatten. Övergödning: Övergödning är ett miljöproblem som bland annat beror på läckage av de gödande ämnena kväve och fosfor från

8 (47) jordbruksmarken. I Sverige uppskattas jordbruket stå för cirka 40 procent av de mänskligt orsakade utsläppen av både kväve och fosfor 3. Spridning av gifter: Livsmedelsproduktion innebär ofta användning av växtskyddsmedel i odlingsledet och påverkar därför miljömålet giftfri miljö. Mängden och typen av växtskyddsmedel som används beror på odlingsteknik och klimatfaktorer. Om matsvinnet minskar, behöver mindre mängd mat produceras för samma konsumtion, vilket ger mindre användning av växtskyddsmedel. Biologisk mångfald: Livsmedelsproduktionen bidrar globalt sett till minskad biologisk mångfald. Det är ett hot inte bara mot de arter som minskar eller försvinner, utan även mot oss människor och mot vår framtida livsmedelsförsörjning. Livsmedelsproduktionen är beroende flera av de ekosystemtjänster som den biologiska mångfalden producerar t ex pollinering av humlor och bin, näringsrik jord som skapas av maskar, svampar och mikroorganismer och fåglar som äter skadeinsekter. Samtidigt är den biologiska mångfalden och kulturmiljöerna beroende av ett fortsatt jordbruk, men också av vilka metoder som används. Bland annat är betande djur en förutsättning för att bevara artrika betesmarker. 4 Av de drygt 2000 arter som 2010 bedömdes som hotade i Sverige förekommer 56 % i jordbrukslandskapet. 5 Avskogning, när skogar skövlas för att ge plats åt ny jordbruksmark, är det ett hot mot den biologiska mångfalden och även för klimatet. Källa: Food Wastage Footprint - Impacts on Natural Resources (Summary Report), FAO 2013, FAO, Toolkit Reducing the Food wastage footprint Miljömål.se: SCB, Jordbruksverket, Naturvårdsverket och LRF, Hållbarhet i svenskt jordbruk 2012 SLV 2013, rapport 13. Miljöpåverkan från animalieprodukter - kött, mjölk och ägg 3 alieproduktionens_miljopaverkan.pdf?id= SCB, Jordbruksverket, Naturvårdsverket och LRF, Hållbarhet i svenskt jordbruk 2012

9 (47) Fotograf: Jonas Tulldahl, Bildbyrå Folio Miljarder kronor att spara på minskat matavfall Naturvårdsverket har låtit genomföra två studier (2012 och 2015) som undersökt den samhällsekonomiska bruttonyttan av att minska matavfall/matsvinn i Sverige. Siffror för jordbruk och fiske ingick inte i genomförda studier pga att det saknas tillförlitliga siffror. I den senaste nyttostudien som publicerades i november 2015, analyseras den samhällsekonomiska nyttan av att minska matavfallet med 20 %. Med nytta avses summan av de besparingar som hushåll och företag gör då mindre mat slängs samt den minskade miljöbelastning som sker då mindre mat produceras. För hushållsledet motsvarade en 20 %-ig reduktion av matavfallet - som för detta led inkluderade mat och dryck till avlopp - en 40%-ig reduktion av matsvinnet. Ett normalhushåll* 6 beräknades då tjäna 1600 kr på denna minskning. Värdet av hela svinnet för ett hushåll blir då ungefär 2,5 x 1600, dvs 4000 kr. Om man dubblerar värdet så får man ungefär värdet för ett 4 personers hushålls totala svinn, det vill säga nästan 8000 kr 50 % minskning av svinnet blir då cirka 4000 kr. Kostnader för att åstadkomma den här minskningen har inte beräknats i denna studie. I studien analyseras den samhällsekonomiska nyttan av att minska matavfallet med 20 %. Med nytta avses summan av de besparingar som hushåll och företag gör då mindre mat slängs samt den minskade miljöbelastning som sker då mindre mat produceras. Enligt samma studie beräknas kostnadsbesparingar för företag och hushåll till cirka 7,6-8,6 miljarder och miljönyttan i form av minskad miljöbelastning beräknas till cirka 2,3-5,8 miljarder, det vill säga den totala samhällsekonomiska bruttonyttan skulle vara mellan 10 till 14 miljarder kr årligen om det totala matavfallet reducerades med 20 % i Sverige. Siffror för 6 * I genomsnitt bodde 2,22 personer per hushåll

10 (47) jordbruk och fiske ingick inte då det saknades tillförlitliga siffror för dessa led. Kostnader för att åstadkomma minskningen beräknades inte i studien. Minskningen på 20 % valdes för det motsvarar det etappmål för minskat matavfall som Naturvårdsverket föreslagit Källa: Naturvårdsverket. (2015) Minskat matavfall miljönytta och kostnadsbesparingar. Rapport Naturvårdsverket. (2012). Nyttan av att minska matsvinnet. Rapport Naturvårdsverket (2013) Redovisning av ett regeringsuppdrag den 16 december 2013, rättelse s 22 5 mars Förslag till etappmål för minskad mängd matavfall

