SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA



Relevanta dokument
MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Christl Kampa-Ohlsson

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

Hur mycket jord behöver vi?

Lektion nr 3 Matens resa

påverkas om vi blev vegetarianer?

Det finns också en utställning och ett omfattande. på

Mål resurshushållning i kursplanen

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KLIMATSMARTA MATTIPS

Alla barn till skolan Schools for Africa

Frågor och svar om Köttguiden 2016

MATENS VÄG. Välj i gruppen ett livsmedels väg. Alternativen är: Fiskens väg Äggets väg Grönsakernas väg Köttets väg Mjölkens väg Spannmålens väg

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på under Mat och miljö.

Världen har blivit varmare

Vad kommer vi att äta i framtiden?

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

Årets Pt 2010 Tel

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Köttindustrin och hållbar utveckling

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

Information om hungersnöd och måltider. Skapa uppmärksamhet om utmaningar för hungriga barn och familjer i ditt område och runtom i världen.

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

JORDKLOTETS BÄSTA MAT

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Matens klimatpåverkan

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Organisation Kvalitet

Ekologiskt fotavtryck

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

Världen idag och i morgon

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

NÄRINGSLÄRA. Solutions with you in mind

Mat, miljö och myterna

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Hållbar mat i offentliga kök

Framtidens mat. en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion. Camilla Välimaa, 30 januari Det Naturliga Steget

Av: Erik. Våga vägra kött

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

n 4. ck 5. Befolkningsökningen 6.

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Hur mycket jord behöver vi?

"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Klimatanpassa din matlagning

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

UR-val svenska som andraspråk

Eva Svensson. Kursföreståndare Recycle design Återbruk på Eskilstuna folkhögskola. Delaktig i uppbyggnaden av ReTuna Återbruksgalleria i Eskilstuna

GRUPP 1 Kl Gemensam introduktion i Aulan på Campus Ultuna

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Svenska Rum 2 PROVLEKTION. Svenska Rum 2 ( ) Författarna och Liber AB Får kopieras 1

Inför provet årskurs 8

Låt oss hållas starka!

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

Testa dina vanor Hälsotest

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Hållbar mat för alla? - Vad är utmaningarna

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall. Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv.

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Upptäck Jordens resurser

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

Fakta om klimatförändringar

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av

Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Transkript:

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet även om antalet människor ökar. Det vi äter påverkar också klimatförändringen. Cirka 20 % av de växthusgaser som människan släpper ut kommer från livsmedelsproduktion. Vad vi äter spelar en viktig roll. Köttproduktion och andra animaliska livsmedel kräver mycket mer mark än växtproduktion, eftersom kornas, grisarnas och hönornas foder huvudsakligen växer på åkrar. På dessa åkrar kunde man odla mat till människor, i stället för djurfoder. Därför lönar det sig för en naturvän att äta mycket grönsaker och endast lite kött. ANTTI HAAVISTO / WWF

JAG BEHÖVER OCKSÅ UTRYMME Snöleoparden lever i Centralasiens bergsområden. Den har anpassat sig till ett liv under kalla och stränga förhållanden. Snöleoparden är en hotad art, det vill säga den riskerar att dö ut. Det finns endast 4 000 6 500 individer kvar. Snöleopardens lämpliga livsmiljöer har minskat på grund av klimatförändringen. Dessutom har snöleoparden svårt att hitta föda, eftersom antalet bytesdjur har minskat till följd av jakt och att de har fått ge plats åt tam boskap. Därför kan snöleoparderna ibland jaga husdjur för att få mat. Det gillar inte herdarna, som därför tjuvjagar snöleoparder. Det är inte alltid lätt för människor och rovdjur att leva sida vid sida. Det skulle kännas rättvist att även erbjuda snöleoparderna områden där de kan få leva i fred. Genom att göra ansvarsfulla val kan vi påverka så att det finns utrymme även för andra arter än människan på jordklotet. DAVID LAWSON / WWF-UK

MATEN SKULLE KUNNA RÄCKA ÅT ALLA Tillräckligt med mat och dryck är varje människas rättighet. Så sägs det i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Idag är maten ojämnt fördelad i världen och alla får inte tillräckligt med föda. Mest matproduceras åt oss som bor i välfärdsländerna. En del av denna mat kommer från områden där invånarna själva lider brist på mat. Många områden lider av torka. Dessutom ökar jordens befolkning, vilket betyder att det hela tiden blir allt fler munnar att mätta. Men livsmedelsproduktionen kan ändras så att maten räcker till alla. Genom att börja odla andra typer av växter och utveckla odlingsmetoderna kan vi på samma yta och med samma vattenmängd producera mer mat. Om vi äter mer grönsaker och mindre kött räcker maten bättre. På de nuvarande odlingsmarkerna skulle man kunna producera mat för upp till nio miljarder människor! WWF-CANON / SIMON RAWLES

SEX NÄVAR PER DAG Grönsaker är god, hälsosam och miljövänlig mat. När du äter mycket grönsaker får du samtidigt i dig en mängd vitaminer och spårämnen. Ju större del av maten som är vegetarisk, desto mer sparar vi på naturresurserna och maten räcker till allt fler människor. Det lönar sig att äta många olika typer av grönsaker. Förutom rotfrukter, grönsaker och frukt är det värdefullt att bekanta sig med de produkter från växtriket som innehåller det protein våra muskler behöver. Exempel på dessa är bönor, ärter, linser, nötter och soja. Ha som mål att äta minst sex nävar grönsaker per dag! JOONAS FRITZE / WWF

MAT ÄR INTE SKRÄP Visste du att man i Finland kastar över en miljon kilo mat i soporna, varje dag? Detta är verkligen slöseri. Bortkastad mat, det vill säga matsvinnet, är ett stort problem på global nivå. I industriländerna kastar man varje år bort lika mycket mat som man under samma tidsperiod producerar i södra Afrika. Matspillet förekommer i alla skeden av produktion och konsumtion: på åkern, vid behandling av livsmedel, i butiken och hemma. Mat är alltför värdefullt för att kastas bort. Själv kan du undvika matspill genom att bara ta för dig en lämplig mängd mat, äta upp allt och även se till att produkter med begränsad hållbarhet alltid används i tid. GORAN BOGICEVIC / SHUTTERSTOCK