RANSTA JÄRNVÄGSSTATION Österby 1:11 mfl.

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådshandling 2008-06-25 Dnr 2008/44 Antagen 2008-XX-XX Laga kraft 2008-XX-XX Detaljplan för RANSTA JÄRNVÄGSSTATION Österby 1:11 mfl. Sala kommun, Västmanlands län - enkelt planförfarande P L A N- O C H G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I N G - Planområdets läge HANDLINGAR Till planen hör följande handlingar: Plankarta med bestämmelser, skala 1:1000, 2008-07-01 Plan- och genomförandebeskrivning, 2008-06-25 Bilaga: Ställningstagande för behovet av miljöbedömning, 2008-04-18 Bilaga: Bebyggelseinventering med värdering, 2008-06-05 Bilaga: Översiktlig markundersökning, 2008-06-12 Fastighetsägareförteckning, ej som bilaga Stängselinventering, 2008-06-24, ej som bilaga SALA KOMMUN Postadress Besöksadresser Telefon Telefax Postgiro Org.nr Box 304 Stadshuset/ St. Torget 0224-550 00 Vx 0224-188 50 12 39 10-2 19-21 20 00-2098 733 25 SALA

2 INLEDNING Sammanfattning Idag gäller en gammal detaljplan från 1954 men då tiden kommit i fatt och många förhållanden förändrats krävs det att en ny plan antas. Detta nya planförslag innebär att stationsområdet vid Ransta järnvägsstation består av följande: längst i norr naturmark som ägs och vårdas av Sala kommun. Söder därom en fastighet som innefattar stationshuset med järnvägsparken och tvättstugan som används för centrumändamål och ägs och drivs av privatperson eller förening. Norr om stationshuset, en yta för allmänt ändamål där parkeringsplatser för bilar och cyklar ordnas som ägs och förvaltas av Sala kommun. Söder om järnvägsparken, ett område med naturmark som ägs av kommunen. Det befintliga magasinet som är i dåligt skick rivs. I områdets södra del finns två magasin. Marken kring det norra magasinet, som idag ägs av Sala kommun och hyrs ut till en elfirma, föreslås styckas av och säljas för lagerändamål Det södra magasinet ägs av privatperson och ska nyttjas för lagerändamål. Den sydligaste delen av järnvägsområdet ägas och förvaltas av kommunen. Marken är naturändamål och en del används för en miljöstation. Vy mot stationshuset från Stationsvägen.

Planens syfte Planens syfte är att ändra markanvändningen från järnvägsändamål till natur och för del av fastigheten Österby 1:11, Ransta, till centrumändamål, ej bostad, så att överlåtelse kan ske av verksamheten. 3 Dessutom utvidgas det befintliga lagerändamålsområdet för fastigheten Österby 1:25 (södra magasinet) i nu gällande plan, att omfatta även den norr därom belägna magasinsbyggnaden. Bakgrund 1995 inkom till kommunen en skrivelse från Banverket som avsåg att låta riva stationshuset mm, vilket föranledde att arbetet med en ny detaljplan påbörjades. Sala kommun förvärvade Ransta stationsområde från SJ genom fastighetsregleringsavtal 1995. 1997 upprättades en gåvohandling mellan Sala kommun och Föreningen Ransta Nästa som innebär att tomtmark för fd stationsbyggnad, fd tvättstuga samt fd godsmagasin med därpå befintliga byggnader överlåtes. Gåvan överläts dock ej eftersom förutsättningen är att en ny detaljplan äger laga kraft. Verksamhetsutövaren av restaurangen önskar idag köpa fd stationshus och tvättstuga med kringliggande mark från föreningen varför överlåtelse krävs och ny detaljplan snarast antages. 2007 gjordes en ny fastighetsbildning för området. Plandata Lägesbestämning Areal Markägoförhållanden Planområdet begränsas av Stationsvägen i väster, spårområdet i öster samt de norra och södra järnvägsövergångarna i Ransta. Planområdet omfattar ca 12 000 kvm. Marken ägs till största delen av Sala kommun. Tidigare ställningstaganden Detaljplaner Gällande plan för större delen av planområdet har antagits av kommunen den 30 juni 1954. Marken är avsedd för järnvägsändamål. Norra delen av planområdet ingår i plan antagen 1987. Marken är avsedd för järnvägsändamål.

