Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09

2016 03 09 2(24)

2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING För att minska insjuknandet i diabetes och hjärt kärlsjukdom i Västernorrland, fastställde landstingsfullmäktige år 2011 ett förebyggande program, Friskare Västernorrland, för perioden 2011 2020. En av interventionerna i denna är Hälsoundersökningar med hälsosamtal riktade till olika åldrar. I denna rapport redovisas enkät och provsvar från de 13 547 40, 50 och 60 åringar, som erhållit en hälsoundersökning inklusive ett uppföljande hälsosamtal, under perioden 2012 2014. Deltagarfrekvensen är 49 procent av hela populationen (antalet listade). De personer som deltagit i interventionen hälsoundersökningar med samtal, utmärker sig med att cirka fyra till fem procent skattar sin hälsa som dålig/mycket dålig. När det gäller frågor om den självupplevda hälsan framgår att högre andel kvinnor än män uppger svåra stress respektive sömnproblem. En högre andel av männen utmärker sig i vissa levnadsvanor, t ex med sämre vanor beträffande mat, alkohol, fysisk aktivitet och snusning medan kvinnorna har sämre rökvanor. Kvinnorna har bukfetma i betydligt större utsträckning än männen, vilket kan jämföras med BMI värdena, där förhållandet är det omvända. Drygt 65 70 procent av deltagarna i länet har ett P kolesterol som överskrider gränsen för så kallat normalt värde. Ingen större skillnad kan ses mellan kvinnor och män eller mellan kommunerna. Prediabetes, det vill säga IFG (förhöjt faste glukos) och IGT (nedsatt glukostolerans) har påträffats hos drygt 1100 deltagare under de tre första interventionsåren. Dessutom påträffades drygt 270 nyupptäckta diabetiker. När det gäller nyupptäckta diabetiker finns en felkälla vilket troligtvis gör att antalet personer är i underkant. Skillnader finns mellan kommunerna när det gäller levnadsvanor men även beträffande laborationsvärden, där deltagarna i de mindre kommunerna (Kramfors, Sollefteå, Timrå och Ånge) i allmänhet har sämre värden än övriga. Däremot kan man inte se någon större skillnad mellan kommunerna beträffande den självskattade hälsan! Framtida utmaningar är att redovisa samt förbättra är bland annat: Socioekonomiska skillnader Geografiska skillnader Deltagarfrekvens

2016 03 09 4(24) INLEDNING Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är hjärt kärlsjukdom, typ 2 diabetes, kroniska luftvägssjukdomar och cancer de sjukdomsgrupper/diagnoser som flest människor dör av idag. Samtidigt uppskattar WHO att minst 80 procent av kranskärlsjukdom, stroke och typ 2 diabetes samt minst en tredjedel av all cancer kan förebyggas. Den främsta metoden är förändrade levnadsvanor. Riskfaktorerna rökning, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor samt de fyra metabola riskfaktorerna; övervikt/fetma, förhöjt blodtryck, förhöjt kolesterol och förhöjt blodsocker står idag tillsammans för den största påverkan på sjukdomsbördan. De metabola riskfaktorerna är ofta konsekvenser av ohälsosamma levnadsvanor. (WHO, 2010) Riskfaktorer samspelar För en person med flera riskfaktorer ökar risken att utveckla ohälsa. Enligt den nationella befolkningsundersökningen Hälsa på lika villkor 2014 har var tredje man och var fjärde kvinna två eller fler ohälsosamma levnadsvanor. Kön, men också socioekonomisk position och utbildningsnivå är viktiga bestämningsfaktorer för hälsa och kan därmed även påverka risken att utveckla ohälsa och sjukdom. Många av de personer som har ohälsosamma levnadsvanor anger att de vill förbättra dem. (Folkhälsomyndigheten, 2014). Figur 1. Riskfaktorer och hjärt kärlsjukdom och diabetes. Levnadsförhållanden, levnadsvanor och biologiska riskmarkörer som påverkar risken för hjärt och kärlsjukdom och diabetes. Källa: Norberg M. Identifying risk of type 2 diabetes: epidemiologic perspectives from biomarkers to lifestyle. [Doktorsavhandling]. Umeå: Umeå Universitet, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin; 2006.

2016 03 09 5(24) Friskare Västernorrland För att minska insjuknandet i diabetes och hjärt kärlsjukdom i Västernorrland fastställde landstingsfullmäktige år 2011 ett förebyggande program för perioden 2011 2020. Planen benämns Friskare Västernorrland (LVN, 2011) och omfattade åtta insatsområden med metoder för att minska ohälsosamma levnadsvanor. En av metoderna är Hälsoundersökning med samtal; fortsättningsvis benämnd HUS. Hälsoundersökning med samtal Insatsområdet HUS och dess metod är inspirerad av Västerbottens hälsoundersökningar (VHU). VHU är den största kardiovaskulära befolkningsinterventionen i Sverige. (Norberg M, m.fl., 2010.) Västernorrlands modell för hälsoundersökning med samtal riktar sig till åldersgrupperna 40 50 och 60 år. Uppdraget, att genomföra hälsoundersökningar med samtal, är ställt till primärvården och regleras via regelbok för Vårdval Västernorrland. Samtliga listade invånare i målgruppen ska enligt regelboken erbjudas hälsoundersökning med samtal under aktuellt kalenderår. De personer som tackar ja till erbjudandet får en kostnadsfri provtagning med ett uppföljande hälsosamtal. Vid provtagningen mäts blodtryck, blodsocker, blodfetter, kolesterol, vikt, längd och midjeomfång. Deltagarna fyller på egen hand i en hälsoenkät med frågor om socioekonomisk status, självrapporterad hälsa och självskattning av levnadsvanor. Hälsoenkäten och provsvaren utgör tillsammans underlag för ett hälsosamtal hos utförare (distriktssköterska) vid Hälso /Vårdcentral. För att deltagaren ska få en helhetsbild av sin egen hälsa och möjliga förbättringsområden använder distriktssköterskan en så kallad stjärnprofil, se figur 2. Utifrån svaren på hälsoenkät och prover fylls stjärnans uddar i och används som stöd i samtalet för att lyfta fram förbättringsmöjligheter. Stjärnuddarna har olika nivåer, där full udd indikerar bästa möjliga nivå och tom udd den sämsta. Samtalet är en dialog mellan deltagaren och utföraren och syftar till att hjälpa deltagaren att se vad i livsföringen som bör förändras och vilka metoder som finns för att underlätta förändringarna. Vid behov av insatser så handhas dessa enlig primärvårdens ordinarie rutiner.