11 (47) Fotograf: Fancy / Johnér, Bildbyrå Johnér Biogas är bra, bättre än förbränning. Matavfall är en resurs. Det finns ett etappmål om biologisk behandling av matavfall för att nå miljökvalitetsmålen. Målet till 2018 är att minst 50 procent av matavfallet ska behandlas biologiskt så att växtnäringen tas tillvara och minst 40 procent av matavfallet behandlas så att även energin tas tillvara. Biologisk behandling omfattar både kompostering och rötning. Vid rötning bildas biogas och biogödsel, vilket innebär att både energi och växtnäring kan tas tillvara. Vid kompostering tas växtnäringen tillvara medan energin avgår i form av värme. Det är bra att vi kan göra biogas av maten vi inte kan äta, som t.ex. kaffesump, skal och benbitar. Därför samlar allt fler kommuner in matavfall. Här finns mer information som handlar om rötning, Låt matavavfall bli smart avfall : /L%C3%A5t+matavfall+bli+smart+avfall.pdf Men bäst är att minska matsvinnet Men trots att det är bra att göra biogas av matavfall så är det inte ett särskilt effektivt sätt för att producera energi. Den mat som går att äta gör bättre nytta som energi för våra kroppar. Ur klimatsynpunkt är det cirka 10 gånger mer effektivt att förebygga matavfall än att använda matavfallet för biogasproduktion då biogasen ersätter diesel.

12 (47) Matsvinn uppstår i hela livsmedelskedjan Svinnet uppstår från jord till bord det betyder i primärproduktionen, inom livsmedelsindustrin, vid transport, hos grossister, i butiker, i storhushåll och på restauranger inom privat och offentlig sektor samt i hushållen. Orsakerna till svinnet varierar i olika led av kedjan vilket innebär att det krävs olika lösningar i de olika leden. De enskilda delarna hänger dock ihop i kedjan. När matsvinn uppstår i ett led av kedjan kan det mycket väl vara så att orsaken finns i ett annat led. Det som händer i ett led av kedjan kan därför påverka andra leden, både uppströms och nedströms. Det innebär också att åtgärder för att minska svinnet ibland behöver göras i ett annat led än där maten kastas. Därför är det viktigt att analysera orsaker till matsvinnet i sin verksamhet. En fråga att ta reda på är om orsakerna är aktörsinterna eller aktörsgemensamma så att man vidtar rätt åtgärder. Det är också viktigt att analysera hur de åtgärder man vidtar påverkar andra aktörer eller andra delar av den egna verksamhetenså att man inte bara flyttar problemet. Ett exempel på när matsvinn uppstår i flera led är konsumenters krav på vackra frukter som orsakar svinn hos både odlaren och i butiken. Konsumenten väljer bort frukter som inte motsvarar idealet. Butiken köper därför helst in frukt som motsvarar konsumenternas förväntningar eller skickar tillbaks frukt som inte kan säljas till grossisterna. Grossisten i sin tur köper bara in frukt som motsvarar butikens krav. Svinnet uppstår då hos fruktodlaren, som inte kan sälja stora delar av sina frukter. En viktig aktör för att minska svinnet i detta sammanhang är handeln, som genom information och marknadsföring kan påverka kundernas val. Till exempel information om att äpplen med en silversträng inte påverkar smaken. Källa: SR 866; Minskat matsvinn i livsmedelskedjan- ett helhetsgrepp, 2014

13 (47) Varför uppstår matsvinn? Här ger vi tips på två filmer som handlar om matsvinn, en lite kortare på 3 minuter och en lite längre på 7 minuter. Den 3 minuter långa trailer -filmen Waste bygger på dokumentären Taste the Waste. Filmen är textad på engelska. Du hittar den här: Den längre filmen på 7 minuter (som heter WASTE) är ett samarbete mellan SIWI, UNEP, WWF Germany and FAO. Filmen är producerad av Schnittstelle Thurn GbR, och finns på flera olika språk. Du hittar den här:

14 (47) Det är viktigt att veta hur stora mängderna matavfall är och var de uppkommer. För att kunna följa upp mål och sätta in lämpliga åtgärder och styrmedel är det viktigt att veta hur stora mängderna matavfall är och var de uppkommer. Genom att följa utvecklingen går det att se trender för hur Sverige lyckas minska mängderna. Naturvårdsverket har låtit Svenska MiljöEmissionsData (SMED), kartlägga mängden matavfall i Sverige 2010, 2012 och Ofta presenteras matavfallsdata i stället för matsvinnsdata, då svinndata är svårare att mäta än matavfallsdata. För att mäta matsvinnet behöver man göra plockanalyser på matavfallet för att avgöra hur mycket av det som kastades som hade gått att äta. Så mycket slänger vi i soporna! De här siffrorna gäller för år 2012, nya siffror kommer under våren I Sverige slängs över 1,2 miljoner ton matavfall per år i soporna* omräknat till per capita innebär det att vi slänger 127 kg/person varav ätlig del = matsvinn är 65 kg/person I dessa siffror ingår enbart det avfall som slängs i soporna och inte flytande matavfall. Bilden visar att det är i hushållen som mest ätbar mat slängs. Flest måltider äts också i hushållen och det är en sektion vi alla tillhör. Bilden av soptunnorna visar att hushållen slänger mest i relation till de andra sektorerna i livsmedelskedjan. Hushåll: I hushållen uppkom ton matavfall under år 2012 vilket motsvarar knappt 81 kg per person. Av dessa mängder var omkring 35 procent ( ton) onödigt avfall, dvs matsvinn. Omräknat till per person blir det 28 kg ätbar mat som slängs i soporna varje år. Drygt ett halvt kilo mat i veckan.