4 Södra delen av planområdet ingår i en plan antagen 1959. Marken är avsedd för järnvägsändamål samt lagerändamål och verkstadsrörelse. Miljökonsekvensbeskrivning Om en detaljplans genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan (BMP) ska en miljöbedömning enligt miljöbalkens 6 kap 11 genomföras. Inom ramen för denna miljöbedömning upprättas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) där den betydande miljöpåverkan identifieras, beskrivs och bedöms. Beslutet om miljöbedömning har föregåtts av en behovsbedömning som utförts av Tekniska förvaltningens miljö- och utvecklingsenhet. Se förslag till beslut i bilaga till detta dokument.

Kommunala beslut i övrigt Gåvohandling från 1997-05-06 som medger överlåtelse till Föreningen Ransta nästa, under förutsättning att detaljplan vinner laga kraft. Ev vidare överlåtelse kräver kommunens godkännande. 5 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur Mark och vegetation Planområdet som är beläget mellan Stationsvägen och spårområdet är plant och gräsbevuxet med inslag av sly. Söder om stationshuset finns ett antal välväxta träd som ingår i den gamla järnvägsparken. För att bevara den historiska kontinuiteten och värdet av behålla en trädbevuxen park tillhörande järnvägsstationen har marklov införts för trädfällning av träd med stamomfång större än 50 cm. Geotekniska förhållanden Förorenad mark Marken består generellt av ca 1 meter grusfyllnad, därefter uttorkad lera till 1,5-2 meters djup, och löslera har även påträffats på 1,5-2 meters djup. En miljöteknisk markundersökning har utförts av SWECO under maj 2008 inom planområdet, då det är ett gammalt järnvägsområde. De kemiska analyserna avsåg metaller, alifater, aromater och PAH:er samt bekämpningsmedel sk banvallspaket. I tre av de analyserade jordproven avseende organiska ämnen i form av PAH:er har halter påträffats över Naturvårdsverkets riktvärde för känslig markanvändning (KM). Påvisade halter ligger dock under riktvärdet för MKM som bedöms gälla för området. Samtliga analyserade jordprover avseende metaller uppvisar halter under Naturvårdsverkets riktvärden för KM. Jordprovet som har analyserats avseende bekämpningsmedel i det sk banvallspaketet påvisar halter under detektionsgränsen alternativt noll och kan därmed anses som obefintliga i det analyserade jordprovet. Marken och den förorening i form av PAH bedöms inte utgöra någon risk för människors hälsa eller miljö i dagsläget. Risken för påverkan på miljön bedöms som liten med den i planen föreslagna användningen. Radon Fornlämningar Kommunens radonriskkarta, från 1995, visar att programområdet ligger inom högriskområde för markradon. Inga registrerade fornlämningar finns inom planområdet. Om sådan påträffas vid markarbeten skall anmälan göras till länsstyrelsen. Bebyggelseområden Bostäder Planen medger inga bostäder inom planområdet, pga att planområdet ligger i direkt anslutning till järnvägen vilket medför både buller och markföroreningar. Äldre villabebyggelse finns i nära anslutning till planområdet.

