Att satsa på folkhälsa en god affär

Relevanta dokument
Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

Hälsoekonomi och fysisk aktivitet. FaR-utbildning 3/

Lägre kostnader och bättre hälsa samtidigt är det möjligt?

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Folkhälsorapport 2015 i sammanfattning. Mona Backhans, Joanna Stjernschantz Forsberg, Anton Lager (redaktörer)

mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsoekonomisk analys Exemplet Björknässtudien

Fysisk aktivitet en säker investering både för individ och samhälle. Karin Henriksson-Larsén Rektor Professor, överläkare

Samverkansnämndens politiska viljeinriktningar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Välkomna till Forska!Sverige-dagen Utmaning hälsa Sveriges roll som forskningsnation

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1

Vårdprogram för strukturerat arbete med sjukdomsförebyggande metoder

Inledande resultat från kostnad nytta analys nyförskrivning av hörapparater

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun

Screening för kroppspulsåderbråck december 2004

Hur kommer teknologiska landvinningar påverka sjukvården?

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2006

Uppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

sjuksköterska Äldreomsorg/Demensvård MAS Demensföreningen Socialchef Lärare Anhörig Familjefar

Inspirationsfilm HFS matvanor

4 Kostnader för fetma

Dnr PS Produktionsstyrelsen Motionssvar angående hälsokontroll och hälsosamtal 40-, 50-, och 60- åringar. Förslag till beslut

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

Stockholmsenkäten 2014

Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande. Suzanne Nilsson, utredare, enheten för hälsofrämjande levnadsvanor

Folkhälsostrategi

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 1(1) LJ2014/1368. Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen

Hur ska vi prioritera assisterad befruktning? Lars Sandman Högskolan I Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Kristina Nordmark Verksamhetsutvecklare, äldreomsorgen Skellefteå kommun

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Det behövs specialister inom demensvården

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Inriktningsrapport. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Landstinget Halland

Marie-Louises frågor. Epidemiologi. Register

SNUSKFAKTA. Sant eller falskt?

Kommunikationsavdelningen

Maj-juni Medborgarpanel 3. - vårdval plus

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Presentationsmaterial från informationseftermiddag på Pulsen, 3 april Fysisk träning - Pulsen Fysisk träning - Pulsen

Yttrande över motion - Screening för typ 2-diabetes

SEMINARIUM I ALMEDALEN 2 JULI 2009 ÄR ÄLDREVÅRD UTAN KUNSKAP VÄRDIG? ETT SAMARBETE MELLAN

Hälsobarometern. Första kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker

Välkomna till BORIS-dagen 2012

Vart FaR vi? 29 januari 2014

Motion Vegetarisk veckodag

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Folkhälsopolitisk policy för Östergötland

Rörelse ger dig mer energi, och du sover bättre.

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Rutin för hantering av medicinska avvikelser

Titel Syfte Målgrupp

Om sociala skillnader i hälsa och levnadsvanor

Vårdgaranti. i Västra Götalandsregionen. En guide för dig som arbetar i hälso- och sjukvården

Arbetsmaterial enbart för diskussion. Framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms län

Socialstyrelsens riktlinjer (SR) om. förebyggande, diagnostik, behandling, rehabilitering och uppföljning. av astma. hos barn och ungdomar

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!

Svar på motion Utred vårdcentralernas öppettider

Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de? Anders Hjern. barnläkare, professor

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2005

Förbättrade rutiner för hälsoundersökning av nyanlända i länet

E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Den etiska plattformen i behov av renovering? Prioriteringscentrum, Linköpings universitet

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014

Hjärtinfarkt och arbete som kranförare En undersökning i bygghälsokohorten

Ökande kostnader för sjukfrånvaro i Blekinge

Tandhälsan Barn och Ungdomar i Gävleborgs län 2010

Hälsocoach online. hälsovinster på individens villkor inom hälso- och sjukvårdens budget

Nya Perspektiv för värmlänningarnas bästa

GRÄNSÖVERSKRIDANDE VÅRD & OMSORG. Moderator: Susanne Iwarsson Medverkande: Lilian Eriksson, Sergio Garay & Jonas Rastad

BRA MOTTAGNING Slutrapport

Hammarlands kommun PM juni 2016

FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Hälsoekonomiskt underlag Bilaga

Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Testa dina levnadsvanor!

BESLUT. Datum

Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014

POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

chefen och konjunkturen

Uppdrag att utbetala medel för den s.k. kömiljarden utifrån uppnådda resultat under 2014

Koncernkontoret Region Skåne

Transkript:

Att satsa på folkhälsa en god affär Stockholm 26 april 2012 Lars Hagberg, med dr, Örebro läns landsting

Hur prioritera? 200 miljarder satsas på hälso- och sjukvård varje år. Vilka insatser ska dessa pengar satsas på? De som ger mest hälsovinster för pengarna? De som riktas till de patienter som har störst behov? Samma beslutskriterier oavsett typ av insats!