2016 03 09 6(24) Figur 2. Källa: stjärnprofil Dr Claes Lundgren, VLL. SYFTE Syftet med denna rapport är att beskriva hur riskfaktorerna fördelas hos de 40 50 och 60 åriga kvinnor och män som har deltagit i hälsoundersökning med samtal under perioden 2012 02 01 2014 12 31. Rapporten kommer även att utgöra baslinje inför framtida uppföljningar. METOD Riskfaktorerna och dess gränsvärden redovisas i nedanstående tabell. Data för dessa har hämtats från databasen Hälsosamtal/vuxna där slutförda hälsoundersökningar inklusive samtal har registreras och lagras. Statistikprogrammet SPSS har använts för databearbetning. Resultaten redovisas uppdelat på kön och ålder samt på kommuntillhörighet. Kommuntillhörighet har uppskattats med avseende på vilken primärvårdsenhet som deltagaren varit listad vid. Deltagare kan, i och med det fria vårdvalet, vara listade i annan kommun än boendekommunen. Vi utgår från att detta har en marginell betydelse vid redovisning på respektive kommun.

2016 03 09 7(24) Studerade variabler Tabell: Studerade variabler RESULTAT - HÄLSOUNDERSÖKNINGAR Bakgrundsvariabler Vald gräns Deltagande Uppdelat på kommun, kön och ålder Utbildning Ursprung Enkätfrågor Ärftlighet Självskattad hälsa Sömnsvårigheter Stress Fysisk aktivitet Tobaksvanor Alkoholvanor Matvanor Låg (grundskola el motsvarande), mellan (gymnasieutbildning 1-3 år), hög (eftergymnasial utbildning 1-w år) Sverige, Övriga Norden samt övriga länder Vald gräns Hjärt och kärlsjukdomar Diabetes Dåligt eller mycket dåligt Svåra besvär Svåra besvär < 150 min/v (otillräcklig fysisk aktivitet) Daglig rökning Daglig snusning Riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion: > 8 p för män; > 6 p för kvinnor enligt AUDIT. Betydande ohälsosamma matvanor 0-4 p Provsvar Fetma Midjemått Blodtryck Blodfetter Vald gräns BMI 30 kg/m2 Män >102 cm och för kvinnor >88 cm 140/90 mm Hg Gränsvärden: P-kolesterol 5.0 mmol/l Triglycerider 1.7 mmol/l LDL 3.0 mmol/l HDL Män <0,9 och för kvinnor <1.0 mmol/l Förhöjt fasteglukos IFG >6.1 6.9 Nedsatt glukostolerans IGT: fast-p-glukos <7.0 and 2 tim p-glukos 8.9 12.1 mmol/l Diabetes bekräftad Två faste p-glukos 7.0 eller ett fasteglukos 7.0 samt ett 2 tim p-glukos 12.2 mmol/l Flera riskfaktorer Betydande ohälsosamma matvanor (0-4 p) Otillräcklig fysisk aktivitet < 150 min fys. akt. i veckan. Övervikt och fetma BMI > 25 eller midjeomfång > 80 cm för kvinnor och > 94 cm för män 1

2016 03 09 8(24) Deltagare Studiepopulationen utgörs av 13 547 fyrtio, femtio och sextioåringar, vilket är 49 procent av listade i de aktuella åldersgrupperna i Västernorrland. Studerad period Resultatredovisningen begränsas till perioden 2012 02 01 (interventionens start) och t.o.m. 2014 12 31 (de då avslutade hälsoundersökningarna och hälsosamtalen) och innefattar samtliga deltagare i de aktuella åldrarna. De hälso och vårdcentraler som inte varit i drift under hela perioden 2012 02 01 2014 12 31 har exkluderats ur studien. Resultatredovisning Resultaten redovisas främst i tabellform och avser, om inget annat anges, andel och antal (inom parentes) av de 40, 50 och 60 åringar som erhållit en hälsoundersökning inklusive ett uppföljande samtal under den aktuella tidsperioden, 2012 2014. Vid redovisningen har i beskrivande text fokus lagts på skillnader i resultat på kön samt kommuntillhörighet.