15 (47) Lägger man dessutom till den mat och dryck vi häller ut i vasken så blir det ännu mer. Livsmedelsindustrin: Det finns vissa svårigheter att beräkna mängden matsvinn som uppstår inom livsmedelsindustrin. En orsak är svårigheter att definiera vad som är onödigt matavfall respektive oundvikligt matavfall. En orsak är att definitionen av vad som går att äta och förädla kan skilja sig åt beroende av till exempel av kultur och vanor. En del av avfallet som uppstår tas tillvara som biprodukter i annan produktion tex till djurfoder, och räknas då inte som matavfall. Beroende på hur man definierar gränsen mellan matavfall, biprodukt eller annat avfall så varierar mängden uppmätt matavfall år 2012 till mellan ton och ton. I mängden ton har enbart direkt ätligt matavfall räknats med ton ätbart matavfall motsvarar 18 kg mat per person och år slängs i onödan. (Matavfallsmängder i Sverige) Restaurang och storkök: Mängden ätbar mat som kastades inom restaurang och storkök uppgick 2012 till 12 kg per person och år varav 9 kg slängdes i restauranger och 3 kg i storkök. Handel: Totalt uppstod ca ton matavfall från butiker Det motsvarar ca 7 kg per person. Av den totala mängden matavfall som uppstod utgjordes 91 procent av onödigt matavfall, dvs matsvinn! (Statistiken bygger på plockanalyser i livsmedelsbutiker och hos grossister) *Totalt i Sverige, om inte jordbruk och fiske räknas med (eftersom fullständiga data saknas), uppkom det under 2012 cirka ton matavfall. Det motsvarar cirka 127 kg/person. Den totala mängden matavfall består av matavfall från tillverkare, distributörer och konsumenter. Källa: Matavfallsmängder i Sverige 2012, Naturvårdsverket 2014, 7/

16 (47) Hushållen slänger mest Matsvinn är inte bananskal och kaffesump, men mjölken som du inte hann dricka innan den surnade, gårdagens matrester som hamnade i soporna eller varan du kastade bara för att den hade passerat Bäst före-datum men som faktiskt var av fullgod kvalitet. Enligt en mätning som publicerades 2014 så häller hushållen ut ca ton mat och dryck i avloppet under ett år. De sju livsmedelskategorier som mättes var; mejeri, kaffe/te, övriga drycker, sött, sås och soppa, övrigt flytande matavfall samt fast matavfall. Tillsammans med det som slängs i soporna (både blandat och utsorterat), innebär det att hushållen slänger en dryg halv miljon ton ätbar mat i soporna varje år. Omräknat till per capita motsvarar det flytande matsvinnet 26 kg per person och år och det fasta matsvinnet 28 kg per person och år. Tillsammans blir det ca 54 kg matsvinn per person och år. Källa: Naturvårdsverkets rapport Mängd mat och dryck via avloppet- en enkätundersökning i svenska hushåll

17 (47) De senaste siffrorna visar att matavfallet har minskat i Sverige SMED:s nya kartläggning (december 2015) av matavfallsmängder från 2014 visar att mängden matavfall från butiker, restauranger, storkök och hushåll i Sverige minskar jämfört med Störst procentuell minskning har skett hos restauranger och butiker, där matavfallet har minskat med mellan 15 och 35 procent. Störst minskning i mängd har skett hos hushållen Läs mer på: Matsvinnet har minskat i Sverige, det är en bra början... men fler måste göra mer. Många bra tips med guider och filmer hittar du på Naturvårdsverkets webb. Där finns också denna Powerpoint presentation tillgänglig. I Sverige ska vi arbeta för att nå FNs hållbarhetsmål för matsvinn.

18 (47) Den 25 september 2015 antog FN en agenda för hållbar utveckling Agendan kallas för Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development : We are determined to end poverty and hunger, in all their forms and dimensions, and to ensure that all human beings can fulfil their potential in dignity and equality and in a healthy environment. Här finns mer information: Agendan innehåller 17 hållbarhetsmål varav ett som handlar om matsvinn De 17 globala hållbarhetsmålen, Sustainable Development Goals (SDG) efterträder millenniemålen. Under det globala hållbarhetsmålet om ansvarsfull konsumtion ligger ett delmål, SDG Målet innebär att man mellan år 2015 och år 2030 ska halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna (på gårdsnivå) efter skörd 7. 7 SDG 12.3: By 2030, halve per capita global food waste at the retail and consumer levels and reduce food losses along production and supply chains, including post-harvest losses. På svenska: Till 2030, halvera det globala matsvinnet per person i butik och i konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna (på gårdsnivå) efter skörd.

19 (47) Så planerar EU att arbeta med FNs mål för att minska matsvinnet Då EU och dess medlemsländer har åtagit sig att uppfylla det globala matsvinnsmålet SDG 12.3 tar EU Kommissionen detta mål som sin utgångspunkt för sitt matsvinnsarbete inom ramen för handlingsplanen för cirkulär ekonomi som presenterades den 2 december Förslaget handlar om: att utveckla en EU-gemensam mätmetod och att definiera indikatorer skapa en plattform för att dela goda exempel och uppföljningsresultat förtydliga EU-lagstiftningen i relation till matsvinn underlätta matdonationer och användning av biprodukter, undersöka vägar för att förbättra användningen av datummärkning och hur konsumenter förstår märkningen Mål för matavfall och matsvinn i Sverige Sverige är bundet till FNs hållbarhetsmål och detta mål om matsvinn bör därför ses som vårt nationella mål för minskning av matsvinn. Det finns ett etappmål att till 2018 ska minst 50 procent av matavfallet behandlas biologiskt så att växtnäringen tas tillvara och minst 40 procent av matavfallet behandlas så att även energin tas tillvara. Historik: Naturvårdsverket har tidigare föreslagit ett etappmål som syftar till att matavfallet ska minska med minst 20 procent till år 2020 jämfört med år 2010.

