Periodisering av skatter och sociala avgifter i Finansräkenskaperna, införda 2009 kv 1.

Relevanta dokument
5 Den offentliga sektorns inkomster

En gemensam bild av verkligheten

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2008

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2013

Dnr 2015:1209

Slopad särskild löneskatt för personer födda 1937 och tidigare

Regionalräkenskaper 2012

Sparbarometer. Fjärde kvartalet Hushållens 1) finansiella förmögenhet och skuldkvot

Begrepp och logik. Begreppet tillgång

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012

Den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna

I september revideras tidsserien för offentliga finanser

Hammarlands kommun PM juni 2016

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

Ekonomiska grundbegrepp

Effekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg

Ancoria 3-års SEK Autocall 8,5% fond

Verksamhetsrapport 2010:01

Rekommendationer - BFN R 11

ÖSTERGÖTLAND OCH SKATTERNA ÖSTERGÖTLAND: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I ÖSTERGÖTLAND SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN

Å R S R E D O V I S N I N G

Bokslutsdispositioner

Organisationsnummer Årsredovisning Riberstads Samfällighetsförening

Bokslutskommuniké 2014 för Diadrom Holding AB (publ)

Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2016 Skrivtid 3 timmar.

Kapitel 9 Offentliga sektorn. Faktafrågor. Sveriges Ekonomi INTRODUKTION I SAMHÄLLSEKONOMI

Konjunkturen i Småland med öarna i regionalt perspektiv

STATISTISKA CENTRALBYRÅN BESKRIVNING AV STATISTIKEN NR0108 Avdelningen för Nationalräkenskaper/

PM nr 1 inför löneöversyn 2016

I denna värld kan inget sägas vara säkert, utom döden och skatterna. BENJAMIN FRANKLIN

Namn: Tentamensdatum: Tid:

KONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1

Skattekontot och intäktsräntan

STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(18) NR/OEM Anita Brandt

Fortsatt lönsam tillväxt. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-juni 2013

Hälsobarometern. Första kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker

Välkomna. Föreläsning 4 Grunderna i redovisning och bokföring. Redovisning och kalkylering ht

Konjunkturen i Östra Mellansverige i regionalt perspektiv

Årsredovisning. Täby Ryttarsällskap

Fler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015

Särskild avgift enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument

Äldreomsorgnämndens rapport till kommunfullmäktige angående antal beslut om bistånd som inte har verkställts till och med 31 mars 2013

Hund- och Kattstallar i Stockholm AB

Å R S R E D O V I S N I N G

Juniorforskare/Skiss Instruktioner till ansökningsformuläret i Prisma.

GodEl i Sverige AB Org nr ÅRSREDOVISNING GODEL i SVERIGE AB

Lagrum: 5 kap. 2 a och 3, 25 a kap. 23 och 23 a, 48 kap. 26 och 27 inkomstskattelagen (1999:1229)

Äldreomsorgnämndens rapport till kommunfullmäktige angående antal beslut om bistånd som inte har verkställts till och med 30 juni 2012

Svensk författningssamling

Tax Inkomstdeklaration Handelsbolag. Tillgångar. Kod på Text BAS 2008 Kommentare

PERSPEKTIV PÅ STOCKHOLMSREGIONENS EKONOMISKA UTVECKLING 2008/2010

2005:4. Bostadsbidrag för barnfamiljer med flera ISSN

Penningpolitisk rapport december 2015

Prognos för hushållens ekonomi i januari Både löntagare och pensionärer bättre ut på ett år

FÖRELÄSNING 7 BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH OBESKATTADE RESERVER SAMT EGET KAPITAL

Förslag till nya föreskrifter om skyldighet för vissa finansiella företag att lämna uppgifter till balansstatistik

Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län september månad 2014

Årsredovisning Svenska Stövarklubben

Å R S R E D O V I S N I N G

Årsredovisning. Kållands Vatten & Avlopp ekonomisk förening

I september 2018 revideras tidsserien för offentliga finanser

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016

Ökande kostnader för sjukfrånvaro i Blekinge

Balansrapport. TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar. Omsättningstillgångar. Belopp i kr

Vi brister i det förebyggande arbetet, liksom att våra insatser för att förstärka värdegrunden i

Rörelseresultat

Ersättning 2016 eget val hemtjänst, revidering till följd av beslut om definitivt OPI 2016

Historisk avkastning med Sigmastocks portföljmodeller

Sänkta grundavdrag och normalt uppräknade skiktgränser

Bemanningsindikatorn Q1 2015

2. Ekonomiska konsekvenser av utökad rätt till omsorgstid från 20 tim till 25

1994 rd- RP 2. MOTIVERING l. Nuläge och de föreslagna ändringarna

förvalta kommunens samtliga rörelsefastigheter utom tekniska nämndens specialfastigheter för sina verk.

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2011

Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

Frågor och svar angående de nya nationella övergångsbestämmelserna. Fråga 1: Får en amatör byta förening fler gånger på en säsong?

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis

Ola Schön

Befolkningsprognos för Norrköping

Skatt på företagande. augusti Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder

Till dig som vill bli medlem i SEKO

Upplägg och genomförande - kurs D

3 Den offentliga sektorns storlek

Vägledning inför ansökan om statsbidrag för verksamhetsåret 2013

Svar på motion från Björn-Owe Björk, Per Lindström samt Anna-Karin Lieber (KD) om synliggörande av skatt för kommunens anställda.

Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning

APRIL Fakta om VD-löner. avseende september 2011

Bokföring på resultatkonton. Daniel Nordström

Finansinspektionens författningssamling

19 juni 2014 EBA/GL/2014/04. Riktlinjer

Ansökan Sparkontot Företag

Så här påverkar villkorsändringen. Avtalspension SAF-LO. Möjlighet till återbetalningsskydd

Styrelsen för Anga-Kräklingbo Fiber ekonomisk förening får härmed avlämna följande årsredovisning för räkenskapsåret

Styrgruppens mål Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

BOLAGETS NAMN FÖRSÄLJNINGSPROSPEKT. Producerat av BolagsByrån När du ska sälja, köpa och värdera företag

Verksamhet i samverkan

Transkript:

STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 1(9) Periodisering av skatter och sociala avgifter i Finansräkenskaperna, införda 2009 kv 1. 1. Introduktion Periodisering av skatter och sociala avgifter Inom nationalräkenskaperna ska skatter och sociala avgifter redovisas under den period de uppkommer och inte när de faktiskt betalas. I samband med beräkningarna av finansräkenskaperna första kvartalet 2009 har periodiseringar av skatter och sociala avgifter införts för sektorerna staten och hushåll inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer för perioden tredje kvartalet 2001 t.o.m. första kvartalet 2009. För övriga sektorer finns skatteperiodiseringar sedan tidigare med i finansräkenskaperna som en del av posterna Förutbetalda kostnader och förutbetalda intäkter respektive Upplupna kostnader och upplupna intäkter. Periodiseringen omfattar, enligt ENS 95 transaktionskoder, alla skatter av typen D.2, Skatter på produktion och import och D.5, Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc, samt sociala avgifter av typ D.611, Faktiska sociala avgifter. I allmänna termer innefattar periodiseringen skatter av typen moms och punktskatter, inkomstskatter, skatt på kapital, arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Periodiseringarna redovisas på aggregerad nivå som en sammanslagen periodiseringspost och ingår som en del i posterna Förutbetalda kostnader och förutbetalda intäkter respektive Upplupna kostnader och upplupna intäkter. Periodiseringar i finansräkenskaperna Periodisering uppkommer i och med tidsskillnader mellan uppkomst och motsvarande betalning av skatter och sociala avgifter. Ett exempel är skatter, som deklareras och betalas året efter inkomståret. Periodiseringen relaterar inkomster och utgifter till den tidsperiod de faktiskt uppstått. Fördröjningen av skatteinbetalningen resulterar i en skuld för betalaren och en tillgång för mottagaren. Denna upplupna skuld respektive tillgång utgör periodiseringsposten i finansräkenskaperna. Skulderna uppkommer, netto, hos betalaren, som i princip utgörs av företag och hushåll. Tillgångarna uppkommer, netto, hos mottagarna, som utgörs av den offentliga sektorn. Egenskaper hos periodiseringen av skatter och sociala avgifter Stocken av periodiserade skatter och sociala avgifter ackumuleras under året för att minska under det första kvartalet nästkommande år. Mönstret följer på så sätt de tidpunkter för skattedeklaration och skatteinbetalningar som gäller för inkomståret. Diagrammet nedan visar stockar av periodiserade skatter

STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2(9) och sociala avgifter, netto. Staplarna för staten avser tillgångar, netto, medan staplarna för hushållen och hushållens icke-vinstdrivande organisationer avser skulder, netto. 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Periodisering av skatter och sociala avgifter, netto, stockar, kvartal. 2003k1 2003k2 2003k3 2003k4 2004k1 2004k2 2004k3 2004k4 2005k1 2005k2 2005k3 2005k4 2006k1 2006k2 2006k3 2006k4 2007k1 2007k2 2007k3 2007k4 2008k1 2008k2 2008k3 2008k4 2009k1 S1311 Staten (Tillgång) S14 + 15 Hushåll ink HIO (Skuld) För kvartal 1 2009 minskade hushållens och hushållens icke-vinstdrivande organisationers skulder gällande periodiserade skatter och sociala avgifter med 36 miljarder. Motsvarande tillgång för hushållen minskade med 8 miljarder. Netto ökade dessa förändringar i periodiseringsposten hushållens finansiella sparande med 28 miljarder för det första kvartalet 2009. Netto minskade statens finansiella sparande med 23 miljarder kronor samma kvartal beroende på periodiseringen av skatter och sociala avgifter. Statens tillgångar gällande periodiseringarna minskade med 26 miljarder kronor och skulden minskade med 3 miljarder. Under perioden 2003 till 2008 ökade statens finansiella sparande per kvartal i genomsnitt med 2 miljarder, netto, efter introduktionen av periodiseringar av skatter och sociala avgifter. Hushållens finansiella sparande minskade med 0,2 miljarder i genomsnitt per kvartal. Periodiseringarna varierar dock kraftigt mellan kvartal, där särskilt det första kvartalet och det tredje kvartalet omfattar stora belopp med motsatta tecken. Under första kvartalet sker stora skatteinbetalningar och under det tredje kvartalet har historiskt en stor del av skatteåterbäringen utbetalats.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 3(9) 100 000 Finansiellt sparande, Staten 80 000 60 000 Miljoner SEK 40 000 20 000 0-20 000-40 000-60 000 Efter periodisering Före periodisering 80 000 60 000 40 000 Finansiellt sparande Hushåll ink HiO. Miljoner SEK 20 000 0-20 000-40 000-60 000 Efter Periodisering Före periodisering 2. Fördjupning Enligt Europeiska Nationalräkenskapssystemet (ENS95) ska skatter och sociala avgifter föras på den period de uppkommer (periodiserad) och inte när de betalas (kassamässigt). Skatter redovisas sedan länge på detta sätt i BNP- och sektorräkenskaperna. I finansräkenskaperna införs nu periodiseringsposter för att kompensera för skillnaden mellan det kassamässiga flödet relaterat till skatter och sociala avgifter och de periodiserade skatter och sociala avgifter som faktiskt tillhör den aktuella

STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 4(9) perioden. Denna post är enkelt uttryckt skatteskulder/-fordringar som ännu inte gått till förfall. Enligt ENS ska flöden endast föras mellan betalare och slutlig mottagare utan mellanhänder. Periodisering och periodiseringsposter uppkommer då i finansräkenskaperna där det faktiska flödet (t.ex. kommunal inkomstskatt) förs från betalaren via staten till mottagaren (t.ex. kommuner). Med periodisering, periodiseringspost mm. avses härefter periodiseringar rörande skatter och sociala avgifter i finansräkenskaperna. Periodiseringen omfattar alla skatter och sociala avgifter. Dessa är: D.2 Skatter på produktion och import, D.5 Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. samt D.61 Sociala avgifter. 1 I Sverige går alla flöden rörande D.2, D.5 och D.61 genom den statliga sektorn (S.1311). För att uppnå full täckning utgår därför den nedan beskrivna periodiseringsmodellen från statens redovisning och de belopp staten anger. Periodiseringarna kan delas upp i två komponenter, dels ett inflöde till staten och dels ett utflöde ur staten. Inflödet består av uppkomna men ej betalade skatter. Utflödet består generellt av utbetalningar till slutliga mottagare. De totala konsoliderade periodiseringarna för staten på år (årstransaktioner) framställs och levereras av Ekonomistyrningsverket (ESV). Finansräkenskaperna kvartalsfördelar, motpartsfördelar, samt estimerar stockar för dessa periodiseringar. Summan av Finansräkenskapernas fördelade periodiseringar ska överensstämma med ESV:s årsperiodiseringar. Fördelningarna och estimationen av stockarna är modellbaserade. Från ESV erhålls helårsposter uppdelade på typerna D.2, D.5, D.61. Skatter av typ D.5, Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter, betalas av fysiska och juridiska personer, exklusive offentlig sektor (dvs. sektorerna S.11 Icke-finansiella företag, S.12 Finansiella företag och S.14+S.15 Hushåll och Hushållens icke-vinstdrivande organisationer). Slutlig mottagare är främst offentlig sektor, men även S.15 HIO (kyrkosamfund) är en slutlig mottagare. Erhållen D.5 från ESV är uppdelad enligt dessa flöden. Sociala avgifter, D.61 betalas av fysiska personer (S.14 Hushåll), slutlig mottagare är S.1314 Socialförsäkringssektorn. Erhållen D.61 från ESV är uppdelad enligt dessa flöden. Skatter på produktion och import, D.2, betalas av alla sektorer, slutlig mottagare är offentlig sektor. D.2 erhålls på aggregerad nivå från ESV, utan information om vilken sektor som är den offentliga sektorns motpart. 1 För mer information se: D.2 Skatter på produktion och import; ENS 4,14 4.29. D.5 Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc.; ENS 4.77 4,82. D.61 Sociala Avgifter; ENS 4,83 4.102.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 5(9) För inflödet till staten sker kvartalsfördelning och framtagande av stockar med inbetalade skatter och sociala avgifter till Skatteverket. I förekommande fall sker motpartsfördelningen med hjälp av en schablon enligt följande: De Löpande inkomst och förmögenhetsskatter, D.5, och Sociala avgifter, D.61, som påförts Hushållssektorn, S.14, motpartsfördelas med Egentlig lön, D.11 och Arbetsgivares Sociala avgifter, D.12. För vidare information om hushållen se avsnitt 1.1.2 nedan. För Skatter på produktion och import, D.2, används sektorernas förädlingsvärde enligt Nationalräkenskaperna som bas för motpartsfördelning, B.1n. För utflödet ur staten estimeras stockarna. Motpartsfördelning sker hos ESV. För alla sektorer utom den kommunala sektorn kvartalfördelas periodiseringarna jämnt över kvartalen. I den kommunala sektorn kvartalfördelas periodiseringarna som skillnaden av preliminära utbetalningar och skatteintäkter enligt ESA95. Stockar estimeras genom att aggregera flödena. 