2016 03 09 9(24) RESULTAT Bakgrundsvariabler Bakgrundsvariablerna ger en översiktlig bild av hur många som deltagit i interventionen och vilken utbildningsnivå de har samt var de är födda. I tabell 1:1 redovisas antal slutförda HUS i förhållande till listade inom aktuellt område. Målet är att minst 60 procent av samtliga 40, 50 och 60 åringar i Västernorrland ska delta i interventionen. Tabell 1:1 Andel (antal) deltagare; länet och kommunerna. Område Kvinnor Män År 2012 År 2013 År 2014 Länet 52 (7303) 44 (6244) 43 (3966) 52 (4844) 49 (4737) Ånge 80 (382) 61 (347) 62 (225) 65 (244) 71 (260) Sundvall 48 (2733) 38 (2140) 37 (1388) 46 (1722) 46 (1763) Timrå 42 (425) 32 (336) 41 (271) 40 (272) 31 (218) Härnösand 47 (660) 37 (516) 34 (321) 50 (447) 43 (408) Kramfors 35 (377) 34 (379) 24 (181) 52 (278) 26 (297) Sollefteå 41 (470) 38 (423) 44 (326) 51 (377) 24 (190) Örnsköldsvik 72 (2256) 64 (2103) 61 (1254) 70 (1504) 72 (1601) Sammanlagt har 7303 kvinnor och 6244 män deltagit i hälsoundersökningarna under perioden 2012 02 01 t o m 2014 12 31, vilket utgör nära 50 procent av antalet listade i åldersgrupperna. År 2013 ökade deltagandet från 42 till 52 procent (med cirka 1 000 deltagare) från startåret, för att sjunka något år 2014. Primärvårdsenheterna i Ånge och Örnsköldsviks kommuner har uppnått målet om minst 60 procents deltagande varje år. Sundsvall har en stigande trend över åren. Ursprung Tabell 1:2 Andel (antal) deltagare redovisade på födda i Sverige, övriga Norden samt övriga länder. Födelseland Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Sverige 92 (6706) 94 (5840) 91 (3653) 93 (4087) 94 (4806) Övriga Norden 3 2 1 2 3 Övriga länder 6 5 8 5 3 Majoriteten, drygt 90 procent, uppger att de kommer från Sverige. Från resterande Norden kommer cirka två till tre procent medan återstående fördelar sig på övriga länder.

2016 03 09 10(24) Utbildning Utbildning har visat sig vara en viktig bestämningsfaktorer för hälsa och kan därmed även påverka risken att utveckla ohälsa och sjukdom. I tabell 1:3 redovisas deltagarna med avseende på utbildningsnivå; Låg (grundskola motsvarande). Mellan gymnasial utbildning (1 3 år). Hög eftergymnasial utbildning (1 w år). Tabell 1:3 Andel (antal) deltagare fördelade på utbildningsnivå. Länet Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Låg 12 (876) 15 (904) 6 (250) 10 (449) 21 (1081) Mellan 49 (3566) 62 (3823) 52 (1732) 60 (2132) 53 (2135) Hög 39 (2790) 24 (1470) 41 (1642) 29 (1293) 26 (1325) Ånge Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Låg 16 21 11 13 28 Mellan 60 67 59 70 58 Hög 26 13 30 17 14 Sundsvall Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Låg 11 13 6 9 20 Mellan 47 58 48 57 50 Hög 43 29 46 34 30 Timrå Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Låg 14 18 11 13 22 Mellan 53 61 57 58 55 Hög 33 21 33 29 23 Härnösand Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Låg 14 15 6 13 20 Mellan 44 56 49 53 47 Hög 43 30 46 35 34 Kramfors Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Låg 19 19 8 14 28 Mellan 56 64 67 61 56 Hög 25 17 25 25 16 Sollefteå Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Låg 17 18 10 14 27 Mellan 52 66 62 65 51 Hög 32 15 28 22 22 Örnsköldsvik Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Låg 10 13 5 8 20 Mellan 50 65 52 64 56 Hög 39 23 44 28 25

2016 03 09 11(24) Andelen män med enbart förgymnasial utbildning är högst i Ånge med 21 procent. För kvinnorna varierar det från 16 procent i Ånge till 10 procent i Örnsköldsvik. Andelen kvinnor har genomgående högre utbildningsnivå (39 procent) än männen (24 procent). I Sundsvall respektive Härnösand återfinns högst andel högutbildade både män och kvinnor. Enkätfrågor Ärftlighet för hjärt kärlsjukdom och/eller diabetes Vi har valt att redovisa andelen deltagare med ärftlighet för hjärt kärlsjukdom och/eller diabetes, då nära anhöriga till någon som haft en hjärtinfarkt själva löper högre risk att drabbas av sjukdom. I tabellerna 2:1 och 2:2 redovisas andel deltagare som uppger förekomst av hjärtkärl och/eller diabetessjukdom hos föräldrar eller syskon före 60 års ålder. Tabell 2:1 Andel (antal) deltagare med ärftlighet för hjärt kärlsjukdom. Område Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Länet (antal) 21 (1522) 18 (1138) 17 (676) 21 (913) 21 (1071) Ånge 19 19 15 20 21 Sundvall 21 18 17 21 20 Timrå 23 17 18 17 25 Härnösand 21 19 20 20 21 Kramfors 23 17 20 22 18 Sollefteå 20 20 15 21 22 Örnsköldsvik 21 18 16 21 21 En femtedel av männen respektive kvinnorna uppger att de har ärftlighet för hjärtkärlsjuklighet. Här skiljer sig inte kommunerna nämnvärt åt, varken avseende ålder eller kön.