Arbetsplatser, övrig bebyggelse Offentlig service Kommersiell service Tillgänglighet I Ransta finns flertalet verksamheter. Dels kommunala verksamheter inom skola och bibliotek, som är lokaliserade västerut utmed Kärrbäcksvägen. Dels privata verksamheter såsom mekanisk industri, möbelgrossist, fiskedragstillverkning, elfirma, butik och restaurang där merparten av dessa är lokaliserade utmed järnvägsstråket. Ca 500 meter västerut finns Ransta skola upp till årskurs 6 samt förskola. Här finns också bibliotek. Matvarubutik, pizzeria och bensinmack finns ca 100 meter väster om planområdet. Café finns i Stationshuset. Tillgänglighet prövas i bygglov- och bygganmälanskedet. Handikappnormer ska följas vid om- och tillbyggnad, men dessa ska samtidigt vägas mot byggnadens kulturhistoriska värde. 6 Planområdets marknivåer är sådana att goda förutsättningar finns för att god tillgänglighet ska kunna uppnås inom fastigheten. Historik Ransta är från början av 1900-talet ett stationssamhälle som vuxit upp runt järnvägen. Ransta station invigdes 1875, då banan Tillberga-Sala öppnades för trafik. Stationssamhället Ransta växte fram först ett kvarts sekel senare och var resultatet av att Wibergs vagn- och redskapsfabrik (beläget mitt emot stationsområdet) etablerades här år 1898. Den tillkommande bebyggelsen utgjordes av fristående envåningshus, placerade längs Stationsvägen. Miljön kvarstår till stor del och upplevs fortfarande som den lilla tätortens centrum. Stationsområdet och Wibergs fabrik kan betraktas som hörnstenarna på vilka samhället Ransta har byggts upp. Stationsområdets byggnader är goda representanter för den genomgripande industriella utveckling som pågick i hela landet. Byggnadskultur, gestaltning och särdrag Stationshuset är 1½ våning högt, med låg sockel och fasad av gulmålad fjällpanel. Tvåluftsfönster utan spröjs är insatta och på båda långsidorna finns frontespiser, samt en takkupa på västra fasaden. På sadeltaket ligger rött tegel, och det finns två skorstenar. Stationshusets nuvarande utseende är resultatet av ombyggnader på 1920- och 1950-talen, och renoveringar på i början av 2000-talet. Idag finns en näringsidkare som bedriver restaurang- och cateringverksamhet i byggnaden och som önskar göra en tillbyggnad på den södra gaveln. Tvättstugan är ett envånings mindre uthus norr om stationsbyggnaden med fasader av liggande faluröd träpanel, och ett sadeltak täckt med tvåkupigt lertegel. Igensatta fönster och flertalet dörrar finns på byggnaden Byggnaden används idag som förråd till restaurangen. Godsmagasinet närmast söder om stationshuset är i ett plan med stomme i stolpverk på hörnstenar av huggen natursten. Fasaden är klädd med liggande, rödfärgad enkelfaspanel. Byggnaden har flyttats från sin ursprungli-

ga plats, är nu placerad vinkelrätt mot järnvägen och är idag i mycket dåligt skick. Denna föreslås rivas. Stationsparken mellan stationsbyggnaden och magasinet utgörs av en gräsplan bevuxen med två lönnrader närmast järnvägen och en björkrad mot stationsvägen. Parken har åtgärdats genom att sly och buskar borttagits samt genom trädfällning och gräsklippning. Norra magasinet är en större rektangulär byggnad, grundlagd med huggen sten, med träfasaden av rödfärgad panel. Sadeltaket är täckt med tvåkupigt tegel. Den inrymmer idag ett lager. Södra magasinet grundlagt med huggen sten fasaden klädd med rödfärgad enkelfaspanel. Taket är täckt med sinuskorrugerad plåt Den inrymmer idag lager och enkel butik. 7 Vy mot stationshuset och parken sett från söder. Karaktäristik Kulturhistorisk värdering Karaktäristiskt för byggnaderna är de stora enkla volymerna i 1-1,5 våningar med höga väggliv, fasader av trä, sadeltak i huvudsak täckta med lertegel och en placering i riktning utmed järnvägen. Placeringsmässigt är dock tvättstuga o godsmagasinet undantagna. Tvättstugan är också mindre i storlek. Grundmotiv dokumentvärde Stationsområdet har Samhällshistoriskt värde, då järnvägen och stationsområdet är huvudanledningen till att stationssamhället Ransta bildades.

