Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning och utbildning Stockholms läns landsting Karolinska sjukhuset Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Ulric Hermansson, univ.lektor Ledningsgruppen Enheten för interventions- och implementeringsforskning Frågeställningar ü Hur förekommande är alkoholet? ü Vilka motiv finns för en arbetsplats? ü Möjligheter och begränsningar - tidigt upptäcka? ü Möjliga metoder vilka effekter? Den svenska alkoholkonsumtionen (ren 100% alkohol) 50% 1993 7,7 liter 2003 10,3 liter 200510,2 liter 20129,2 liter* Totalkonsumtionen 2012 - sorter Sprit 22% Folköl 5% Cider/blanddryck 2% Starköl 29% Vin 42% 50% * Ny beräkningsgrund Resandeinförsel 2005 (2,3 l) 2012 (1,3 l*) SORAD, 2012 (Ramstedt m fl)
Totalkonsumtionen 2012 - anskaffningssätt Smuggling 5% Internet 0,6% Hemtillverkning 1% Alkoholet Reseinförs. 14% Folköl 6% Restauranger 10% Systembolaget 63% Ej beroende Beroende Inget Problem SORAD, 2012 (Ramstedt m fl) A n t a l Liten risk Alkoholet Begynnande Påtagliga Alkohol i Sverige Vit fläck på kartan Beroende med sociala 50 000 Beroende utan sociala 250 000 Skadligt bruk 300 000 Riskbruk 450 000 Inga alkohol 6,5 miljoner svenskar > 15 års ålder (Andréasson et al., 2011 Berglund et al. 2010, Thakker et al. 2004) Hälsorisk Alkohol den stora sjukdomsimitatören ü Hjärnskador och nervskador ü Högt blodtryck ü Muskelskador ü Hjärtpåverkan ü Leverskador ü Akut/Kronisk bukspottkörtelinflammation ü Ökad cancerrisk ü Blodbrist ü Magkatarr ü Hormonpåverkan ü Vitaminbrist ü Påverkan på skelettet ü Gikt ü Hudsjukdomar ü Psykiska sjukdomar ü Fosterskador ü >60 medicinska tillstånd Rehm et al (2003) Olyckor och skador alkoholpåverkan
Dagen-efter Kostnad 1 promille Antal Ej beroende Riskbruk Beroende NYKTER NYKTER A B Inget Begynnande Problem C:a 5-8 timmar Alkohol och produktivitet Frågeställning: Kan alkohol försämra produktivitet? Några förklaringar: Svar: JA ü Alkohol största riskfaktorer för ohälsa och för tidig död (25-59 år) ü Hög alkoholkonsumtion fem gånger ökad risk för arbetslöshet jmf med låg konsumtion ü Hög alkoholkonsumtion ökad risk för frånvaro (dos-respons) ü Hög alkoholkonsumtion tre gånger ökad risk för sjuknärvaro jmf med låg konsumtion ü Hög konsumtion inverkar på medarbetare (minskad produktivitet, extra arbete, ökad sjukfrånvaro, etc.) Ref: Science Group of the European Alcohol and Health Forum (2011) - Ohälsa Sammanfattning motiv för arbetslivet - Säkerhet - Frånvaro Produktivitet - Arbetsutförande - Förhindra beroende Hur når och attraherar vi de anställda? Screening Rådgivning Hälsa Fysisk Psykisk
Vad sa forskningen? Screening Riskreduktion Alkohol, hälsa och vanor ü Ringa kostnad ü Ej omfattande träning ü Kombinera psykologiska och biologiska tester ü Inramning (setting) - bred kontaktyta - min hälsa (andra livsstilsfrågor) - ej negativa konsekvenser Stress Kost Alkohol Tobak Sömn Motion Min hälsa AUDIT (vanor) CDT (konsumtion) PeTH (konsumtion) Ref: Midanik (1982;1988), Inst. of Med. (1990), Kristenson et al. (1983), Babor and Grant (1992), Cooney et al. (1995), Connors (1995), Skinne (1993) Bien et al (1993), mf.l. Modellens motiv reflektera över förändring minska öka samma Översiktsartiklar (metaanalyser) Hester & Miller (1995) 23 studier från 1977 1992 Författarnas slutsats: Starkare stöd för god effekt av kort intervention än någon annan behandlingsform Kahan et al. (1995) 11 studier Effective Health Care Program, Comparative Författarnas slutsats: Stöd för att minimal intervention har effekt. Effectiveness Review, Nr 64, 2012. Wilk et al. (1997) 12 studier Författarnas ü slutsats: 6 systematiska Dubbelt så översikter stor sannolikhet (metaanalyser) att storkonsumenter minskar till måttligt drickande jmf med kontrollgruppen. ü 23 RCT SBU (2001) 25 studier (n=9000 patienter) Författarnas Bästa slutsats: effekt: Signifikant effekt på alkoholintaget i minst 2 år. Mer omfattande behandlingsinsatser Brief multicontact ger inte större intervention behandlingsvinst. 10-15 min Kaner et al. (2007) 28 studier (n=7000 personer) Författarnas slutsats: Enkel kort rådgivning (5-15 min) leder till en minskad konsumtion (41 gram i medel) per vecka för män. Upplevd känslighet - instrumenten Formulär Mycket 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Kvinnor: 92% Män: 82% Inte alls Blodprov Mycket 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inte alls Kvinnor: 90% Män: 83%
Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 15-metoden Evidensen ü Finns flera effektiva behandlings- metoder för alkohol ü Korta insatser lika bra som mer omfattande vid måttligt beroende ü Farmakologisk behandling effektiv och underutnyttjad R E S U R S Specialist 1 be 3-4 b e 1 be KBT Specialistbehandling:12-steg, mm Behandling: Farmakologisk och/eller Motivationsbehandling Hälsokontroll: alkohol (fördjupad bedömning) Identifiering av risk (screening/kort rådgivning) Bedömning/behandling Ref: SBU; 2001, Socialstyrelsen, 2007 TIA - Tidiga insatser i arbetslivet mot alkoholberoende Regeringsuppdrag 2012-2014 Stödja företagshälsovårdens arbete samt arbetslivet tidiga insatser i arbetslivet mot alkohol Sveriges Företagshälsor Karolinska Institutet Riddargatan1/Centrum för psykiatriforskning pernilla.nordkvist@foretagshalsor.se