2016 03 09 12(24) Tabell 2:2 Andel (antal) deltagare med ärftlighet för diabetes. Område Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Länet (antal) 27 (1995) 23 (1445) 22 (865) 26 (1172) 28 (1403) Ånge 26 24 22 29 24 Sundvall 27 23 22 26 28 Timrå 28 24 19 28 30 Härnösand 26 21 23 23 25 Kramfors 32 26 31 31 26 Sollefteå 28 24 20 25 31 Örnsköldsvik 28 23 21 27 28 Ärftlighet för diabetes är vanligare bland kvinnorna (27 procent) än männen (23 procent). Kramfors är den kommun som har högst andel med ärftlighet för diabetes för både kvinnor och män. Självskattad hälsa Det finns en koppling mellan självskattad dålig hälsa och förekomsten av många riskfaktorer för hjärt kärlsjukdom. Tabell 2:3 Andel (antal) deltagare som skattat sin hälsa som dålig/mycket dålig. Område Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Länet (antal) 5 (360) 4 (261) 4 (148) 4 (193) 6 (280) Ånge 4 6 5 3 6 Sundvall 5 4 4 5 6 Timrå 6 3 5 4 4 Härnösand 6 3 2 5 5 Kramfors 5 6 3 6 7 Sollefteå 5 5 3 4 8 Örnsköldsvik 4 4 4 4 5 Inga större skillnader kan ses av de som skattar sin hälsa som dålig/mycket dålig med hänseende till kommun, ålder och kön.

2016 03 09 13(24) Sömnsvårigheter Det finns olika orsaker till sömnproblem och den vanligaste är stress. Men man kan även få svårt att sova på grund av skiftarbete, sena måltider, rökning, kaffe eller alkohol. Tabell 2:4 Andel (antal) deltagare som uppgett att de har svåra besvär med sömnen. Område Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Länet (antal) 7 (493) 5 (283) 4 (171) 6 (261) 7 (344) Ånge 7 6 3 7 8 Sundvall 8 6 6 7 8 Timrå 5 4 5 3 6 Härnösand 7 3 3 5 6 Kramfors 7 5 5 8 6 Sollefteå 8 6 5 8 8 Örnsköldsvik 6 3 3 5 5 Kvinnor uppger i något högre grad (sju procent) svåra sömnproblem jämfört med männen (fem procent). Ingen större skillnad kan ses mellan kommunerna. Stress Stress är i grunden en positiv, instinktiv reaktion som gör kroppen redo för ansträngning. Men när stressen blir långvarig kan negativa effekter uppstå, t ex påverkan på blodfetter, blodtryck, insulinkänslighet, sömn och alkoholvanor. Tabell 2:5 Andel (antal) deltagare som uppgett att de har svåra besvär med stress. Område Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Länet (antal) 7 (482) 3 (207) 6 (229) 5 (222) 5 (238) Ånge 7 5 8 4 6 Sundvall 8 4 7 6 6 Timrå 6 2 5 3 5 Härnösand 7 3 4 5 7 Kramfors 7 4 7 6 5 Sollefteå 8 4 7 8 4 Örnsköldsvik 5 3 5 4 3 Kvinnor anger i högre utsträckning svåra besvär med stress; sju procent bland kvinnorna och tre procent bland män. Ingen större skillnad kan ses mellan kommunerna.

2016 03 09 14(24) Fysisk aktivitet Ett stort antal epidemiologiska studier visar att måttlig fysisk aktivitet minskar avsevärt risken att drabbas av hjärtkärlsjukdom. Det medför också avsevärt lägre risk att insjukna i typ 2 diabetes. Fysisk aktivitet har en skyddande effekt genom att många riskfaktorer påverkas samtidigt. Tabell 2:6 Andel (antal) deltagare som uppgett att de varit fysiskt aktiva mindre än 150 minuter per vecka (otillräcklig fysisk aktivitet). Område Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Länet (antal) 24 (1178) 31 (1308) 27 (728) 25 (778) 28 (980) Ånge 27 38 29 31 36 Sundvall 23 31 27 26 26 Timrå 28 38 31 28 37 Härnösand 20 21 20 18 23 Kramfors 24 29 28 24 28 Sollefteå 21 30 29 24 24 Örnsköldsvik 24 31 25 25 32 En fjärdedel av kvinnorna samt en tredjedel av männen i länet som valt att delta i hälsoundersökningen är otillräckligt fysiskt aktiv. I jämförelse med länssnittet är en högre andel i både gruppen kvinnor och män i Ånge (kvinnor 27 procent, män 38 procent) samt Timrå (kvinnor 28 procent, män 38 procent) är fysiskt aktiva mindre än 150 min/v. 2 Rökvanor Rökningen brukar räknas som en av de största riskfaktorerna för skador på hjärta och kärl. Tabell 2:7 Andel (antal) deltagare som uppgett att de röker dagligen. Område Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Länet (antal) 11 (788) 9 (573) 6 (255) 10 (433) 13 (673) Ånge 18 13 11 14 20 Sundvall 10 9 7 9 12 Timrå 13 10 7 10 17 Härnösand 10 8 5 10 11 Kramfors 14 11 9 11 16 Sollefteå 13 12 7 16 14 Örnsköldsvik 9 8 5 8 12 2 Resultatet för fysisk aktivitet baseras på data från 2013 14. År 2012 användes en annan formulering på frågan och är därför ej jämförbar med senare resultat.

2016 03 09 15(24) Det är en något större grupp kvinnor (11 procent) än män (nio procent) som anger att de röker dagligen. I Ånge anger både kvinnor och män i större utsträckning än i övriga kommuner att de röker dagligen. Även Timrå, Kramfors och Sollefteås kvinnor samt män ligger över länssnittet. Snusvanor Snusning kan också skada hälsan. Även om hälsoeffekterna med snusande inte är lika dramatiska som rökningens, ger dock snuset ett stort nikotinberoende. Tabell 2:8 Andel (antal) deltagare som uppgett att de snusar dagligen. Område Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Länet (antal) 6 (454) 25(1553) 16 (639) 17 (745) 12 (623) Ånge 7 31 23 18 16 Sundvall 6 23 14 16 11 Timrå 8 24 15 16 13 Härnösand 5 22 14 16 9 Kramfors 9 28 20 18 18 Sollefteå 8 27 17 21 14 Örnsköldsvik 6 25 17 17 13 Det är en stor skillnad i daglig snusanvändning mellan kvinnor och män. I länet anger sex procent av kvinnorna att de snusar dagligen medan en fjärdedel av de männen snusar varje dag. I Ånge anger en tredjedel av männen att de snusar varje dag.