Grundmotiv upplevelsevärde Ett visst Arkitektoniskt värde kan tillskrivas byggnaderna inom området. I första hand gäller det detaljer som den nätta frontespisen på stationshuset samt takstolstassar och skorstenar och på godsmagasinet är de ursprungliga skjutportarna av hög kvalitet. Patina värd att bevara finns på samtliga magasinsbyggnader, eftersom det mesta är ursprungligt. Stationsområdet har ett starkt Miljöskapande värde och är det geografiska läget till trots på något sätt samhällets hjärta och mittpunkt. Kontinuitetsvärdet är oantastligt. Järnvägen används fortfarande även om byggnaderna i de flesta fall har fått annan användning. Trots att stationsbyggnaden är förvanskad står den på ursprunglig plats och formatet är detsamma. Förstärkande och övergripande motiv Begreppet Kvalitet inbegriper många olika egenskaper. Styrka och funktionsduglighet präglar alla byggnader på området. Stora taksprång och utkragade skorstenar hade förutom estetiska värden också funktionella sådana. Kvalitet är ofta ett genomgående drag i den här sortens bebyggelse. Autenticitet präglar i första hand magasinsbyggnaderna som inte har genomgått några stora förändringar. Med undantag för godsmagasinet ligger också byggnaderna på ursprunglig plats, vilket också ger ett Pedagogiskt värde. och av de ingående delarna: Stationshuset har inget stort egenvärde i dagens utförande. Betydande förändringar har skett under 1930-40-50-talen. Det största värdet ligger i att byggnaden står kvar på ursprunglig plats och att formatet har behållits. Detaljer av kulturhistoriskt värde är den ursprungliga frontespisen, skorstenarna och taksprång med tassar. 8 Tvättstugan har sannolikt varit ett uthus med flera funktioner från början. Skorstenen ser ut att ha blivit murad i ett senare skede och panelen verkar ha varit demonterad.

Ett kulturhistoriskt värde finns både i byggnadens placering och i gestaltningen med originalpanel och andra dito detaljer. 9 Godsmagasinet har flyttats från ursprungligt läge och lämnats åt sitt öde utan taktäckning. Byggnaden är värdefull som en viktig länk i kedjan av byggnader längs järnvägen. Det pedagogiska värdet är omistligt. Den här byggnaden har de flesta av sina ursprungliga detaljer kvar, med undantag för lastbryggorna. Det kulturhistoriska värdet är stort, större än stationshusets, som enbart byggnad betraktad. Norra magasinet har fönster med tydlig nationalromantisk prägel. Några genomgripande förändringar har inte skett och byggnaden är lätt att läsa av och förstå. Ursprungliga ytskikt ger byggnaden ett stort kulturhistoriskt värde.