20 (47) Fotografer övre bilden: Marie Olsson, Staffan Andersson, SLU Fotograf nedre bilden: Monica Pearson, Livsmedelsverket Matsvinn inom primärproduktionen Matsvinnet omfattar växter eller växtdelar från skörd och animaliska produkter från slakt eller fångst. Inom primärproduktionen används också begreppet produktionssvinn eller sidoflöde och där ingår både förluster i själva produktionen och matsvinn oavsett om det sedan kommer att användas som djurfoder, energi eller bli till avfall. Det svenska jordbruket producerar ca ton växter eller djur som var planerade att blir livsmedel, som aldrig lämnar gårdarna. Svinnet leder till onödig påverkan på miljön och klimatet och är ett slöseri med resurser. Det går att minska svinnet och att använda företagens överproduktion på andra sätt. Exempel på orsaker till svinn inom jordbruket: Fält som inte skördas till exempel på grund av marknadspriser som gör det olönsamt att skörda eller så brister kvalitéen på grödan. Köparnas och marknadens krav på vikt, storlek, form och utseende se exemplet nedan om sallad Överproduktion på grund av osäkra villkor och ojämn efterfrågan Skador eller sjukdomar i produktion, lagring och transport Kött som inte tas tillvara Källa: 8/ 4b00b7db11efe58e66b html

21 (47) Bild som visar nyskördad isbergssallad Bilden visar nyskördad isbergssallad. Denna sallad kommer aldrig att ätas utan lämnas kvar på fältet. En studie utförd inom ramen för regeringsuppdraget om minskat matsvinn fann att cirka 65 procent av den odlade sallaten blir kvar på fältet vid skörd, där 5 procent är bortsorterade huvuden, 45 procent är bortsorterade blad och 15 procent är helt oskördade fält. Odlarna i studien upplevde att krav på felfria produkter har ökat. Den andra bilden visar konstiga grönsaker. Odlaren kan många gånger inte sälja frukt eller grönsaker som inte motsvarar de utseendemässiga kraven som konsumenter önskar. Trots att frukten eller grönsaken är av lika god kvalitet vad gäller smak, näring och övriga egenskaper som de felfria frukterna. I många fall är det inte ens lönt att skörda frukten utan den får gå till spillo. Källa: sbergssallat_ pdf

22 (47) Här följer exempel på hur primärproduktionen kan minska matsvinn. Att arbeta med att minska svinnet genom de föreslagna åtgärderna inrymmer incitament för ökad lönsamhet.

23 (47)

24 (47) Ungefär en tredjedel eller 1,8 miljoner svenska värphöns används inte som livsmedel när de slutat värpa ägg. De går i stället till destruktion eller används som minkfoder i Danmark. Dessutom avlivas i stort sett alla - drygt 5 miljoner - tuppkycklingar som föds i kläckerierna varje år. Här finns en färsk rapport: ggochvarphonsproduktionen.5.633bb8de152e753d html

25 (47) Fotograf övre bilden: Bildbyrå Maskot Fotograf nedre bilden: Plattform / Johnér, Bildbyrå Johnér Så uppstår matsvinnet Orsakerna till matsvinn i livsmedelsindustrier är många, varierande och specifikt knutna till de lokala förutsättningarna i varje verksamhet. Det kan till exempel bero på maskinstopp, haverier, variation i råvarukvalitet, spill i samband med produktbyten, maskinoperatörer som inte har tillräcklig kunskap, samt inköpare som inte har tillräcklig kunskap. Ännu en anledning till svinn är datumkassationer som uppkommer på grund av att företagen producerar mer än de har beställningar för, för att vara säkra på att kunna leverera till kunderna. Stor potential för att minska matsvinnet I studien åtgärder för minskat matsvinn i livsmedelsindustrin ett underlag till förslag till etappmål för minskade mängder matavfall år 2013 uppskattas att matsvinnet i livsmedelsindustrin i ett första steg kan minska med minst upp till hälften. Rapporten ger också ett underlag för konkret arbete. Följande PP-bilder ger tips för att minska matsvinnet. Källa: Vad görs åt matsvinnet, Naturvårdsverket, 2014, sid 128

26 (47) Mät matsvinnet Att mäta svinnet är en förutsättning för att kunna arbeta effektivt med att minska svinnet. Det för att kunna veta om de åtgärder man vidtar har någon effekt. Att mäta gör att man får syn på problemet och får kännedom om omfattningen. Förbättra hygien och rengöring Välj rätt datummärkning Välj rätt datummärkning för produkter. Sista förbrukningsdag ska bara användas när det verkligen behövs. Det bidrar till minskat matsvinn i butiker eller hos hushållen. Se När bör livsmedel märkas med sista förbrukningsdag? kontroll/livsmedelsinformation-markning-och-pastaenden/regler-omlivsmedelsinformation-och-markning/#när ska livsmedel märkas med sista förbrukningsdag? Se över hur biprodukter kan användas i produktutveckling Förpackningsutveckling