2016 03 09 16(24) Alkoholvanor I HU används sceeningverktyget, AUDIT. Vid 6 poäng eller mer för kvinnor och 8 poäng eller mer för män indikeras en riskabel alkoholkonsumtion. Kommer kvinnor över 13 respektive män över 15 poäng har de en problematisk alkoholkonsumtion. Tabell 2.9. Andel (antal) deltagande kvinnor och män med indikation på riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion: > 6 p för kvinnor och > 8 p för män. Område Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Länet (antal) 5 (344) 10 (629) 7 (282) 8 (352) 7 (339) Ånge 4 14 10 9 8 Sundvall 6 11 8 8 8 Timrå 3 9 5 7 5 Härnösand 4 9 8 6 5 Kramfors 5 12 7 9 9 Sollefteå 5 11 7 10 6 Örnsköldsvik 4 9 6 7 10 Ungefär fem procent av kvinnorna och drygt 10 procent av männen anger en alkoholkonsumtion som räknas som riskabel eller problematisk. Samtliga kommuner uppvisar en högre andel män med riskabel eller problematisk alkoholkonsumtion än dito andel kvinnor. Matvanor Hälsosamma/bra matvanor kan minska risken att drabbas av och/eller avlida i hjärtkärl. Deltagare har själv med hjälp av Socialstyrelsens matfrågor (nationella riktlinjer) fått uppge sina matvanor. Dessa har sedan poängsatts och betydande ohälsosamma matvanor har man vid 0 4 p. Socialstyrelsen utgår från Livsmedelsverkets näringsrekommendationer. Tabell 2:10. Andel (antal) deltagare med betydligt ohälsosamma matvanor. Kommun Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Länet (antal) 10 (710) 23 (1399) 20 (780) 16 (719) 12 (610) Ånge 15 29 27 21 18 Sundvall 10 19 18 14 10 Timrå 11 26 20 23 12 Härnösand 10 22 17 17 12 Kramfors 12 29 26 22 16 Sollefteå 10 28 25 19 14 Örnsköldsvik 8 22 19 15 11 Mer än dubbelt så stor andel män som kvinnor anger att de har ohälsosamma matvanor. I de olika kommunerna utmärker sig särskilt männen i Ånge, Kramfors, Sollefteå.

2016 03 09 17(24) Laborationsvärden Fetma Personer med övervikt eller fetma mätt som förhöjt BMI (Body Mass Index) löper ökad risk för insjuknande och död i hjärtinfarkt samt förtida total död, jämfört med normalviktiga (SBU, 2002). I tabell 3:1 redovisas deltagare med ett BMI på 30 eller mer, vilket är gränsvärdet för fetma enligt WHO definitionen (WHO, 2015). Tabell 3:1 Andel (antal) deltagare med ett BMI 30 eller mer. Område Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Länet (antal) 22 (1568) 25 (1571) 20 (816) 25 (1106) 24 (1217) Ånge 31 30 33 26 33 Sundvall 19 23 17 23 22 Timrå 25 34 29 28 30 Härnösand 16 21 20 19 17 Kramfors 23 29 23 25 29 Sollefteå 22 25 22 27 22 Örnsköldsvik 24 26 21 28 25 Cirka en fjärdedel av männen räknas som feta enligt BMI definition, bland kvinnorna är andelen något lägre. I Ånge återfinns den högsta andelen med fetma, medan Härnösand uppvisar lägst andel kvinnor och män med fetma. Överviktens fördelning på kroppen anses vara en än viktigare prediktor för ökad risk att drabbas av hjärt kärlsjukdom. Sambanden är särskilt tydliga mellan bukfetma och hjärtinfarkt, såväl för män som för kvinnor (SoS, 2015). Med stöd av olika forskningsstudier definieras bukfetma som ett midjemått över 88 cm hos kvinnor. För män går gränsen vid 102 cm. (1177 Vårdguiden, 2015). Tabell 3:2 Andel (antal) deltagare med bukfetma (midjemått kv.> 89 och män>103 cm). Område Kvinnor män 40 år 50 år 60 år Länet 47 (3445) 35 (2179) 28 (1112) 42 (1855) 49 (2503) Ånge 47 36 37 39 50 Sundsvall 42 34 28 40 44 Timrå 53 37 39 48 52 Härnösand 46 30 30 38 45 Kramfors 48 36 36 41 44 Sollefteå 53 40 33 44 59 Örnsköldsvik 51 36 34 45 50