Södra magasinet har genomlidit omdaningar på framför allt fasaden mot landsvägen, pga ändrad verksamhet. Fasaden mot järnvägen är emellertid orörd och speglar den motsatta fasadens ursprungliga utseende. Trots förändringar är byggnadens ursprungliga funktion lätt att avläsa. Med undantag för taktäckningen är ytskikten ursprungliga, liksom placeringen, vilket ger ett stort kulturhistoriskt värde. Parkområdet Järnvägsparken representerar ett stort kulturhistoriskt värde och är synnerligen viktig för kontinuiteten. 10 Utformning, skydds- och varsamhetsbestämmelser För att säkerställa byggnadernas kulturhistoriska värden har de givits skyddsbestämmelser som specificeras i en detaljplan som q, samt varsamhetsbestämmelser som specificeras i en detaljplan som k. En byggnad som har skyddsbestämmelser får inte rivas. Varsamhetsbestämmelserna syftar till att byggnadens karaktär bibehålls. Stationshuset får inte rivas, men tillbyggnader i ett plan tillåts söderut och framför huset. För magasinen och tvättstugan är inte utvändig isolering av fasaden tillåten, då sådan förändring skulle väsentligt ändra byggnadens uttryck och egenart. Inte heller får dessa hus byggas till, detta säkerställs i planen med sk prickmark. För att vidare kunna bevara byggnadernas karaktär, ska för huset traditionella material och metoder användas. Egenskaper som takform har ansetts viktiga ur varsamhetssynpunkt liksom takfotens utformning för alla byggnader. Godsmagasinet omfattas inte av något skydd, utan föreslås rivas, pga långt gånget förfall, ändrad placering som innebär att byggnaden tappar sammanhanget med järnvägsområdet och dessutom finns idag ingen användning eller behov av huset. Gator och trafik Gatunät, gång, cykel- och mopedtrafik Fastigheten ligger utmed Stationsvägen i Ransta, som är en gata med genomfartstrafik, med Vägverket som huvudman. Gång- och cykeltrafik kommer ske på Stationsvägen och/eller lokalgator. Kollektivtrafik Parkering, utfarter Järnvägsperrong och busshållplats ligger i direkt anslutning till planområdet. Med tåg tar det ca 15 min till Västerås, och ca 10 minuter till Sala. Parkering av bil och cykel för pendling med tåg eller buss, föreslås ske på allmän parkeringsplats, med infart från Stationsvägen. Parkering till respektive fastighet, centrumändamål och lager- /verkstadsändamål, ska ske på egen fastighet. Framför stationshuset vid entrén ska staket eller motsvarande mot Stationsvägen uppföras för att förhindra trafikfara i samband ut/infart, entrérörelser och rörelser till tåg/buss. Dock kan ut/infart medges där så be-

döms lämpligt i samband med bygglov. 11 Dagens parkeringssituation framför stationshuset, och på bilden syns endast ett fåtal bilar Störningar Buller Järnvägen och Stationsvägen är båda bullerkällor. Området berörs av ekvivalent ljudnivå mellan 55-65 db från järnvägstrafiken. Bullernivåer 55-65 db Illustration över buller från järnvägen, ekvivalent ljudnivå 2 m över mark, år 2010. Orange markering motsvarar buller mellan 60-65 db, gul markering 55-60 db. Byggnaders fasader kan isoleras så att värden som 65-70 db ekvivalent ljudnivå uppnås utomhus.

Vibration Befintligt stationshus bedöms inte komma att utsättas för starkare vibration än 2,5 mm/s som är nivån för åtgärd enligt regeringens direktiv, enligt Buller- och vibrationsutredning upprättad av Banverket för Dalabanan inom Sala kommun, 2001. 12 Detaljplanen anger en begränsad byggrätt för huvudbyggnaden som inte medger placering närmare tomtgräns än den dagens situation medger. Närliggande verksamheter Stängsel Planområdet gränsar i öster, och på andra sidan järnvägsspåren, till en industrifastighet. Idag hyrs lokalerna ut till olika mindre verksamheter. Miljökontoret har inte erhållit någon anmälan om miljöfarlig verksamhet och inga tillstånd för detta finns heller utfärdade för någon av verksamheterna. Detta är också i linje med vad kraven i detaljplanen ställer på verksamheterna inom fastigheten, som alltså ska vara Småindustriändamål av sådan beskaffenhet att närboende ej vållas olägenheter med hänsyn till sundhet, brandsäkerhet och trevnad. Då planområdet gränsar till järnvägen har en översyn av området utförts. Invid planområdets södra delar finns stängsel eller fabriksbyggnad på östra sidan av järnvägen, inom område utanför aktuell plan, som förhindrar passage över järnvägen. Norr om stationsområdet på naturmarken finns stängsel i huvudsak, och här föreslås stängselkrav i planen, likadant på delar invid magasinet i söder. Invid stationshuset ställs stängselkrav i planen mot järnväg, då markanvändningen är centrumändamål. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Stationshuset är idag anslutet till kommunalt vatten och avlopp. Den lilla tvättstugan som föreslås ingå i samma fastighet som stationshuset har inte kommunalt vatten och avlopp anslutet. Övriga byggnader är inte anslutna till kommunalt vatten och avlopp, och behov finns inte i förhållande till föreslagen markanvändning Lager, förråd. Fjärrvärme El Avfall Området är inte anslutet till fjärrvärmesystemet. Planområdet är anslutet till omkringliggande elnät, tillhörande Vattenfall. Avfall tas om hand av respektive verksamhetsutövare på egen fastighet. På södra delen av planområdet finns en sk Miljöstation som försörjer kringliggande bostäder med avfallshantering. GENOMFÖRANDEFRÅGOR Organisatoriska frågor