27 (47) Tätare samarbete mellan beställare och leverantörer För alla led är det mycket viktigt att kunna leverera rätt varor i rätt tid och i rätt mängd. I konkurrensen om kunderna väljer butiker ett brett sortiment och hyllorna hålls väl fyllda så att kunderna alltid ska kunna hitta sin favoritprodukt, även söndagskvällar. Grossister vill ha lager så att de kan svara snabbt på en beställning och industrin vill kunna leverera det som efterfrågas. En relativt liten variation av efterfrågan på en produkt i butiken från konsumenter, leder till en större variation av efterfrågan från butiken till grossisten som i sin tur kraftigt ökar efterfrågan från livsmedelsindustrin. Som exempel kan efterfrågan från konsumenter på förpackad ost variera med exempelvis 11 % i butiken. I detaljhandeln har variationen i efterfrågan ökat till 22 %, och hos det tillverkande företaget av förpackad ost är variationen i efterfrågan uppe i 115 % (Lindbom, 2013). Med så stor variation i efterfrågan är det mycket svårt att göra riktiga prognoser. En bristfällig prognos av efterfrågan på en produkt resulterar i att livsmedelsindustrin överproducerar, vilket leder till mer matsvinn på grund av passerat bäst före-datum. Därför kan ett förbättrat samarbete utgöra en stor potential för att minska matsvinnet. Se över kontrakt och återtag av osålda varor I dag kan butiker kostnadsfritt returnera frukt och grönt och bröd som de inte lyckas sälja. Det har i vissa fall lett till att reklamationer används för att finjustera inflödet av varor i butiken istället för att finjustera beställningarna. Eftersom butiken inte blir negativt drabbad av att beställa för mycket varor, saknas det incitament att jobba ytterligare för att finjustera beställningarna (Eriksson & Strid, 2013). Ökad rådgivning och kunskapsspridning

28 (47) Fotograf båda bilderna: Fancy / Johnér, Bildbyrå Johnér Av det matavfall som uppstår hos grossist och butik så var ca procent matsvinn. Det finns därför mycket att vinna på att minska detta svinn. Livsmedelsbutiker och grossister räknas här till samma led i livsmedelskedjan eftersom orsaker och lösningar ofta är lika. Dessutom påverkar dessa aktörer ofta direkt och indirekt varandra på ett sätt som innebär att det finns mycket att vinna på att samverka för att gemensamt minska matsvinnet. Det finns flera orsaker till att matsvinn uppstår. Orsakerna kan bero på beteenden, vanor och brist på kunskap, men också på kyltemperatur i kylar och frysar, utformning av förpackningar, och ordersystem. Ofta finns det flera parallella orsaker till att matsvinn uppstår. Orsakerna kan också se olika ut över tid och över olika delar av året. Därför bör man mäta matsvinnet och kartlägga orsaker för att hitta rätt lösning till att minska matsvinnet. Bra frågor är: - Finns orsaken i den egna verksamheten eller är orsaken extern? - Har matsvinnet sin orsak i vanor och beteenden eller är de tekniska och funktionella?

29 (47) Mät matsvinnet! Att mäta svinnet är en förutsättning för att kunna arbeta effektivt med att minska svinnet. Det för att kunna veta om de åtgärder man vidtar har någon effekt. Att mäta gör att man får syn på problemet och får kännedom om omfattningen. Verktyg för produktionspanering. Det kan vara svårt att bedöma rätt nivå på en beställning. Kundernas efterfrågan liksom förutsättningar för varornas hållbarhet och kvalité varierar ständigt och kan vara svåra att förutse. Man kan vinna mycket på att göra en översyn av sitt sortiment och ta hjälp av verktyg för och bättre samverkan mellan leverantörer och uppköpare. Avtal om återköp med leverantören kan tex innebära att man inte har rätt incitament att precisera sin beställning utifrån den faktiska åtgången. Se över sortimentbredden. Här har butiker arbetat med att minska på matsvinnet genom att inte längre erbjuda fulla hyllor också runt stängningsdags. Varsam hantering och exponering En annan orsak till att varor blir över är skador som beror på att varan förvarats eller behandlats felaktigt och därför inte går att sälja till nästa led -Till butik - i grossistens fall -Till kund -i butikens fall. Skadorna kan uppstå genom tex fel kyltempratur eller bruten kylkedja. Det kan vara stötskador när frukt och grönt ovarsamt hälls upp i berg av personalen och kastas tillbaka av kunden när denna inte vill ha varan. Kunskap hos personal om förvaring och hantering av olika varor är en viktig förutsättning för att minska onödigt svinn. Även information till kunderna kan ha en påverkan så att de tex är litet mer aktsamma om varorna i butiken.

30 (47) Rätt temperatur och förvaring De flesta livsmedel håller sig betydligt längre vid en lägre temperatur. Se branschriktlinjer. Förändring av rabatterbjudande Beakta matsvinnsaspekter vid planering av rabattkampanjer, exempelvis rörande antal och förpackningsstorlekar. Priskampanjer på frukt och grönt ger ofta ett betydande matsvinn.