2016 03 09 18(24) Jämfört med BMI värdena så är det fler män och kvinnor som uppvisar bukfetma. Trenden är entydigt att bukfetman ökar med stigande ålder. Högsta andelen deltagande män med bukfetman har Sollefteå kommun. I Härnösand återfinns lägst andel män med bukfetma. Kvinnorna har bukfetma i betydligt större utsträckning än männen, vilket kan jämföras med BMI värdena där förhållandet är det omvända. Timrå samt Sollefteå uppvisar högst andel deltagande kvinnor och Sundsvall lägst andel kvinnor med bukfetma. Förhöjt blodtryck Högt blodtryck (hypertoni) ökar risken för framför allt stroke men även för hjärtinfarkt, hjärt och njursvikt. Som definition av hypertoni används följande värden: systoliskt blodtryck 140 mm Hg eller högre och/eller ett diastoliskt blodtryck på 90 mm Hg eller högre. Tabell 3:3 Andel (antal) deltagare med >140/90 mm Hg. Kommun Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Länet (antal) 11 (783) 20 (1254) 6 (248) 16 (716) 21 (1073) Ånge 14 21 7 21 20 Sundvall 11 19 6 16 21 Timrå 13 24 9 18 26 Härnösand 13 24 8 18 24 Kramfors 11 23 10 17 20 Sollefteå 13 24 10 21 22 Örnsköldsvik 9 18 4 14 19 Ett förhöjt uppmätt blodtryck vid HUS noterades hos var fjärde femte man, vilket generellt är en högre andel än för kvinnor. Det gäller också för samtliga kommuner i länet. För Örnsköldsviks kommun kan man se en något lägre andel av deltagare med tecken på högt blodtryck än för övriga kommuner.

2016 03 09 19(24) Förhöjda blodfetter Förhöjt kolesterolvärde anses, jämte rökning, vara den starkaste riskfaktorn för hjärtinfarkt och kan ingå i en mer omfattande rubbning av blodfetterna eller vara en del i metabola syndromet. Högt totalkolesterol ökar framför allt risken för hjärtinfarkt. Liksom de övriga riskmarkörerna för hjärt och kärlsjukdomar beror höga blodfetter på både genetiska faktorer och livsstilsfaktorer. Tabell 3:4 Andel (antal) deltagare med förhöjda blodfetter: P kolesterol > 5,0 mmol. Kommun Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Länet (antal) 67 (4903) 70 (4329) 51 (2037) 73 (3239) 78 (3956) Ånge 69 67 47 73 78 Sundvall 65 69 49 71 79 Timrå 68 70 52 75 69 Härnösand 65 74 51 73 77 Kramfors 69 68 56 70 74 Sollefteå 66 69 47 75 77 Örnsköldsvik 70 70 54 76 77 Drygt 65 till 70 procent av deltagarna i länet har ett P kolesterol som överskrider gränsen för så kallat normalt värde. Ingen större skillnad kan ses mellan kvinnor och män eller mellan kommunerna. Förhöjda triglycerider bedöms utgöra en riskfaktor för hjärtinfarkt och påverkas mer av ohälsosam kost än kolesterolet. Provet har speciellt stor betydelse vid rådgivning till kvinnor, eftersom kolesterolvärdet inte är en lika entydig riskfaktor för kvinnor som för män. Triglyceridvärdet (TG) bedöms förhöjt om det efter 8 timmars fasta ligger lika med eller över 1.7 mmol/l. Tabell 3:5 Andel (antal) deltagare med förhöjda blodfetter: triglycerider >1.7 mmol/l. Kommun Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Länet (antal) 17 (1187) 33 (2037) 17 (689) 25 (1106) 29 (1432) Ånge 22 42 22 32 38 Sundvall 14 33 16 24 26 Timrå 18 32 14 29 29 Härnösand 18 31 16 23 29 Kramfors 18 32 20 28 26 Sollefteå 25 41 25 31 40 Örnsköldsvik 16 33 17 25 27

2016 03 09 20(24) Förhöjda triglycerider har 17 procent av länets deltagande kvinnor och 33 procent av männen. Överlag i länets kommuner är andelen män med förhöjda triglyceridvärden högre än för kvinnorna. Ånge och Sollefteå är de kommuner där andelen är högst bland såväl kvinnorna som männen. Höga halter av det skadliga kolesterolet LDL ökar risken för att drabbas av åderförfettning, vilket i sin tur ökar risken för infarkt. Tabell 3:6 Andel (antal) deltagare med förhöjt LDL värde (>3.0). Område Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Länet (antal) 59 (4178) 69 (4182) 49 (1925) 67 (2876) 72 (3559) Ånge 63 65 48 63 76 Sundvall 55 68 46 63 71 Timrå 58 70 51 67 71 Härnösand 56 73 46 64 72 Kramfors 60 67 50 67 69 Sollefteå 59 66 48 68 69 Örnsköldsvik 63 72 54 72 73 Andelen män med förhöjt LDL är högre än för kvinnorna. Utmärker sig gör männen i Härnösand samt Örnsköldsvik, där andelen män med förhöjt LDL är högst. Ett HDL som ligger under 1,0 mmol/liter indikerar ökad risk för kvinnor. Ett HDL som ligger under 0,9 mmol/liter indikerar ökad risk för män. Tabell 3:7 Andel (antal) deltagare med lågt HDL(kvinnor <1,0 mmol/l; män<0,9 mmol/l.) Område Alla Alla män 40 år 50 år 60 år kvinnor Länet 3 (221) 4 (205) 4 (171) 4 (171) 4 (210) Ånge 5 7 9 4 9 Sundvall 3 3 3 5 4 Timrå 3 3 3 2 2 Härnösand 3 2 4 4 4 Kramfors 3 4 3 4 5 Sollefteå 5 5 7 7 5 Örnsköldsvik 3 3 5 4 4 Cirka tre procent av kvinnorna har ett lågt HDL värde. En något högre andel med lågt HDL, redovisas för kvinnorna i Ånge respektive Sollefteå, än kvinnorna i övriga kommuner. Cirka fyra procent av männen har ett lågt HDL värde. Utmärker sig gör Ånges män där andelen med lågt HDL utgör sju procent.