2.1 Behandling i finansräkenskaperna De totala periodiseringarna för staten på år (årstransaktioner) framställs och levereras av ESV. Finansräkenskaperna kvartalsfördelar, sektor- och motsektorfördelar, samt estimerar stockar enligt vad som beskrivits ovan. Summan av Finansräkenskapernas kvartalsperiodiseringar ska överensstämma med ESV:s årsperiodiseringar. De beräknade stockarna justeras så att de överensstämmer med ESV:s årsperiodiseringar. 2.1.1 Redovisning av periodiseringen av skatter och sociala avgifter i Finansräkenskaperna D.2, D.5 skatterna och D.61 avgifterna redovisas som en sammanslagen periodiseringspost. I Finansräkenskapernas publicerade material redovisas periodiseringen av dessa skatter och sociala avgifter under instrument F.7 obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter. 2.1.2 Skatter och sociala avgifter mellan anställda och arbetsgivare I enlighet med regelverket förs skatter och sociala avgifter direkt från betalaren till den slutliga mottagaren i BNP- och sektorräkenskaperna. Hushållen är enligt regelverket betalare av sina inkomstskatter och sociala avgifter, detta gäller kommunal- och statlig inkomstskatt och arbetsgivaravgifter. I praktiken betalas eller administreras dock dessa skatter och sociala avgifter av arbetsgivaren.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 6(9) I finansräkenskaperna uppkommer periodiseringsposter mellan arbetsgivare och hushåll och hushåll och stat/offentlig sektor i och med arbetsgivarnas och statens roll som mellanhand i betalningen av hushållens skatter och sociala avgifter. I grafen nedan visas flödet enligt BNP- och Sektorräkenskaperna, det verkliga flödet och periodiseringsposterna i Finansräkenskaperna (de tjocka pilarna). I finansräkenskaperna uppkommer en periodiseringspost först som en skuld mellan arbetsgivare och hushåll. Hushållen har en motsvarande periodisering av skulder till staten och staten har slutligen en skuld till den slutliga mottagaren. Statens skuld består dock endast av de skatter och sociala avgifter som ska förmedlas till icke-statliga motparter. 3. ESV:s uppgifter ESV:s uppgifter utgör huvudkälla för periodiseringarna av Skatter och Sociala avgifter i finansräkenskaperna, dvs. ESV beräknar periodiseringen för skatter och sociala avgifter. ESV:s uppgifter kan delas upp i 3 delar; Uppbördsförskjutningar, Betalningsförskjutningar och anstånd. Tillsammans utgör dessa statens totala periodiseringar. Endast årsuppgifter är tillgängliga och uppgifterna representerar transaktioner i Finansräkenskaperna. Fram till utfall består materialet av prognoser. 3.1 Poster under Uppbördsförskjutningar Posterna under uppbördsförskjutningar består generellt av inflödet till staten, dvs skatteskulder till staten. Dessa poster är delvis aggregerade och består i sin tur av underposter som beskrivs i ESV:s publikation Inkomstliggaren. 3.1.1 Fysiker

STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 7(9) Posten Fysiker består av skatteperiodiseringar av hushållens (Fysiska personers) skatter och sociala avgifter. Fysiker omfattar alla skatter och sociala avgifter utom moms, produktskatter och arbetsgivaravgifter. Fysiker inkluderar även skattereduktioner. Skattetyp: D.5, D.61. 3.1.2 Juridiker Posten Juridiker består av skatteperiodiseringar av företags (Juridiska personer exkl dödsbon) skatter. Skattetyp: D.5. 3.1.4 AG 1200 arbetsgivaravgifter Posten AG 1200 består av skatteperiodiseringar av arbetsgivaravgifter (Sociala Avgifter relaterade till anställning). Skattetyp: D.2, D.61. 3.1.3 Moms Posten Moms består av skatteperiodiseringar av moms. Skattetyp: D.2. 3.1.4 Diverse poster produktionsskatter Dessa poster består av skatteperiodiseringar av produkt- och produktionsskatter, exklusive moms och övriga nämnda skatter. Skattetyp: D.2. 3.2 Poster under Betalningsförskjutningar Posterna under betalningsförskjutningar består generellt av utflödet från staten, dvs utbetalningar till slutliga mottagare. Dessa poster är delvis aggregerade och består i sin tur av underposter som beskrivs i ESV:s publikation Inkomstliggaren. 3.2.1 Kommuner och Landsting Posten Kommuner och Landsting består av periodiseringar av statens utbetalningar till den kommunala sektorn av kommunala sektorns inkomstskatter. 3.2.2 Ålderpensionssystemet Posten Ålderpensionssystemet består av periodiseringar av statens utbetalningar till ålderpensionssystemet av sociala avgifter. 3.2.3 Företag och Hushåll Posten Företag och Hushåll består av odefinierade skatteperiodiseringar. Innehållet är delvis icke klassificerat, men omfattar företags och hushålls fyllnadsinbetalningar icke bokförda betalningar etc. Posten innehåller även vissa medel rörande pensionssystemet (PPM). 3.2.4 Kyrkosamfund Posten Kyrkosamfund består av periodiseringar statens utbetalningar till kyrkosamfund, dessa inkluderar även den kommunala begravningsavgiften.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 8(9) 3.2.5 EU Posten EU rör momsrelaterad EU-avgift samt importskatter. 4. Utvecklingarbete Samma underlag som reala NR. För avstämning behöver underlaget vara på samma format och uppdelning till finansräkenskaperna och reala NR. Förbättrat underlag/färre källor. Primärkällorna för periodiseringen av skatter och sociala avgifter behöver på sikt anpassas till finansräkenskapernas behov. Detta inbegriper: - Bättre sektorfördelning/uppdelning - Stockar I ett par fall skulle det behövas en bättre sektoruppdelning, detta gäller posten Företag och Hushåll, där visst arbete för att kunna dela upp posten pågår. En bättre uppdelning på motpart skulle även vara önskvärd för skatter på import och produktion (D.2). Det behövs en uppdelning motsvarande juridisk och fysisk person. Stockarna beräknas utifrån andra källor i dagsläget. Stockar för posterna under Betalningsförskjutningar saknas helt. Arbete pågår med stockar för posterna Kommuner och Landsting samt Ålderspensionssystemet. Det skulle vara önskvärt att stockar/förskjutningar kunde levereras med det övriga underlaget. Kvartalsrapportering Det skulle vara önskvärt med ett underlag på kvartalsbasis.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 9(9) 5. EDP-rapportering Periodisering redovisas i följande EDP-tabeller och Questionnaire-tabeller. Tabell Sektor Samma som i 4.1.1 S.13 C Tillgång Q-tabell 3A 4.1.2 S.13 C Skuld Q-tabell 3A 4.2.1 S.1311 Tillgång Q-tabell 2A 4.2.2 S.1311 Skuld Q-tabell 2A 5 S.13 C Q-tabell 3A 5.extra 1 S.13 Okonsoliderad 5. extra 2 S.1311 5. extra 3 S.1313 5. extra 4 S.1314 Periodisering av skatter och sociala avgifter ingår i följande tabeller Tabell Sektor Ingår i post 3A S.13 C F.7 receivables/payables 3B S.1311 F.7 receivables/payables 3D S.1313 F.7 receivables/payables 3E S.1314 F.7 receivables/payables 2A S.1311 2C S.1313 2D S.1314 Uppdelning på skattetyp: I EDP rapporteringen efterfrågas en uppdelning av periodiseringarna på olika skattetyper. Fram till rapporteringen i april 2009 skedde en uppdelning på sociala avgifter och övriga skatter. Från rapporteringen oktober 2009 efterfrågas även en uppdelning på Skatter på produktion och import, D.2, och Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc, D.5.