31 (47) Estetiska krav Otillräckliga kunskaper om hur olika råvaror liksom estetiska krav och föreställningar som inte speglar varans kvalité, dvs smak, konsistens och näringsinnehåll orsakar mycket onödigt svinn. Ökad kunskap hos personal och information till kunderna kan göra stor skillnad så att varor som idag väljs bort kan säljas. Som frukter med skönhetsfläckar, grönsaker med annorlunda form eller kött som närmar sig Sista förbrukningsdag. Skilj på Bäst-före och Sista förbrukningsdag! Se bild längre ned i presentationen. Tillagning i butik För butiker som har möjlighet att laga till mat i butiken kan en möjlig åtgärd vara att sälja matlådor lagade på livsmedel som annars skulle ha kastats. Ökad kunskap minskar matsvinnet, informera kunder Flera faktorer av okunskap påverkar matsvinnet. Butiker som har arbetat framgångsrikt med att minska matsvinnet har därför arbetat med kunskapshöjning av både personal och information till konsumenter. Till exempel: Personalen känner inte i tillräcklig grad till hur frukt och grönt ska förvaras och hanteras vilket leder till att man gör felinköp eller hanterar varor fel så att de förstörs. Personalen saknar tillräckliga kunskaper om vilka varor och sorter som är bäst under olika tider på året. Det kan leda till att butiken tex beställer in stora mängder apelsiner när kilopriset är lågt trots ojämn kvalité vilket medför att både butik och kund får slänga mer.

32 (47) Kunderna saknar kunskaper om hur grönsaker ska anrättas och när de är som bäst och köper därför inte varorna. Ett exempel är champinjoner som uppfattas som dåliga av kunderna då de är mörka och utfällda när de i själva verket smakar som bäst då! Konsekvensen är att de inte säljs och därmed slängs. Ett annat exempel är att bruna fläckar på bananen inte innebär att den är dålig utan att socker tränger ut genom skalet i mognadsprocessen. Genom höjd kunskap och information kan varans livslängd förlängas. Avgörande för att lyckas med att minska matsvinnet och upprätthålla en lägre nivå av svinn är att säkerställa att det finns tydligt ansvar för matavfallet/matsvinnet samt att man införlivar frågorna i arbetet. Det gör att de kan hitta kreativa metoder och nya affärskoncept för att tillvarata rester och livsmedel som är på gränsen till att bli för gamla. Det kan exempelvis vara matbanker, resurskockar eller att ge bort till välgörenhet. Källa: Vad görs åt matsvinnet, Naturvårdsverket, 2014 s samt 128

33 (47) Fotograf övre bilden: Hasse Bengtsson, Bildbyrå Johnér Fotograf nedre bilden: Lina Haglund Mycket matsvinnsarbete har skett på skolor och inom landsting, även hos restauranger. Och, man sparade pengar på att minska matsvinnet: Skola minskade sitt svinn och använde pengarna som blev över till att köpa in fler miljömärkta produkter. Sjukhus minskade sitt svinn bl.a. genom att patienterna fick mer individuellt anpassad mat. Källa: Minska matsvinnet i kommunen, fakta och goda exempel, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket, 2013

34 (47) Fotograf: Jeanette Hägglund Faktorer som påverkar matsvinn i storkök: Köksorganisation Vid studier på matsvinn har det framkommit att det är lättare att minska matsvinnet när måltiderna lagas nära matgästerna, eftersom planeringen blir mer exakt. Detta beror på att man kan ta hänsyn till, och anpassa antalet portioner efter antalet närvarande matgäster. Skulle maten ta slut finns ofta möjligheter att komplettera i ett tillagningskök, medan man i ett mottagningskök ofta behöver göra överbeställningar så att inga matgäster riskerar att bli utan mat. Detta överskott blir ofta svårt att ta tillvara då maten hållits uppvärmd under lång tid. Kunskap och kompetens Att ta tillvara rester i köket kräver god kompetens i både hygien och idérikedom kring vad rester kan användas till. Dessutom har många kockar som rutin att i förväg planera för svinn så att man redan innan resterna uppstår har en strategi för hur de ska hanteras och tas tillvara. Kommunikation Antalet matgäster varierar ofta mycket dag till dag. En god dialog mellan exempelvis skolan och skolköket är viktig för att planeringen ska bli rätt. Måltidsmiljö Tallriksvinnet har i studier visats påverkas mycket negativt av en dålig måltidsmiljö. Höga ljudnivåer, stress och långa köer är faktorer som ökar mängden svinn.

35 (47) Mät, följ upp och sätt tydliga mål för minskat matsvinn Att mäta svinnet är en förutsättning för att kunna arbeta effektivt med att minska svinnet och för att kunna veta om de åtgärder man vidtar har någon effekt. Att mäta gör att man får syn på problemet och får kännedom om omfattningen. Bra att tänka på innan man börjar mäta: Analysera- Var uppstår svinnet? Varför? Vilket/vilka svinn ska mätas? Lagringssvinn, beredningssvinn, kantin- och grytsvinn, serveringssvinn, tallrikssvinn, flytande svinn, trygghetssvinn, överskottsvinn. Hur ska man mäta? Val av mätmetod. Metoden bör vara enkel att genomföra, rapportera och följa upp Prioritera- Vad vinner vi mest på att gå åtgärda utifrån var mest svinn uppstår och våra förutsättningar? Vad har man kapacitet att genomföra? Resurser i form av till exempel tid och personalens engagemang? Planera- Vad kan man göra åt problemet? Hur ska vi göra? Vilka åtgärder behöver göras? Hur ska de göras? Hur ska resultatet rapporteras? När man tänker på hur, tänk på vem Tex ska resultatet presenteras för personalen/eleverna/ gästerna? I den ekonomiska redovisningen? I en rapport till kommunen?