2016 03 09 21(24) Förhöjt faste glukos (IFG) respektive Nedsatt glukostolerans (IGT) IFG (förhöjt faste glukos) och IGT (nedsatt glukostolerans) är tillstånd med ökad risk för framtida diabetesutveckling. Båda tillstånden kallas prediabetes. Prediabetes är det tillstånd i vilket vissa men inte alla av de diagnostiska kriterierna för diabetes är uppfyllda. Denna grupp uppvisar ofta inga symtom, trots en begynnande ateroskleros. Personer med prediabetes kan bland annat genom förändrade levnadsvanor förhindras att insjukna i diabetes samt andra hjärtkärlkomplikationer. Tabell 3:8 Andel (antal) deltagare med förhöjd faste glukos=ifg (6,1 6,9). Kommun Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Länet (antal) 8 (552) 9 (586) 5 (206) 7 (320) 12 (612) Ånge 11 16 7 12 19 Sundvall 8 10 6 8 12 Timrå 10 12 8 11 13 Härnösand 7 8 5 5 11 Kramfors 5 9 4 3 12 Sollefteå 8 11 7 9 11 Örnsköldsvik 6 8 4 6 11 Andelen kvinnor respektive män med förhöjt faste glukos värde (IFG) är åtta respektive nio procent. Kvinnorna och männen i Ånge respektive Timrå kommun uppvisar högst andel med IFG. Femtiotvå personer har nedsatt glukostolerans dvs. IGT; 26 kvinnor och 26 män. 3 Bekräftad diabetes Socialstyrelsens nationella riktlinjer (SoS, 2009) för diabetes belyser, att tre till fyra procent av landets befolkning har diabetes, vilket motsvarar ungefär 400 000 människor. Av dessa är det cirka 85 90 procent som utgör typ II diabetes. Sjukdomen drabbar både män och kvinnor i samma utsträckning men medelåldern för insjuknande är något lägre för män. Vid HUS påträffades cirka två/tre procent, av deltagande kvinnor respektive män, med bekräftad diabetes; vilket alltså utgör drygt 270 nyupptäckta diabetiker. 4 Ju tidigare typ II diabetes upptäcks, desto större chans att förhindra kommande diabeteskomplikationer, t ex hjärt kärlsjukdomar såsom hjärtinfarkt. 3 IGT redovisas enbart som text då dessa värden är låga. 4 Resultaten redovisas endast i text på totalen. Eftersläpande provsvar gör att siffran troligtvis är i underkant.

2016 03 09 22(24) Riskfaktorer samverkar Enskilda riskfaktorer innebär ökad risk för att drabbas av exempelvis stroke eller hjärtinfarkt. Motsvarande risk för personer som har flera riskfaktorer kan öka risken för att drabbas av sjukdom högst väsentligt. I indikatorbilaga tillhörande de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder (SoS, 2011) lyfts kombinationen av övervikt och fetma, betydande ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet fram som ökad risk för ohälsa. Figur 3: Flera riskfaktorer ökar risken för att drabbas av sjukdom När det gäller sammanvägning av riskfaktorerna övervikt och fetma, betydande ohälsosamma matvanor samt otillräcklig fysisk aktivitet, framgår i HU, att antalet riskfaktorer ökar med stigande ålder. Männen har i större utsträckning än kvinnorna flera riskfaktorer.

2016 03 09 23(24) SLUTSATS Vi kan av resultaten konstatera att det finns geografiska skillnader i levnadsvanor samt i hälsa och tillika vissa könsskillnader bland deltagarna, vilket medför en utmaning i det kommande förebyggande hälsoarbetet. Ett viktigt uppföljningsområde inför framtiden är bland annat socioekonomisk position och utbildningsnivå, vilka är viktiga bestämningsfaktorer för hälsa. Vad vi redan vet är att hälsan inte är jämt fördelad i befolkningen. Deltagarfrekvensen i Västernorrlands hälsoundersökningar är cirka hälften av hela populationen (antalet listade), vilket gör att det finns förbättringsutrymme till att förstärka insatserna att nå målgruppen bättre. Eftersom Riktade hälsoundersökningar/ samtal, vuxna är en relativ ny verksamhet i Västernorrland, är uppföljningar från landsting/regioner, där man har arbetat med interventionen betydligt längre, nödvändiga. Nyligen gjorda långtidsuppföljningar från bland annat Västerbotten, visar på en positiv effekt av förebyggande interventioner avseende kardiovaskulära sjukdomar. I åldersgrupperna 40, 50 och 60 år, kan Väster botten redovisa cirka 600 färre dödsfall i dessa sjukdomar mellan åren 1990 2006 än förväntat, vilket till stor del kan tillskrivas Västerbotten Intervention Programme (VIP). (Y Blomstedt et al; 2015).