Tidplan Detaljplanen bedrivs med enkelt planförfarande under Bygg- och miljönämnden. Tidplanen redovisar hanteringen av detaljplanen och nu beräknade tidpunkter för olika beslut. 13 Juni 2008, Bygg- och miljönämnden (BMN), beslut om samråd Juli 2008, samråd i 5 veckor Oktober 2008, Bygg- och miljönämnden (BMN), beslut om antagande Såvida inte detaljplanen överklagas vinner planen laga kraft tre veckor efter justeringen av nämndens protokoll. Genomförandetid Ansvarsfördelning/ Huvudmannaskap Genomförandetiden är tio år från den dag planen vinner laga kraft. Kommunen ansvarar för planläggning och fastighetsbildning samt ansvarar och bekostar rivning av det gamla godsmagasinet. Parkeringsytan anläggs vidare när behov uppstår för allmänna behov av cykel- och bilparkeringar i form av pendlarplatser. Byggherren/markägaren har ansvar för anläggnings- och byggnadsarbeten inom kvartersmark. Finns behov av att ansluta vatten och avlopp till fd tvättstuga inom fastigheten avsedd för centrumändamål ska detta anläggas av fastighetsägaren och servitut över parkeringsytan sökas, detta bekostas av fastighetsägaren. Sala kommun är huvudman för allmän plats inom området. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning, gemensamhetsanläggning mm Detaljplanen ger underlag för lantmäteriförrättning och bildandet av nya fastigheter. Tvättstugan med omgivande mark föreslås tillhöra samma fastighet som stationsbyggnaden. Den f.d. tvättstugan får inte bilda egen fastighet. Tekniska frågor Tekniska utredningar Schaktmassor kan antas vara förorenade. Hanteringen av förorenade massor ska godkännas av kommunens miljömyndighet, och kostnader som uppstår åligger byggherren. Vid nybyggnad eller tillbyggnad bör en geoteknisk utredning utföras före grundläggning senast i samband med byggprojektering och bekostas av byggherren. Ekonomiska frågor Planekonomi Planavgiften tas ut i samband med bygglovet enligt gällande plantaxa. De tekniska utredningar som krävs för bygglov/bygganmälan och genomförande bekostas av byggherren, liksom kostnader för schaktmasse-

hantering. 14 Kommunen ansöker om och bekostar fastighetsbildning. Eventuella avgifter för servitut, gemensamhetsanläggning etc bekostas och anordnas av fastighetsägaren/byggherren. Medverkande tjänstemän Lisa Granström, Miljöingenjör Helena Lindström, miljöinspektör Dan-Ola Norberg, Stadsarkitekt Lars Modin, VA-utredningsingenjör Leif Berggren, kulturmiljösakkunnig Yvonne Fahlman, markingenjör Petra Pertoft planarkitekt Lena Waxell plansamordnare