36 (47) Följa upp- mäta återkommande för att se om åtgärderna ger resultat. Hur ska det följas upp? En eller flera gånger? Återkommande/kontinuerligt? Planera för att undvika matsvinn. Förbered för rester i menyplanering. Att ta tillvara rester i köket kräver god kompetens i både hygien och idérikedom kring vad rester kan användas till. Dessutom har många kockar som rutin att i förväg planera för svinn så att man redan innan resterna uppstår har en strategi för hur de ska hanteras och tas tillvara. Titta, lukta och smaka på maten - skilj på bäst-före och sista förbrukningsdag (se bild längre ned i presentationen) Titta, lukta och smaka för att avgöra om livsmedel med passerat Bäst föredatum är bra. Det är inte tillåtet att sälja eller att skänka bort mat som passerat Sista förbrukningsdag. Inte heller att använda som råvara till andra produkter. På sista förbrukningsdagen räknas livsmedlet som fullgott (om inget tyder på motsatsen) och det är tillåtet att frysa in senast denna dag, för att senare tillaga maten direkt efter upptining. Se faktablad Mindre matsvinn i storkök Håll en låg kyltemperatur En kyltemperatur på 4-5 grader bidrar till att maten håller sig fräsch längre och bidrar till mindre svinn. Den miljövinsten är större än miljökostnaden för ökad energiförbrukning som temperatursänkningen medför. Bufféservering Bufféservering kan leda till onödigt mycket matsvinn. Genom att ställa fram lite i taget, hålla rätt temperatur i buffén och återanvända rester på ett säkert sätt kan svinnet minimeras. Trivsam måltidsmiljö I studier har det visats att tallriksvinnet påverkas mycket negativt av en dålig måltidsmiljö. Höga ljudnivåer, stress och långa köer är faktorer som ökar mängden svinn. Involvera och engagera matgästerna Återkoppla resultat från svinnmätningar till matgästerna och motivera dem på olika sätt till att bidra i arbetet, exempelvis med hjälp av bordsryttare och affischer kring vinster av minskat svinn.

37 (47)

38 (47) Foto övre bilden: Bildbyrå Maskot Fotograf nedre bilden: Karin Alfredsson Andra slänger mat- men inte jag! Attitydundersökningar som gjorts av Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket inom ett gemensamt treårigt regeringsuppdrag visar att de flesta svenska hushåll tycker att det är ett problem att mat slängs - men att det inte är något de själva gör. Undersökningar av hur mycket mat som slängs visar att hushållen slänger mest av leden i livsmedelskedjan. Varje dag kastar de flesta av oss en hel del mat, knappt utan att tänka på det. Orsakerna är: Bristande planering på grund av tidsbrist Man köper för mycket - matinköpen motsvarar en relativt liten del av det genomsnittliga hushållets budget och lockerbjudanden gör att man köper fler och större förpackningar än vad man gör av med. Brist på kunskap om hållbarhet och förvaring - mat slängs som går att äta enbart för att varan närmar sig eller passerat bäst-före-datum. Man förvarar maten fel i hemmet vilket leder till att den blir dålig i förtid. Estetiska krav på varans utseende gör att man slänger ätbar mat Rester tas inte tillvara, överbliven middagsmat slängs Förpackningar töms inte ordentligt

39 (47) Planera inköpen - Kolla vad som finns hemma, gör matsedel och skriv inköpslista. - Köp inte mer än du gör av med. - När du köper storpack, dela upp och frys in. Lockerbjudanden om att köpa fler och större förpackningar kan leda till att man köper mer än vad man gör av med. Förvara maten rätt Mat som förvaras fel kan bli dålig i förväg. Ställ in kylvaror som färskt kött, fisk och mejerivaror i kylskåpet så fort som möjligt. Packa in frukt och grönt, det förlänger hållbarheten. De flesta grönsaker och frukter håller längre om de förvaras i kylskåp. Mer kunskap om hur man förvarar olika livsmedel på rätt sätt samt information om kyltemperatur finns på Livsmedelsverkets hemsida Bra kylskåpstempratur är C. Bra frys-temperatur är 18 C. Ät upp maten i tid. Håll koll på maten i kylskåp och frys, även det som står längst in. Eller ställ äldst mat längs fram för att komma ihåg den. Frys in mat som börjar bli gammal, om den inte kan ätas upp direkt. Många livsmedel, till exempel mjölk, grädde, ost, smörgåsskinka och matrester, går bra att frysa. Gå regelbundet igenom vad som finns i frysen och planera för att äta upp maten i tid. Märk maten med datum och innehåll när du fryser in den

40 (47) Ska det ätas snart? Välj en vara med kort datum för att minska butikens matavfall (annars finns risk att butiken slänger det). Om du vet att du ska äta maten inom en snar framtid kan du göra en insats för miljön genom att köpa mat med kort tid kvar till bäst före-dag. Även frukt och grönsaker som börjar bli lite skrumpna eller fläckiga går bra att använda. Lär dig mer om olika råvaror och vidga dina estetiska preferenser: En krokig morot smakar tex lika bra som en rak. Mycket mat svinnas för att kunderna väljer bort frukt och grönsaker av estetiska skäl, vilket inte är detsamma som kvalitet. Estetiska krav och förväntningar som inte har med matkvalitén att göra innebär att fullgoda matvaror väljs bort när de inte motsvarar förväntningarna. Bjud gäster på rester Det finns många recept med mat från igår. Leta efter kokböcker och experimentera dig fram.