2016 03 09 24(24) REFERENSER Folkhälsomyndigheten (2014) Nationella folkhälsoenkäten. http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/statistik-och-undersokningar/enkater-ochundersokningar/nationella-folkhalsoenkaten/ Landstinget Västernorrland. Hälsosamtal med undersökning. http://lvn.se/forvardgivare/folkhalsa/halsosamtal/halsosamtal-med-40--50--och-60-aringar/ Landstinget Västernorrland. Protokoll 2011:93: Folkhälsoplan: Ett Friskare Västernorrland, En långsiktig plan 2011-2020 för att minska insjuknandet i diabetes och hjärt- & kärlsjukdom. 29 juni, 2011, Härnösand, Landstingsfullmäktige. Socialstyrelsen (2011) Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Stockholm.. SoS (2015) http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforstrokesjukvard/sokiriktlinjerna/hjartkarlfriskpersonmedettbmi (hämtat 2015-08-27). SBU (2002) Fetma - problem och åtgärder. En systematisk litteraturöversikt. 2002:160. The Västerbotten Intervention Programme: background, design and implications. Norberg M, Wall S, Boman K & Weinehall L (2010). Global Health Action 2010, 3: 4643. Umeå Universitet, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin; 2006. Norberg M. Identifying risk of type 2 diabetes: Epidemiologic perspectives from biomarkers to lifestyle. [Doktorsavhandling]. Umea: WHO (2010) Global status report on noncommunicable diseases 2010. Genève: World Health Organisation. WHO (2015) http://www.euro.who.int/en/health-topics/disease-prevention/nutrition/a-healthylifestyle/body-mass-index-bmi (hämtad 2015-08-27). Vårdval Västernorrlands regelbok (2014) http://lvn.se/for-vardgivare/vardval--nyvardgivare/regelbok-2014/ Vårdguiden 1177 (2015) http://www.1177.se/vasternorrland/tema/halsa/livsstil---att-andra-envana/sa-bedömer-du-din-vikt/ Västerbotten Intervention Programme (2012). Norberg, M., Blomstedt, Y., Lönnberg, G., Nyström, L., Stenlund, H., Wall, S. och Weinehall, L. Community participation and sustainability - evidence over 25 years in the Västerbotten Intervention Programme. Global Health Action, nr 5: 19166. Västerbottens landsting (2015). Blomstedt Y, Norberg M, Stenlund H, Nyström L, Lönnberg G,1 Boman K, Wall S och 1 Weinehall L; Impact of a combined community and primary care prevention strategy on all-cause and cardiovascular mortality: a cohort analysis based on 1 million person-years of follow-up in Västerbotten County, Sweden, during 1990 2006. http://bmjopen.bmj.com/content/5/12/e009651.full.pdf+html

Bilaga 1 Personlig stjärnprofil För levnadsvanor och andra faktorer som har samband med hjärt/kärlsjukdomar och diabetes. HDL: LDL: Svåra besvär med stress eller sömn sammanvägs med övriga riskfaktorer, som då ges större tyngd. För att behålla en så god hälsa så länge som möjligt ska jag:... Mina mål är att: minska min tobakskonsumtion/bli helt tobaksfri.... minska min alkoholkonsumtion... öka min fysiska aktivitet... gå ner i vikt/minska mitt midjemått... förbättra mina matvanor... Ort och datum Namn

Gränsvärden för stjärnprofil Självskattad Full udd: Mycket gott eller ganska gott hälsa: 1/2 udd: Någorlunda Tom udd: Tämligen dåligt eller dåligt Tobak: Full udd: röker aldrig /snusar aldrig 1/2 udd: röker ibland /snusar Tom udd: daglig rökning Fysisk aktivitet: Full udd: 210 minuter eller mer per vecka. Hög fysisk aktivitet. 2/3 udd: Från 150 t.o.m. 209 min/vecka. Tillräcklig fysisk aktivitet. 1/3 udd: Från 90 t.o.m. 149 min/vecka. Låg fysisk aktivitet. Tom udd: Mindre än 90 min/vecka. Mycket låg fysisk aktivitet. Blodfetter: Kolesterol och triglycerid värdet sammanvägs, det sämsta värdet används Full udd: under 5.0 P kolesterol 2/3 udd: 5.0 6.49 1/3 udd: 6.5 7.99 Tom udd: 8.0 eller mer Full udd: under 1.7 Triglycerider 2/3 udd: 1.7 2.9 1/3 udd: 3.0 3.9 Tom udd: 4.0 eller mer Alkoholvanor Full udd: Lägre än 6 för kvinnor och lägre än 8 poäng för män på AUDIT 1/2 udd: 6 13 för kvinnor och 8 15 poäng för män på AUDIT Tom udd: 14 eller mer för kvinnor och 16 poäng eller mer för män på AUDIT Blodsocker Full udd: 6,0 eller mindre (fp glukos) och 8,0 eller mindre (p glukos) fp glukos/ p-glukos Halv udd: Fp glucos 6,0 eller mindre och p glucos 8,1 12,1, eller fp glucos 6,1 6,9 och p glucos mindre än 8,0. Tom udd: 7,0 eller mer (fp glukos) och 12,2 eller högre (p glukos). Vikt & övervikt: BMI och midjemått sammanvägs, det sämsta värdet används BMI Full udd: under 25 2/3 udd: 25 27.9 1/3 udd: 28 29.9 Tom udd: 30 eller mer Midjemått Män Kvinnor Full udd <94 cm <80 cm 2/3 udd 94 97.9 cm 80 83.9 cm 1/3 udd 98 102 cm 84 88 cm Tom udd >102 cm >88 cm Matvanor Full udd: 9 12 p 1/2 udd: 5 8 p Tom udd: 0 4p Blodtryck Full udd: under 140/under 90 Medeltryck av två 2/3 udd: 140 159/90 99 mätningar. Det 1/3 udd: 160 179/100 109 högsta värdet Tom udd: 180 +/110 + anger nivån för stjärnan. (När det systoliska o diastoliska trycket ligger i olika uddar används det högsta värdet för att bestämma i vilken udd värdet ska ligga) OBS! För diabetiker 130/80 Stress/sömnsvårigheter Svåra besvär med stress eller sömn ska diskuteras i hälsosamtalet, genom att dessa besvär t ex sammanvägs med övriga riskfaktorer, som då ges större tyngd.