Vad är kostnadseffektivt? Hälsovinsten ska stå i proportion till kostnaden Kvalitetsjusterat vunnet levnadsår (QALY) Kostnaden per vunnet levnadsår ska vara i nivå med vad som i övrigt accepteras i hälso- och sjukvården Finns ingen gräns ofta accepteras 500 000 kr per levnadsår Kostnadseffektivt = acceptabel kostnadseffektivitet

Hälsoekonomisk analys Ökade kostnader jämfört med alternativet (klinisk standard) Värdet av hälsovinsten för den enskilde Minskade kostnader för sjukvård Minskade kostnader för sjukskrivning/ produktionsbortfall

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Hälso- och sjukvårdens patientinriktade insatser Tobak Riskbruk av alkohol Fysisk aktivitet Matvanor

1) Effektivt = kostnadseffektivt Låg kostnad, stor hälsovinst, framtida besparingar 2) Kostnadseffektivt Rådgivning jämfört med att inte ge Tillämpa effektivast metod Effektivast = långtidseffektivast 6

2 exempel fysisk aktivitet och matvanor Olika sätt att fånga effekten 1) Höjd livskvalitet och längre överlevnad (behandling) 2) Ändrad levnadsvana = minskad risk (primärprevention) 3) Ändrade medicinska värden = minskad risk (sekundärprevention)

Fysisk aktivitet Eriksson med fler Primärvården, Boden, Sverige

Studien RCT med 151 deltagare 3 års interventions- och studietid Genomförd på vårdcentralen med befintlig personal Patienter med förhöjd risk för hjärtsjukdom Fetma, kolesterol, blodtryck eller typ 2 diabetes

Interventionen Grupper med 10-13 deltagare Träning 3 gånger i veckan i vårdcentralens regi i 3 månader 15 uppföljningsträffar i grupp under 3 år

Resultat Vunnen livskvalitet under 3 år (QALY) EQ-5D 0,08 EQ VAS 0,20* SF-6D 0,07* (Per deltagare i jämförelse med kontrollgruppen) * = signifikant skillnad

Hälsoekonomisk analys Ökade kostnader jämfört med vanlig primärvård 2 600 kr Värdet av hälsovinsten för den enskilde 0,07 0,20 QALY Minskade kostnader för sjukvård 2 900 kr Minskade kostnader för sjukskrivning/ produktionsbortfall?

Kostnadseffektivitet Nettobesparing med 300 kr per deltagare Exklusive besparingar EQ-5D 34 000 kr / QALY EQ VAS 13 000 kr / QALY SF-6D 36 000 kr / QALY

Beaktat i analysen Beaktat Alla kostnader i 3 år Vunnen livskvalitet i 3 år Minskade kostnader för sjukvård i 3 år Ej beaktat Vunnen livskvalitet efter år 3 Förebyggd sjukdom efter år 3 Minskade kostnader för sjukvård efter år 3 Minskat produktionsbortfall

Matvanor, medelhavsdiet Segal, Mortimer, Dalziel, 2005 Australien

Studien Bygger på en fransk studie (de Lorgeril med fler 1994-99) 605 patienter som haft hjärtinfarkt RCT med 5 års uppföljningstid

Interventionen Mat rik på bröd, rotfrukter, grönsaker, frukt, fisk och vegetabiliska oljor Rådgivande samtal med kardiolog och dietist + stöd från dietist att ändra anpassa sin mathållning Uppföljning av matvanor i interventionsgruppen Kontrollgruppen fick inga råd eller uppföljning förrän vid studiens slut Årlig medicinsk uppföljning

Resultat Väsentligt ändrade matvanor Ingen skillnad i medicinska riskmarkörer Hälften så många hjärthändelser (död, nya infarkter, stroke mm)

Hälsoekonomisk analys Ökade kostnader jämfört med klinisk standard 5 000 kr Värdet av hälsovinsten för den enskilde 0,063 QALY Minskade kostnader för sjukvård 2 000 kr Minskade kostnader för sjukskrivning/ produktionsbortfall?

Kostnadseffektivitet Faktiskt utfall 5 år Kostnad per QALY Modellering 10 år Kostnad per QALY 50 000 kr 3 000 kr Valuta omvandlat från Australiensiska dollar år 1990 = mycket ungefärligt

Sammanfattning 1) Omfattande evidens visar att insatser för förbättrade levnadsvanor är kostnadseffektiva 2) Effektivt = kostnadseffektivt 3) Effektivast metod är att föredra Effektivast = långtidseffektivast