41 (47) Brist på kunskap om datummärkningarna kan ge onödigt matsvinn. Det kan göra att man slänger mat som går att äta enbart för att varan närmar sig eller passerat Bäst-före-datum. Att lära sig skillnaden på datummärkningarna; Bäst-före och Sista förbrukningsdag kan därför göra skillnad på mängden mat som slängs. Bäst-före-datum är en kvalitetsmärkning som talar om fram till vilket datum livsmedlet förväntas behålla sin kvalité, dvs smak, färg, krispighet, spänstighet och tuggmotstånd. Bäst före-datum gäller om varan har förvarats på lämpligt sätt. Många gånger står det på förpackningen vad som är lämplig förvaring. Bäst före-dag gäller obruten förpackning, men även en öppnad förpackning kan hålla efter bäst före-datum. Ett öppnat mjölkpaket som inte stått framme så länge i rumstemperatur kan till exempel hålla flera dagar efter bäst före-datum. Använd sinnena för att avgöra om maten går att äta - Titta, Lukta, Smaka! Sista förbrukningsdag är en hållbarhetsmärkning. Sista förbrukningsdag används på livsmedel som tillverkaren bedömer kan försämras snabbt och bli en hälsorisk. Det är den sista dag som tillverkaren går i god för att ett livsmedel kan ätas eller drickas utan fara för hälsan Det är inte tillåtet att sälja eller att skänka bort mat som passerat detta datum. Inte heller att använda som råvara till andra produkter. På sista förbrukningsdagen räknas livsmedlet som fullgott (om inget tyder på motsatsen) och det är tillåtet att frysa in senast denna dag för att senare tillaga maten direkt efter upptining. Genom att göra detta kan onödigt svinn undvikas.

42 (47) För personer som är känsliga för bakterien listeria, det vill säga äldre, personer med nedsatt immunförsvar och gravida, finns särskilda råd som gäller hållbarhet och vissa livsmedel. Källa: Folder: Mindre matsvinn i storkök,

43 (47) Foto övre bilden: SXC Fotograf nedre bilden: Karin Alfredsson Här kommer några exempel ur Sveriges avfallsförebyggande program på vad en kommun kan göra. Öka invånarnas medvetenhet om och förståelse för matsvinnets betydelse för miljön och ekonomin. Ett sätt är att kommunerna arbetar med livsstilsprojekt som inkluderar matsvinn. Ett exempel är projektet Leva livet som genomfördes av Göteborgs stad Ett annat sätt är att i samband med införande av separat matavfallsinsamling informera om vikten av att minska matsvinnet Ta med matsvinn i kommunala avfallplaner Till exempel ta fram planer för hur man i den kommunala verksamheten (t ex skolor, omsorg) kan minska matavfall och svinn. Det är då viktigt att få till stånd samarbeten mellan skolledning, pedagoger, kostansvariga, inköpare, avfallsbolag m fl. Utbilda och informera skolkök och storkök i kommunens verksamheter om vikten av att minska svinnet och hur de kan gå till väga. I den här broschyren finns fler exempel: Minskat matsvinn - vad kan du göra?

44 (47) Foto övre bilden: Naturvårdsverket Fotograf nedre bilden: Karin Alfredsson Här kommer några exempel ur Sveriges avfallsförebyggande program på vad branschorganisationer kan göra. Branschorganisationer kan sprida kunskap om matsvinnsfrågan till sina medlemmar. De kan bidra i kunskapsuppbyggnad om orsakerna till svinn inom sin bransch och ta fram förslag på åtgärder. Branschorganisationer kan även lyfta goda exempel och på så vis sprida kunskap.

45 (47) Fotograf: Kristina von Rein I Sverige finns ett nätverk för minskat matsvinn SaMMa-nätverket som består av aktörer från olika delar av livsmedelskedjan samt av myndigheter, forskare och intresseorganisationer. Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och Jordbruksverket är samordnande och sammankallande. Vill du bli medlem så finns information på deras hemsidor. Det är kostnadsfritt och öppet för alla. SaMMa-nätverket är en kontaktyta för samverkan och informationsutbyte. Nätverket möts två- tre gånger per år och emellan det kan man dela information via mejl. Aktörer som deltar är branschorganisationer, enskilda företag, representanter för kommuner, län och andra myndigheter, forskare och andra berörda. Samverkan för att minska matsvinn finns även på nordisk, EU- och global nivå Exempel är Projektet Reducing food waste under Nordiska Ministerrådet om redistribution av mat, datummärkningar och data i primärproduktion. EU Kommissionens expertgrupp för svinnfrågor 8, FAO:s initiativ Save Food: Global Initative on Food Losses and Waste Reduction och UNEP:s kampanj Think.Eat.Save. 8 EU Expert group on Food Loss Food waste

46 (47) Fotograf: Karin Alfredsson Regeringsuppdraget redovisas i slutet av mars Inom regeringsuppdraget har ett flertal kartläggningar tagits fram. Kampanjen Har du ett tivoli i ditt kylskåp? har genomförts med tävling om bästa sätt att minska matsvinnet. En speciell webbplats togs fram: Stoppamatsvinnet.nu Samverkan har skett inom det så kallade SaMMa-nätverket (se föregående PP-bild). Goda exempel har spridits. När regeringsuppdraget är redovisas kommer vi att länka till det här. Läs om möjliga åtgärder i just din del av livsmedelskedjan i skrifterna från regeringsuppdraget På myndigheternas webbplatser finns mer info om matsvinn. Läs mer Projektet Reducing food waste under Nordiska Ministerrådet om redistribution av mat, datummärkningar och data i primärproduktion. EU KOM, Food safety/food waste/library - om det globala matsvinnet på FNorganet FAOs webbsida för det globala initiativet Save Food, och dess kampanj på thinkeatsave.org.